Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet

till att bli röda. Vid nästa tidpunkt styr samma signal X till orange och vid en
tredje tidpunkt till en annan identitet. Tiden är alltså viktig. Sedan kan vi ha
olika kombinationer. Vi kan ha signal X eller signal Y eller båda tillsammans
eller lägga till en tredje och så vidare. Det styr också olika cellers identitet.
Dessutom kan vi ha olika koncentrationer: Med lite, lite X får man en viss
cellidentitet, med jättemycket X en helt annan.
Det här är inte bara sant för nervcellers utveckling utan gäller på samma
sätt för bildandet av kroppens övriga vävnader, till exempel hjärtmuskelceller
eller celler i lungorna. Man har också sett att de signaler och signalmekanismer
som finns i flugor och maskar liknar dem som finns i kyckling, mus och
människa när de cellerna utvecklas. Genom att använda ett enklare modellsystem
än människa kan man därför ändå studera de mekanismer som styr
människans utveckling. Det har vi tagit fasta på och använder därför kyckling
som modellsystem.
Figur 4 visar ett schema över kycklingens embryonala och fosterutveckling.
Den första bilden, längst upp t.v., visar ett embryo när hönan har lagt
ägget. Det ser ut som en platt pannkaka och så ser också mänskliga embryon
ut. Det här motsvarar ungefär andra graviditetsveckan hos människa. Sedan
tar det cirka 21 dagar innan kycklingen kläcks, vilket motsvarar människans
40:e graviditetsvecka. Vi studerar den väldigt tidiga utvecklingen av nervsystemet
och använder oss av kycklingembryon som kan ses i den översta raden
i Figur 4, motsvarande ungefär graviditetsvecka 2—6 i människa.
Hur kan man då använda kyckling för att få reda på någonting om signaler
och cellers identitet? Jo, vi utnyttjar en teknik där vi kan odla vävnad, en grupp
Figur 4. Bildserien visar kycklingens
embryoutveckling, från äggläggningen
till precis innan kläckningen.
12