Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
de cellerna har tappat lite av informationen? Nej, nästan alla celler i kroppen<br />
innehåller fortfarande alla gener, men olika celltyper uttrycker olika gener.<br />
Det är just därför de kan få sina specialiserade funktioner. Vi kan likna<br />
det vid att generna är tangenterna på ett piano och beroende på vilka tangenter<br />
som trycks ner, beroende på vilka gener som uttrycks och i vilken ordning,<br />
kommer olika melodislingor att träda fram. Man kan säga att varje celltyp<br />
har sin egen melodi.<br />
Signaler styr uttrycket av gener<br />
Vad är det då som styr att olika gener blir aktiva, eller uttrycks som det brukar<br />
kallas? Celler sänder ut signalmolekyler som är schematiskt illustrerade<br />
i Figur 2 som X, Y, Z och Q. De här signalerna kan binda till en mottagare på<br />
cellens yta. När det inträffar kommer det att skickas en signal in i cellen om<br />
att den ska uttrycka precis de här generna och det innebär att cellen får en<br />
viss identitet. Signalerna styr vilka gener som ska uttryckas och det i sin tur<br />
kommer att styra vilken celltyp som bildas. Det här är precis det som min<br />
forskning, grundforskningen, handlar om: Hur bildas olika nervceller? Hur<br />
och när bildas de första nervcellerna? Men kanske ännu viktigare, hur och<br />
när bildas olika typer av nervceller?<br />
Jag har redan nämnt att vi kan dela in nervsystemet i tre stora regioner:<br />
hjärnan, ryggmärgen och de perifera nerverna, som är våra sinnesorgan. Jag<br />
sade också att vi har ungefär 100 miljarder nervceller och det kommer efterhand<br />
att bildas fler och fler nervceller som är olika. Eftersom det är signaler<br />
som ska styra det här verkar det krävas en ofantlig mängd sådana. Hur många<br />
finns det egentligen? Ja, faktiskt inte så många utan de återanvänds. Vi har relativt<br />
små grupper av signalmolekyler som används vid olika tidpunkter, i olika<br />
kombinationer och i olika koncentrationer för att styra cellers identitet.<br />
Som exempel kan vi se i Figur 3 att vid en tidpunkt styr signal X celler<br />
Figur 3. Signalmolekyler återanvänds under embryoutvecklingen.<br />
En och samma molekyl kan därför ge olika<br />
effekt vid skilda tidpunkter.<br />
11