Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet

Sverker Olofsson: Känner ni inte att när ni lyssnar på Lena inser man hur
komplicerad man egentligen är? Den där ur-cellen du talade om, den allra
första cellen, i den finns ju alla möjligheter men finns också problemen där?
Finns mina framtida sjukdomar redan i den första cellen?
Lena Gunhaga: Ja, det skulle man kunna säga eftersom alla gener finns i den
cellen. Sedan kan det naturligtvis vara så att under fosterutvecklingen och
senare i livet kan man utsättas för olika faktorer så att det som från början
var friskt kan bli sjukt.
Sverker Olofsson: Om vi säger att jag bär på en ärftlig form av MS, jag vet
inte om det är ärftligt men det får vi kanske veta snart, skulle den informationen
kunna ligga i den här urcellen?
Lena Gunhaga: Ja, det gör den.
Sverker Olofsson: Du gav en väldigt bra bild av att cellerna kan liksom bli
vad som helst men sedan landar som hud, till exempel, genom att de får olika
signaler. Kan man gå bakvägen? Skulle man kunna tänka sig någon gång
i framtiden att man plockar ut en bit hud för att gå bakåt och göra det till en
ryggmärgscell eller något annat?
Lena Gunhaga: Jag tror att det kan vara svårt eftersom cellerna har gått igenom
processer, men visst kan det kanske bli möjligt senare. Men just i dag
ser jag det inte.
Sverker Olofsson: Jag har faktiskt inte haft en aning om vad en stamcell är
men efter din beskrivning vet jag det. Skulle du ur mig eller dig kunna plocka
fram en stamcell?
Lena Gunhaga: Jag skulle kunna ta fram något som har blivit ett slags förfinade
stamceller, som kan ge nya nervceller men inte så mycket annat än
just nervceller. Från en sådan nervstamcell kan olika typer av nervceller bildas.
Däremot kanske du inte kan få en cell som finns i bukspottskörteln till
exempel.
Sverker Olofsson: Det du pratar om är att någon gång långt fram i tiden se
lösningen på flera knepiga neurologiska sjukdomar?
Lena Gunhaga: Ja, långt fram i tiden, det är ju målet.
18