Vindkraftprojekt Ãrken - E-on

<strong>Vindkraftprojekt</strong> Örken 

Miljökonsekvensbeskrivning 

tillhörande ansökan om tillstånd enligt 

9 kap. Miljöbalken 

2009-02-27

- 2 -

FÖRORD 

E.ON Vind Sverige AB avser bygga åtta vindkraftverk vid Örken, mellan Torup och 

Oskarström, i Halmstad och Hylte kommuner, Hallands län. 

Detta dokument utgör en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingående i ansökan 

om tillstånd till Länsstyrelsen i Hallands län. Dokumentet har successivt arbetats 

fram med utgångspunkt från information, frågeställningar och svar som framkommit 

under samrådsprocessen samt genom kunskap från undersökningar och befintligt 

planeringsunderlag. 

Ett led i MKB-processen är genomförandet av samråd enligt Miljöbalkens 6 kapitel, 

vilket syftar till att erhålla kunskap för att bedöma om ett projekt är realiserbart. 

Samråd har genomförts under 2008 med länsstyrelse, kommuner, övriga myndigheter 

och organisationer samt med närboende och allmänheten. En projektbeskrivning 

samt i senare skede även en preliminär version av denna MKB användes som underlag 

i samrådet. 

Denna MKB ingår som ett fristående dokument i tillståndsansökan enligt 9 kapitlet 

Miljöbalken. För byggnation av vindkraftverk krävs bygglov eller detaljplan enligt 

Plan- och Bygglagen (PBL) vilket det ansöks om hos Samhällsbyggnadskontoret i 

Halmstad kommun respektive Byggnadskontoret i Hylte kommun. 

Under sammanställandet av denna MKB har regeringen den 5 februari 2009 meddelat 

att partiledarna i Allians för Sverige har slutit en överenskommelse om en långsiktig 

och hållbar energi- och klimatpolitik. Överenskommelsen innebär bland annat att 

planeringsmålet om 30 TWh el årligen från vindkraft senast år 2020 fastställs samt 

att kvoterna för elcertifikaten ses över så att ett nytt mål i nivå med 25 TWh för år 

2020 kan antas. 

Vidare beslutade regeringen torsdagen den 12 februari 2009 om lagrådsremissen 

Prövning av vindkraft. I lagrådsremissen presenterar regeringen flera förslag för att 

underlätta utbyggnaden av vindkraft utan att minska kraven på en rättssäker och 

noggrann handläggning. Lagförslagen förväntas träda i kraft den 1 augusti 2009 och 

innebär bland annat att dubbelprövningen av vindkraft genom såväl detaljplanering 

som miljötillstånd i de flesta fall tas bort. 

- 3 -

SAMMANFATTNING 

Lokalisering 

Projektområdet ligger mitt emellan Torup och Oskarström och börjar ca 6,5 km söder 

om Torup i Hylte kommun och sträcker sig söderut in i Halmstad kommun. Närmaste 

samhälle är Fröslida som ligger intill väg 26 drygt två kilometer väster om projektområdet. 

Vindkraftverken är tänkta att placeras i en linje från norr till söder, fem av 

verken i Hylte kommun och resterande tre i Halmstad kommun. 

Utformning och omfattning 

E.ON Vind avser att vid Örken uppföra åtta vindkraftverk som kommer att ha en 

märkeffekt på 2–4 MW och en maximal totalhöjd om 150 meter. Hinderbelysning 

kommer att placeras på vindkraftverken utifrån krav från Luftfartsverket och Försvarsmakten. 

Vindkraftverken kommer att anslutas genom förläggning av markkabel till befintlig 

130 kV luftledning som passerar strax väster om området. Anslutningen kommer 

att kräva nybyggnation av en transformatorstation. Var denna placeras bestäms av 

nätägaren som i detta fall är E.ON Elnät Sverige AB. I området finns idag, tack vare 

skogsbruket i området och dess tunga timmertransporter, ett väl utbyggt vägsystem. 

Befintliga vägar i området kommer att förstärkas och en del nya markvägar kommer 

att anläggas. 

Områdesbeskrivning 

Projektet är planerat att lokaliseras till två höjder som når ca 175 meter över havet, 

att jämföra med samhället Fröslida som ligger på cirka 75 meter över havet. 

Marken används i dagsläget främst för skogsbruk och jakt. Skogen härjades hårt av 

stormarna Gudrun och Per vilket har lämnat flera höjdpartier renblåsta. 

Området berörs inte direkt av något riksintresse eller innehar andra kända skyddsvärda 

naturområden. De närmast belägna skyddade områdena utgörs av ett riksintresse 

för naturmiljö, Store Jöns mosse, väster om Sandsjön, samt de två Natura 2000-områdena 

Rågetaåsen ca 1 km norr om Karlstorp samt Moshult som ligger cirka 1 km 

väster om projektområdet. 

Miljökonsekvenser 

Genomförda ljud- och skuggberäkningar visar att riktvärde för ljud kommer att 

klaras vid alla bostäder. Riktvärde för skugga kommer att överskridas vid några bostäder. 

I dessa beräkningar är inte skogens skymmande effekt eller att verken ibland 

står stilla inräknad. Vindkraftverken utrustas med programvara som gör att man kan 

hantera den här typen av problem. 

- 4 -

För att belysa den visuella påverkan från vindkraftverken har ett antal fotomontage 

tagits fram från olika platser runt etableringen. 

En fågelstudie samt en arkeologisk utredning har genomförts för att belysa konsekvenserna 

för fåglar samt för kulturmiljön. 

- 5 -

Innehåll 

1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 8 

1.1 Företaget 8 

2 BAKGRUND 9 

2.1 Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning 10 

2.2 Avgränsningar 10 

2.3 Berörda fastigheter 11 

2.4 Planeringsförutsättningar 11 

3 MILJÖKVALITETSMÅL 13 

3.1 16 nationella miljökvalitetsmål 13 

3.2 Regionala delmål 14 

3.3 Lokala miljömål 14 

4 HUSHÅLLNING MED MARK, VATTEN OCH ANDRA RESURSER 16 

5 VERKSAMHETSBESKRIVNING 17 

5.1 Omfattning av planerad verksamhet 17 

5.2 Lokalisering 17 

5.3 Utformning 18 

5.4 Drift 22 

5.5 Avveckling 24 

6 OMRÅDESBESKRIVNING 25 

6.1 Planer och program 25 

6.2 Naturmiljö 25 

6.3 Landskapsbild 29 

6.4 Mark- och vattenförhållanden 29 

6.5 Friluftsliv 29 

6.6 Kulturmiljö 29 

6.7 Verksamheter 30 

7 MILJÖKONSEKVENSER 31 

7.1 Planförhållanden 31 

7.2 Miljömål 31 

7.3 Naturmiljö 31 

7.4 Hälsa och säkerhet 33 

7.5 Landskapsbild 37 

7.6 Mark- och vattenförhållanden 38 

7.7 Friluftsliv 38 

7.8 Kulturmiljö 38 

7.9 Påverkan på verksamheter och enskilda intressen 39 

8 SAMLAD BEDÖMNING AV STÖRNINGAR 40 

9 ALTERNATIV 44 

9.1 Alternativa lokaliseringar 44 

9.2 Alternativa utformningar 45 

9.3 Motiv för valt alternativ 46 

10 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 47 

10.1 Inledande samråd 47 

10.2 Samråd i vidare krets 47 

- 6 -

11 REFERENSER 49 

12 BILAGOR 50 

Bilaga 1 

Bilaga 2 

Bilaga 3 

Bilaga 4 

Bilaga 5 

Bilaga 6 

Beräkningsresultat för ljud, huvudalternativ 

Beräkningsresultat för skugga, huvudalternativ 

Fågelstudie Örken 

Arkeologisk utredning Örken 

Fotomontage och karta med fotopunkter, huvudalternativ 

Bilagor till samrådsredogörelse 

- 7 -

1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 

1.1 Företaget 

E.ON Vind Sverige AB 

205 09 Malmö 

Org. nr: 556294-9817 

Tfn: 040-25 50 00 

www.eon.se/vind 

Projektkoordinator: 

Henrik Malmberg 


205 09 Malmö 

Tfn: 040-25 50 00 

Fax: 040-97 45 30 

E-post: henrik.malmberg@eon.se 

MKB-författare: 

Maria Danling och Monika Walfisz 

FB Engineering AB 

Tfn: 010-850 25 00 

E-post: maols@fbe.se, mfo@fbe.se 

Ljud- och skuggberäkningar samt fotomontage, övriga foton och kartmaterial är 

framtagna av E.ON Vind. 

E.ON Vind Sverige AB svarar för E.ON-koncernens planering och utbyggnad av 

vindkraft i Norden. Bolaget äger idag 19 vindkraftverk i södra Sverige som under 

2008 producerade 42 GWh. Sedan 2003 ingår bolaget också som delägare med 20 

procent i Nysted Havmöllepark, Danmark, världens största havsbaserade anläggning 

som består av 72 vindkraftverk och som producerar cirka 600 GWh per år. 

- 8 -

2 BAKGRUND 

Sveriges riksdag har antagit ett planeringsmål om att öka elproduktionen från vindkraft 

till 10TWh år 2015. Detta innebär en sjudubbling av 2007 års produktion på 1,4 

TWh. Målet kallar således för en stark utbyggnad av vindkraften. 

E.ON Vind Sverige AB driver flertalet vindkraftprojekt i Hallands inland, förutom 

Örken även ett projekt som kallas Gastensbo som ligger ca två km öster om Örken. 

Inledningsvis drevs de 

båda projekten parallellt 

eftersom de ligger 

i samma geografiska 

område. Uppgifter som 

har framkommit i Gastensboprojektet 

gör dock 

att E.ON i dagsläget avvaktar 

med detta projekt 

men går vidare med en 

tillståndsansökan för 

Örken, vari denna MKB 

ingår. Eftersom Gastensbo 

inte lämnas in nu har 

E.ON Vind i denna slutliga 

MKB valt att inte 

redovisa den samlade 

bilden av ljud och skugga 

från båda projekten. 

När Gastensboansökan 

lämnas in sker en samlad 

Figur 1. Översiktsarta över vindkraftanläggningen vid Örken. 

redovisning av ljud och 

skugga i den MKB:n. 

För Örkenprojektet, som med en maximal utbyggnad om 32 MW, vilket är över 

gränsen för krav på miljötillstånd, söks tillstånd enligt 9 kapitlet Miljöbalken. Enligt 

6 kap. 4§ Miljöbalken ska samråd genomföras i samband med upprättandet av en 

miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådet ska ge berörda parter möjlighet att 

ställa frågor och komma med synpunkter på det pågående arbetet med den planerade 

verksamheten. 

Inledande samråd har skett med kommuner, länsstyrelse och närboende. E.ON Vind 

valde att ha ett gemensamt samråd för de båda projekten Örken och Gastensbo eftersom 

de drevs parallellt och ligger inom ett och samma större geografiska område. Av 

denna anledning förekommer uppgifter om båda projekten i bilagorna till samrådsredogörelsen. 

Fortsatt samråd genomfördes med bland annat allmänhet, kommuner, organisationer 

och statliga myndigheter. Under samrådens gång kom det till projektets kännedom att 

en enskild markägare hade för avsikt att på egen hand etablera vindkraft på sin fastighet. 

Fastigheten är belägen centralt i området. Efter överenskommelse mellan E.ON 

- 9 -

och den enskilda markägaren 

har E.ON:s placering 

av vinkraftverken 

justerats så att ytterligare 

två verk kan placeras 

mellan de fyra nordliga 

och de fyra sydliga verken. 

För att säkerställa 

att gällande riktvärden 

för ljud och skugga 

fortfarande kan uppnås 

visas beräkningar senare 

i detta dokument dels för 

E.ON:s åtta vindkraftverk 

och dels för den 

sammanlagda effekten 

av tio verk. 

Figur 2. Översiktsarta över vindkraftanläggningen vid Örken inklusive 

de två enskilda vindkraftverken markerade i blått. 

Till det fortsatta samrådet 

tog E.ON fram en 

preliminär version av 

MKB:n, en s.k. samråds- 

MKB som ingick som 

en del av samrådsunderlaget 

och syftade till att visa hur innehåll och struktur i den slutliga MKB:n skulle 

komma att se ut. Samråds-MKB:n har nu omarbetas till en slutlig MKB som ingår i 

tillståndsansökan till länsstyrelsen. Synpunkter och kunskap som tillförs projektet har 

inarbetas i dokumentet i tillämpliga delar. 

2.1 Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning 

Enligt 6 kapitlet Miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning utgöra en del av 

det beslutsunderlag som inges till tillståndsgivande myndighet. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen 

är att förutsäga de framtida direkta och indirekta effekter som 

en planerad verksamhet kan medföra för miljön och människors hälsa. 

Under MKB-processen identifieras både positiva och negativa konsekvenser som en 

planerad verksamhet kan tänkas medföra. Slutligen, genom att samla kunskap om 

påverkan på ovanstående områden, ger miljökonsekvensbeskrivningen en möjlighet 

att göra en samlad bedömning av dessa effekters påverkan på människors hälsa och 

miljön. 

2.2 Avgränsningar 

Miljökonsekvensbeskrivningen avser en beskrivning av huvudalternativet, beskrivning 

av alternativa lokaliseringar och utformningar görs i avsnitt 9, Alternativ. 

- 10 -

Nedan presenteras avgränsningar som avser huvudalternativet – för alternativen presenteras 

relevant underlag i den löpande texten. 

Effekter som uppkommer av ljud och rörliga skuggor utreds inom ett område som 

omfattas av en radie om ca två kilometer från gruppstationens vindkraftverk. Den visuella 

påverkan är mer diffus och kommer således att beröra ett större område vilket 

innebär att ett större påverkansområde beaktas i detta avseende. Miljökonsekvensbeskrivningen 

omfattar endast verksamheten under uppbyggnadsfas, drift och avvecklingsfas. 

Detta innebär att inga miljökonsekvenser i samband med tillverkningen av 

komponenter omfattas i bedömningen. 

Miljökonsekvensbeskrivningen tar upp miljöpåverkande aspekter under projektets 

hela livstid, från uppförande till och med avveckling av anläggningen. Bland de 

miljökonsekvenser som behandlas i MKB:n finns bland annat effekter på flora och 

fauna, ljud- och skuggspridning samt det visuella intrycket av anläggningen. Även 

andra miljöpåverkande aspekter såsom kemikaliehantering och nedfallande is behandlas 

i MKB:n. 

Vindkraftanläggningens verksamhetstid uppskattas till ca 30 år, vilket omfattar etablering, 

drift och avvecklingsfas. 

2.3 Berörda fastigheter 

Vindkraftanläggningen är planerad till fastigheterna i tabell 1, i Halmstad och Hylte 

kommuner. Förutom etableringen av själva vindkraftverken innefattar projektet även 

förstärkning av befintliga vägar i området och nyanläggning av vägar om ca 6 km. 

Tabell 1. Direktberörda fastigheter 

Kallarp 1:2>2 

Kallarp 2:2>1 

Moshult 2:15>1 

Munkabol 1:18>1 

Karlstorp 1:19>1 

Karlstorp 1:49>1 

2.4 Planeringsförutsättningar 

I Sverige finns idag ett planeringsmål för vindkraft på 10 TWh till år 2015. I november 

2007 lade Energimyndigheten fram ett förslag om att denna nivå skulle höjas till 

30 TWh till år 2020 där 20 TWh ska vara på land och 10 TWh till havs. 

Som en del att nå detta har Energimyndigheten fått i uppgift att ta fram ett antal områden 

som skall få riksintressestatus för vindbruk. Energimyndigheten presenterade 

efter översynen av de sedan tidigare föreslagna områdena under 2008 nya områden 

för riksintresse för vindbruk. Inga områden i Halmstad eller Hylte kommuner är föreslagna 

som riksintresseområden. 

- 11 -

I Hylte kommun finns en översiktsplan, ÖP2001, antagen i januari 2002. I denna har 

man gjort ställningstagandet att andelen förnybar energi i kommunen ska öka. Hylte 

kommun har dessutom en energiplan från 2000 där man säger att man ska sträva mot 

uthålliga energisystem som medför minskade utsläpp av växthusgaser och andra miljöförstörande 

ämnen samt att lokalt producerad energi är att föredra. Man har också 

en strävan efter att koppla samman energiplanen med översikts- och detaljplaner för 

att användning av förnyelsebara energikällor skall beaktas. Vidare arbetar man med 

en energi och klimatstrategi. 

I Halmstad kommun finns en fördjupad översiktsplan för vindkraft som är ute på 

samråd. Enligt uppgifter från kommunen kommer det att dröja mellan 6 månader till 

ett år innan planen kan antas. Det aktuella området är inte utpekat som lämpligt för 

vindkraft i samrådshandlingen, men det finns dock heller inte med på kartan över 

områden som är undantagna eller som ett område med restriktioner. Området är däremot 

utpekat som ett område utan särskilda motstående intressen. Enligt uppgift har 

området inte tagits med som lämpligt för vindkraft eftersom den fördjupade översiktsplanen 

inriktar sig på större sammanhängande områden. 

Även Hylte kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för vindkraft, vilken 

även den är ute på samråd. 

I det aktuella projektområdet finns inga detaljplaner för någon av kommunerna. 

- 12 -

3 MILJÖKVALITETSMÅL 

3.1 16 nationella miljökvalitetsmål 

Riksdagen antog 15 nationella miljökvalitetsmål 1999. Ytterligare ett, Ett rikt växt 

och djurliv, antogs i november 2005. Informationen nedan angående miljömålen är 

hämtad från Miljömålsportalens hemsida. 

Miljökvalitetsmålen beskriver vår natur- och kulturmiljö och syftar till en ekologiskt 

hållbar samhällsutveckling. Till vart och ett av dessa har det tagits fram tillhörande 

delmål och utvecklingsstrategier. Vindkraft berör flera miljömål både direkt och 

indirekt. Elproduktionen från vindkraft ersätter produktionen från fossila bränslen 

vilket medför minskade utsläpp av föroreningar såsom koldioxid, svaveldioxid och 

kväveoxider. Minskade utsläpp bidrar till att uppfylla miljömålen Begränsad klimatpåverkan, 

Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och God bebyggd miljö. Eftersom 

vindkraft medför minskade utsläpp av föroreningar till luft och därmed också 

minskad deponering av luftburna föroreningar till mark och vatten bidrar vindkraften 

indirekt till att uppfylla miljömålen 2, 8, 9, 11, 12 och 13. 

3.1.1 Begränsad klimatpåverkan 

Ett globalt initiativ för att reducera utsläpp av växthusgaser togs år 1997 på FN:s 

klimatkonvention i Kyoto i Japan, Kyotoprotokollet. I protokollet, som Sverige har 

ratificerat, fastslås att industriländernas utsläppsmål för perioden 2008–2012 inte 

skall överstiga 1990 års nivåer. Detta innebär att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser 

med 8 %. Sverige har åtagit sig att sänka sina utsläpp med 4 %. 

3.1.2 Bara naturlig försurning 

Luftutsläpp av bland annat svaveldioxid och kväveoxider är ämnen som förorsakar 

försurning i vatten och mark och bidrar till att byggnader och andra värdefulla kulturmiljöer 

vittrar snabbare. 

Riksdagens delmål innebär att högst 15 % av Sveriges sjöar och vattendrag år 2010 

ska vara drabbade av antropogen försurning. År 2010 ska även den ökande trenden 

av försurning av skogsmarker till följd av mänsklig påverkan vara bruten. 

3.1.3 Ingen övergödning 

För höga halter av kväve och fosfor orsakar övergödning i markoch vattenmiljöer. 

Nedfall från luften i form av kväveoxider från fossila bränslen bidrar på så sätt till 

övergödningen av ytvatten och hav. Senast år 2010 skall utsläppen av kväveoxider 

till luft ha minskat till 148 000 ton. 

- 13 -

3.1.4 God bebyggd miljö 

Stor del av energianvändningen utgörs av bebyggelsen. För att minska utsläppen av 

koldioxid måste energianvändningen effektiviseras genom planeringsunderlag. Det 

nationella planeringsmålet för vindkraft är en årlig produktionskapacitet på 10 TWh/ 

år till år 2015. 

3.2 Regionala delmål 

Länsstyrelserna har en samordnade och övergripande roll i miljömålsarbetet. Tillsammans 

med andra regionala myndigheter, kommuner, näringsliv med flera ska länsstyrelsen 

bland annat verka för att den fysiska planeringen sker i samordning med 

miljöpolitiken. Informationen angående de regionala delmålen är hämtad från rapporten 

Miljömål för Hallands län 2007–2010. 

3.2.1 Begränsad klimatpåverkan 

I Halland har man som delmål att utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde 

för perioden 2008–2012 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990, räknat som koldioxidekvivalenter. 

3.2.2 Bara naturlig försurning 

Senast år 2010 har man som mål i Halland att minska utsläppen av svaveldioxid till 

luft med 25 % jämfört med 1995 år nivå och utsläppen av kväveoxider till luft med 

minst 55 % jämfört med 1995 års nivå. 

3.2.3 Ingen övergödning 

Senast år 2010 ska utsläppen i Halland av kväveoxider till luft ha minskat med minst 

55 % från 1995 års nivå. 

3.2.4 God bebyggd miljö 

Senast 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och 

strategier för hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser 

ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, 

biobränsle och vindkraft ska främjas. 

3.3 Lokala miljömål 

På lokal nivå i Hylte kommun finns i dagsläget inga miljömål framtagna. Vad gäller 

Halmstad kommun har följande miljömål som berör det aktuella projektet tagits 

fram: ”Vindkraftverk på kommunal mark producerar minst 15 GWh/år senast år 

2007” och ”Kommunen ska genom energirådgivning medverka till att stimulera 

utvecklingen av förnybara energikällor”. 

- 14 -

Utöver vad som anges ovan framgår i den fördjupade översiktsplanen för vindkraft, 

för Halmstad kommun, som är under framtagande att det i kommunens energiplan 

finns nyare målsättningar. Kommunen ska aktivt verka för att vindkraftverk anläggs 

inom kommunen under perioden 2007–2010. Inom kommunens gränser beräknas 

90 GWh kunna produceras årligen. 

- 15 -

4 HUSHÅLLNING MED MARK, VATTEN OCH ANDRA RESUR- 

SER 

I miljöbalkens tredje och fjärde kapitel regleras hushållning med markoch vattenresurser. 

Utgångspunkten är att markoch vattenområden ska användas till de ändamål 

som de är mest lämpade för. Användning som medför en god hushållning, från en 

allmän synpunkt, skall ges företräde. Riksintressen för natur- och kulturmiljövården 

samt friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de ändamål de 

syftar till att uppnå. 

Inom projektområdet finns inga riksintresseområden. Närmaste riksintresse, Store 

Jöns mosse, ligger ca 1 km öster om området. Detta riksintresse består av ett storskaligt 

våtmarkskomplex med värdefulla mader och större fastmarksholmar. Detta 

tillsammans med två områden upptagna i EU:s nätverk Natura 2000 (Rågetaåsen och 

Moshult på 500 meters respektive 1 km avstånd) utgör de enda intressena på nationell 

nivå vilka den planerade anläggningen kan komma att påverka genom sin synlighet 

i landskapet. Någon annan påverkan bedöms inte ske. Det är E.ON:s bedömning 

att avstånden till den planerade anläggningen är tillräckligt stort för att påverkan ska 

kunna anses acceptabel. 

Skogsbruket har en viktig roll i området. På fastigheterna bedrivs skogsbruk i större 

eller mindre utsträckning. Den produktiva skogsmarken används framför allt till uppodling 

av produktionsskog. 

Den ursprungliga markanvändningen i området - skogsbruk - anses vara en god hushållning 

av markområden i stora delar av landet och står för en stor del av Sveriges 

naturtillgångar. Skogsbruket kommer även fortsättningsvis att kunna fortgå, med en 

marginell markförlust till förmån för vindkraftetableringen. Att skogsbruket dessutom 

går att kombinera med produktion av förnybar energi kan bara anses som mycket 

god hushållning av marken. 

- 16 -

5 VERKSAMHETSBESKRIVNING 

5.1 Omfattning av planerad verksamhet 

E.ON Vind avser att vid Örken uppföra åtta vindkraftverk. Vindkraftverken kommer 

att ha en märkeffekt på 2-4 MW och en maximal totalhöjd om 150 meter. 

5.1.1 Elproduktion 

Totalt beräknas den planerade verksamheten producera ca 50 000 MWh per år, baserat 

på en effekt av 2,5 MW per verk. De nya verkens elproduktion motsvarar 2 500 

eluppvärmda villors årsförbrukning eller 10 000 villors årsförbrukning av hushållsel 

(beräknat vid en årsförbrukning på 20 000 kWh/eluppvärmd villa respektive 5 000 

kWh/villa av hushållsel). 

I jämförelse med elproduktion från fossila bränslen motsvarar den planerade produktionsökningen 

utsläppsreduceringar enligt nedan: 

• ca 50 000 ton koldioxid per år 

• ca 60 ton svaveldioxid per år 

• ca 50 ton kväveoxid per år 

5.2 Lokalisering 

Anläggningen är planerad till ett område öster om Fröslida i Halmstad och Hylte 

kommuner, Hallands län. Området kring den planerade anläggningen utgörs i huvudsak 

av skogsmark. 

Projektområdet ligger mitt emellan Torup och Oskarström och börjar ca 6,5 km söder 

om Torup i Hylte kommun och sträcker sig söderut in i Halmstad kommun. Närmaste 

samhälle är Fröslida som ligger intill väg 26 drygt två kilometer väster om projektområdet. 

Vindkraftverken är tänkta att placeras i en linje från norr till söder, de fem 

norra verken i Hylte kommun och resterande tre i Halmstad kommun. 

Generellt kan följande sägas om lokalisering av vindkraftverk: vindkraftverken 

placeras med fördel på de högsta höjderna för att i möjligaste mån komma upp över 

skogens påverkan på vinden och för att på så sätt uppnå en så bra produktion som 

möjligt. Det är önskvärt att placera vindkraftverken i nord-sydlig riktning för att de 

därmed inte ska skymma varandra mot de förhärskande vindriktningarna från väst 

och sydväst. Vindkraftverken får heller inte stå för tätt inpå varandra eftersom förlusterna 

i så fall blir för stora. Dessa grundidéer tillsammans med riktlinjerna för acceptabel 

ljudnivå och skuggkastning på omkringboende begränsar det exploaterbara 

området. 

- 17 -

Figur 3. Karta med de åtta vindkraftverken vid Örken. 

5.3 Utformning 

Örken planeras att bestå av åtta vindkraftverk på mellan 2 och 4 MW vardera. Anläggningen 

kommer således att få en sammanlagd effekt på max 32 MW. Vindkraftverken 

kommer att få en navhöjd på max 110 meter samt en rotordiameter på max 

110 meter, dock en maximal totalhöjd om 150 meter. Transformatorstationer, eventuella 

ställverk, väg fram till vindkraftverken och kablar kommer att byggas och installeras 

som en del av projektet. 

Ett normalt vindkraftverk startar när vindhastigheten överstiger ca 4 m/s och stoppar 

vid 25 m/s. 

- 18 -

5.3.1 Vindkraftverk 

Under de senaste årtiondena har utvecklingen 

inom vindkrafttekniken 

gått fort framåt. Verken har blivit 

större och mer effektiva, under en 

tjugoårsperiod har verkens effekt 

mångdubblats. Enligt Boverkets 

regler ska vindkraftverken som 

byggs i Sverige ha en livslängd på 

minst 20 år och tåla höga vindhastigheter. 

Figur 4. Montering av rotorblad. 

Vindkraftverket består av ett svagt 

koniskt ståltorn. På tornet sitter ett 

maskinhus som själva rotorn med tre rotorblad kopplas till. Beroende på verkens 

storlek skall de enligt Luftfartsstyrelsens och Försvarsmaktens föreskrifter förses 

med hinderbelysning på maskinhustaket. 

Rotorns blad är ytbehandlade så att reflekterande ljus minimeras. Vindkraftverken 

kommer att vara ljusgrå till färgen med en E.ON-logotyp på maskinhuset. 

Det slutliga valet av typ och storlek av vindkraftverk kan inte redovisas i dagsläget. 

Anledningen till detta är, som tidigare nämnts, att teknikutvecklingen inom vindkraftområdet 

är mycket snabb, vilket medför att det som idag är bästa teknik inte längre 

behöver vara det vid tidpunkten för upphandlingen. Av ekonomiska skäl görs upphandlingen 

av vindkraftverk dessutom först när alla tillstånd är klara. 

5.3.2 Fundament 

De fundament som är aktuella för 

projektet är gravitationsfundament. 

En betongplatta som är antingen 

cirkulär eller kvadratisk med ca 

20 meter i diameter eller med 20 

meters sida gjuts på plats så att dess 

kant ligger ca en meter ovan omkringliggande 

mark. Anläggandet 

av fundamenten beräknas ta totalt 

ca 10 dagar. Arbetet kan eventuellt Figur 5. Färdiggjutet fundament. 

innebära sprängning som kommer 

att ge upphov till temporära ljudemissioner, men arbetet pågår endast under dagtid 

och under en begränsad tid vilket minimerar den eventuella påverkan som anläggningsarbetet 

kan komma att medföra. 

- 19 -

5.3.3 Elanslutning 

Vindkraftverken kommer att anslutas genom förläggning av markförlagd kabel till 

befintlig 130 kV luftledning som passerar strax väster om området. Anslutningen 

kommer att kräva nybyggnation av en transformatorstation. Var denna placeras bestäms 

av nätägaren som i detta fall är E.ON Elnät Sverige AB. 

Från vindkraftverkets generator matas växelström in i transformatorn som omvandlar 

strömmen till högspänningsnätet. Inom gruppstationen sammankopplas vindkraftverken 

med markförlagda elkablar som kommer att förläggas i anslutning till vägarna. 

Varje vindkraftverks högspänningstransformator placeras antingen inuti verket eller i 

en mindre stationsbyggnad intill tornet. 

 

 

Figur 6. Karta som visar befintliga och planerade tillfartsvägar. 

- 20 -

5.3.4 Vägar 

Vid anläggandet och avvecklingen samt vid servicetillfällena under driften kommer 

områdets befintliga vägar att användas i så stor utsträckning som möjligt, vägnätet 

i området är i dagsläget väl utbyggt för att kunna transportera det tunga timret från 

skogsbruket. I största möjliga mån avser E.ON Vind att uppgradera befintlig väg till 

att kunna bära transporterna. Viss komplettering med nybyggnation är dock nödvändig 

för att kunna nå de tänkta verken. 

För att underlätta transporterna och därigenom minimera störningar eftersträvar 

projektören att flertalet av vindkraftverken hamnar på en och samma slinga. Myrmark 

kommer att undvikas då det inte lämpar sig för de tunga transporterna. Vägarna 

dimensioneras både ur ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv. Det är viktigt att 

vägarna håller för transporterna under anläggningsskedet, leveransen av vindkraftverken, 

återkommande service under driftfasen och för transporter under avvecklingsskedet. 

5.3.5 Transporter 

De flesta transporterna kommer att 

ske under anläggningsskedet samt 

vid avvecklingen av vindkraftverken. 

Transporter krävs vid nybyggnad av 

de vägpartier som saknas, etablering 

av betongfundament samt vid upp- och 

nermontering av vindkraftverkens olika 

delar. Huvuddelen av de fordon som Figur 7. Transport av torndel. 

används vid anläggnings- och avvecklingstransporter 

kommer att vara lastbilar. Därutöver kommer kranbilar och diverse 

arbetsmaskiner för själva anläggningsarbetet att användas. För transporten av vindkraftverken 

behövs 8–10 lastbilar med släp per verk. 

Under pågående drift kommer transporterna främst att utgöras av servicebesöken 

i samband med underhållsarbete och vid fel som ej kan lösas på distans. Planenlig 

service sker två gånger om året. Dessa transporter sker normalt med lättare fordon. 

5.3.6 Kemikalier och avfall 

Vindkraftverkens växellåda och hydraulsystem innehåller olja och kylsystemet innehåller 

glykol. Oljorna analyseras med jämna mellanrum och bytes då de är uttjänta. 

Bytesintervallet varierar naturligtvis med driftförhållanden men normalt brukar oljan 

bytas med ca 3–5 års intervall. Vid valet av oljor ska det alternativ som är minst farligt 

för människors hälsa och miljön väljas, om så är möjligt. 

Risken för att olja från hydraulik eller växellåda läcker ut är liten. Vid ett oljeläckage 

stoppas verket omedelbart och servicepersonal tar hand om den olja som läckt ut. Det 

är emellertid mycket osannolikt att olja skulle läcka ut från vindkraftverkets maskinhus 

och torn. Eventuellt läckage av olja samlas upp i botten på maskinhuset samt i 

individuella behållare vid de enskilda komponenterna i maskinhuset. 

- 21 -

Det avfall som genereras är främst sådant som uppkommer vid service och underhåll 

som t.ex. filter, smörjoljor och avfettningsmedel. Förbrukad olja och annat farligt 

avfall tas om hand enligt gällande regler. Övrig förvaring av farliga ämnen kommer 

att ske i ett servicekontor. 

5.3.7 Anläggande 

En hårdgjord yta invid vindkraftverken kommer att anläggas för att möjliggöra montering 

av vindkraftverket. Ytans storlek varierar mellan olika tillverkare av vindkraftverk, 

men uppgår normalt till ca 1000 m². 

Efter att fundamenten färdigställts och elanslutningen är färdig används mobilkranar 

för att resa tornet som kommer i sektioner. Tornets bottensektion monteras fast på 

ingjutningssektionen i betongfundamentet och därefter monteras övriga tornsektioner. 

När tornet rests och monterats fast lyfts maskinhuset och rotorn på plats. Monteringen 

av ett vindkraftverk tar ca 2 dygn. 

5.4 Drift 

5.4.1 Ljud 

Under förutsättning att elanslutningen är utförd kan vindkraftverken börja producera 

el redan inom en vecka efter uppförandet. Vindkraftverken övervakas via dator, vilket 

innebär att styr- och övervakningsfunktioner är automatiska. Vid larm som gäller 

mindre störningar kan vindkraftverket startas om från kontrolldatorn. Vid allvarligare 

störningar tillkallas servicepersonal. 

Vindkraftverk alstrar två typer av ljud: mekaniskt maskinljud och aerodynamiskt 

ljud från rotorbladen. För dagens vidkraftverk är maskinljudet i stort sett försumbart. 

Under drift kan det höras ett svischande ljud från rotorbladen. Hur mycket som hörs 

från ett vindkraftverk beror på avstånd och hur vinden blåser. Ljudet mäts i dB(A) 

(decibel A), vilket är ett mått på ljud som uppfattas av det mänskliga örat. Det riktvärde 

som används som högsta tillåtna ljud från vindkraftverk vid bostäder är 40 

dB(A), vilket är detsamma som gäller för externt industribuller nattetid. Värdet anges 

av Naturvårdsverkets Externt industribuller – Allmänna råd som högsta tillåtna ljud 

vid bostäder nattetid. 

Det program som används för ljudberäkningarna är WindPRO 2.6. Detta är ett 

standardprogram som används för att konstruera modeller som visar emissioner från 

vindkraftverk enligt Boverkets och Naturvårdsverkets rekommendationer. Beräkningarna 

är s.k. ”värsta fall scenarier”, vilket innebär att de utgår från en vindhastighet 

på 8 m/s, 10 meter ovanför markytan (denna hastighet har visat sig ge starkast 

inverkan utan att ljudet maskeras av vindsus så som vid högre hastigheter) och att 

vinden alltid blåser mot den störningskänsliga plats som beräkningen utförs för. 

Hänsyn tas inte heller till mildrande omständigheter såsom vegetation och byggnader 

som kan hindra ljudet att transporteras. 

Eftersom det i dagsläget inte är bestämt vilket fabrikat av vindkraftverk som slutligen 

- 22 -

kommer att uppföras går det inte att ange något exakt källjud för vindkraftverken. 

Däremot kommer E.ON att tillse att de vindkraftverk som slutligen väljs har ett källjud 

som möjliggör att ljudnivån inte överstiger gällande riktvärden vid bostäder. 

I avsnitt 7 visas kartor över beräknad ljudutbredning, där diskuteras även konsekvenser 

av ljudutbredning och i avsnitt 8 diskuteras påverkan på enskilda bostäder. 

5.4.2 Skuggor 

Vid klart väder kan vindkraftverk ge upphov till skuggor. Skuggornas utbredning 

hänger samman med solens höjd över horisonten vilken varierar med årstiderna. 

Under sommarhalvåret står solen högt och skuggorna når inte så långt förutom vid 

solens upp- och nedgång. På vintern står solen lägre och skuggorna når längre sett 

över hela dagen. Eftersom solen går upp i öst och ner i väst rör sig skuggorna från 

väster via norr till öster. 

En beräkning med simuleringsverktyget WindPRO har genomförts för att visa den 

teoretiskt maximala skuggtiden runt vindkraftverken likväl som en sannolik verklig 

skuggtid. Beräkningarna har gjorts för vindkraftverk med dimensionerna 100 meter 

navhöjd och 100 meter rotordiameter. Den beräknade maximala skuggutbredningen 

bygger på att det är molnfritt året runt och att vindkraftverkets rotor står vinkelrätt 

mot solen och snurrar under årets alla timmar. Den verkliga skuggutbredningen från 

ett vindkraftverk blir därför avsevärt lägre än den teoretiskt beräknade nivån. Beräkningarna 

av sannolik verklig skuggtid baseras på väderstatistik från SMHI och det 

framtagna produktionsestimatet. I beräkningarna har inte hänsyn tagits till skymmande 

skogsridåer. I det verkliga fallet har ej heller hänsyn tagits till att produktionen är 

sämre på sommarhalvåret (oftare stillestånd) när det är fler soltimmar och bättre på 

vintern när det oftare är mulet väder. 

I Boverkets handbok Planering och prövning av vindkraftsanläggningar anges att en 

etablering är möjlig vid en teoretiskt maximal skuggtid på 30 timmar per år, samma 

riktvärde för en mer trolig beräkning där man tar hänsyn till drift samt sol- och vindstatistik 

är 8 timmar per år. 

Dagens moderna vindkraftverk kan utrustas med sensorer som känner av rådande 

ljusförhållanden, tid på dygnet samt tid på året. Om solens ljus är så pass starkt och 

tidpunkten på dygnet är sådan att boende kan störas så kan verket stängas av tills 

förhållandena har ändrats och verket kan starta på nytt. Vindkraftverkens drift kan 

därmed programmeras så att störande skuggor vid bostäder kan undvikas. 

I avsnitt 7 visas kartor över beräknad skuggutbredning och där diskuteras även konsekvenser 

av skuggutbredning. I avsnitt 8 diskuteras påverkan på enskilda bostäder. 

5.4.3 Elektromagnetiska fält 

Kring elkablar alstras elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn 

för elektriska och magnetiska fält. De elektromagnetiska fälten uppkommer vid 

generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el och påverkas av 

fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan ledarna. Det 

elektriska fältet genereras av spänningsskillnaden mellan fasledarna. De elektriska 

- 23 -

fälten kommer i princip att avskärmas helt genom kablarnas isolering. Eftersom 

kablarna är förlagda i mark skärmar även den omkringliggande jorden av fälten på ett 

effektivt sätt. Till skillnad från de elektriska fälten påverkas det magnetiska fältet inte 

av isolering eller täckande jord, däremot minskar fältet snabbt i storlek eftersom det 

normalt avtar med kvadraten av avståndet från ledningen. 

Under lång tid har forskare och experter studerat om elektromagnetiska fält skulle 

kunna ge skadliga effekter på människors hälsa. Forskningsarbetet avseende de elektromagnetiska 

fältens påverkan på människor och miljö pågår fortfarande. I dagsläget 

har forskningen ännu inte kunnat säkerställa om det finns några skadliga hälsorisker. 

Detta medför att det idag inte finns något fastställt gränsvärde för magnetiska fält eller 

skyddsavstånd till kablar. 

5.4.4 Åska och nedfallande is 

Precis som för andra höga konstruktioner finns det risk för blixtnedslag i ett vindkraftverk. 

De moderna vindkraftverkens rotorblad, maskinhus och torn skyddas 

genom ett åskledarsystem. Platsen för den planerade anläggningen bedöms inte vara 

särskilt utsatt för nedisning varför ett avisningssystem inte anses vara nödvändigt. 

5.5 Avveckling 

Förutsatt att en fortsatt drift av anläggningen inte längre är aktuell ska anläggningen 

avvecklas. Om så sker monteras vindkraftverken ned med hjälp av mobilkran precis 

som vid resningen fast i omvänd ordning. Vindkraftverken lämnar i stort sett inga 

spår efter sig. Allt material förutom den del av betongfundamentet som är dolt under 

mark tas bort. Den övre delen av fundamentet tas bort och ytan täcks sedan med jord 

och återplanteras. Eventuella uppställningsytor täcks med jord och återplanteras. Kablarna 

grävs upp och avlägsnas, därefter jämnas kabeldikena ut. Det mesta av materialet 

i vindkraftverken, kablarna och transformatorerna återanvänds eller återvinns. 

- 24 -

6 OMRÅDESBESKRIVNING 

6.1 Planer och program 

Som tidigare nämnts omfattas det aktuella området varken av detaljplan eller av områdesbestämmelser. 

6.2 Naturmiljö 

6.2.1 Riksintresseområden 

I miljöbalkens 3 och 4 kapitel regleras riksintresseområden. Kapitlen anger att markoch 

vattenområden skall användas till de ändamål för vilka de är mest lämpade, med 

hänsyn till beskaffenhet, läge samt föreliggande behov. 

Inom projektområdet finns inga riksintresseområden. På ett avstånd av som närmast 

ca 1 km öster om området ligger Store Jöns mosse, ett område av riksintresse för 

naturvården. 

Store Jöns mosse – Riksintresse naturvård 

Detta riksintresse består av ett storskaligt våtmarkskomplex med värdefulla mader 

och större fastmarksholmar och ligger som närmst cirka 1 km öster om de södra verken. 

Området är också utpekat i naturvårdsprogrammet. 

6.2.2 Natura 2000 

För att bevara naturens mångfald har EU-länderna genom Natura 2000 skapat ett 

nätverk för att trygga livsmiljöerna för de naturtyper och arter som definierats av 

habitatdirektivet, s.k. särskilda bevarandeområden. I Natura 2000 ingår även särskilda 

skyddsområden som definieras av fågeldirektivet. Medlemsländerna bestämmer 

själva hur områdena ska bevaras och skötas. Natura 2000-områden regleras i 27–29§ 

7 kap MB. Natura 2000-område klassas även som riksintresse. 

Rågetaåsen – Natura 2000 (SE0510105) och Naturreservat 

Detta område på cirka 15 ha är beläget på Sennans västra sida och ligger cirka 500 

meter öster om de två sydligaste verken. Rågetaåsen är definierat som naturreservat 

samt Natura 2000 område utifrån habitatdirektivet och är känt för sin sköna natur 

med urskogsartade blandbestånd av barr- och lövskog. Området med sin orörda 

natur skapar viktiga livsmiljöer för en stor mängd flora och fauna. Inom Rågetaåsen 

finns en nyckelbiotop, ett naturvärdesobjekt samt två regionalt intressanta arter. De 

skyddsvärda naturtyperna enligt habitatdirektivet redovisas i tabellen på nästa sida. 

Inga specifika djur- eller växtarter nämns i områdesbeskrivningen för objektet. 

- 25 -

Tabell 2. Naturtyper i Natura 2000-området Rågetaåsen 

Kod Namn Täckning i % 

7160 Mineralrika källor och källkärr 

av fennoskandisk typ 

9080 Lövsumpskogar av fennoskandisk 

typ 

4.00 

5.00 

9110 Bokskog av fryletyp 66.00 

91D0 Skogbevuxen myr 10.00 

 

Örk1 

 

Örk2 

 

Örk3 

 

Örk4 

 

Örk5 

 

Örk6 

 

Örk7 

Örk8 

Vindkraftverk 

Naturreservat 

Natura 2000 

Riksintresse naturvård 

0 250 500 1 000 1 500 2 000 

Meter 

Figur 8. Riksintressen för naturvård, naturreservat och Natura 2000-områden invid anläggningen. 

- 26 -

Moshult – Natura 2000 (SE0510161) 

Området ligger en dryg kilometer väster om de sydligaste verken och består av en 

sluttning med översilad barr- och blandfuktskog. Området är också ett biotopskyddsområde 

samt en nyckelbiotop. Syftet med området är att bidra till att beverandestatusen 

för naturtypen ”skogsbevuxen myr” är gynnsam. För att uppnå detta ska området 

lämnas för fri utveckling. De skyddsvärda naturtyperna enligt habitatdirektivet redovisas 

i tabellen nedan. Inga specifika djur- eller växtarter nämns i områdesbeskrivningen 

för objektet. 

Tabell 3. Naturtyp i Natura 2000-området Moshult. 

Kod Namn Täckning i % 

91D0 Skogbevuxen myr 78.00 

6.2.3 Övriga intressen naturvård 

Utöver ovan nämnda områden finns söder om anläggningen tre områden som är 

utpekade i Halmstad kommuns översiktsplan som områden med höga naturvärden. 

Göckabacken, ca 2 km söder om anläggningen, utgörs av odlingslandskap och är ett 

värdefullt naturområde (klass 2) utpekat i Halmstad kommuns översiktsplan. Vargaklyftorna, 

ca 2,8 km söder om etableringen, är ett område med erosionsrännor (klass 

2) och är utpekat i översiktsplanen i Halmstad kommun. Skavböke, ca 2,8 km söder 

om etableringen, består av gammal tallskog och är ytterligare ett värdefullt naturområde 

(klass 3) enligt Halmstad kommuns översiktsplan. Områdena ligger utanför det 

område som visas på kartan i Figur 9. 

Ett antal områden, framför allt öster och söder om projektområdet, är utpekade i 

Länsstyrelsens våtmarksinventering genomförd 1985. 

Det finns också flera sumpskogar inom projektområdet. Sumpskogar innefattar all 

trädbärande blöt mark där träden (i moget stadium) har en medelhöjd på minst 3 

meter och trädens krontäckningsgrad är minst 30 %. Sumpskogarna har kartlagts i en 

rikstäckande inventering mellan 1990 och 1998. 

6.2.4 Flora och fauna 

Själva projektområdet utgörs främst av produktionsskog och det finns inga dokumenterade 

rödlistade arter inom projektområdet. 

Dokumenterade flora och faunavärden i närheten av den planerade anläggningen 

finns främst inom Natura 2000 området vid Rågetaåsen, ca 500 meter från området 

och som beskrevs i föregående avsnitt. 

Fåglar 

Under våren 2008 genomfördes en studie av fågelförekomsten i Örkenområdet av 

Hallands Ornitologiska Förening. Rapporten finns bifogad denna MKB i bilaga 3. 

Nederst på nästa sida görs en sammanfattning av rapporten, se även resonemang 

kring konsekvenser i avsnitt 7.3.3. 

- 27 -

Vindkraftverk 

Naturobjekt 

Nyckelbiotoper 

Naturvärden 

Sumpskog 

Naturvårdsprogram 

Våtmarkinventeringen 

0 250 500 1 000 1 500 2 000 

Meter 

Figur 9. Karta med övriga intressen för naturmiljö. 

Området vid Örken besöktes vid sex tillfällen, från slutet av mars till början av juni. 

Av sträckande rovfågel noterades bara fiskljuse och ett fåtal ormvråkar. Enligt rapporten 

sträcker det dock ofta rovfågel på/över åsarna utmed Nissan mot norr. Ormvråk 

och sparvhök finns representerade i området, men inga bon hittades. Även orre 

och tjäder ingår i fågelfaunan. Enligt rapporten är naturen i området ”trasig” med 

stora kalhyggen blandade med yngre planteringar och sumpig skog. Även lövskog 

finns i området, men inte i direkt anslutning till vindkraftverken. 

- 28 -

6.3 Landskapsbild 

Landskapet kring Örken domineras av skogslandskap. Skogen härjades hårt av stormarna 

Gudrun och Pär vilket har lämnat flera höjdpartier renblåsta. Väster om projektområdet 

rinner Nissan och parallellt med den går väg 26. I anslutning till Nissan 

finns några ytor med jordbruksmark. Österut finns ett antal mindre sjöar. Bebyggelsen 

i och runt området är spridd och består främst av enskilda gårdar och hus. Vindkraftverken 

kommer att lokaliseras till två höjder som når cirka 175 meter över havet. 

För att åskådliggöra hur de tänkta vindkraftverken kommer att synas i landskapet har 

fotomontage tagits fram från platser där man skulle kunna se anläggningen, se vidare 

i avsnitt 7.5. 

6.4 Mark- och vattenförhållanden 

Den produktiva skogsmarken används framför allt till odling av produktionsskog. I 

området finns dock flertalet våtmarker som genom sina låga boniteter inte lämpar sig 

för skogsbruk. Markerna ger också möjligheten till rekreation genom jakt, promenader, 

orientering, fiske, svamp- och bärplockning. 

6.4.1 Geoteknisk undersökning 

En geoteknisk undersökning som syftar till att klarlägga de geotekniska förhållandena 

kommer att genomföras inför byggnation av vindkraftanläggningen. 

6.5 Friluftsliv 

Området kring den planerade anläggningen berör inga områden som är utpekade som 

viktiga för turism och friluftsliv. I området pågår dock jakt och ett allmänt intresse 

för svampplockning och friluftsliv kan finnas i skogsmarkerna. 

6.6 Kulturmiljö 

En arkeologisk utredning har genomförts i området för att kartlägga eventuella 

intressen ur kulturmiljöperspektiv. Inventeringen genomfördes under våren 2008 av 

Arkeologicentrum, rapporten återfinns i bilaga 4. Utredningsområdet omfattade en 

yta med en radie av 200 meter kring varje vindkraftverks tänkta placering. Utredningen 

genomfördes som en byråinventering samt en fältinventering. Det fanns i 

utredningsområdet sedan tidigare sex kända torplämningar. Efter fältinventeringen 

lokaliserades ytterligare en. Fem av de åtta lokaliseringarna berörs av torplämningar. 

Samtliga torplämningar förefaller inte ha varit i bruk någon längre tid och deras ålder 

förefaller vara tämligen låg. Torplämningarna bedöms inte som fasta fornlämningar 

och ingrepp i eller i deras närhet är därför inte tillståndspliktiga. Lämningarnas pedagogiska 

värde bedöms dock vara högt. 

- 29 -

Torplämning 

Vindkraftverk 

Tillfartsväg 

Tomtmark eller inägomark 

0 125250 500 750 1 000 

Meters 

Figur 10. Karta med torplämningar och tomtmark eller inägomark enligt genomförd arkeologisk 

utredning. Gula prickar symboliserar planerade brytpunkter i tillfartsvägarna. 

6.7 Verksamheter 

Skogsbruket har en viktig roll i området. På fastigheterna bedrivs skogsbruk i större 

eller mindre utsträckning. I området pågår även jakt. 

- 30 -

7 MILJÖKONSEKVENSER 

Nedan redovisas förväntad påverkan från den planerade verksamheten samt förslag 

på åtgärder för att minska denna på bland annat människors hälsa, naturområden och 

verksamheter. 

7.1 Planförhållanden 

Det finns inga motstående intressen angående det aktuella verksamhetsområdet i den 

gällande översiktsplanen. Som tidigare nämnts omfattas området varken av detaljplan 

eller av områdesbestämmelser. 

Både Halmstad och Hylte kommuner arbetar för närvarande med fördjupade översiktsplaner 

för vindkraft. Halmstad kommun kommer, enligt uppgifter som framkommit 

under projektets gång, att efter att planen är antagen behandla vindkraftsetableringar 

som detaljplaneärenden, medan Hylte kommun kommer att behandla dem som 

bygglovsärenden. 

7.2 Miljömål 

Den planerade anläggningen bidrar till att uppfylla några av de nationella och även 

några av de regionala/lokala miljömålen. Den bidrar även till att uppfylla Hylte kommuns 

energiplan. 

Om projektet genomförs kommer förnybar elproduktion att öka med ca 50 000 MWh 

per år, vilket innebär utsläppsreduceringar med ca 50 000 ton koldioxid per år, ca 

60 ton svaveldioxid per år och ca 50 ton kväveoxid per år, om vindkraften förutsätts 

ersätta el-produktion med fossilt bränsle. 

7.3 Naturmiljö 

I följande avsnitt beskrivs miljökonsekvenserna för närliggande värdefulla naturområden 

och områden av riksintresse samt förväntad påverkan på flora och fauna. 

7.3.1 Riksintressen, Natura 2000-områden och naturreservat 

Den planerade anläggningen bedöms inte att strida mot miljöbalkens tredje och 

fjärde kapitel där det sägs att områden av riksintresse så långt det är möjligt skall 

skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada riksintressets intentioner. De gynnsamma 

vindförhållandena talar kraftigt för att området är lämpligt att användas för 

energiproduktion. 

Riksintresset Store Jöns mosse är klassat av kommunen som ett värdefullt naturområde 

av klass 2. Området består av ett våtmarkskomplex med mader. Dessa värdefulla 

mader utgör en viktig roll för flora och fauna i området. De tänkta vindkraftverken 

bedöms inte utgöra något hot för de värden som finns i detta område. 

- 31 -

Natura 2000 och naturreservat 

Rågetaåsen är både ett Natura 2000-område samt naturreservat och är känt för sin 

sköna natur med blandbestånd av barr- och lövskog. Den urskogsliknande karaktären 

som området har innebär att gamla träd, död ved och sumpmarker bidrar till områdets 

höga naturvärden av klass 1. I vattendraget Sennan, som rinner längs med naturreservatet 

finns också ett rikt djurliv. 

Rågetaåsen är ett väl avgränsat område som är värdefullt och livskraftigt utan kontakter 

med andra skyddade områden i närheten. En naturlig kontakt finns dock 

genom Sennan, huvudsakligen för vattenlevande djur, men säkert också för vissa 

däggdjur och fåglar. Inga djurarter har genom habitatdirektivet pekats ut som särskilt 

skyddsvärda, varför det inte torde krävas någon särskild hänsyn vad gäller rörelsemönster 

utanför områdets gränser. 

Eftersom ingen exploatering eller byggnation kommer att ske inom områdets gränser, 

utan som närmast 500 meter därifrån, kommer det inte att ske någon direkt påverkan 

på de uttalade värdena i området. Påverkan genom förändring av hydrologiska 

förutsättningar är ej hellre att vänta. Det som kan komma att förändras är människans 

upplevelse av området från de platser där de planerade vindkraftverken är synliga. 

Eftersom detta inte ingår i intentionerna av skyddet (varesig Natura 2000 eller naturreservatet) 

bedöms den planerade verksamheten kunna samexistera med området 

utan att på något vis äventyra dess värden. 

I ett längre perspektiv, när den utbyggda vindkraften i Sverige har lett till minskat 

användande av fossileldad energiframställning i våra grannländer, kan effekterna på 

området istället bli positiva genom ett stabilare klimat samt minskad påverkan från 

försurning och övergödning. 

Moshult är ett Natura 2000-område som ligger ca 1,2 km från de södra verken. Det 

består av en sluttning med översilad barr- och blandfuktskog som i huvudsak är orörd 

och delvis utgörs av stormfälld skog. Bevarandesyftet är att bidra till att naturtypen 

”skogsbevuxen myr” gynnas. Påverkan på området bedöms ske enligt vad som beskrivits 

för Rågetaåsen, ovan. 

7.3.2 Övriga naturområden 

De områden som är utpekade i Halmstad kommuns översiktsplan som områden med 

lokala naturvårdsintressen bedöms ligga på sådant avstånd att deras naturvärden inte 

påverkas av vindkraftverken. 

Inget vindkraftverk har placerats i någon av sumpskogarna inom området, dels för att 

inte störa de naturvärden som finns men även för att markförhållandena är för dåliga. 

7.3.3 Flora och fauna 

Det kommer att ske en viss påverkan på flora och fauna inom etableringsområdet. 

Den största påverkan bedöms ske under anläggningsarbetet med vägar, fundament 

och kabeldragning samt vid uppförandet av vindkraftverken. Förläggning av 

markförlagd kabel och anläggandet av nya vägar samt gjutning av fundament kan 

- 32 -

tillfälligt störa närliggande naturmiljöer. Påverkan under anläggningsskedet sker 

i huvudsak i form av det fysiska intrånget som exempelvis själva etableringen av 

vindkraftverk och vägar samt körskador medför. Det kommer även att ske en tillfällig 

påverkan i form av buller och avgaser från maskiner och arbetsfordon. Under anläggningsskedet 

kommer troligen även mark för uppställning av material och arbetsmaskiner 

att tas i anspråk. Anläggningen bedöms inte medföra några betydande långsiktiga 

negativa konsekvenser för omgivningen när den är färdigställd. 

Inom projektområdet finns inga höga dokumenterade flora- och faunavärden. 

Fåglar 

I rapporten från Hallands Ornitologiska Förening redogörs för påverkan på fåglar 

från vindkraftverk. Det är framför allt i två sammanhang som vindkraftverk kan skada 

fåglar och andra flygande varelser, dels genom direkta kollisioner, dels genom s.k. 

undanträningseffekt. Dessutom kan vindkraftetableringar innebära att tidigare orörda 

områden öppnas. Enligt rapporten är det därför viktigt att styra vindkraftetableringar 

till områden som redan idag är exploaterade av skogsbruk. 

I rapporten konstateras att merparten av den vindkraft som E.ON Vind avser att 

etablera är tämligen problemfri. Dock rekommenderar man att det görs uppföljande 

studier när vindkraftverken är på plats. Man bedömer också att det inte finns några 

undanträngningseffekter i de områden som inventerats (Örken, Gastensbo samt två 

områden till). I rapporten konstateras dock att verket Örk1 kan komma att innebära 

problem för flyttande rovfåglar eftersom dessa sträcker på/över åsarna utmed Nissan. 

I rapporten skriver man att om det är möjligt bör Örk 1 flyttas något hundratal meter 

österut. Verket har efter att fågelinventeringen genomfördes flyttats ca 50 meter 

österut. 

Däggdjur 

Det finns inget som pekar på att varken tama eller vilda däggdjur störs av vindkraftverk. 

I Sverige har älg observerats alldeles intill vindkraftverk. Dock skulle den 

ökade aktiviteten i området under anläggningsfasen kunna påverka djurlivet i området 

kortsiktigt. 

7.4 Hälsa och säkerhet 

7.4.1 Ljud 

Enligt de ljudberäkningar som gjorts med dataprogrammet WindPRO kommer riktvärdet 

40 dB(A) inte att överskridas vid någon av de närliggande bostäderna under 

driftsskedet. Resultat från beräkningarna redovisas också i bilaga 1. 

Eftersom E.ON:s projekt Gastensbo ligger i närheten av det aktuella projektet gjordes 

till den preliminära MKB:n en ljudberäkning av den sammanlagda effekten av båda 

vindkraftsparkerna. Eftersom ansökan endast innefattar Örken redovisas beräkningen 

av den sammanlagda ljudeffekten inte i den slutliga MKB:n. Den sammanlagda 

- 33 -

påverkan kommer dock att 

redovisas när ansökan för 

Gastensbo lämnas in. 

Project: 

Örken 090126 

Som nämndes under avsnittet 

Bakgrund finns det 

planer hos en enskild markägare 

på en etablering av två 

vindkraftverk mellan de fyra 

nordliga och de fyra sydliga 

av E.ON:s vindkraftverk. Se 

figur 12 för illustration av 

ljudutbredningen om även 

dessa två verk byggs. 

DECIBEL - 5CSO 

Calculation: Ljudberäkning 8 st Nordex N90 File: t05cso.tif 

WindPRO version 2.6.0.235 Aug 2008 

Printed/Page 

2009.02.18 11:50 / 7 

Licensed user: 


Nobelvägen 66 

SE-205 09 Malmö 

+46 8 753 68 97 

Calculated: 

2009.02.18 11:46/2.6.0.235 

Noise [dB(A)] 

0 - 34 

35 - 39 

40 - 44 

45 - 49 

50 - 54 

55 - 100 

Under anläggnings- och avvecklingsarbetena 

kommer 

den planerade anläggningen 

och den ökade trafiken 

i samband med detta att 

medföra ökade bullernivåer 

i områdets direkta närhet. 

Anläggning av fundamenten 

kan ge upphov till momentant 

buller under byggskedet. 

Den negativa påverkan 

på människor och miljö samt 

på kringliggande bostäder 

bedöms vara mycket liten 

eftersom bygg- och avvecklingsarbetena 

är begränsade i 

tiden och att det normalt sett 

inte finns så många människor 

som uppehåller sig i 

området. 

7.4.2 Skugga 

Tidpunkter då skugga från 

vindkraftverken faller på 

olika platser i närområdet 

varierar beroende på i vilket 

väderstreck i förhållande till 

vindkraftverken som platsen 

ligger och vilken tid på året 

det är. 

Vid Örken finns bostäder 

väster, söder och öster om 

Project: 

Örken 090126 

0 500 1000 1500 2000 m 

2009.01.23 10:47/2.6.0.235 

Map: , Print scale 1:50 000, Map center Rikets Net (SE) East: 1 334 570 North: 6 308 019 

DECIBEL - 5CSO Noise calculation model: Swedish, Jan 2002, Land. Wind speed: 8,0 m/s 

Calculation: New WTG Ljudberäkning Noise 8 sensitive + 2 st Nordex area N90 File: t05cso.tif 

Height above sea level from active line object 

Figur 11. Karta över beräknad ljudutbredning för Örken. 

30,0 dB(A) 40,0 dB(A) 60,0 dB(A) 80,0 dB(A) 100,0 dB(A) 

Noise [dB(A)] 

WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 

New WTG 

Figur 12. Karta över 

Height 

beräknad 

above sea level 

ljudutbredning 

from active line object 

för Örken inklusive två 

enskilda vindkraftverk. 


- 34 - 


0 500 1000 1500 2000 m 


Noise calculation model: Swedish, Jan 2002, Land. Wind speed: 8,0 m/s 

Noise sensitive area 

Printed/Page 

2009.02.06 14:16 / 9 





+46 8 753 68 97 

Calculated: 

30,0 dB(A) 40,0 dB(A) 60,0 dB(A) 80,0 dB(A) 100,0 dB(A) 

0 - 34 

35 - 39 

40 - 44 

45 - 49 

50 - 54 

55 - 100

anläggningen, och flera av 

bostäderna kommer att påverkas 

av skugga från olika vindkraftverk 

vid olika tidpunkter 

på dygnet och året. Generellt 

kan sägas att platser som ligger 

väster om verken får skugga 

under vår- och höstmorgnar. 

Platser öster om verken får 

skugga under våren och hösten 

på kvällarna. 

Beräkningarna av rörliga skuggor 

visar att närområdet kommer 

att påverkas 

Project: 

Örken 090123_ok 

av skuggor. 

Störningskänsliga platser har 

identifierats både söder, öster 

och väster om etableringen. Beräkningen ger för två bostäder värden Calculated: som överstiger 

2009.01.23 12:28/2.6.0.235 

8 timmars sannolik skuggtid. Detta är vid Allmänshultet (A på kartan nedan) samt 

SHADOW - 5CSO 

vis Mossarp Calculation:Örken soltimmar 8 st Führländer File: t05cso.tif 

(F). Se vidare 

resonemang 

0 

i avsnitt 8. 

1 - 9 

Resultat från 

beräkningen 

redovisas också 

i bilaga 2. 

Eftersom 

E.ON:s projekt 

Gastensbo ligger 

i närheten 

av det aktuella 

projektet 

gjordes i den 

preliminära 

MKB:n en 

skuggberäkning 

av den sammanlagda 

effekten 

av båda 

vindkraftsparkerna. 

Eftersom 

den nu aktuella 

ansökan endast 

innefattar 

Örken redovisas 

beräk- 


Printed/Page 

Figur 13. Figuren visar när skugga uppträder 2009.01.23 vid 12:36 olika / 38 platser 

runt en vindkraftanläggning vid olika tidpunkter på 


året. 

0 500 1000 1500 2000 m 


Figur 14. Beräknad Shadow receptor skuggutbredning för Örken. 

New WTG 

Isolines showing shadow in Shadow hours per year. Real value calculation. 

0 8 20 40 60 80 

- 35 - 


Grontmij Climate & Energy BV 

Gondel 36 - 15, P.O. Box 45 

NL-8200 AA Lelystad 

+31 6 20 417878 

Shadow hours per year 

Real value calculation. 

10 - 19 

20 - 29 

30 - 49 

50 - 74 

75 - 99 

100 - 149 

150 - 199 

200 - 299 

300 - 399 

400 - 500

Örken 090126 2009-02-06 15:18 / 41 





+46 8 753 68 97 

ningen av den 

sammanlagda 

skuggeffekten 

inte i denna 

slutliga MKB. 

Den sammanlagda 

påverkan 

kommer dock 

att redovisas 

när ansökan 

för Gastensbo 

lämnas in. 

SHADOW - 5CSO 

Calculation: Örken soltimmar 8 + 2 st Führländer File: t05cso.tif 

Calculated: 

2009-01-23 13:28/2.6.0.235 

Shadow hours per year 

Real value calculation. 

0 

1 - 9 

10 - 19 

20 - 29 

30 - 49 

50 - 74 

75 - 99 

100 - 149 

150 - 199 

200 - 299 

300 - 399 

400 - 500 

Som nämndes 

under avsnittet 

Bakgrund 

finns det planer 

hos en enskild 

markägare 

på en etablering 

av två 

vindkraftverk 

mellan de fyra 

nordliga och 

de fyra sydliga 

av E.ON:s 

vindkraftverk. New WTG 

Shadow receptor 

Se figur 15 för 

illustration av 

skuggutbredningen om även dessa två verk byggs. 

För att minimera påverkan från rörliga skuggor från vindkraftverken finns idag 

avancerade styr- och reglersystem. Det finns utvecklade program och komponenter 

som möjliggör en begränsad skuggpåverkan. Genom att utrusta vindkraftverken med 

solsensor som via styrsystemet programmeras, så att vindkraftverket stoppas då solen 

skiner och kan ge upphov till för stort antal skuggtimmar för boende, kan störande 

skuggor förhindras vid de tillfällen de uppstår. Produktionsbortfallet för de tillfällen 

som vindkraftverken måste stoppas blir förhållandevis litet eftersom det endast avser 

korta tidsperioder. 

7.4.3 Elektromagnetiska fält 

0 500 1000 1500 2000 m 


Figur 15. Beräknad skuggutbredning för Örken inklusive två enskilda vindkraftverk. . 

Isolines showing shadow in Shadow hours per year. Real value calculation. 

0 8 20 40 60 80 


Som tidigare nämnts finns det i dagsläget inga fastställda gränsvärden för magnetiska 

fält. Tidigare nämndes också att det magnetiska fältet bestäms av fasledarnas inbördes 

avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan ledarna. För att minska magnetfälten 

från anslutningskablarna placeras de tre faserna i en triangelform. På så sätt 

minskas det magnetiska fältet genom att de olika fasernas magnetfält tar ut varandra. 

Magnetfältet minskar dessutom snabbt eftersom det normalt avtar med kvadraten av 

- 36 -

avståndet från ledningen. Magnetfältet ovanför mark blir således försumbart. 

7.4.4 Övriga hälso- och säkerhetsaspekter 

Risken att ett vindkraftverk havererar är minimal och är inte beroende av verkens 

storlek. Ett vindkraftverk konstrueras med en hållfasthet för att klara orkanstyrkor 

och stannar som tidigare nämnts automatiskt när vindhastigheten överskrider 25 m/s. 

Vindkraftverket stannar också vid en eventuell obalans p.g.a. nedisning av rotorbladen 

vilket innebär att isen kan smälta av istället för att slungas iväg. 

Säkerhetsutrustning kommer att finnas i respektive vindkraftverk för att säkerställa 

att servicepersonal eller andra som vistas inne i vindkraftverket kan firas ned i händelse 

av skador. 

7.5 Landskapsbild 

Vindkraftverken kommer att lokaliseras till två höjder som når cirka 175 meter över 

havet. Verken kommer därmed med stor sannolikhet att vara synliga från delar av 

omgivningen men även delvis eller helt skymmas av omkringliggande skog 

För att åskådliggöra den visuella påverkan på landskapsbilden har ett antal fotomontage 

tagits fram. Dessa har gjorts för platser intill bostadshus eller utsiktspunkter och 

redovisas i bilaga 5. 

Bilderna är tagna på dagtid vid olika tidpunkter. Synbarheten hos vindkraftverk varierar 

kraftigt med årstid, tid på dygnet och rådande väderförhållanden. 

Fotomontagen är framställda i programvaran WindPRO 2.6, där man med hjälp av 

kamerainställningarna, höjdkurvor och avstånd till vindkraftverken får fram en fiktiv 

bild av vindkraftverken i landskapet. Fotomontagen ger en uppfattning av vindkraftverkens 

dimensioner och färgsättning i terrängen. 

Vid reproducering av de färdiga fotomontagen kan kontrast och färgstyrka förändras 

något. För att göra vindkraftverken synliga vid tryck har kontrasten och färgen på 

vindkraftverken framhävts något. 

I bilaga 5 visas de fotopunkter från vilka fotomontagen gjorts. Fotopunkterna har utarbetats 

i samråd med bl.a. kommunerna och framgår av karta i bilaga 5. Syftet med 

fotomontagen är att ge en bild av hur vindkraftverken kommer att synas från olika 

platser där människor vistas. 

Nedan följer en beskrivning av fotomontagen. 

Fotopunkt 1 är vid bebyggelsen vid Fröslida och bilden är tagen österut. 

Fotopunkt 2 ligger mellan Kallarp och Hanåsen och bilden är tagen åt sydöst. 

Fotopunkt 3 finns en bit norr om Kallarp och bilden är tagen mot sydsydost. 

Fotopunkt 4 är vid Hultet, norr om projektområdet 

Fotopunkt 5 ligger vid Öllsjö 

- 37 -

Fotopunkt 6 finns strax söder om Torup 

Fotopunkt 7 är nordväst om Rydöbruk 

Fotopunkt 8 finns sydöst om de tänkta vindkraftverken 

Utifrån fotomontagen kan man se att verken kommer att synas, speciellt från de delar 

av väg 26 som har öppen åkermark åt öster och utsikt mot projektområdet. Annars 

består området kring vindkraftsplaceringarna huvudsakligen av skog som kan skymma 

vindkraftverken helt eller delvis. 

Kabelförläggning kommer att ske under mark. Avsikten är att så långt det är möjligt 

förlägga anslutningskablar utmed befintlig eller nyanlagd väg. Efter avslutat förläggningsarbete 

bedöms påverkan på landskapet i princip bli obefintlig. 

7.6 Mark- och vattenförhållanden 

Den största påverkan på marken i området kommer att utgöras av anläggandet av ny 

väg och fundament samt genom nedgrävning av elkablar för anslutning till det befintliga 

nätet. De befintliga vägarna kommer att nyttjas i den mån det är möjligt men en 

förlängning, nybyggnation och eventuell förstärkning av befintliga vägar kommer att 

krävas. Den sammanlagda längden på de vägar som måste förbättras eller nyanläggas 

är ca 6 km. 

Vindkraftverkens fundament är antingen cirkulärt eller kvadratiskt med ca 20 meter 

i diameter eller med 20 meters sida. Markytor kommer även att påverkas av monteringsarbete, 

arbetsfordon och mobilkran. 

Normalt tar den sammanlagda kranytan kring varje vindkraftverk ca 1000 m² i anspråk. 

I samband med anläggningsarbetena finns det en liten risk för utsläpp till mark och 

vatten genom läckage från arbetsmaskiner. 

7.7 Friluftsliv 

Den planerade utbyggnaden av anläggningen berör inga områden som är utpekade 

som viktiga för turism och friluftsliv. En utbyggnad av den befintliga anläggningen 

utgör inget ytterligare hinder för att vistas i naturen jämfört med nuvarande situation, 

vilket innebär att eventuellt förekommande rekreation och friluftsliv inte bedöms påverkas 

negativt utan snarare positivt då området blir mer tillgängligt för allmänheten. 

7.8 Kulturmiljö 

Som tidigare beskrivits finns det torplämningar inom fem av de åtta vindkraftverkens 

närområde. Även om dessa inte är att betrakta som fasta fornlämningar görs i rapporten 

bedömningen att de har höga pedagogiska värden och att det därför bör vidtas 

åtgärder för deras bevarande. De åtgärder som föreslås är att helt undvika ingrepp 

- 38 -

i lämningarna, att undvika att placera vindkraftverk närmare än 100 meter samt att 

planera för skogsridåer mellan lämningarna och verken. 

De rekommendationer som den arkeologiska rapporten föreslår kommer inte att 

kunna följas fullt ut. Ingrepp i inägomark och tomtmark kan bli aktuell, dock inte i 

torplämningar. I de fall ingrepp i inägomark och tomtmark inte kan undvikas kommer 

samråd att ske med länsstyrelsen. Placering av skogsridåer står utanför E.ON:s 

kontroll eftersom markägaren själv beslutar i dessa frågor. 

7.9 Påverkan på verksamheter och enskilda intressen 

Skogsbruket i området bedöms inte påverkas då verken endast tar en lite yta i anspråk. 

En del skog kommer att behöva tas ned i samband med anläggning av ny väg 

och kranplatser. Detta kommer att medföra att transportmöjligheterna i området kommer 

att förbättras av de nya vägarna, vilket i sin tur gynnar skogsbruket. 

I området bedrivs jakt och det är en viktig punkt för de personer som lever och rör 

sig i området. En vindkraftsetablering bedöms inte påverka djurlivet i en utsträckning 

som skulle kunna vara negativ för jaktändamål. 

- 39 -

8 SAMLAD BEDÖMNING AV STÖRNINGAR 

I detta avsnitt redovisas en samlad bedömning för olika störningskänsliga platser i 

anläggningens närhet med avseende på ljud och skugga samt visuell påverkan. Störningskänsliga 

platser har som tidigare nämnts identifierats vid närliggande bostäder 

kring anläggningen, se karta nedan. 

Tabellen på nästa sida är en sammanställning av ljud- och skuggpåverkan på enskilda 

bostäder runt anläggningen. Av denna kan utläsas att ingen av bostäderna utsätts för 

ljudnivåer över 40 dB(A). 

Figur 18. Karta över identifierade störningskänsliga platser i anläggningens närhet (A-J i kartan). 

- 40 -

Tabell 4. Sammanställning av ljud och rörlig skugga för enskilda bostäder runt anläggningen. 

Bostad 

Avstånd till närmaste 

vindkraftverk 

(meter) 

Beräknad 

ljudnivå 

(dB(A)) 

Beräknad teoretiskt 

maximal 

skuggtid 

Beräknad sannolik 

skuggtid 

(hh:mm) 

nedan visar. 

(hh:mm) 

A Allmänshultet 901 37,6 48:14 9:53 

B Ängskullahagen N 801 

Allmänshultet bedöms 

36,7 

därför bli lägre 

24:30 

än de beräknade. 

6:45 

C Kvarnalyckan 767 36,9 21:03 5:57 

D Ängskullahagen S 804 36,9 14:42 4:21 

under sommarmånaderna på kvällstid, bedöms blockeras av ladan (4). 

E Baståsen 748 37,7 24:49 6:22 

F Mossarp 640 38,1 

Allmänshultet (minuter) 

43:06 12:57 

G Pershultet 797 Örk 1 37,6 43:15 7:10 

H Hus vid Kylesjömaden 908 

Örk 2 

35,2 23:58 6:15 

I Munkabol 1291 34,0 17:26 4:20 

J Karlstorp 835 35,2 00:00 00:00 

Skuggpåverkan överstigande 8 timmars 

sannolik skuggtid beräknas 

inträffa vid två bostäder; Allmänshultet 

(A) samt Mossarp (F). 

Huset Allmänshultet kommer att 

påverkas av skuggor från vindkraftverken 

med benämningarna 

Örk 3, 4, 5, 6 och 7. Distributionen 

av skuggtiden över året visas i tabellen 

på nästa sida. Allmänshultet 

består av 4 hus, en bod/bastu (1), 

ett bostadshus (2), ett uthus (3) och 

en lada (4). Husen är ungefärligt 

orienterade som skissen här invid 

visar. Se även foto på nästa sida. 

Huset Allmänshultet kommer att påverkas av skuggor från Örk 3, 4, 5, 6 och 7. Distributionen 

av skuggtiden över året visas nedan. Allmänshultet består av 4 hus, en bod/bastu (1), ett 

bostadshus (2), ett uthus (3) och en lada (4). Husen är ungefärligt orienterade som skissen 

Skuggorna från Örk 3, Örk 5 och möjligen även Örk 4 kommer att vid bostadshuset att 

skymmas av de omkringliggande byggnaderna. Det verkliga antalet skuggtimmar vid 

I tabellen visas även tidpunkten för respektive månad då skuggor teoretisk kan infalla på 

Allmänshultet. Notera gärna att de skuggor som kan bedömas som mest störande, från Örk 3 

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 

Skuggorna från Örk 3 och Örk 5 

kommer vid bostadshuset att skymmas 

av de omkringliggande byggnaderna. 

Det sannolika antalet skuggtimmar vid Allmänshultet minskar därmed till 6 

timmar och 24 minuter. 

Totalt 

(hh:mm) 

Örk 3 118 28 02:25 

Örk 4 106 10 121 03:57 

Örk 5 3 32 27 01:02 

Örk 6 1 39 9 28 01:17 

Örk 7 15 53 01:09 

Örk 8 00:00 

09:51 

Tid start 14:00 15:45 16:55 19:16 19:21 20:59 21:02 19:22 17:30 15:15 13:52 

Tid slut 14:19 16:05 17:13 19:43 19:37 21:18 21:19 19:49 17:48 15:35 14:14 

Örk 4 

282 

Örk 5 

250 

Örk 3 

308 

Örk 6 

230 

(3) 

(1) 

Örk 7 

207 

(4) 

(2) 

Figur 16. Skiss över byggnadernas placering vid Allmänshultet 

samt skuggande vindkraftverk. 

N 

- 41 -

Figur 17. Foto över Allmänshultet. Byggnad (1) ses längst till vänster i bild och bostadshuset (2) 

skymtar bakom ladan (4). Byggnaden längst till höger utgörs av uthuset (3). 

I tabellen nedan visas, förutom distributionen av skuggtiden över året, även tidpunkten 

på dygnet för respektive månad då skuggor teoretisk kan infalla. Notera att de 

skuggor som kan bedömas som mest störande, från Örk 3 under sommarmånaderna 

på kvällstid, bedöms blockeras av ladan (4). Se korrigerad skuggtid i tabellen. Även 

Örk 5 blockeras av närliggande byggnader. 

Tabell 5. Sammanställning av när rörliga skuggor teoretiskt skulle kunna beröra Allmänshultet, uppdelat per vindkraftverk 

samt månad och tid på dygnet. Siffrorna under respektive månad är skuggtid i minuter och i samma kolumn, rakt 

nedanför, anges tidpunkt på dygnet då skuggtiden börjar respektive slutar. 

Allmänshultet (minuter) 


Totalt 

(hh:mm) 

Örk 3 (121)* (29)* (02:29)* 

Örk 4 108 10 121 03:59 

Örk 5 (3)* (32)* (26)* (01:01)* 

Örk 6 1 39 9 29 01:17 

Örk 7 15 53 01:08 

Teoretisk skuggtid: (09:54) 

Korrigerad skuggtid: 06:24 

Tid start 14:00 15:45 16:55 19:16 19:21 20:59 21:02 19:22 17:30 15:15 13:52 

Tid slut 14:19 16:05 17:13 19:43 19:37 21:18 21:19 19:49 17:48 15:35 14:14 

*Tiderna angivna inom parentes kommer inte att upplevas vid bostadshuset eftersom de närliggande byggnaderna 

blockerar. 

- 42 -

Huset Mossarp kommer att påverkas av skuggor från vindkraftverken med benämningarna 

Örk 7 och 8. Bostadshuset på Mossarp är placerat rakt söder om övriga 

byggnader, vilka alltså inte blockerar sikten mot vindkraftverken. Bostadshuset kommer 

således ohindrat att träffas av rörliga skuggor från Örk 7 och Örk 8. 

I tabellen nedan visas tidpunkten för respektive månad då skuggor teoretisk kan 

infalla på Mossarp. Notera dock att skuggorna inträffar på morgonen och att de mest 

störande skuggorna, från Örk 7 under maj, juni och juli, inträffar mycket tidigt på 

morgonen. 

Tabell 6. Sammanställning av när rörliga skuggor teoretiskt skulle kunna beröra Mossarp, uppdelat per vindkraftverk 

samt månad och tid på dygnet. Siffrorna under respektive månad är skuggtid i minuter och i samma kolumn, rakt 

nedanför, anges tidpunkt på dygnet då skuggtiden börjar respektive slutar. För maj månad har start och slut angivits 

separat för Örk 7 och Örk 8. 

Mossarp (minuter) 


Totalt 

(hh:mm) 

Örk 7 (23)* (200)* (92)* (05:15)* 

Örk 8 185 43 229 3 07:40 

Teoretisk skuggtid: (12:55)* 

Korrigerad skuggtid: 07:40 

Tid start 06:41 05:08 

06:46 

05:05 05:06 06:48 07:01 

Tid slut 07:27 05:23 

07:15 

05:28 05:28 07:26 07:10 

*Tiderna angivna inom parentes inträffar innan 05:30. 

Som tidigare beskrivits kan skuggurkoppling tillämpas om det visar sig att störande 

skuggor uppkommer. 

Förutom påverkan från ljud och skuggor kommer de enskilda bostäderna främst bli 

påverkade visuellt. Graden av visuell påverkan beror givetvis på avståndet mellan 

vindkraftverken och bostaden men även av betraktarens inställning till vindkraft. 

För att åskådliggöra den visuella påverkan har ett antal fotomontage tagits fram från 

olika platser i anläggningens närhet. Dessa redovisas i bilaga 5. 

- 43 -

9 ALTERNATIV 

Enligt Miljöbalken ska det i en miljökonsekvensbeskrivning finnas en alternativutredning 

som redovisar alternativa lokaliseringar och utformningar. 

Att tala om alternativutredningar när det gäller vindkraft skiljer sig från exempelvis 

lokalisering av en fabrik eller motsvarande anläggning där exploatören sällan eller 

aldrig är intresserad av mer än en etablering. Man vill helt enkelt hitta den bästa platsen 

för en tänkt anläggning. De flesta vindkraftprojektörer, däremot, har som affärsidé 

att hitta intressanta lokaliseringar, inte för att kunna ställa dem som alternativ mot 

varandra utan med den målsättning att realisera dem alla. 

Trots detta resonemang fyller en utredning av alternativa lokaliseringar en funktion 

att se till att de bästa platserna exploateras. Vi har i Sverige de nationella och regionala 

utbyggnadsmålen för vindkraft att sträva efter och för att de ska uppfyllas måste 

flera bra lägen utnyttjas. Varje område måste i sin tur sedan utnyttjas optimalt. 

Vid lokalisering av vindkraft är vindtillgången en grundläggande faktor. Att hitta 

lägen som har bra vindförutsättningar är därför det första kriteriet som måste uppfyllas 

vid val av plats. Andra kriterier kan vara tillgång till ett bra vägnät, möjligheter 

till anslutning för el samt små eller inga motstående intressen i form av natur- och 

kulturmiljövärden. Dessutom måste avstånden till befintlig bebyggelse vara betryggande 

så att störningar i form av ljud och skugga kan minimeras. Lämpliga områden 

att jämföra i en alternativutredning kan därför vara de områden som föreslagits i de 

aktuella kommunernas fördjupade översiktsplaner för vindkraft. En sådan har endast 

funnits tillgänglig för Halmstad kommun varför en jämförelse endast har gjorts med 

områden i denna kommun. 

9.1 Alternativa lokaliseringar 

Nedan följer en genomgång av alternativa lokaliseringar som utgår från Halmstad 

kommuns förslag till ny fördjupad översiktsplan (FÖP) avseende vindkraft. FÖP:en 

har varit ute på samråd och förväntas bli antagen under våren 2009. 

Det antal verk som anges för varje område är baserat på det antagande att ca 3,6 

vindkraftverk ryms inom 1 km 2 . Beroende på områdenas form, topografi och andra 

egenskaper kan detta naturligtvis variera, varför siffrorna bör ses som en fingervisning. 

I FÖP:en anges primära och sekundära områden med goda respektive vissa förutsättningar 

för vindbruk (se tabellen på nästa sida). Området vid Örken har inte inkluderats, 

vilket beror på att den del av projektet som är belägen i Halmstad kommun 

är för liten för att kvalificera som ett primärt eller sekundärt område. Någon annan 

anledning som exempelvis motstående intressen eller dåliga vindförhållanden har 

inte angetts. 

- 44 -

Tabell 7. Alternativa lokaliseringar enligt föreslagen fördjupad översiktsplan. 

Område 

Yta 

(km 2 ) 

Vindenergi 71 

m, 103 m (m/s) 

Antal 

verk 

Motstående intressen 

Örken 6,5 7,4/7,8 8 

Primära områden 

1. Getinge 20 7/7,6 72 Försvarsmakten motsätter sig delvis, 

mindre områden med höga naturvärden 

2. Kragered 5 7,2/8 18 

3. Marbäckshult 9 7/7,5 32 Försvarsmakten motsätter sig 

4. Bygget 5 7/7,8 18 Försvarsmakten motsätter sig delvis 

5. Bassarås 4 7/7,8 14 Försvarsmakten motsätter sig delvis 

6. Torared 18 7/8 65 Försvarsmakten motsätter sig, delar 

med höga naturvärden 

Sekundära områden 

7. Karlstorp 8 * 6,8/7,7 29 Försvarsmakten motsätter sig, sjö 

8. Sjöbo 9 * 7,3/8 32 Sjöar, bebyggelse 

9. Tavla 6 * 7,1/7,9 22 

10. Hilleshult 4 7/7,9 14 Försvarsmakten motsätter sig, sankmarker 

11. Stjärnarp 4 7/7,7 14 

12. Kistinge 2 * 6,7/7,6 7 

* Ytan uppskattad från karta. 

För att Halmstad kommuns mål att innan 2007–2010 producera energi från vindkraft 

om 90 GWh ska uppfyllas, krävs en utbyggnad i ett eller flera av områdena ovan. 

Elproduktionen från de befintliga 9 vindkraftverken var 6,8 GWh år 2006, vilket 

innebär att ca 83 GWh saknas för att nå målet. Det bör noteras att Halmstads mål 

utgår från det nationella målet om 10 TWh vindkraft år 2015. För Hallands län sattes 

då målet att producera 6,4 % av det nationella målet. Halmstad kommuns mål är 

knappt 1 % av det nationella målet. 

1 MW installerad effekt beräknas producera ca 2 500 MWh, vilket skulle innebära att 

33 MW kommer att behöva installeras i Halmstad kommun senast 2010, baserat på 

det gällande nationella målet. Antaget att ett medelverk är på 2,5 MW så skulle detta 

kräva ca 13 nya vindkraftverk. 

Som ett led i regeringens strävan att öka produktionen av s.k. grön el finns ett förslag 

på nytt nationellt mål för el producerad med vindkraft som innebär en tredubbling av 

det gamla. Det nya målet lyder 30 TWh/år innan 2020. 

9.2 Alternativa utformningar 

Enligt miljöbalken ska det, om möjligt, redovisas alternativa utformningar. Eftersom 

varje område som bebyggs med vindkraft bör utnyttjas optimalt är det sällan motiverat 

att välja färre antal verk än vad som ryms när aspekter såsom ljud- och skuggpåverkan 

har tagits hänsyn till. Ett alternativ med färre antal verk är ett teoretiskt 

alternativ, men leder inte nödvändigtvis till att det upplevda intrånget i landskapet 

blir mindre. Att utreda ett alternativ med mindre vindkraftverk, som således inte 

- 45 -

skulle upplevas på lika stort avstånd, är inte rimligt att tänka sig eftersom vindenergitillgången 

inte är tillräckligt stor på lägre höjd, framförallt i skogsmark. 

9.3 Motiv för valt alternativ 

Som framgår under avsnittet Alternativa lokaliseringar saknar få av det utpekade 

områdena motstående intressen. Detta undantaget Örken och fyra andra områden, av 

vilka tre är s.k. sekundära områden. Örken anses vara ett lämpligt område för utbyggnad 

eftersom det kan realiseras snabbt (bygget planeras till 2010), vilket bidrar till 

att uppnå utbyggnadsmålet i Halmstad kommun senast samma år. Det faktum att det 

finns ett område utan motstående intressen som kan rymma ca 18 vindkraftverk anses 

inte behöva motsäga Örkenprojektet, eftersom man från Energimyndighetens sida nu 

i ett förslag på nya mål för el producerad med vindkraft ytterligare skärper kraven på 

utbyggnad. Då krävs det flera projekt som kan realiseras. Dessutom bidrar Örkenprojektet 

till att öka andelen förnyelsebar energi i Hylte kommun, där det i dagsläget inte 

finns några vindkraftverk alls. 

- 46 -

10 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 

I enlighet med 6 kapitlet miljöbalken har samråd inledningsvis genomförts med länsstyrelse, 

kommuner och enskilda. Efter beslut om betydande miljöpåverkan daterat 

2008-05-13 genomfördes ett samråd i en vidare krets med allmänheten, myndigheter 

och organisationer. 

Vid samråden inkluderades även det närliggande projektet Gastensbo. 

10.1 Inledande samråd 

Den 30 oktober 2007 skickades ett samrådsunderlag till länsstyrelsen i Hallands län 

samt till Halmstad och Hylte kommuner. Möte hölls den 6 november på länsstyrelsen 

i Halland. För vidare information om mötet se bilaga 6.2. 

Samråd med enskilda genomfördes genom att E.ON i mars 2008 inbjöd till samrådsmöte 

som hölls den 15 april i Skavböke bygdegård. Lantmäteriet hade tagit fram en 

sakägarförteckning utifrån ett avstånd om 1000 meter från varje vindkraftverk i båda 

projekten. Sammanlagt skickades det ut 107 brev med inbjudan varav 41 personer 

närvarade vid mötet. 

Till inbjudan bifogades en projektbeskrivning som översiktligt beskrev projektens 

utformning och miljöpåverkan, se underbilaga till bilaga 6.4. I projektbeskrivningen 

ombads även berörda komma med sina synpunkter skriftligen senast den 29 april. 

Efter genomförda samråd enligt ovan sammanställdes två samrådsredogörelser och 

skickades till länsstyrelsen. I samrådsredogörelsen för enskilda framgår de frågeställningar 

och synpunkter som uppkom på mötet och som inkommit skriftligt under 

samrådstiden. Se bilaga 6.4. 

Beslut om att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan fattades av länsstyrelsen 

den 13 maj 2008, se bilaga 6.5. 

10.2 Samråd i vidare krets 

Samråd med allmänheten har skett genom annonsering i Hallands Posten den 15 och 

17 maj 2008. I annonsen hänvisades till E.ON:s hemsida, eon.se/extranet/vind, samt 

gavs möjlighet att beställa samrådsmaterial och komma med synpunkter till och med 

den 16 juni 2008. På hemsidan fanns under perioden 2008-05-15–2008-06-16 en 

beskrivning av projektet. Till samrådet togs en preliminär version av denna MKB, 

en s.k. samråds-MKB, fram. Denna har funnits tillgänglig på E.ON:s hemsida under 

samrådstiden. Inga synpunkter inkom från allmänheten. 

Projekten har även presenterats genom brev till berörda myndigheter, organisationer 

och företag. Brev till dessa är skräddarsydda för den information som de eftersträvar. 

Flertalet har egna blanketter för att få rätt information och i rätt utformning. 

Till följande myndigheter, organisationer och företag har brev skickats: 

- 47 -

Banverket Region syd 

Försvarsmakten 

Hylte kommun 

Halmstad kommun 

Luftfartsstyrelsen 

Halmstads Naturskyddsföreningen 

Naturskyddsföreningen i Hylte 

Halmstads Ornitologiska Förening 

SGU 

Tele 2 

Telia Sonera 

Telenor Sverige AB 

3GIS 

TRE 

Teracom AB 

Vägverket Region Väst, Halmstadskontoret 

Boverket 

Post och telestyrelsen 

Naturvårdsverket 

Riksantikvarieämbetet 

Räddningsverket 

Energimyndigheten 

Halmstad Flygplats 

Länsstyrelsen i Halland 

Nordisk mobiltelefoni/ice.net 

Luftfartsverket 

Inkomna synpunkter redovisas i bilaga 6.7 inklusive underbilagor. 

- 48 -

11 REFERENSER 

Bevarandeplan för Moshult 

Bevarandeplan för Rågetaåsen 

CVI, Centrum för Vindkraftsinformation, Vindkraft och Miljö 

Energimyndighetens hemsida, www.energimyndigheten.se 

Fördjupad översiktsplan för vindkraft, samrådshandling 2008, Halmstad kommun 

Länsstyrelsens GIS-kartor, www.lst.se/lst/GIS_Kartor 

Miljömål för Hallands län 2007-2010 

Miljömålsportalens hemsida, http://miljomal.nu/, 2008-09-10 

Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Förenklad prövningsprocess för vindkraften, 

Pressmeddelande 2006-09-14, Stockholm, 2006 

Proposition 2001/02:143, Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning, 

2006 

Proposition 2005/06:143, Miljövänlig el med vindkraft - åtgärder för ett livskraftigt 

vindbruk, 2006 

Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, www.svo.se 

SOU 1999:75, Rätt plats för vindkraften 

ÖP2000, Översiktplan för Halmstad kommun 

ÖP2001, Översiktsplan för Hylte kommun 

- 49 -

Vindkraftprojekt Ãrken - E-on

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Vindkraftprojekt Ãrken - E-on