Budget_ekonomiplan_0810.pdf - Jakobstad

STADEN JAKOBSTAD 

BUDGET 2008 

OCH 

EKONOMIPLAN 2008-2010 

Godkänd av stadsfullmäktige 10.12.2007

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

INLEDNING 1 

ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 12 

RESULTATRÄKNING 13 

FINANSIERINGSKALKYL 14 

RESULTATRÄKNING (AFFÄRSVERKEN ENDAST I FORM AV AVKASTNING) 15 

DRIFTSEKONOMI 22 

STADSSTYRELSEN 22 

CENTRALVALNÄMNDEN 39 

REVISIONSNÄMNDEN 40 

HÄLSO- OCH SPECIALSJUKVÅRD 41 

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK 46 

MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 48 

SOCIALNÄMNDEN 51 

DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 68 

KULTURNÄMNDEN 86 

IDROTTSNÄMNDEN 96 

TEKNISKA NÄMNDEN 99 

AFFÄRSVERKEN 108 

STYRELSEN FÖR JAKOBSTADS VATTEN 109 

STYRELSEN FÖR HAMNVERKET 119 

STYRELSEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK 126 

INVESTERINGAR 134

INLEDNING 

Stadsfullmäktige godkänner före utgången av året en budget för staden 

Jakobstad för följande kalenderår. Enligt kommunallagens 65 § godkänns 

ekonomiplanen i samband med budgeten. Ekonomiplanen omfattar tre 

eller flere år (planeperiod). Budgetåret är planeperiodens första år. I 

budgeten och ekonomiplanen fastställer stadsfullmäktige målen för 

staden Jakobstads verksamhet och ekonomi. 

Enligt den ändring av kommunallagens 65 § mom 2, som trädde i kraft 

den 1.1.2001, skall beslut fattas - i budgeten och ekonomiplan eller vid 

godkännandet av dem – om åtgärder genom vilka underskott i 

föregående års balansräkning (över/underskott från tidigare år) och 

underskott som beräknas uppkomma det år budgeten görs upp kan 

täckas under planeperioden. (skyldighet att täcka underskott). 

Fullmäktiges roll - som folkvald församling och högsta beslutande organ 

- vid uppställandet av målen för verksamheten kan inte nog betonas. 

Fullmäktige anvisar resurser för uppnåendet av målen för hela 

planeperioden. Budgetens, ekonomiplanens och bokslutets struktur 

utformas så att de till alla delar är jämförbara. 

EKONOMISK BAKGRUND 

Den allmänna ekonomiska utvecklingen 

Den ekonomiska tillväxten i Finland har varit stark ovanligt länge. 

Totalproduktionen har i år ökat snabbare än väntat. Prognosinstituten har 

höjt de tillväxtsiffror som presenterades i våras. De institut som 

publicerade konjunkturprognoser i september räknar med att nationalprodukten 

stiger med 4–4,5 procent i år. 

Produktionstillväxten inom fabriksindustrin har varit snabb. Industrins 

orderstock är större än normalt och kapacitetsutnyttjandegraden hög. 

Också produktionen inom 

jordbruk, byggande, handel och finansieringsverksamhet har vuxit 

snabbt. Företagens förtroendeindikatorer och konjunkturbarometrar visar 

att högkonjunkturen håller i sig. För nästa år förutspås allmänt en 

produktionstillväxt på mer än tre procent. Osäkerhetsfaktorerna gäller 

pris- och kostnadstrycket i Finland och den internationella ekonomins 

utveckling, särskilt osäkerheten på finansieringsmarknaden. 

1

År 2007 beräknas konsumentpriserna stiga med 2,5 procent. Tillsvidare 

har inflationstrycket i Finland varit rätt svagt, även om vissa branscher 

börjar närma sig överhettning. Inflationstakten har i år försnabbats av 

framför allt stegringen i den allmänna räntenivån och bostadspriserna. År 

2008 väntas inflationen hålla sig på genomsnittsnivån för i år. Räntenivån 

beräknas stiga något inom euroområdet också under nästa år. 

Löneuppgörelserna och produktivitetsutvecklingen har en stor inverkan 

på kostnadsutvecklingen i Finland nästa år. 

Sysselsättningen har utvecklats gynnsamt. I år och nästa år beräknas den 

sysselsatta befolkningen öka med sammanlagt drygt 60 000 personer 

jämfört med genomsnittsnivån i fjol. Sysselsättningsgraden stiger i år till 

över 70 procent och väntas blir 70,5 procent nästa år. 

Arbetslöshetsgraden sjunker från fjolårets genomsnittliga nivå med 

sammanlagt 1,5 procentenheter år 2007 och 2008. Den genomsnittliga 

arbetslöshetsgraden uppskattas bli 6,3 procent år 2008. 

Kommunernas ekonomiska läge 

Enligt kvartalsstatistiken över kommunernas ekonomi ökade kommunernas 

verksamhetsutgifter under årets första hälft med omkring fyra 

procent jämfört med motsvarande tidsperiod i fjol. 

Kommunernas och samkommunernas lönesumma har i år haft en 

tillväxttakt på drygt tre procent på årsnivå. I förhandlingarna om de 

kommunala kollektivavtalen 2007–2009 nådde arbetsgivaren och tre av 

huvudavtalsorganisationerna ett förhandlingsresultat 19.9. TNJ, som 

representerar vårdsektorn, förkastade KA:s bud men 19.11 godkändes 

ett förlikningsförslag av båda parterna. 

De nya kollektivavtalen träder i kraft 1.10.2007. Avtalsperioden på två år 

och fyra månader går ut 31.1.2010. Avtalet innehåller tre allmänna 

förhöjningar och dessutom lokala justeringspotter. Kostnadseffekten har 

beräknats bli i genomsnitt 11,6 procent under hela avtalsperioden. 

Utöver de avtalsenliga förhöjningarna påverkar också löneglidningar den 

kommunala lönesummans tillväxt i år och nästa år. En allmän förhöjning 

på 54 euro/månad (eller minst 3,4 %) har avtalats redan för i år. Den 

allmänna förhöjningen görs 1.10.2007 och dessutom betalas en 

engångspott på 270 euro i samband med lönebetalningen i december. 

Kommunsektorns förtjänstnivåindex beräknas i år stiga med i genomsnitt 

drygt tre procent. Lönesumman väntas växa med nära 4 procent. 

2

Nästa år kommer lönesummans tillväxttakt att öka betydligt på grund av 

de avtalsenliga förhöjningarna. Förtjänstnivåindex väntas stiga med 6 

procent nästa år. Lönesumman inom kommunsektorn väntas växa 

också på grund av fler anställda. 

Kommunsektorns kostnadsnivå kommer nästa år att stiga rätt snabbt 

jämfört med tidigare år. Till exempel mätt med prisindex för basservicen 

har den genomsnittliga årliga ökningen under 2003–2007 legat på 

omkring tre procent. Nästa år kommer kostnadsnivån förmodligen att 

stiga med i snitt 4,5-5 procent beroende på löneuppgörelsen. 

Det ekonomiska läget i Jakobstad 

Sysselsättning 

Arbetslösheten i såväl Jakobstad som regionen har minskat jämfört med 

samma period år 2006. Arbetslösheten var i Jakobstad i september 2007 

7,2 % när den vid motsvarande tidpunkt år 2006 låg på 8,8 % och i 

regionen 4,9 % när motsvarande siffra för ett år sedan låg på 5,7 %. 

Totala antalet arbetslösa i Jakobstad låg i september 2007 på 658 st. och 

av dem var 54 st.( sept. 2006 72) under 25 år och 206 st. (sept. 2006 

244) långtidsarbetslösa. Staden ser allvarligt på den strukturella 

arbetslösheten – och följer med förändringen i konjunkturbilden - och 

strävar för egen del att sysselsätta på ett sådant sätt att de 

långtidsarbetslösa behåller rätten till förtjänstbunden dagpenning. Som 

ett uttryck för denna vilja har i budgeten reserverats 0,9 milj. euro brutto 

för sysselsättande åtgärder. Dessutom är staden beredd att under år 

2008 återkomma till anslagen ifall det visar sig finnas behov p.g.a. 

försämrat sysselsättningsläge. Staden är även aktivt med och startar en 

återanvändningscentral där den viktigaste målsättningen är att skapa 

aktiviteter för långtidsarbetslösa och svårsysselsatta. 

3

20,0 

Arbetslösa arbetssökande i Jakobstad i % 

Työttömiä työnhakijoita Pietarsaaressa, % 

18,0 

16,0 

14,0 

12,0 

10,0 

8,0 

6,0 

4,0 

2,0 

2007 

1996 

1997 

1998 

2003 

1999 

2000 

2001 

2002 

2004 

2005 

2006 

0,0 

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 

Befolkningsutveckling 

Efter en nedgång i befolkningsmängden under nästan 10 år ökade 

stadens befolkning år 2006 för tredje året i rad. Jakobstads befolkning 

per den 31.12.2006 uppgår till 19.557 personer, en ökning med 36 

personer. Födelseöverskottet låg på 44 personer (32 år 2005). Det totala 

flyttningsnettot – både den nationella och internationella flyttningen - var 

år 2006 -16 personer. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror 

på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, 

medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången 

på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens 

satsning på en allt offensivare närings- och utbildningspolitik - såsom nu 

sker bl.a. via regioncenterprogrammet i samarbete med regionens övriga 

kommuner – av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan 

regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt 

högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en 

framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom 

regionen. Fram till och med september 2007 visar 

befolkningsutvecklingen en ökning med 1 person. Under tiden januari till 

september 2007 var antalet födda 175 personer. 

4

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

-200 

-400 

1985 

1986 

Befolkningsförändring i Jakobstad Väestönmuutos Pietarsaaressa 

1985-2006 

1987 

1988 

1989 

1990 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

BUDGET- OCH EKONOMIPLAN 2008-2010 

Inkomstutveckling 

syntyneet födda 

kuolleet döda 

kuntien välinen 

tulomuutto 

inflyttning 

kuntien välinen 

lähtömuutto 

utflyttning 

kokonaismuutos 

totalförändring 

Skatteintäkter 

Stadens skatteintäkter utgörs av kommunens inkomstskatt, en andel av 

intäkterna från samfundsskatten och fastighetsskatten. 

Skatteintäkterna bygger på en oförändrad skattesats på 19,25 % under 

hela planeperioden. Inkomstskatten förväntas öka från år 2007 till år 

2008 med 4,5 % och till år 2009 med 4 % och år 2010 med 3 %. I landet 

som helhet förväntas ökningen av inkomstskatten uppgå till 5,7 % år 

2008. Fastighetsskattesatserna har hållits oförändrad under 

planeperioden. 

Samfundsskattens utveckling ser nu positivare ut än på flera år tack vare 

den ekonomiska tillväxten. Detta år torde det inflyta ca 1,5 milj. euro än 

budgeterat och för nästa år väntas en ökning på ca 4 % jämfört med den 

samfundsskatt som flyter in under 2007. I hela landet förväntas den 

kommunala andelen av samfundsskatten öka med 10 % till år 2008. 

5

Jakobstads sammanlagda skatteintäkter beräknas år 2008 uppgå till 

63,79 milj. euro, varav kommunalskattens andel beräknas utgöra 87,5 % 

eller 55,79 milj. euro, samfundsskattens andel 7,8 % eller 5 milj. euro och 

fastighetsskattens andel 4,7 % eller 3 milj. euro. 

80 000 

70 000 

60 000 

50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

0 

BS-2001- 

TP 

BS-2002- 

TP 

BS-2003- 

TP 

BS-2004- 

TP 

BS-2005- 

TP 

BS-2006- 

TP 

BU-2007- 

TA 

BU-2008- 

TA 

EP-2009- 

TS 

EP-2010- 

TS 

Kommunalskatt-Kunnallisvero Samfundsskatt-Yhteisövero Fastighetsskatt-Kiinteistövero 

Statsandelar 

De statsandelar som ingår i basservicebudgeten ökar med omkring 720 

miljoner euro jämfört med år 2007. De främsta orsakerna är justeringen 

av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, 

indexjusteringen av statsandelarna på basis av stegringen i 

kostnadsnivån samt höjningen av statsandelsprocenten för social och 

hälsovården som kompensation för de förlorade skatteinkomster som 

lättnaderna i beskattningen medför för kommunerna. Dessutom medför 

förändringarna i åldersstrukturen en höjning av statsandelarna för socialoch 

hälsovården då de kalkylerade kostnaderna ökar. Statsandelsprocenternas 

nettobelopp sänks ändå i samband med justeringen av 

kostnadsfördelningen. Sänkningen motiveras bland annat med att 

verkningarna av ”indexnedskärningarna” under 2001–2007 ska hållas i 

kraft samtidigt som de kalkylerade kostnaderna höjs till den justerade 

nivån. Dessutom baserar sig en del av sänkningarna på den tidigare 

justeringen av kostnadsfördelningen där en del av justeringen 

genomfördes i form av ändrade skattegrunder i stället för ökade 

statsandelar (minskat förvärvsinkomstavdrag i kommunalbeskattningen). 

6

Enligt basservicebudgeten genomförs klientavgiftsreformen inom social-, 

hälso- och sjukvården fr.o.m. 1.8.2008 så att den ökning i 

avgiftsinkomsterna som reformen medför, dvs. 25 miljoner euro (60 

miljoner euro på årsnivå), minskar statsandelarna i motsvarande grad. 

Samtidigt gottgörs staten för nyttan av de slopade gränserna mellan 

öppenvård och institutionsvård genom att statsandelsprocenten (SHM) 

sänks. P.g.a. av ovanstående sänks statsandelsprocenten för socialoch 

hälsovård från nuvarande 33,88 % till 31,77 % och för undervisning och 

kultur från 45,3 % till 41,89 % år 2008. 

Väsentligt i basservicebudgeten för 2008 är den stora ökningen i 

kommunernas finansieringsandelar per invånare. Den rekordstora 

ökningen av finansieringsandelarna beror på sänkta statsandelsprocenter, 

ökning av statsandelsgrunderna och de kalkylerade kostnaderna på basen 

av justeringen av kostnadsfördelningen, en ovanligt stor stegring i 

kostnadsindex (4,7 %) och den förändrade åldersstrukturens höjande 

verkan på de kalkylerade kostnaderna inom socialoch hälsovården. 

Finansieringsandelarna ökar proportionellt mer än de kalkylerade 

kostnaderna, särskilt inom bildningsväsendet. 

Eftersom priserna per enhet för de privata och för samkommunerna stiger 

på lika grunder som för kommunerna stiger kommunernas 

finansieringsandelar för undervisnings- och kulturverksamheten med 

anledning av huvudmanna-modellen procentuellt mycket mer än priserna 

per enhet. Detta för att kommunerna ansvarar också för dessa utbildningsanordnares 

kommunandel, vilket innebär att den genomsnittliga 

ökningen av statsandelen till kommunerna endast utgör 6,2 procent. 

Detta leder till att statsandelarna för undervisning och kultur minskar i 

många kommuner och att de andelar som faktureras av staten ökar 

jämfört med 2007. En minskning av elevunderlaget inom den 

grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen leder till 

ytterligare minskning av statsandelen. 

Staten har lovat stödja en inkomstpolitisk uppgörelse som främjar 

konkurrenskraften inom kvinnodominerade branscher. För detta ändamål 

ska statsandelarna för socialoch hälsovården höjas med 150 miljoner 

euro. Tillägget betalas förmodligen genom en höjning av 

statsandelsprocenten, vilket innebär att statsandelarna höjs i alla 

kommuner med knappt 30 euro per invånare. 

Ser man på utvecklingen av statsandelar i Jakobstad ökar statsandelarna 

för socialoch hälsovården ganska kraftigt främst beroende på 

åldersstrukturen medan statsandelarna inom undervisnings- och 

kulturväsendet visar en sjunkande trend beroende på det minskande 

elevunderlaget inom grundutbildningen. 

7

BS-06-TP BU-07-TA BU-2008-TA EP-09-TS EP-10-TS 

Skatteinkomster totalt-Verotulot yhteensä 58 325 59 655 63 794 66 175 68 651 

* Kommunalskatt-Kunnallisvero 50 496 53 391 55 794 58 025 60 346 

* Samfundsskatt-Yhteisövero 4 805 3 279 5 000 5 150 5 304 

* Fastighetsskatt-Kiinteistövero 3 024 2 985 3 000 3 000 3 000 

Statsandelar totalt-Valtionosuudet yhteensä 22 506 24 536 27 545 29 083 30 608 

* Skatteutjämning-Verontasaus -2 702 -1 840 -1 487 -1 400 -1 400 

* Statsandelar-Valtionosuudet 25 208 26 376 29 032 30 483 32 008 

Skattefinansiering-Verorahoitus 80 831 84 191 91 338 95 259 99 258 

Verksamhetens intäkter och kostnader 

Verksamhetsintäkterna ökar år 2008 med 3,9 % . En del av denna ökning 

beror på den reform av klientavgifterna inom socialoch 

hälsovårdsväsendet som enligt regeringsprogrammet skall träda i kraft 

01.08.2008. En annan del beror på affärsverkens ökade intäkter samt 

ökningen av den interna hyran. 

Verksamhetskostnaderna ökar år 2008 med 7,7 %. Här ingår löneökningen 

på 5,48 % samt den kraftiga ökningen av kostnaderna för hälsooch 

sjukvården med 13,6 % jämfört med årets budget. 

Budget- och ekonomiplan 2008-2010 bygger på följande antaganden/ 

utgångspunkter: 

• Löneökningen uppskattas till 5,48 % i jämförelse med budgeten 

för år 2007. 

• Statsandelarna inflationsjusteras med 4,7 % samt dessutom justeras 

de kalkylerade kostnaderna för år 2008 redan i detta skede. 

Statsandelarna inom socialoch hälsovården stiger för Jakobstads 

del med 2,78 milj. euro till 22,45 milj. euro och inom utbildningsoch 

kulturväsendet minskar statsandelarna med 0,28 milj. euro till 

6,24 milj. euro. I skatteutjämningen betalar staden 1,5 milj. euro 

istället för 1,8 milj. euro år 2007. Dessutom ingår här ett statligt 

stöd för en inkomstpolitisk uppgörelse som främjar konkurrenskraften 

inom kvinnodominerade branscher som för stadens del 

uppskattas till 0,56 milj. euro. 

• Inkomstskatten förväntas öka från år 2007 till år 2008 med 4,5 % 

och till år 2009 med 4 % och år 2010 med 3 %. Prognosen för hela 

landet ligger på 5,7 %. Samfundsskatten uppskattas öka med 1,7 

milj. euro jämfört med 2007 års budget eftersom det hittills under 

år 2007 influtit betydligt mer än vad som prognostiserades i 

budgeten. Fastighetsskatten förväntas inbringa lika mycket som år 

2007. 

8

• Inrättningarna (exkl. hälso- o sjukvård) ålades i budgetramarna ett 

effektiveringskrav på 1,5 % förutom dagvårds- och utbildningsnämnden 

vars effektiveringskrav var 0,55 %. Endast ett fåtal av 

verksamhetsenheterna har lyckats leva upp till detta effektiveringskrav. 

• Kostnaderna för hälso- och sjukvården fortsätter att öka bl.a. 

p.g.a. åldersstrukturen. Kostnaderna för hälso- och sjukvården 

förväntas öka med 4,1 milj. eller 13,6 % jämfört med årets budget. 

• I socialnämndens budget ingår följande nya befattningar: 4 

närvårdare (78,43 %), 1 hemserviceledare (100 %) samt en 

socialarbetare (100 %). Förutom ökningen av ersättningen för 

köptjänsterna från de privata servicehemmen och Folkhälsan samt 

inom handikappvården har bl.a. följande justeringar av anslagen 

gjortsjämfört med den ursprungliga budgeten för år 2007; 

närståendevård (äldreomsorg) + 10.000, närståendevård (handikappvård) 

+ 7.000 , olika anslag inom barnskyddet +135.900 och 

anstaltsvård inom missbrukarvården + 31.000 Dessutom har 

stadsstyrelsen höjt anslaget för köptjänster från de privata och 

föreningsbaserade åldringshemmen med 240.000. 

• I dagvårds- och utbildningsnämndens budget intogs ett anslag på 

0,244 milj. euro för ett s.k. Jakobstadstillägg på 150 euro per 

månad för barn under 2 år förutsatt att övriga syskon inte är i 

dagvård. Tillägget gäller även familjer med adopterade barn. 

Tillägget införs på prov under två år med en uppföljning var 6:e 

månad av konsekvenserna för dagvården. Ytterligare höjdes 

anslaget för dagvårds- och utbildningsnämnden med 0,16 milj. 

euro. 

• Inom kulturnämndens budget har beviljats anslag för Suomen 

Kulttuurirahastos och Svenska litteratursällskapets s.k. boktalko. 

• Inom idrottsnämndens budget har intagits anslag för personal för 

övervakning av simstränderna. Dessutom har inkomstanslaget 

sänkts eftersom det under tidigare år varit budgeterat på en 

orealistisk nivå. 

• Tekniska nämnden ligger totalt sett under ramen. 

• P.g.a. av de stigande räntorna och den växande skuldbördan har 

anslaget för räntorna höjts. 

• Socialnämnden uppmanas att tillsammans med MHSO granska 

och effektivera vårdkedjorna. Inbesparingen bör uppgå till 

minst 200.000 euro år 2008. Effektiveringen skall fortsätta 

under åren 2009 och 2010. 

• Dagvårds- och utbildningsnämnden uppmanas att granska 

kostnadsutvecklingen med hänvisning till det minskade 

elevunderlaget. Effektiveringen av köksfunktionerna bör 

fortsätta även efter 01.08.2008. 

• Tekniska verket uppmanas se över kostnadsstrukturen och 

effektivera verksamheten. En inbesparing på minst 50.000 

euro bör uppnås år 2008. 

• Under perioden fortsätter effektiveringen av förvaltningen och 

service-produktionen. 

9

Investeringar 

I nämndernas budgetförslag uppgick nettoinvesteringarna till 18,9 milj. 

euro. år 2008. I det nu gällande förslaget ligger nettoinvesteringarna på 

14,7 milj. euro. Stadens egna nettoinvesteringar uppgår till 5,9 milj. euro 

där Bambi daghem och Björkbackas köks renovering utgör den största 

posten. Husavdelningens underhållande investeringar uppgår till 1milj. 

euro. Förutom 1,5 milj. euro som finns reserverat för nybyggnad och 

sanering inom kommunalteknik finns som separata anslag för Västra 

Ringvägen 0,3 milj. euro samt industritomter på Peders 0,2 milj. euro. 

Dessutom ingår en investering i kajkonstruktioner för Baltic Yachts under 

åren 2008-2009. År 2008 är anslaget 1 milj. euro och år 2009 3 milj, 

euro. I understöd från TE-centralen erhålles drygt 18 % . Affärsverkens 

investeringar uppgår till totalt 8,8 milj år 2008 varav anslaget för 

Laukkokajens förlängning uppgår till 3,9 milj. Under år 2009 uppgår de 

totala nettoinvesteringarna till 13,9 milj. euro och år 2010 till 11,0 milj. 

euro. Årsbidraget ligger år 2008 på 5,6 milj. euro, år 2009 på 5,8 milj. 

euro och år 2010 på 6,6 milj. euro vilket med beaktande av de stora 

investeringarna leder till en skuldbörda år 2010 på 83,9 milj. euro eller 

4.291 euro per invånare. 

1000 euro Bs-2003 Bs-2004 Bs-2005 Bs-2006 Bu-2007 Bu-2008 Ep-2009 Ep-2010 

Årsbidrag 7 231 4 921 3 183 8 626 6 644 5 574 5 822 6 604 

Avskrivningar 5 346 5 529 5 825 5 997 6 200 6 400 6 550 6 700 

Nettoinvesteringar 14 446 10 820 10 216 12 961 13 006 14 716 13 964 11 016 

Skuldbörda/inv 1 743 1 926 2 318 2 757 3 029 3 652 4 078 4 291 

Den viktigaste målsättningen under de kommande åren bör, förutom att 

producera god service, vara att minska den höga skuldsättningen. Detta 

kan endast ske genom att man efter att servicen är finansierad, skapar ett 

tillräckligt stort ekonomiskt utrymme för att dels kunna finansiera 

investeringarna med egna medel men också klara av att finansiera en del 

av amorteringarna. Detta förutsätter att arbetet med att effektivera 

verksamheten fortgår och intensifieras under de kommande åren samt att 

alla investeringar granskas mycket noga . 

10

Kommun- och servicestrukturreformen 

Staden Jakobstad, Nykarleby stad, Pedersöre kommun och Larsmo 

kommun beslöt hösten 2007 bilda ett samarbetsområde, för att 

inom avtalskommunerna sköta vårdsektorn till vilken hör 

folkhälsoarbete, miljöhälsovård och socialvården (förutom 

barndagvården) samt den specialsjukvård som finns inom MHSO. 

Staden Jakobstad är värdkommun och fungerar som 

förvaltningsenhet för bastrygghetsnämnden. Varje avtalskommun 

överför med stöd av KomL § 76 sin beslutanderätt till 

bastrygghetsnämnden i frågor som berör primärhälsovården, miljöhälsovården 

och socialvården, så att serviceproduktionen utgör en 

helhet och leds på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. 

Grundprincipen är att verksamheten överförs till värdkommunen. 

Upprätthållaransvaret för i avtalet avsedd vård övergår fr.o.m. 

1.1.2010. 

Strengbergs fastigheten 

Staden köpte våren 2006 den s.k. Strengbergs fastigheten. 

Målsättningen med anskaffningen var att kunna erbjuda utrymmen 

åt företag och näringsidkare. Ytterligare kommer Karvikshallen att 

bolagiseras och ingå i ett holdingbolag (Jakobstads Företagsfastigheter) 

tillsammans med Strengbergsfastigheten. De 

renoveringar och omändringar som görs i dessa bolag finansieras 

med lån upptagna av bolagen. 

11

ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 

INKOMSTER -1000 EURO- BS 2006 BU-2007 BU-2008 

ULKOISET MENOT JA TULOT TP 2006 TA-2007 TA-2008 

STADSSTYRELSEN UTG - MENOT 7 428 8 227 8 495 

KAUPUNGINHALLITUS INK - TULOT 1 364 1 402 1 374 

NETTO 6 064 6 825 7 121 

CENTRALVALNÄMNDEN UTG - MENOT 73 40 45 

KESKUSVAALILAUTAKUNTA INK - TULOT 51 20 0 

NETTO 23 20 45 

REVISORER UTG - MENOT 25 25 25 

TILINTARKASTAJAT INK - TULOT 0 0 0 

NETTO 25 25 25 

HÄLSO-O SJUKVÅRD UTG - MENOT 29 357 29 922 34 001 

TERVEYDEN- JA INK - TULOT 0 0 0 

SAIRAANHOITO NETTO 29 357 29 922 34 001 

MELLERSTA Ö:BOTTENS o 

J:STADSOMR.RÄDDNINGSVERK UTG - MENOT 1 508 1 783 2 099 

KESKIPOHJMAAN ja P:SAAREN INK - TULOT 15 0 241 

ALUEEN PELASTUSLAITOS NETTO 1 493 1 783 1 858 

MILJÖ- och BYGGNADSNÄMNDEN UTG - MENOT 413 442 492 

YMPÄRISTÖ- ja RAKENNUSLAUTAKUNTA INK - TULOT 124 115 149 

NETTO 289 327 343 

SOCIALNÄMNDEN UTG - MENOT 19 205 19 372 20 775 

SOSIAALILAUTAKUNTA INK - TULOT 3 446 3 219 3 468 

NETTO 15 760 16 153 17 307 

DAGVÅRDS- O UTBILDNINGSNÄMNDEN UTG - MENOT 29 571 30 309 32 945 

PÄIVÄHOITO- JA KOULUTUSLAUTAKUNTA INK - TULOT 2 261 2 186 2 505 

NETTO 27 309 28 123 30 440 

KULTURNÄMNDEN UTG - MENOT 1 905 1 898 2 022 

KULTTUURI LAUTAKUNTA INK - TULOT 88 74 82 

NETTO 1 817 1 824 1 940 

IDROTTSNÄMNDEN UTG - MENOT 2 192 2 298 2 497 

URHEILULAUTAKUNTA INK - TULOT 493 621 551 

NETTO 1 698 1 677 1 946 

TEKNISKA NÄMNDEN UTG - MENOT 12 216 12 883 13 298 

TEKNINEN LAUTAKUNTA INK - TULOT 13 145 13 629 14 243 

NETTO - 928 -746 -945 

JAKOBSTADS VATTEN UTG - MENOT 2 931 3 161 3 266 

PIETARSAAREN VESI INK - TULOT 5 174 5 303 5 439 

NETTO - 2 243 -2 142 -2 173 

HAMNSTYRELSEN UTG - MENOT 971 1 054 1 137 

SATAMAHALLITUS INK - TULOT 2 426 2 415 2 725 

NETTO - 1 456 -1 361 -1 588 

ENERGIVERKS STYRELSEN UTG - MENOT 12 111 15 218 15 319 

ENERGIALAITOKSEN HALLITUS INK - TULOT 20 210 20 677 20 808 

NETTO - 8 099 -5 459 -5 489 

UTG - MENOT 120 346 126 633 136 417 

TOTALT-YHTEENSÄ INK - TULOT 48 796 49 661 51 585 

NETTO 71 550 76 972 84 832 

12

RESULTATRÄKNING 

13

FINANSIERINGSKALKYL 

14

RESULTATRÄKNING (AFFÄRSVERKEN ENDAST I FORM AV AVKASTNING) 

15

JAKOBSTAD – FRAMTIDSSTADEN 

Staden Jakobstads strategiplan för åren 2004-2015 

Stadsfullmäktige godkände 23.3.2004 staden Jakobstads strategiplan för åren 

2004-2015. Under år 2004 har de olika nämnderna utarbetat delstrategier, som 

bygger på stadens strategiplan. Dessa delstrategier har, trots att de ännu inte 

godkänts av nämnderna, utgjort grunden för de målsättningar som de olika 

nämnderna fastslagit för sitt verksamhetsområde. 

Stadens verksamhetsidé bygger på de frågor som kom upp under strategiarbetet 

och på stadens historia och dess traditioner. 

STADEN JAKOBSTADS VERKSAMHETSIDÉ 

Jakobstad är en livskraftig centralort i en välmående region, en 

tvåspråkig stad vid havet, som erbjuder invånarna delaktighet, 

trygghet och livskvalitet och som skapar ekonomiska förutsättningar 

för en god service och ett trivsamt boende i en stimulerande urban 

miljö. På detta sätt fortsätter vi att garantera invånarna välfärd och 

gör det på ett sätt som är väl rotat i jakobstadsbons identitet, som 

betonar våra värden – tro, hopp och kärlek. 

STADEN JAKOBSTADS VISION FÖR ÅR 2015 

JAKOBSTAD – FRAMTIDSSTADEN 

Jakobstad 

- är den attraktiva industri- och trädgårdsstaden vid havet med 

landets bäst fungerande service för alla åldersgrupper och på både 

svenska och finska 

- är den dynamiska och företagarvänliga staden I Österbotten 

- är barnens och ungdomens framtidsstad 

- är den livskraftiga motorn i en välmående region med ett utvecklat 

regionalt, nationellt och internationellt nätverkssamarbete 

16

Staden Jakobstads vision för år 2015 konkretiseras i 10 strategiska mål: 

1. Jakobstad har landets bästa service 

Jakobstadsborna får all den service de behöver. Servicen ges snabbt (korta 

väntetider) och effektivt (fungerande service). Servicen är av god kvalitet och 

serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Staden bär ansvar för att ordna servicen 

och den kan producera tjänsterna själv eller i samarbete med andra kommuner, 

som privata köptjänster eller tjänster producerade inom den tredje sektorn, Då 

man nationellt jämför utbudet på service och hur nöjda kunderna är med de 

kommunala tjänsterna, visar jämförelsen att Jakobstad hör till de bästa i landet 

2. Jakobstadsbornas levnadsförhållanden är trivsamma och trygga 

Utvecklandet och byggandet av staden Jakobstad är en process under vilken 

stadsbornas gemenskap skapas och växelverkan mellan människorna 

förverkligas. Varje stadsbo har sin egen givna roll i processen och han/ hon har 

rätt och skyldighet att påverka sina levnadsförhållanden både som individ och 

som en del av gemenskapen. 

Trivsam innebär förutom estetiskt tilltalande framförallt en ständig upplevelse av 

delaktighet/ tillhörighet/ hemkänsla. Då kollektivet förstärks och 

integreringsprocessen fortgår, växer känslan av gemensamt ansvar hos 

jakobstadsborna. 

Stadsmiljön är viktig för jakobstadsbornas identitet. De offentliga rummen och 

trafikmiljön är gemensam egendom och deras kvalitet, snygghet och 

ändamålsenlighet ökar tryggheten. 

3. Jakobstad har en stark ställning som mångsidig skol- och 

kulturstad 

Utbildningen i Jakobstad är på alla nivåer av hög kvalitet och personlighetsutvecklande. 

Utbildningen ger studerandena de färdigheter och förutsättningar 

som behövs i vardagen, för fortsatta studier och i en snabbt föränderlig värld. 

Detta förverkligas genom ett flexibelt utbildningsutbud, genom att dra nytta av 

tvåspråkigheten och det rika kulturutbudet i den urbana miljö och i ett intimt 

samarbete med nejdens näringsliv och genom utnyttjande av internationella 

kontakter. 

Andra stadiets utbildning har förstärkts och utvecklats. Jakobstads gymnasium 

och musikutbildningen har ett intimt samarbete och samarbetet mellan 

gymnasierna och yrkesutbildningen har utökats och utvecklats. Gymnasiernas 

möjlighet till specialisering lockar studeranden från andra orter. 

För den yrkesinriktade utbildningen ansvarar samkommunerna i Jakobstad, 

Karleby och Vasa. Yrkesutbildningen stöder regionens näringsstruktur. 

Yrkeshögskoleutbildningen i Jakobstad har förstärkts och blivit mångsidigare. 

Tvåspråkig yrkeshögskoleutbildning ges förutom inom turism, internationell 

handel och pälsbranschen även för båtindustrin. Den finlandssvenska 

musikutbildningen är koncentrerad till Jakobstad. 

17

Studier på universitetsnivå möjliggörs på grund av att ett rikt utbud på både 

svensk- och finskspråkig utbildning. Huvudansvaret för denna utbildning har Åbo 

Akademi och Karleby universitetscentrum. Barnpedagogiska institutionen vid Åbo 

Akademi stärker Jakobstads ställning som högskolestad. 

Jakobstad fortsätter sina gamla traditioner inom vuxenutbildningen och de 

utvecklas enligt principerna för ett livslångt lärande. 

Det finns ett rikt kulturutbud för alla åldersgrupper i Jakobstad. Utbudet 

återspeglas stadens långa kulturella traditioner och tvåspråkigheten. Ett gott 

samarbete med föreningarna har utvecklats och det har inneburit ett ökat 

kulturutbud, speciellt för barn och ungdom. 

4. Jakobstad är en bra uppväxtmiljö för barn och unga 

En trygg uppväxtmiljö ger goda förutsättningar för barn och unga att växa upp 

till lyckliga och ansvarsmedvetna vuxna. Jakobstad erbjuder denna trygghet i en 

småstadsmiljö, i välfungerande daghem och skolor. En utvärdering av trygghet 

och andra välfärdsfaktorer visar att Jakobstad hör till de bästa i landet. 

5. Jakobstads ekonomi är i balans 

En balanserad ekonomi innebär att staden i ett längre perspektiv med egna 

medel kan finansiera sin verksamhet och sina investeringar. 

En balanserad ekonomi är förutsättningen för att de övriga strategiska målen 

skall kunna uppnås. Utgifterna för verksamheten skall motsvara inkomsterna 

(skatter). Serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Stadens skattebas har 

breddats, eftersom stadens dragningskraft förbättrats tack vare inflyttning och 

företagsetableringar. 

För att kunna hålla ekonomin i balans bör vi kunna reagera snabbt då de största 

inkomstkällorna förändras (skatter, statsbidrag). För detta ändamål har 

utarbetats verksamhetsmodeller som gör att verksamheten kan skötas även om 

anslagen snabbt minskar. 

6. Jakobstad är en modern och attraktiv arbetsgivare som har en 

motiverad och kunnig personal. 

I Jakobstad bedrivs en personalpolitik som ökar personalens trivsel. Stadens 

personal vill och kan arbeta effektivt för att uppnå de uppställda målen. Stadens 

personal är kunnig och den känner delaktighet. Personalens välbefinnande och 

de positiva signalerna utåt har gett Jakobstad ett rykte som en bra arbetsgivare, 

vilket har betydelse vid rekrytering av ny personal. 

Arbetsplatsen känns trygg och det finns utrymme för spontanitet och kreativitet i 

det dagliga arbetet. Atmosfären på arbetsplatserna är positiv och uppmuntrande 

och den ökar arbetsmotivationen. Typiskt för stadens arbetsplatser är att man 

visar respekt, är rättvis och uppskattar den enskilda människan. En fungerande 

arbetsplatsdemokrati är en självklarhet. 

18

7. Jakobstads image är positiv 

I Jakobstad har man satsat på att skapa en verksamhetsmiljö som motsvarar 

invånarnas och det privata näringslivets behov så väl, att det är mer attraktivt och 

meningsfullt att verka och bo i Jakobstad än på någon annan ort. I Jakobstad är 

detta en medveten strategi för att skapa ett gott anseende (goodwill) och bidra 

till att bilden av Jakobstad både nationellt och internationellt är positiv. Ett av de 

viktigaste elementen i detta sammanhang 

är närhetsbegreppet. 

8. Jakobstad är centralort i regionen och samarbetar med de övriga 

kommunerna 

Jakobstad är den naturliga centralorten i regionen. Staden har tillsammans med 

regionens övriga kommuner utarbetat en strategi för vilka ärenden som är av den 

naturen att en gemensam handläggning är nödvändig om regionen skall vara 

framgångsrik. I övrigt arbetar kommunerna självständigt och besluter om hur 

servicen produceras i den egna kommunen. 

Den regionala framgången beror på en medvetenhet om kommunernas 

”ödesgemenskap”, en insikt om att man kan lyckas endast om man samarbetar. I 

regionen finns olika samarbetsorgan som besluter om gemensamma projekt. 

Staden Jakobstad har en central roll vid marknadsföringen och förverkligandet av 

dessa projekt. 

9. Jakobstad stöder företagsamhet och förbättrar näringslivets 

verksamhetsförutsättningar 

Näringslivscentralen Concordia handhar i huvudsak kommunernas 

näringslivspolitik. Undantag utgör ärenden som berör endast en kommun t.ex. 

verksamhetsutrymmen, tomtpolitik och direkt företagsstöd. 

Utbildningsutbudet har breddats så att det bättre motsvarar näringslivets behov. 

Samarbetet mellan företag och skolor är fruktbart. Samarbetet mellan 

yrkeshögskoleutbildningen och universiteten är viktigt. 

Båt-, plast- och livsmedelsindustrin är tillsammans med skogsindustrin 

ekonomiområdets spjutspetsar. Jakobstad stöder även aktivt små och medelstora 

företag och bidrar till att utveckla dessa. 

10. Jakobstad fungerar aktivt inom olika nätverk 

Arbetet inom nätverken koncentreras på information, utveckling och 

intressebevakning. 

För de externa nätverken har utarbetats en nätverkskartläggning. Kartläggningen 

ger information om det kontaktnät, som de olika enheterna har skapat. Om 

denna kartläggning har alla som verkar inom organisationen informerats. Denna 

kartläggning av befintliga nätverk underlättar stadens intressebevakning bl.a. 

gentemot olika myndigheter. 

19

För staden Jakobstad har utarbetats en koncernstrategi och koncernmålsättning. I 

koncernstrategin definieras spelreglerna, styrsystemet och målsättningarna för 

de samkommuner och bolag i vilka staden är en part. Där definieras också de mål 

som staden uppställt för de externa nätverken. 

STADEN JAKOBSTADS KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER 

Kritiska framgångsfaktorer - definition 

De kritiska framgångsfaktorerna är härledda ur visionen och verksamhetsidén. Det är 

sådana områden där succé eller misslyckande har en avgörande betydelse för 

organisationens framgång i ett längre perspektiv. De kritiska framgångsfaktorerna bör 

vara strategiskt viktiga, men också sådana att organisationen genom egna åtgärder kan 

påverka dem. 

De kritiska framgångsfaktorerna ger svar på frågan, i vilka avseenden bör staden 

absolut lyckas för att utvecklingen skall leda till förverkligande av visionen. 

Fyra olika infallsvinklar har lett till definitionen av framgångsfaktorerna: effekt, 

förnyelse, processer och strukturer samt resurser och ekonomi. 

Innehållet kan definieras på följande sätt: 

Effekt (ur medborgarnas och de politiska beslutsfattarnas synvinkel) 

Effekten är de resultat man åstadkommer som befrämjar stadens grundläggande 

syften/ mål. Att staden producerar som tjänster och samhälleligt inflytande dessa 

prestationer förväntar sig a) stadsborna som röstare, skattebetalare och kunder och b) 

näringslivet och samfunden som nära allierade samarbetspartner. 

Förnyelse (ur arbetsgemenskapens och personalens synpunkt) 

Förnyelse innebär att staden och dess personal har förmåga att lösgöra sig från det 

gamla och invanda och handla på ett nytt sätt, så att staden kan uppnå den 

eftersträvade effekten med de resurser som står till buds. 

Processer och strukturer (organisationens prestationsförmåga och 

funktionsduglighet) 

En processaspekt innebär att den interna prestationsförmågan, effektiviteten och 

aktiviteten beaktas. Vilka är de processer, organisationer, synergieffekter och 

arrangemang som ger den största effektiviteten? 

Resurser och ekonomi ( resursanvändning och ekonomi) 

Med resurser avses de möjligheter som garanterar den prestationsförmåga och 

effektivitet som möjliggör att de strategiska målen uppnås. Hur skall resurserna 

anskaffas, riktas och användas för att förbättra effektiviteten? 

20

Staden Jakobstads kritiska framgångsfaktorer 

EFFEKT 

1. Tillgång och kvalitet på service 

2. Invånarnas delaktighet, trivsel 

och trygghet 

3. Aktiv näringspolitik 

4. Förbättrad regional 

konkurrenskraft 

5. Positiv image 

6. Tät samhällsstruktur 

FÖRNYELSE 

7. Målinriktat ledarskap 

8. Aktiv och välmående personal 

9. Förnyande av 

servicefunktionerna 

VISION OCH 

VERKSAMHETSIDÉ 

PROCESSER OCH STRUKTURER 

10. Effektiv och ändamålsenlig 

organisation 

11. Smidig beslutsprocess 

RESURSER OCH EKONOMI 

12. Balanserad ekonomi 

13. Lyckad personalrekrytering 

14. Ägarstyrning 

En mera detaljerad genomgång av målsättningarna för den kommande planeperioden 

2008-2010 finns under varje nämnd. 

21

DRIFTSEKONOMI 

STADSSTYRELSEN 

Stadsdirektör Mikael Jakobsson 

Förvaltning och ekonomi 

Beredning för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige 

Allmän planering av stadens verksamhet och ekonomi 

Beredning och uppgörande av budget och ekonomiplan 

Uppgörande av bokslut och verksamhetsberättelse 

Arkivfunktion 

Konsumentrådgivning 

Intressebevakningstjänster 

Personalärenden 

It-strategi 

Bostadsärenden 

Utvecklingsenheten 

Stadssekreterare: 

Kaj Andberg 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadskansliet 


Stadskansliet ansvarar för stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens allmänna sekreterar-, 

berednings- och verkställighetsuppgifter, handhar socialens, dagvårds- och utbildningsverkets 

samt tekniska verkets ärendehantering, bistår stadsdirektören och handhar dokumentförvaltningen. 

Till stadskansliet hör även stadsjuristen, centralarkivet, stadens translatorer, 

telefonväxeln och offset. Allmänna intressebevakningen, skuldrådgivningen, 

konsumentrådgivningen och socialombudsmannens verksamhet är även till viss del knutna till 

stadskansliet. 

FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 

Samordning av ärendehanteringen under pågående KSSR-process – gällande social- hälso- och 

sjukvård underlydande den nya bastrygghetsnämnden med Jakobstads som värdkommun – blir 

en utmaning att förverkliga under planeperioden. Staten övertar anordnandet och 

finansieringen av intressebevakningen och konsumentrådgivningen senast 1 januari 2009 

enligt lagen om kommun- och servicestrukturreformen. 

22

Målsättningar bindande mot fullmäktige 

EFFEKT 

1 Tillgång och kvalitet på service 

Målsättning Ambitionsnivå 2008 

min - real - max 

Ärendehantering av hög Inkommet ärende registreras 

kvalitet, som är snabb, och vidarebefordras på den 1:a 

flexibel och kostnadseffektiv dagen, bereds och förs till 

behandling i stadsstyrelsen 

inom 1 månad (utlåtanden 

inom begärd deadline) samt att 

beslut fattas i ärendet i 

stadsfullmäktige inom 1 år. 

Utvärdering (Bokslut) 

Prestationer / 

Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP 

Nyckeltal 

-04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 

Årsverken 14,25 13,75 13,75 14,25 

Konsumentombud: 

Hellevi Kytölä 

VERKSAMHETSOMRÅDE: 

Konsumentrådgivning, skuld- och ekonomisk 

rådgivning samt socialombudsverksamhet 


Med den kommunala konsumentrådgivningen strävar man till att förbättra konsumenternas 

kunskaper och färdigheter, så att de kan klara av konsumtionssamhällets krav. 

Konsumentrådgivaren hjälper till vid redan uppkomna konfliktsituationer genom att ge råd hur 

man går vidare eller själv sköter ärendet. Förverkligandet av den lagstadgade 

konsumentrådgivningen övervakas av Konsumentverket. 

Konsumentrådgivningen berör endast staden Jakobstads invånare, ävenom rätt många 

förfrågningar kommer från grannkommunerna. 

Den bärande principen i skuld- och ekonomisk rådgivning är att hjälpa personer som är i 

ekonomiskt trångmål, överskuldsatta. Förfaringssätten är flera: det finns enligt 

skuldsaneringslagen från 1993 både frivillig och av tingsrätt fastställd skuldsanering. Med 

hjälp av ekonomisk rådgivning försöker man stöda kontrollen av den egna ekonomin och 

förhindra överskuldsättning. Statsmakten finansierar verksamheten till hundra procent. 

Länsstyrelsen och Konsumentverket övervakar verksamheten. 

Skuld- och ekonomisk rådgivning omfattar de fem kommunerna inom Korsholms tingsrätts, 

Jakobstads avdelnings verksamhetsområde. Verksamhetspunkt finns enbart i Jakobstad. 

23

Socialombudsverksamhet baserar sig på lagen om socialvårdsklientens ställning och rättigheter 

som trädde i kraft år 2001. Lagen förpliktar kommunerna att utse ett ombud, som verkar såväl 

inom den offentliga som den privata socialvården. Socialombudet ger råd och hjälper 

socialvårdsklienten "från vaggan till graven" genom att fungera som förlikningsman och vid 

behov bistå vid uppgörandet av anmärkningar, rättelseyrkanden och liknande handlingar. 

Länsstyrelsen övervakar verksamheten. 

Socialombudets geografiska verksamhetsområde är Jakobstad, Nykarleby och Pedersöre. 


Arbetstrycket inom skuld- och ekonomisk rådgivning kommer att öka p.g.a. förpliktelsen att 

ordna mer förebyggande rådgivning beträffande ekonomiskötsel. Detta kommer att ordnas i 

läroinrättningar, organisationer etc. 


Nyckeltal 

Bokslut 

-04 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 

Budget 

-07 


-08 

Konsumentrådgivning 

Kunder 548 550 550 550 550 

Skuld- och ekonomisk 

rådgivning 

Nya kunder 85 49 47 47 47 

Kundmöten 370 214 149 150 150 

Socialombudsverksamhet 

Kontakter 18 20 24 24 24 

Årsverk 1 1 1 1 1 

EP 

-09 

EP 

-10 

Enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform skall staten från början av 2009 

överta ordnandet och finansierandet av uppgifter som ålagts kommunerna, bland annat 

konsumentrådgivning och intressebevakningstjänster i förmyndarverksamheten. 

Intressebevakare: Kirsi Laaksonen 


Intressebevakningstjänster 


Syftet med intressebevakningen (förmyndarverksamheten) är att bevaka de personers intressen 

och rättigheter som p.g.a. omyndighet, frånvaro eller annan orsak inte själva kan handha sin 

ekonomi. En intressebevakare kan tillsättas för personer som behöver stöd i skötseln av sina 

ekonomiska angelägenheter. 

Den person vars intressen skall bevakas kallas för huvudman och den av kommunen utsedda 

tjänsteförmyndaren för allmän intressebevakare. 

24


Nyckeltal 

Bokslut 

-04 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 


-07 


-08 

Intressebevakning 

Huvudmän 112 135 160 175 175 

Årsverken 2 2 2 2 2 

EP 

-09 

EP 

-10 

Enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform skall staten från början av 2009 

överta ordnandet och finansierandet av uppgifter som ålagts kommunerna, bland annat 

konsumentrådgivning och intressebevakningstjänster i förmyndarverksamheten. 

Stadskamrer 

Marlene Byggmästar 


Drätselkontoret 


Drätselkontoret handhar och bereder ärenden som hänför sig till stadens ekonomiförvaltning. 


Organisationsförändringen som genomfördes 2005 är nu genomförd fullt ut genom att alla 

bokförare även fysiskt flyttat till gemensamma utrymmen. 


FÖRNYELSE 

9 Förnyande av servicefunktionerna 



Utvecklande av delårsrapporter 

Arbetet med utvecklandet av 

delårsrapporterna fortsätter. 

Mottagning av elektroniska Av inkommande fakturor till 

fakturor i Finnvoice-format staden kommer i Finnvoiceformat 

vilket effektiverar verksamheten 

20 % - 30 % - 50 % 


7 Målinriktad ledarskap 



.Årliga utvecklingssamtal 1 gång per år per arbetstagare. 

med personalen. 


25



Nyckeltal 

-04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 

Årsverken 8,7 8,7 12,32 12,5 12,1 12,1 12,1 

Personalchef 

Rune Wiik 


Personalfrågor 


Stadens personalbyrå vill föra en personalpolitik som skapar sådana arbetsförhållanden, 

personalförhållanden och attityder, att personalen känner tillfredsställelse i sitt arbete och 

både vill och kan arbeta effektivt för att uppnå stadens syften 


EFFEKT 




Staden är aktivt med och Vid slutet av år 2008 finns 

startar en återanvändningscentral 

totalt ca 80 arbetslösa 

där den viktigaste aktiverade med hjälp av 

målsättningen är att skapa stadens sysselsättningsåtgärder 

aktiviteter åt 

70 % - 85 % - 100 % 

långtidsarbetslösa och 

svårsysselsatta 


FÖRNYELSE 




Ledare och förmän deltar i Den största delen av våra 

stor utsträckning i 

ledare/förmän deltar i 

utbildning som erbjuds på utbildning 

olika nivåer 

60 % - 80 % - 100 % 


26

8 Aktiv välmående personal 



Förnyande av stadens De flesta av stadens arbetsplatser 

personalstrategi som en 

diskuterar förslaget till 

produkt av stadens 

personalstrategin och blir 

engagemang i projektet sålunda delaktiga i processen. 

Mobilisering 2010 

60 % - 70 % - 90 % 



10 Effektiv och ändamånsenlig organisation 



En handlingsplan görs för Samtliga arbetsplatser som 

genomförandet av 

berörs av förändringen ges 

värdkommunmodellen från möjlighet till respons 

år 2010. 

(delaktighet) senast år 2009. 

70 % - 85 % - 100 % 



Nyckeltal 

Bokslut 

-04 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 


-07 


-08 

EP 

-09 

EP 

-10 

Arbetslöshetsgrad 862 860 811 656 520 480 450 

antal, maj/juni 

Långtidsarbetslösa 239 234 249 225 200 185 170 

antal, maj/juni 

Årsverken 9,7 11,8 16,5 16,3 15,7 15,7 15,7 

Motiveringar 

Under verksamhetsåret kommer personalbyrån att i stor grad arbeta med förberedelserna för 

övergång till värdkommunskapet från år 2010. Det mest intensiva samarbetet kommer 

sannolikt att ske med personaladministrationen inom MHSO som utgör en betydande resurs i 

förändringen. 

Verksamhetsmål Hållbar utveckling 

Personalbyråns insatser för hållbar utveckling gäller främst social hållbarhet. Målsättning i 

personalpolitiken är bl.a. god hälsa och allmän trivsel samt goda människoförhållanden. 

27

Arbetarskyddschef: 

Birgitta Blomqvist 


Arbetarskydd och tyky (verksamhet för att 

upprätthålla arbetsförmågan) 


Alla anställda kan utföra sitt arbete på ett säkert och ergonomiskt riktigt sätt i en hälsosam och 

trivsam arbetsmiljö. 


För att förebygga "hot om våld"-situationer betalas härefter ersättning för behovsprövade 

vaktmästartjänster. 


FÖRNYELSE 




Ett nytt handlingsprogram vid Vid slutet av året använder 

längre sjukfrånvaro tas i arbetsplatserna det nya 

bruk. 

programmet (andelen 

arbetsplatser där man följer 

programmet). 

Sjukfrånvaro beroende på 

belastningsskador (stöd- och 

rörelseorgan) minskas från 

nuvarande nivå 

En stor del av arb.platserna 

har kunnat förbättra 

åtminstone en faktor som 

påverkar arbetsklimatet - jfr 

arbetsklimatundersökningen - 

07 

50 % - 75 % - 100 % 

Belastningsskadornas andel av 

den totala sjukfrånvaron (alla 

anställda - hemservice) 

29 % - 27 % - 25 % 

43 % - 40 % - 38 % 

Den procentuella andelen 

arbetsplatser som kunnat 

förbättra arbetsklimatet. 

30 % - 50 % -70 % 


28


Nyckeltal 

Sjukfrånvaro, 

kalenderd./anställd 

Olycksfall, antal 

ersättningsdagar 

Olycksfallsfrekvens, 

olycksfall/1milj. arb.h 

J:stad /jfr kommuner* 

Bokslut 

-04 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 


-07 


-08 

EP 

-09 

EP 

-10 

12,5 12,4 13,9 13,6 13 12,5 13** 

511 832 440 500 500 500 500** 

15 / 23 16 / 27 17 16 15 15 15** 

Motiveringar 

* Med jämförelsekommuner avses arbetsplatser som enligt statistikcentralens bedömning är 

jämförbara med staden Jakobstad. I antalet olycksfall ingår olycksfall under arbetet och under 

arbetsfärd samt yrkessjukdomar. 

** Svårt att prognosticera på grund av KSSR. 

IT-chef: 

Jaakko Kaivosoja 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Datatekniska tjänster 


Målsättningen är att producera ändamålsenliga datatekniska tjänster för stadens egen 

verksamhet. 


EFFEKT 




Målsättningen är driftssäkra Över en timme långa avbrott i 

datasystem 

datasystemens drift 

Färre än 10 - färre än 5 - inga 

avbrott 


29

FÖRNYELSE 




Personalen kan i tillräcklig Inget deltagande i fortbildning 

grad delta i 

- 2 kurser/person - 5 kurser / 

fortbildningstillfällen för att person 

upprätthålla sitt personliga 

kunnande. 






Tillgängliga samarbetsparter Samarbetsparterna är inte 

när de egna 

tillgängliga - samarbetsparterna 

personalresurserna inte används som kompletterande 

räcker till 

resurser - tyngdpunkten ligger 

på användande av 

samarbetsparter. 



12 Balanserad ekonomi 



Ekonomin är i balans 




Nyckeltal 

-04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 

Årsverk 2 2 2 2 2 2,5 3 

Motiveringar 

En utvidgning av stadens basdatateknik vid införandet av värdkommunmodellen förutsätter 

betydande åtgärder i form av planering och förverkligande. 

30

Bostadssekreterare: 

Anneli Blomström 


Bostadsfrågor 


Utföra de uppgifter som bostadslagstiftningen ålagt kommunerna: förmedling av bostäder på 

sociala, grunder, godkänna räntestöd och andra understöd för boende samt lättnader i 

betalningen av statliga lån, övervakning av användningen av statliga lån och understöd, allmän 

rådgivning i bostadsfrågor, följa med bostadsförhållandenas utveckling i staden 


EFFEKT 




Bostädernas tillgång och Långvariga hyresgäster 

efterfråga i balans 


2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet 



Höjning av hyresboendets Ökad trivsel 

status. Invånarnas 

deltagande i 

hyresgästdemokratin 


4 Förbättrad regional konkurrenskraft 



Ägarnas satsning i 

Attraktiva hyreshus 

hyreshusens underhåll. Alla 

bostadsområden likvärdiga 



13 Lyckad personalrekrytering 



Tillräcklig personalstyrka Ersättare vid ev. sjukledighet 


31

14 Ägarstyrning 



Kontinuerligt underhåll av Bibehållande av egendomens 

stadens eget 

värde. I gott skick varande och 

bostadsbestånd 

trivsamma hyresbostäder 



Nyckeltal 

Bokslut 

-04 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 


-07 


-08 

EP 

-09 

EP 

-10 

Ledigblivna bostäder 353 328 328 270 315 305 290 

Tomma lägenheter 22 51 62 15 40 45 45 

Bostadssökande... 576 462 462 400 395 390 385 

" under 25-åringar 83 95 95 80 110 106 100 

" pensionärer 51 96 96 78 95 92 90 

Bostadsbytare 71 65 65 68 63 60 55 

Bristfälligt boende och 

bostadslösa 

21 17 17 10 15 15 15 


Bostadsbyrån kopierar blanketter och övriga handlingar i stället för att beställa dem. 

Andvändningen av e-post har ökat. Kontorsmaterial återanvänds så mycket som möjligt. 

Råvaru- och avfallsmängden minskas genom återanvändning överblivet papper. 

Bostads- och fastighetsbolag uppmuntras att kontinuerligt underhålla fastigheterna. Genom 

detta undviks omfattande och kostsamma grundförbättringar i framtiden. 

Bolagen uppmanas också att satsa på förbättring av byggnadernas närmiljö vilket gör 

bostadsområdena mer trivsamma och attraktiva. 

Utvecklingsdirektör: 

Håkan Sundqvist 


Utvecklingsavdelningen 


Utvecklingsavdelningen har det administrativa ansvaret för följande områden i stadens 

organisation oberoende av vilken sektor som sköter verkställigheten: 

32

VERKSAMHETSMÅL 

Trafik 

Vipparetrafiken skapar möjligheter för alla att utnyttja serviceinriktad beställd kollektivtrafik i 

stadens centrala delar. På sikt skall trafiken utvidgas tidsmässigt och göras resursstarkare så 

att också allt flera arbetsresor kan göras med hjälp av Vippare-bussarna. 

Matartrafiken till Kronoby fortsätter. Syftet med trafiken är att bidra till rörligheten och att 

främja företagslivets intressen. 

Matartrafiken till Bennäs upprätthålls i samarbete med länsstyrelsen. 

Visavi de statliga myndigheterna bevakar staden kontinuerligt lagstiftnings-, ekonomiska och 

övriga aktuella frågor som gäller trafik och logistik som helhet. 

Den övergripande målsättningen för trafikens del är att säkerställa väl fungerande, täckande, 

mångsidiga och ekonomiskt försvarbara lösningar gällande logistiken för staden Jakobstads 

del. 

Anskaffningar 

Enheten fungerar enligt stadsstyrelsens beslut som stadens anskaffningsenhet. 

Målet är att bistå stadens förvaltningsenheter med anskaffningar genom sakkunskap och 

yrkeskunskap. 

Enheten fortsätter diskussionerna med regionens kommuner med sikte på att grunda ett 

gemensamt anskaffningsorgan senast år 2009 

Projekthantering 

Svara för stadens deltagande i projekt som beslutats av stadsstyrelsen eller stadsdirektören. 

Att inkomma till stadsdirektören med förslag om nya projekt där staden kunde delta. 

Externt imageskapande 

Att förbättra stadens image genom deltagande i mässor, konferenser, kongresser och andra 

sådana tillfällen där staden på ett synbart sätt kan framträda. 

Genom att skapa nätverk inom olika områden strävar staden till att bli medlem i 

sammanslutningar inom olika områden både för eventuellt deltagande i EU-projekt och i andra 

former av samarbete. 

Extern information 

Genom utnyttjande av infopunkten, När-TV och andra interna och externa 

informationsmöjligheter höjs kommunmedlemmarnas informationsnivå vilket underlättar och 

stimulerar kommunmedlemmarnas deltagande i de gemensamma angelägenheterna. 

Förvaltningsutveckling 

Enligt av stadsstyrelsen och stadsdirektören givna direktiv utveckla och effektivera 

förvaltningen och de administrativa verktygen. 

Utgående från egna initiativ i samarbete med stadens verk och inrättningar sträva till att 

förenkla rutinerna och att göra processen snabb, rättssäker och tydlig. 

Staden skall få en förvaltningsstruktur där beredningar och verkställigheter tjänar 

kommuninvånarna och näringslivet snabbt och effektivt med en demokratisk genomskinlighet. 

Målsättningen är att den effektiva förvaltningen skall ge serviceproduktionen en större andel av 

den totalekonomiska kakan. 

Utbildning av personal och förtroendevalda 

Personalen skall få någon form av utbildning minst en gång i året. Så långt som möjligt sker 

utbildningen i Jakobstad. De kunskaper som finns i förvaltningen skall utnyttjas så att den förs 

vidare där det är motiverat. 

Specialutbildning sker inom ramen för olika förvaltningsenheters egen kvot. 

Målet är att genom en effektiv utbildning i samråd med övriga enheter, framförallt 

personalbyrån, utveckla personalens yrkeskunskap, arbetsförmåga och arbetsmotivation. På så 

sätt förbättras de anställdas beredskap att höja servicekvalitén och de anställda sporras att 

utveckla sitt eget och arbetsgemenskapens arbete. Den imagehöjande effekten är avsevärd. 

33


EFFEKT 




Deltagande i stadens 40%/50%/60% 

projekt. 

Enligt direktiv. 

Kompetenshöjning för 75%/90%/100% 

personal och 

förtroendevalda. 

Enligt plan. 

Kollektivtrafik 

Matartrafik till samtliga tågoch 

flygförbindelser från 

Bennäs och Kronoby 

30 000 passagerare med VIPlinjen 

2008. 

Anskaffningar 

Att fungera som stadens 

anskaffningsenhet. 


FÖRNYELSE 




Kompetens- och övrig 2 dagar/3 dagar/5 dagar 

skolning för personalen 






Utbildad och kunnig 

2 dagar/3 dagar/5 dagar 

personal. 

Forbildningsdagar/pers/år 



Nyckeltal 

Bokslut 

-04 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 


-07 


-08 

EP 

-09 

EP 

-10 

Kollektivtrafik 

42000 43000 43000 40000 40000 

Antal passagerare 

Kompetensutveckling 

11 16 10 10 10 

Antal seminarier 

Årsverken 3 3 3 3 3 3 

34


Vi strävar till att anskaffningarna skall uppfylla direktiven för hållbar utveckling. 

Turistchef: 

Tiina Pelkonen 


Turistbyrån och infopunkten 


Turistbyrån 

- fungerar som turistinformationspunkt 

- ansvarar för kommunikationen och för den helhetsmässiga marknadsföringen inom sitt 

verksamhetsområde 

- idkar verksamhet, som siktar på att främja turistnäringen 

- effektiverar och utvecklar samarbetet med medlemskommunerna i 7 Broars Skärgård r.f. och 

turismföretagen. 

-främjar marknadsföringen, skapandet av nätverk och produktutveckling tillsammans med 

stadens turistföretag 

- deltar i olika försäljningstillfällen, mässor etc. 

Infopunkten 

- fungerar som kommunal informationspunkt 

- ger information om frågor som berör stadens förvaltning och underlättar därmed 

arbetstrycket och brådskan vid stadens övriga verk och förvaltningsenheter 

- sköter om informationen till nyinflyttade i staden 

- förbättrar stadsbornas kännedom om sin stad samt om stadens förvaltning bl.a. genom 

annonsering och stadsinfosändningarna i Jakobstad TV Pietarsaari 

- handhar ordnandet av förhandsröstningen i Jakobstad 

35


EFFEKT 




Ökat kundantal 

nuvarande mängd - 5 % ökning 

- 10 % ökning 


Bibehållande/förbättrande av 

nuvarande servicenivå 

nuvarande personalstyrka och 

öppethållningstider - 

nuvarande personalstyrka och 

öppethållningstiden förlängd 

med 1 h/vecka - 

personalstyrkan utökad med en 

person och öppethållningstiden 

förlängd med minst 5 h/vecka 

Kontakt med nyinflyttade 

jakobstadsbor 

50 % - 75 % - 100 % 

FÖRNYELSE 




Yrkesmässig och annan 2 dgr / anställd / år - 3 dgr / 

fortbildning för personalen anställd / år - 5 dgr / anställd / 

år 


Utvecklingssamtal med 

personalen 

Mätning av personalens 

kvalitet och 

arbetstillfredsställelse 

1 ggr / år - 2 ggr / år - 4 ggr / 

år 

1 ggr / år - 2 ggr / år - 4 ggr 

/år 

36





Utbildad och kunnig 

2 utbildningsdagar / anställd / 

personal 

år 

-3 utbildningsdagar / anställd / 

år - 5 utbildningsdagar / 

anställd / år 


Tillräcklig personalstyrka 

turistbyrån och infopunkten 

4 + 2 säsongarbetare - 4 + 3 - 

5 + 3 





Personal i ordinarie 

turistbyrån och infopunkten 4 - 

arbetsförhållande 

4 - 5 



Nyckeltal 

Bokslut 

-04 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 


-07 


-08 

EP 

-09 

EP 

-10 

Turistbyrån 

- kundbesök 

- förmedlade guidade 

turer i Jakobstad 

- deltagande i 

marknads- och 

5426 

77 

4348 

88 

52 

5439 

75 

57 

6600 

90 

55 

6600 

90 

55 

6800 

95 

60 

7000 

100 

60 

mässevenemang 

Infopunkten 

- kundbesök 

- sändningar av 

5601 1673 

11 

7461 

4 

2500 

15 

2500 

20 

2750 

30 

3000 

30 

stadsinfon 

Årsverken 3,6 4,2 4,2 4,2 5,2 5,2 


Turistbyråns och infopunktens pappersinsamling och återvinning utvecklas. Man strävar till att 

minska den traditionella kommunikationen genom att alltmer övergå till elektronisk 

kommunikation. Personalens arbetssituation följs kontinuerligt upp och speciell uppmärksamhet 

fästs vid personalens ork och arbetstrivsel samt rättvis och ändamålsenlig fördelning 

av arbetsuppgifterna mellan de anställda. Personalen uppmuntras att utveckla sitt eget arbete 

och man försöker förbättra motivationen ännu mer med kontinuerlig fortbildning. 

37


1000 euro 

Bokslut-06 

Budget-07 

Nämndens 

förslag-08 


Utgifter 7 428 8 227 8 585 8 495 

Inkomster 1 364 1 402 1 404 1 374 

Netto 6 064 6 825 7 181 7 121 

38

CENTRALVALNÄMNDEN 

Stadsjurist: 

Anne Ekstrand 


Statliga och kommunala val 


Nämnden sköter de praktiska arrangemangen vid statliga och kommunala val. 

Kommunalval förrättas den fjärde söndagen i oktober 2008. 

EU-val ordnas år 2009. 

CENTRALVALNÄMNDEN 

1000 euro 

Bokslut-06 


Nämndens 

förslag-08 


Utgifter 73 40 45 45 

Inkomster 51 20 0 0 

Netto 23 20 45 45 

39

REVISIONSNÄMNDEN 

Revisionsnämndens ordförande: 

Peter Boström 


Revision 


Revisionsnämnden organiserar granskningen av stadens förvaltning och ekonomi. Nämnden 

bedömer årligen i en utvärderingsberättelse huruvida man nått de mål för verksamheten och 

ekonomin som fullmäktige satt upp. 

Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, skall revisionsnämnden 

bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande 

ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. 






Nämnden sammanträder minst 5 gånger / arbetsår 

nödvändigt antal gånger 


Nämnden besöker 

förvaltningsenhet och 

bekantar sig med dess 

verksamhet 

OFR-revisorn avger rapporter 

åtminstone två 

förvaltningsenheter / arbetsår 

minst två rapporter / arbetsår 

Fullmäktige har valt OFR-samfundet Ab Vist Oy att årligen granska förvaltning och ekonomi 

under mandatperioden 2005-2008, med OFR Bjarne Norrgrann som ansvarig revisor. 

REVISIONSNÄMNDEN 

1000 euro 

Bokslut-06 


Nämndens 

förslag-08 


Utgifter 25 25 25 25 


Netto 25 25 25 25 

40

HÄLSO- OCH SPECIALSJUKVÅRD 

VERKSAMHETSPLAN 

Det kommer att ske flera förändringar i hälso-och sjukvårdens verksamhetsmiljö inom de 

närmaste åren. Förutom hälso- och sjukvårdens strukturer kommer dessa förändringar 

även att påverka själva verksamheten. Ändringar i befolkningsstrukturen är en av bakgrundsfaktorerna 

för den riksomfattande kommun- och servicestrukturreformen. Trots att 

de ekonomiska utsikterna i kommunerna är relativt goda, är man i många kommuner 

bekymrad över ökningen av hälso- och sjukvårdens kostnader i förhållande till 

kommunens övriga utgifter. De behovsjusterade hälso- och sjukvårdskostnaderna i 

MHSO:s medlemskommuner har dock sjunkit under de senaste åren. Det nya tjänste- och 

arbetskollektivavtalet kommer att höja lönekostnaderna med minst 5,6 % för år 2008 

vilket är mera än under de senaste åren. 

Ändringar i befolkningsstrukturen 

Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos kommer antalet barn och unga samt befolkningen 

i arbetsför ålder att minska något i Jakobstadsregionen inom de närmaste 10 åren, 

medan andelen över 65-åringar kommer att öka med ca 20 %. Detta utgör en utmaning för 

både organiseringen av service och för rekryteringen av personal. Trots att befolkningen i 

Jakobstadsregionen är friskare än i andra delar av landet motsvarar trenderna i 

utvecklingen av hälsotillståndet de i övriga riket. De resurser som frigörs bland unga och 

vuxna behövs för hälsofrämjande arbete speciellt bland barn och unga för att förebygga 

mentala och sociala problem i ett tidigt skede. Behovet av mentalvårdstjänster kommer att 

framhävas i alla åldersgrupper. Med ökande antal pensionärer ökar behovet av både 

elektiva och jourmässiga öppenvårdstjänster. Eftersom kroniska sjukdomar och akuta 

försämringar av dessa är vanliga bland äldre åldersgrupper, ökar också behovet av 

sjukhusvård. En satsning på öppna vårdformer och förebyggande vård bland de äldsta 

åldersgrupperna kan till en del minska på behovet av anstaltsvård. 

KSSR 

Lagen om kommun- och servicestrukturreformen (169/2007) har som syfte bl.a. att stärka 

kommun- och servicestrukturen, utveckla sätten att producera och organisera servicen, att 

förbättra produktiviteten och att dämpa utgiftsökningen i kommunerna. Målet är en 

heltäckande och ekonomisk servicestruktur som skall möjliggöra en effektiv användning 

av resurserna och som kan säkerställa för invånarna tillgänglig service av hög kvalitet. 

Lagen förutsätter att kommunerna ordnar primärvården och sådana uppgifter inom 

socialväsendet som är nära anslutna till primärvärden på ett befolkningsunderlag med 

över 20.000 invånare. MHSO:s ägarkommuner och staden Nykarleby har ingått ett 

ramavtal för att bilda ett samarbetsområde med staden Jakobstad som värdkommun. 

Samarbetsområdet har som uppgift att inom avtalskommunerna sköta vårdsektorn till 

vilken hör folkhälsoarbetet, miljöhälsovården och socialvården (förutom barndagvården) 

samt den specialsjukvård som finns inom MHSO. MHSO:s verksamhet och personal 

överförs till värdkommunen och under bastrygghetsnämnden fr.o.m. 1.1.2010. Under året 

2008 leds planeringen av kommunernas sammarbetskommitté. MHSO kommer att beakta 

den nya organisationen under planering genom att aktivt söka samarbete med olika 

aktörer inom samarbetsområdet och genom att beakta den i besluten som fattas. 

41

Serviceproduktion 

Inga stora förändringar planeras i omfattningen av serviceproduktionen i.o.m. att verksamheten 

fortsätter i huvudsak i samma form och omfattning. Överföring av vårdens 

tyngdpunkt från avdelningsvård mot öppen vård fortsätter. Antalet planerade öppenvårdsbesök 

stiger med 12 %. Antalet vårddagar stiger med 1 %. Antalet vårddagar 

stiger på dagrehabiliteringsavdelning, på förlossnings- och gynekologisk avdelning samt 

på psykiatriskt vårdhem. Ökning i antalet vårddagar på gynekologiska avdelningen beror 

på ökat antal förlossningar. Utvidgningen av det psykiatriska vårdhemmet med tre platser 

ökar vårddagarna där. 

Personalökningar 

Egentliga personalökningar är ringa. Två sjukskötarbefattningar på Kållbyvägens 

mottagning ändras till ordinarie befattningar och vikarieanslag höjs med en ICTstödperson 

på deltid för att motsvara den nuvarande verksamheten. För skötsel av 

vikariebanken för vårdpersonalen reserveras anslag. Enligt lagstadgade krav inrättas en 

befattning som arbetarskyddschef på deltid. P.g.a. ökande uppgifter inom miljöhälsovården 

budgeteras igen den tredje veterinärtjänsten på deltid. Miljöhälsovårdens 

klientavgifter täcker denna ökning. Till enheten för inremedicin planeras en ny tjänst som 

biträdande överläkare vilket dock inte föranleder någon tilläggsbudgetering. 

Investeringar 

Den överlägset största investeringen är renoveringen av den kirurgiska vårdavdelningen. 

Avdelningen är till en del i ursprungligt tillstånd från 60-talet och motsvarar inte nutida 

verksamhets- och hygienkrav. I samband med renoveringen minskar antalet vårdplatser, 

personalen får ändamålsenliga kansliutrymmen och smärtpolikliniken egna utrymmen. 

Enligt planerna flyttas avdelningens verksamhet till avdelning 6 under renoveringstiden. 

En ny kamera för ögonbottenfotografering anskaffas och den täcker behoven både inom 

primär- och specialsjukvården. 

I samband med integrationen av städarbetet anskaffas en körbar kombinationsmaskin för 

skötsel av golvytorna i gemensamma utrymmen. 

De övriga investeringarna gäller i huvudsak förnyelse av befintlig apparatur. Den elektroniska 

patientjournalen utvidgas med förbindelser till andra organisationer. 

Sammanställning av verksamhetsplanen 

På basen av den av samkommunsstämman på våren 2007 godkända strategin har MHSO:s 

verksamhetsenheter gjort upp var sin egen verksamhetsplan för år 2008 enligt det 

balanserade styrkort (BSC) formatet. Med hjälp av det balanserade styrkortet betraktar 

man verksamheten ur fyra olika perspektiv, patientens eller kundens, processens, 

personalens och utvecklingens samt ekonomins perspektiv. För varje perspektiv ställer 

man målsättningar, utvärderingskriterier för målen och nivån för målsättningen för 

planeringsperioden. Enheterna lyckades tacknämligt med att göra upp sina planer. 

Målsättningar som är gemensamma för hela organisationen eller som kräver särskilda 

insatser har sammanfattats i följande verksamhetsplan. 

42

Stödfunktioner och ekonomiförvaltning 

Enligt strategiplanen skall stödfunktionerna (ICT, teknik, fastigheter, anskaffningar, kosthåll, 

städfunktioner, tvätt m.fl.) granskas och koordineras i första hand med värdkommunen Jakobstad och 

övriga avtalskommuner. Detta skall ske i konformitet med det ramavtal om KSSR-processen som 

Jakobstad, Pedersöre, Larsmo och Nykarleby ingått. 

Stadsstyrelsen efterlyser ett åtgärdsprogram gällande effektivering av äldreomsorgens, hälsovårdens 

och specialsjukvårdens vårdkedjor. 

43

Malmska Hälso- och 

sjukvårdsområde 

Vasa sjukvårdsdistrikt 

Euro 2007 Euro 2008 Euro 2007 Euro-2008 

Jouren och 

distriktsmottagn 5 533 969 6 166 161 Öppen vård somatik 915 649 

Geriatrik 

4 743 047 5 754 000 Öppenvård psykiatri 17 338 

Inremedicin och 

lungmedicin 2 568 741 2 764 978 Bäddavd.vård somatik 273 878 

Kirurgi, op och anestesi, 

ögon, öron 3 246 949 3 365 066 Bäddavd.vård psykiatri 1 458 613 

Neurologi och 

rehabilitering 986 820 1 267 050 Klinikfärdiga patienter 150 720 

Gyn och förlossn, 

pediatrik 1 404 425 1 672 810 DRG 1 906 427 

Psykiatri 1 160 033 1 286 245 Outlier 137 970 

Tandvård 1 270 700 1 393 605 Hjärtpaket 845 034 

Egen produktion totalt 5 705 628 6 379 413 

Sjuktransport 

197 770 197 420 Vård i andra inrättningar 2 071 346 2 435 645 

Medicinsk serviceenhet 

871 210 946 999 

Gememsamma 

betalningsndelar 516 872 454 153 

Miljöhälsovård 327 924 344 750 Totalt 8 293 846 9 269 211 

Totalt 

22 311 588 25 159 084 

Minskning p.g.a. 

psykboende inom 

socialen -299 000 -250 000 

BS-2006 BU-2007 BU 2008 

MHSO 20 806 183 22 311 588 25 159 084 20,92 % 

Vasa Sjukvårdsdistr 8 545 704 7 994 846 9 019 211 5,54 % 

Pensionsutgiftsbaserad 

pensionspremie 470 000 

Övrigt 5 297 6 970 7 000 32,15 % 

Totalt 29 357 184 30 313 404 34 655 295 18,05 % 

Nedskärning -391 404 -654 482 

Totalt 29 357 184 29 922 000 34 000 813 15,82 % 

44

SAMKOMMUNER: HÄLSO- OCH SPECIAL SJUKVÅRD 

1000 euro 

Bokslut-06 


Nämndens 

förslag-08 


Utgifter 29 357 29 922 34 261 34 001 


Netto 29 357 29 922 34 261 34 001 

45

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS 

RÄDDNINGSVERK 

Räddningsdirektör: Kari Koskela 


Räddningsverksamhet 

Brandförebyggande arbete 

Rådgivning och upplysning 

Ambulanstransporttjänster 

Oljebekämpning 


Verksamhetsområdet för Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk utgörs 

av städerna Kannus, Karleby och Jakobstad samt kommunerna Halsua, Himango, Kaustby, 

Kronoby, Kelviå, Lestijärvi, Lochteå, Larsmo, Perho, Toholampi, Ullava och Vetil. 

Räddningsväsendets verksamhetsidé är att ansvara för brand- och personsäkerheten i enlighet 

med lagstiftningen, instruktionen och verksamhetsstadgan. 

Räddningsväsendet utgör en väsentlig del av bastryggheten i samhället. Till räddningsväsendet 

hör förebyggande brandskydd samt släcknings- och övriga åtgärder i händelse av 

eldsvåda. 

Räddningsväsendet omfattar även åtgärder, som föranleds av olyckor, naturfenomen eller 

andra därmed jämförbara händelser och som vidtas för att rädda människor, djur eller 

egendom, vilka ändamålsenligt kan verkställas av räddningsväsendets myndigheter. 

Dessutom kan räddningsverket sörja för ambulanstransportverksamhet på uppdrag av hälsooch 

sjukvårdsmyndigheterna. 


EFFEKT 




Effektiv räddningsverksamhet Aktionsberedskap 


Brandförebyggande arbete 

Ambulansverksamhet 

Oljeskydd 

Lagstadgade brandsyner 

100% 

Rådgivning 3 % 

Upplysning 3000 st 

Pro Center 500 st 

Vårdnivå 

Lagstadgad verksamhet 

46

Prestationer / Nyckeltal Bokslut 

-06 


-07 


-08 

EP 

-09 

EP 

-10 

Räddningsväsendet 506 400 400 400 400 

Sjuktransporter 3076 2800 2800 2800 2800 

Brandsyner, reg. (st) 774 600 600 600 600 

Brandkårens interna 

1798 1500 1500 1500 1500 

utbildning (h) 

Utbildning på Pro-Center (st) 632 400 400 400 400 

Informations-verksamhet 4760 4000 4000 4000 4000 

(st) 

Årsverken (ordinarie) 36 36 37 37 37 

(arb.avt) 2 2 2 2 2 

Målsättningar: 

Målsättningen för räddningsverkets verksamhet är att med hjälp av en effektiv, välutrustad och 

väl utbildad organisation, skapa förutsättningarna för att trygga invånarnas liv och egendom i 

Mellersta Österbotten och Jakobstadsområdet. Detta förverkligas å ena sidan med en aktiv 

förebyggande verksamhet som inkluderar rådgivning, upplysning, brandteknisk rådgivning och 

övervakning, brandinspektionsverksamhet och övervakning av användning och lagring av 

farliga ämnen, och å andra sidan genom den operativa verksamheten, som består av 

släcknings- och räddningsarbetet, ambulanstransportverksamheten, oljebekämpning, 

skadebekämpning i efterhand och biståndsverksamhet. 

Ekonomi och förvaltning: 

Karleby stad sörjer och ansvarar för räddningsverkets ekonomi. Räddningsverket är en 

självständig resultatenhet i Karleby stads bokföring. Avtalskommunerna delar på kostnaderna 

för förvaltningen, myndighetsverksamheten och kostnaderna för gemensamma utrymmen i 

relation till vederbörande kommuns invånarantal. Ambulanstransportens utgifter och 

inkomster riktas kommunvist till den brandkår, som handhar verksamheten. Förvaltningen styr 

räddningsväsendets kostnader till kommunerna enligt principen för förorsakande. 

MELLERSTA Ö:BOTTENS o 

J:STADSOMR.RÄDDNINGS- 

VERK 

1000 euro 

Bokslut-06 


Nämndens 

förslag-08 


Utgifter 1 508 1 783 2 099 2 099 

Inkomster 15 0 241 241 

Netto 1 493 1 783 1 858 1 858 

47

MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 

Miljövårdschef: 

Bertil Hällis 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Miljövården 


Miljö- och byggnadsnämnden är kommunal miljötillståndsmyndighet samt kommunal miljövårdsmyndighet 

och naturskyddsmyndighet i Jakobstad. Det åligger miljövården att 

tillhandahålla sakkunskap i miljöfrågor, utföra eller koordinera miljöundersökningar, övervaka 

miljöns tillstånd, avge utlåtanden i anslutning till verksamhetsområdet samt informera i 

miljöfrågor. 


Kontrollenheten för nejdens luftkvalitetsmätningar, som under innevarande år överflyttats till 

miljövårdsbyrån, kommer fortsättningsvis att vara stationerad vid byrån. 


FÖRNYELSE 




Yrkesförkovrande skolning. 1/2/4 

Skolningsdagar/person/år 



11 Smidig beslutsprocess 



Behandlingstid för tillstånds- 5 mån/4 mån/3 mån 

och anmälningsärenden 



Nyckeltal 

Bokslut 

-04 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 


-07 


-08 

EP 

-09 

EP 

-10 

Miljövårdsärenden 255 259 255 280 280 280 280 

Årsverken 2 2 2 2,5 2,5 2,5 2,5 


Tyngdpunkter för närvarande är energisparande och återanvändning. 

48

Ledande byggnadsinspektör: 


Rolf Nilsson 

Byggnadstillsynsbyrån 


Verksamhetsidé är att betjäna och vägleda byggare vid planering och byggande via 

lovbehandling och övervakning samt därigenom säkerställa en säker, hälsosam och trivsam 

miljö för boende och arbetande i staden. 


Bostadsproduktionen fortsätter i ungefär samma takt som hittills. Bl.a. våningshus har byggts 

under flere års tid utan paus. Affärsfastigheter är under byggnad men industrifastigheter har 

tillfälligt varit färre till antal. 


EFFEKT 




Andel nöjda kunder / 50 % / 70 % / 90 % 

Kundenkät 






Behandlingstider av tillstånd 3 mån / 2 mån / 1,5 mån 

i medeltal 


49





Kundernas andel i 

35 % / 45 % / 90 % 

kostnaderna under en period 

av 5 år 



Nyckeltal 

Bokslut 

-04 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 


-07 


-08 

EP 

-09 

EP 

-10 

BEVILJADE 

313 295 290 210 250 250 250 

bygglov (nämnd + 

byggn.inspektör) 

byggn.insp.tillst. + övr. 557 483 440 500 500 500 500 

beslut 

anm. ärenden 18 20 7 15 10 10 10 

färdigställda bostäder 86 114 84 45 60 65 65 

syneförrättningar 869 733 873 600 650 650 650 

Årsverken 5 5 6 5 5 5 5 

Verksamhetsmål Hållbar utveckling: 

I samråd med övriga myndigheter samt genom inbegäran av utlåtanden före lovbehandling av 

miljövårdsmyndigheterna och hälsoskyddsmyndigheterna. 

MILJÖ och 

BYGGNADSNÄMNDEN 

1000 euro 

Bokslut-06 


Nämndens 

förslag-08 


Utgifter 413 442 492 492 

Inkomster 124 115 149 149 

Netto 289 327 343 343 

50

SOCIALNÄMNDEN 

Socialdirektör Peter Granholm 

Socialsektorns administration 

Äldre- och handikappomsorg 

Utkomstskydd 

Övrig social verksamhet 

Socialdirektör: 

Peter Granholm. 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Socialcentralen 


Socialnämndens och Socialcentralens strategi (godkänd av nämnden 18.5.2005) baserar sig på 

stadens strategi sedd ur socialvårdens perspektiv: 

Staden Jakobstads socialvård verkar för att trygga invånarnas välfärd. 

Genom att arbeta förebyggande stöder och hjälper vi individen att upprätthålla sin 

funktionsförmåga och sociala trygghet. 

I växelverkan med andra aktörer deltar vi aktivt i utvecklandet av livsmiljön. 

Våra tjänster produceras kostnadseffektivt och med hög kvalitet. 


Antalet äldre ( 85 år fyllda) i staden ökar med 6 % per år fram till år 2015. Vårdbehovet ökar i 

samma omfattning. 

Också behoven i handikappvården ökar med 10 % per år i hela landet fram till år 2015 enligt 

statliga utredningar. Resursbehoven ökar i samma omfattning. 

Antal utkomststödstagare har, efter att tidigare år ha minskat, hållits på samma nivå. 

I barnskyddet har behoven ökat i staden liksom i hela landet. 

I missbrukarvården har behoven ökat p.g.a. ökad alkoholkonsumtion. Narkotikamissbruket har 

hållits på samma nivå i landet, men antalet vårdsökande narkotikamissbrukare i staden har 

ökat. 

Vårdstrukturen i staden har förbättrats under senare år med satsningar på öppen vård, stöd för 

närståendevård och satsningar på socialvårdens billigare vårdformer genom hemtagning av 

specialsjukvårdens klienter. Utvecklingen leder till en dyrare socialvård, men borde också 

betyda att specialsjukvården blir billigare. STAKES utredning 2006 visar att staden har en god 

struktur på sin äldreomsorg, dock med ett akut behov av flera tyngre vårdplatser. 

Antalet mottagare av stöd för närståendevård i staden har ökat från 1,8 % av 65 år fyllda (2003) 

till 2,6% år 2006 då närståendevården i hela landet har hållits på samma nivå ( 2,2 - 2,3%). 

Som nyckeltalen visar är socialvårdens kostnader som helhet i Jakobstad relativt låga, 8,9 % 

under landets medeltal, då de indexjusteras utgående från demografiskt försörjningsförhållande 

( antalet barn och åldringar i förhållande till den arbetande befolkningen). 

51

Barnskyddet i Jakobstad är, enligt en STAKES utredning, öppenvårdscentrerat. Satsningar har 

gjorts på förebyggande arbete ( Droggruppen, Fantti) öppen vård och det sker relativt få 

omhändertaganden. 

I missbrukarvården har behoven ökat p.g.a. landets alkoholpolitik. Missbrukarvården i staden 

är mycket öppenvårdscentrerad med få intagna på anstaltsvård eller sjukhusvård. 

Antalet utkomststödsklienter har tidigare minskat, men har under senaste år hållits konstant. 

Aktiveringsåtgärder via INTRO och andra aktiverande verksamheter minskar på kostnaderna för 

utkomststödet medan indexjusteringar i utkomstskyddet 2008 ändå leder till att kostnaderna 

sannolikt ökar något. 

Under tidigare sparperioder har sgs all icke lagstadgad verksamhet och alla icke subjektiva 

rättigheter dragits in förutom stöd för närståendevård. Administrationen har koncentrerats till 

centralförvaltningen. 

För att få ner kostnaderna i verksamheten ytterligare bör köksfunktionerna och 

städfunktionerna sättas under en instans med möjlighet att effektivera verksamheten så att 

resurser kan ges till vårdverksamheten. 

Social- och Hälsovårdsministeriets ( SHM) budgetförslag 2008 med indexjusteringar och 

ändrad lagstiftning leder till att kommunerna måste satsa på socialvården 2008 för att 

uppfylla kraven på en rättvis och lättillgänglig vård. 

Totalt föreslås 4 690 miljoner euro i statsandelar för kommunernas driftskostnader inom 

socialoch hälsovården år 2008. Det här är en ökning med 383 miljoner euro jämfört med 

budgeten år 2007, d.v.s. en ökning med 9 %. 

Ökningen beror bland annat på behovet av mera personal inom äldreomsorgen. 

Av ökningen som hänför sig till den nya barnskyddslagen används 6,8 miljoner euro till att 

stöda en effektivering av barnskyddet inom kommunerna. För Jakobstads del betyder detta att 

staten i praktiken finansierar anställandet av en socialarbetare till. 

Statsandelsprocenten för kommunernas driftskostnader inom socialoch hälsovården sjunker 

från nuvarande 33,88 procent till 31,11 procent år 2008 enligt SHM: s budgetförslag. 

Sänkningen av statsandelsprocenten beror till stor del på att de kalkylerade kostnaderna som 

står som grund för statsandelen släpar efter ( är ca 15 % för lågt uppskattade) och måste 

korrigeras för att göra systemet med statsandelar mera klart och transparent. 

Den avgiftsreform inom socialoch hälsovården som beaktar eftersläpningen av klientavgifter 

förverkligas, enligt SHM, genom en höjning av maxavgifterna från och med den 1.8 2008. År 

2008 ökar reformen kommunernas avgiftsinkomster med 25 miljoner euro. I samband med 

detta minskar socialoch hälsovårdens statsandel med 25 miljoner euro, vilket sänker 

statsandelsprocenten med 0,17 procentenheter. 

Socialvården i Jakobstad tar redan de av lagstiftningen givna maximala klientavgifterna. Flera 

äldre har fått utkomststöd för att klara sina vårdkostnader. 

SHM planerar också, i enlighet med regeringsprogrammet, att stegvis minska på skillnaderna i 

öppen vård och anstaltsvård fr.o.m. 1.1.2008, på så sätt att folkpensionen kommer att betalas 

fullt ut också till de som är på långvård. Också detta leder till att kommunerna kan öka sina 

inkomster i långvården. 

Samtidigt minskar statsandelarna med 0,28 %. 

Ovanstående uträkningar baserar sig på Social- och Hälsovårdsministeriets budgetförslag. 

Ändringar kan komma i regerings- och riksdagsbehandlingen av budgetförslaget. 

Socialcentralen deltar i flera olika utvecklingsprojekt under år 2008. Projektkostnaderna ersätts 

till 75 % av staten och till 25 % av deltagande kommuner och städer. Socialcentralen drar inom 

äldreomsorgen det regionala RÄLS-projektet som slutar 31.3.2008. Socialcentralen drar också 

projektet med en utvecklingsenhet för barnskyddet i hela Österbotten ( 2007 - 2009 - ). 

Socialcentralen deltar i projekten med socialdejourering i Österbotten ( 2006 - 2008 -) och 

52

utvecklingsenheten för äldreomsorgen i Österbotten ( 2007 - 2009 - ). Målsättningen med 

samtliga projekt är bl.a. att öka samarbetet, utveckla verksamheten och höja kvaliteten på 

servicen. 

Den tvåspråkiga servicen i socialvården garanteras genom att socialcentralen följer 

språkkraven i stadens språkstadga gällande språkintyg samt alltid intervjuar sökande till 

tjänster och befattningar på de båda inhemska språken för att kontrollera 

språkkunskaperna. Anställda som anställts tidigare före stadens språkkrav fanns deltar i 

de av staden arrangerade språkkurserna. 

Vid köp av vårdtjänster upptas alltid språkkraven i upphandlingsdokumenten. De 

vårdplatser staden köper är endera tvåspråkiga eller enspråkiga. 

KSSR reformen med Jakobstad som värdkommun stärker samarbetet mellan regionens 

socialvård och hälsovård. Sakkunskapen och utvecklingsmöjligheterna på de olika 

verksamhetsområdena ökar då man i och med reformen bildar gemensamma byråer för 

verksamheten. I socialvården och hälsovården undviks eventuellt dubbelarbete och brister 

i servicen åtgärdas snabbare. Vårdkedjan blir en helhet och en vårdtrappa med en god 

och kostnadseffektiv vård skapas. För att samarbetet skall fungera är det viktigt socialoch 

hälsovårdens ledning till stora delar är centraliserad medan mottagningen och vården 

av klienterna sker lokalt som nu för att garantera att servicen ges nära invånarna. 


EFFEKT 




Nöjda kunder 

90 - 95 -98 % 

Klientenkäter 


FÖRNYELSE 




Ett bra arbetsklimat, 

3,3 - 3,5 - 4,0. 

Arbetsklimatundersökningar, 

1-5. 






Processbeskrivningar över 1 per avdelning 

verksamheten 


53





Målsättningar i balans med 5 % över/landets medeltal/5% 

resurstilldelning.Indexjusterat. under 



Nyckeltal 

Bokslut 

-04 

soc.vårdskostnad/ 

netto/euro/inv 1047 1211 

jfr hela landet 1008 1157 


indexjusterat 

(demografiskt) 

Bokslut 

-05 

896 1035 

närståendevård/%/65 2,1 2,3 2,6 

jfr hela landet 

2,2 2,2 2,3 

Bokslut 

-06 


-07 


-08 

EP 

-09 

EP 

-10 

Hemservice/euro/inv 

index (85) 


Äldres anstaltsvård 

euro/inv/index ( 85 ) 


79 

82 

117 

117 

80 

85 

131 

121 

Utkomststöd/ euro/inv 

jfr hela landet 55 

88 

Barnskydd i öppen vård 

i % av 0-17 åringar 


placerade i % av 0-17 

åringar 


jfr urbana kommuner 

Årsverken: 

6,3 

5,0 

0,8 

1,1 

1,4 

183,5 

6,3 

4,9 

0,8 

1,1 

1,4 

180,25 

5,8 

5,4 

0,8 

1,2 

1,4 

180,92 184,15 188,77 191,77 194,77 

54

Avdelningschef för serviceavdelningen: Hannele Grankvist 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Äldre- och handikappomsorg 


Äldre- och handikappomsorgen har som målsättning att inom givna ekonomiska ramar trygga 

de äldres och handikappades förutsättningar att leva ett meningsfullt liv, utgående från deras 

egna resurser. 

Inom äldre- och handikappomsorgen prioriteras öppenvårdsinsatser med utgångspunkten att 

stöda de hjälpbehövande i deras normala livssituation samt att prioritera rätten att välja vårdoch 

servicemodell. 


Äldreomsorg: 

- Servicen skall utgå från individens behov och motivera till aktivt deltagande. Med planering av 

vård- och omsorgsinsatser har man som målsättning att uppnå ett heltäckande servicenät och 

rätt nivåstrukturering i samarbete med andra aktörer. 

- Projektet Regional äldreomsorg i Jakobstadsregionen, RÄLS-ALVA startades 1.4.2006 och 

pågår till slutet av mars 2008. Målsättningen är att förbättra tillgången till och kvaliteten på 

tjänster inom äldreomsorgen samt att utöka samarbetet inom nejden. 

- Stöd för närståendevård kan betalas ut till personer som vårdar anhöriga i hemmet. 

Utbetalningen är en frivillig stödform för kommunen och från och med år 2006 har stöd för 

närståendevård beviljats utgående från två avgiftsklasser. Stödet beviljas till alla de som 

uppfyller de av socialnämnden uppställda kriterierna. Antalet vårdtagare har under år 2007 

ökat vilket innebär ökade kostnader. Antalet vårdtagare är för närvarande ca. 150 personer. 

- Inrättande av den gemensamma personalpoolen, bestående av fyra närvårdare för 

hemservice, Björkbacka åldringshem, Solbacken samt Ida & Emil har underlättat 

vikariesituationen till en del. Vikariepoolen fungerar relativt bra på anstalten där avdelningarna 

är invid varandra. Hemservicens vikariepool är dock för liten till antalet eftersom arbetet utförs 

i klienternas eget hem och inte är koncentrerat till ett ställe. 

- Antalet hemservicebesök har varit stigande redan en längre tid och det innebär att 

personalresurserna bör utökas ifall man vill upprätthålla den aktuella servicenivån. 

Förutom ett akut behov av närvårdare är det nödvändigt att anställa en ny hemserviceledare. 

Hemserviceledarnas arbetsuppgifter har utvecklats och ökat avsevärt under de senaste 20 åren. 

Enligt rekommendationer är ett lämpligt antal personal per hemserviceledare ca. 14 

närvårdare/ hemhjälpare. Nuvarande antal personal per hemserviceledare är i snitt 25. 

- Två nya bilar till hemservice skall upphandlas, vilka ersätter de nuvarande. 

- Planering av offentlig upphandling för köp av vårdplatser inom äldreomsorgen inleds under år 

2008. Antal platser och vilken typ av boendeplatser som skall upphandlas beror på den 

framtida utvecklingen inom nejden. 

Effektiverat serviceboende är för kommunen en betydligt förmånligare form av köptjänst i 

jämförelse med anstaltsvård. 

55

-Björkbackas kök är i behov av sanering och planeringen av arbetet inleds under hösten 2007, 

renoveringen genomförs under år 2008. Redan nu kan det konstateras att de uppskattade och 

planerade utgifterna för byggkostnaderna inte är tillräckliga. Inom byggnadsbranchen har 

kostnaderna stigit enormt och köksutrymmen är dyra renoveringsobjekt. 

Köket har renoverats senast under år 1986 och utrymmena motsvarar inte längre de krav som 

ställs för verksamheten. Dagligen tillreds sammanlagt ca 350 portioner (morgonmål, lunch, 

middag och kvällsmål). Av dessa är ca 90-120 st. lunch till klienter inom den öppna vården. För 

närvarande är köket dimensionerat för ca. 130 portioner/dag. 

Handikappomsorg: 

- Antalet klienter inom handikappomsorgen har ökat i jämn takt med en allt mer aktiv 

diagnostisering av barn och ungdomar samt genom att hälsovården utvecklas kontinuerligt. 

Handikappen är ofta mycket komplexa så att vård- och serviceplaneringen är en mycket 

tidskrävande process. Därmed har det uppstått ett mycket akut behov av en socialarbetare till 

inom handikappomsorgen. 

- Daglig verksamhet för gravt handikappade är en subjektiv rättighet fr.o.m 1.1.2007. 

- Kevakoti är ett serviceboende för utvecklingshämmade personer. Avlastningsvården används 

till 100 % och är en mycket viktig stödform för anhöriga. 

- Långsiktiga och förebyggande åtgärder så som rådgivning, handledning, avlastning och 

stödpersonsverksamheten är betydelsefulla. 

- Avlastningsvården som köptjänst har utökats betydligt och ökar på kostnaderna inom 

handikappomsorgen. 

- Långtidssjuka personer inom mentalvården som inte har behov av fortgående anstaltsvård är 

också en växande grupp med behov av boendeservice och serviceboende. 

För att täcka behovet av boendeplatser genomfördes en offentlig upphandling under hösten 

2006 och Mendis Palvelukodit Oy valdes som serviceproducent. Enligt planerna inleder det nya 

serviceboendet sin verksamhet från och med oktober 2007. 

- Antal klienter med omfattande omsorgsbehov inom handikappomsorgen ökar. Speciellt kan 

konstateras att antalet unga personer med kontinuerligt behov av stöd- och handledning för att 

klara av de till vardagen tillhörande sysslorna har ökat. Stöd och handledning behövs för att 

dessa personer skall kunna leva ett så självständigt och meningsfullt liv som möjligt. 

Stadsstyrelsen fäster särskild vikt vid att närståendevårdarnas avlastningsmöjligheter 

förbättras. 

Stadsstyrelsen efterlyser handlingsplaner för effektiverade vårdkedjor och fungerande 

vårdtrappor tillsammans med primär- och specialsjukvården samt efterlyser upphandling 

av effektierat serviceboende. 

Hemservicepersonalen utrustas med ändamålsenliga utekläder. 

Stadsstyrelsen besluter öka socialnämndens anslag med 240.000 för att möjliggöra en 

höjning av dygnspriserna för de platser som staden köper från de privata och 

föreningsbaserade åldringshemmen. 


EFFEKT 




God kvalitet på service åt God serviceanda gentemot 

klienter inom äldre- och klienterna 

handikappomsorgen. 

Mätare: 

Serviceutbudet motsvarar 

Kundrespons/subjektiv efterfrågan 

bedömning. 


56

FÖRNYELSE 




Personalutbildning 

Mätare: mängd och inriktning Yrkesinriktad utbildning,1, 

äldreomsorg/handikappomsorg. 2, 4 dag/år 






Äldreomsorg: 

- Öppenvård, erhålla service.. - Inom en vecka. 

- serviceboende, erhålla 

boendeplats 

- Inom två månader 

- institutionsvård, erhålla 

boendeplats 

- Inom tre månader 

Handikappomsorg: 

- Väntetid för att erhålla - Ärendet behandlas inom en 

service 

månad. 






Hemservice / besök / netto € 17,97 

Institutionsvård / dygn /netto 

- Björkbacka åldringshem € 87,33 

- Solbacken 

€ 113,83 

- Folkhälsan, köptjänst 

€ 104,36 


Serviceboende Ida & Emil / 

dygn / netto 

Dagcentral, Hermangården/ 

besök / netto 

Handikappomsorg/netto 

Serviceboende, Kevakoti / 

dygn / netto 

Arbetscentral,Toimintakeskus 

/ dag / netto 

Öppet skyddat arbete./netto 

€ 43,55 

€ 42,33 

€ 171,62 

€ 81,44 

€ 13,68 

57


Nyckeltal 

Hemservice, antal 

besök 

Vårddagar, 

institutionsvård 

Personaldimensionering: 

Björkbacka,vårdpers. 

- inklusive anst.biträd. 


-04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 

107545 111491 121448 115000 124000 125000 126000 

26588 26720 26892 28105 28105 28105 28105 

0,32 

0,60 

0,32 

0,60 

0,34 

0,62 

0,36 

0,66 

0,38 

0,68 

0,38 

0,68 

0,38 

0,68 

Solbacken,vårdpers. 

- inklusive anst.bitrd. 

0,44 

0,73 

0,44 

0,73 

0,48 

0,77 

0,48 

0,77 

0,51 

0,81 

0,51 

0,81 

0,51 

0,81 

Vårddagar, 

institutionsvård, 

Folkhälsan, köptjänst 

9.505 

9.855 

9.711 

9.855 

9.855 

9.855 

9.855 

Dagcentral, 

hermangården, antal 

besök 

3.844 

4.159 

4.345 

4.300 

4.350 

4.400 

4.400 

Servicehem, antal 

platser: 

För åldringar 

- Föreningsbaserade 

- Privata 

Servicehem för 

psykiskt sjuka 

- Privata 

Effektiverat 

serviceboende 

Servicehem, antal 

platser, kommunal, Ida 

& Emil 

53 

27 

15 

53 

27 

15 

53 

27 

15 

53 

27 

8 

15 

53 

27 

8 

15 

53 

27 

10 

40 

15 

53 

27 

10 

40 

15 

- Vårdpersonal 

- Inklusive anst.biträd 

0,13 

0,38 

0,13 

0,38 

0,26 

0,45 

0,26 

0,45 

0,26 

0,45 

0,26 

0,45 

0,26 

0,45 

Skyddat arbete, 

arbetscentral, antal 

dagar, Kårkulla 

7.923 

8.435 

8.138 

8.500 

8.735 

8.735 

8.735 

Skyddat arbete, 

industricentralen antal 

dagar, Kårkulla 

2.576 

3.250 

2.450 

3.250 

3.250 

3.250 

3.250 

Skyddat arbete antal 

dagar, kommunal, 

Toimintakeskus 

2.274 

2.467 

2.657 

2.500 

2.650 

2.650 

2.650 

Öppet skyddat arbete 

6.271 

6.275 

7.351 

6.250 

7.400 

7.400 

7.400 

Utvecklingshämmade, 

institutionsvård. 

5 

5 

4 

4 

4 

4 

4 

58


Nyckeltal 

Jämförelse med andra 

Bokslut 

-04 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 


-07 


-08 

EP 

-09 

EP 

-10 

Hemvårdshjälp 

åldringar % av 65-74 år 

fyllda 


Hela landet 

16,5% 

16,9% 

14,4% 

16% 

12,8% 


åldringar, % av 75-84 

år fyllda 


Hela landet 

51,5% 

48,4% 

52,1% 

48,2% 

47,2% 


åldringar, % av 85 år 

fyllda 


Hela landet 

31,9% 

34,7% 

33,5% 

35,8% 

40% 

Stöd för 

närståendevård ‰ av 

befolkningen 


Hela landet 

6,30‰ 

5,50‰ 

7,10‰ 

5,60‰ 

7,70‰ 

Klienter som fått 

handikappservice, ‰ 

av invånarantalet; 

färdtjänst, 

serviceboende, 

personliga hjälpare, 

omändringsarbeten. 


Hela landet 

20,8‰ 

18,7‰ 

20,1‰ 

18,7‰ 

18,6‰ 

Årsverken 154,1 153,7 157,55 161,55 165,67 169,67 172,67 

Motiveringar 

* År 2008, 1 hemserviceledare, arbetstid 100% 

* År 2008, 4 .närvårdare deltid, arbetstid 78,48%. 

* År 2009, 3 närvårdare/sjukskötare, äldreomsorg 

* År 2009, 1 socialarbetare/handikappomsorgen 

* År 2010, 3 närvårdare/sjukskötare, äldreomsorg 

59


- se verksamhetsidén ovan 

- långsiktig planering av verksamheten 

- medveten satsning på att bredda ansvaret för serviceproduktionen och samarbete med tredje 

sektorn 

- personalvård och TYKY - i samarbete med arbetarskyddet och arbetshälsan 

- intern fördelning av arbetsuppgifter med egna ansvarsområden 

- satsning på öppenvård för att undvika för tidig anstaltsplacering 

- strävan till normalisering: eget boende och arbete på den öppna arbetsmarknaden, en 

rättighet även för handikappade. 

- satsning på kvalitét inom äldre- och handikappomsorgen fortgår år 2008. För att detta skall 

lyckas bör personal inklusive ledning förbinda sig i arbetet för att utveckla en kvalitetskultur 

inom de olika enheterna. Tyngdpunkten kommer att vara i utvecklandet av verksamheten där 

även klienternas/kundernas förväntningar beaktas. 

- sortering av avfall och problemavfall 

Avdelningschef: 

Inger Bjon 


Utkomstskydd 


Utkomstskyddet indelas sedan förändringen av statsandelssystemet 2006 i grundläggande och 

förebyggande utkomststöd, arbetsmarknadsstöd, utkomststöd för flyktingar och 

underhållsstöd. 

Utkomstskyddet är en lagstadgad ekonomisk stödform som används, då en person inte kan få 

försörjning på annat sätt. Utkomststödet tryggar minst den nödvändiga inkomst som en familj 

behöver för ett människovärdigt liv. 

Förebyggande Utkomststöd är avsett att främja en persons eller familjs sociala trygghet och 

funktionsförmåga och att förhindra utslagning och beroende av utkomststöd. 

Arbetsmarknadsstödet är ett ekonomiskt stöd som bl.a . är avsett för personer som fått 

arbetslöshetsersättning för maximitiden, för att hjälpa dem att placera sig på arbetsmarknaden. 

Utkomststödet för flyktingar ersätts för de tre första åren i sin helhet av staten på basen av 

redovisning. 


Det grundläggande utkomststödet avskiljdes 2006 från socialoch hälsovårdens 

statsandelssystem, varefter staden och staten deltar i finansieringen med lika stora andelar. 

För de som lyfter arbetsmarknadsstöd deltar staten i kostnaderna enbart för de som staden 

lyckas sysselsätta. Staden planerar samarbete med Kokkolan työsäätiö, vilken har för avsikt att 

starta en stödarbetsplats i staden. 

Staden får fortsättningsvis statsandel för det kompletterande och förebyggande stödet. 

Boendeutgifternas självriskandel på 7% slopades 2006, vilket har lett till högre 

utkomststödsutbetalningar. 

Staden betalar ut förebyggande utkomststöd i allt högre grad, vilket har varit avsikten 

60


EFFEKT 




Nöjda kunder=god service 

Enkät ang. bemötande bland drygt 90% nöjda 

utkomststödsklienter 


God nåbarhet, snabb och 

rättvis behandling av 

ärenden. 

Behandling av ärendet inom 

en vecka. 

FÖRNYELSE 




Ett bra arbetsklimat 

personalhandledning, 

medbestämmande, egna 

ansvarsområden 

Välmående personal/få frisk personal/hög närvaro 

sjukskrivningar 





Uppdelning av 

4 soc.arb arbetar i huvudsak 

socialarbetarena enligt med barnskydd medan 4 

specialområden 

soc.arb. och 3 kanslister i 

huvdsak arbetar med 

utkomststöd+underhållsstöd. 

Soc.arb. för utk.skydd handhar 

"egna" barnskyddsfall till slut, 

men tar inga nya 






Klar arbetsfördelning och QPR-processbeskrivningar över 

beslutsgång 

utkomststödsarbetet 


61




Effektivering av mötestekniken mindre och mera effektiva 

möten 






Satsning på förebyggande Andelen förebyggande 

arbete 

utkomststöd 3,3% av totala 

Kostnaderna för utkomststödet 

märkbart mindre än övriga 

landet/kostnadsjämförelse 

utkomststödet 

~55€/inv 



Nyckeltal 

Bokslut 

-04 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 


-07 


-08 

EP 

-09 

EP 

-10 

Antalet personer som 

fått utkomststöd 

1093 1078 1095 1250 1200 1200 1200 

Antal hushåll som fått 

utkomststöd 

642 638 631 750 700 700 700 

Utkomststöd per inv, 

euro.. 

55 54 58,28 59 58 57 57 

Underhållsstöd för 

barn/antal 

353 345 345 400 350 350 350 

Familjer som fått 

utkomststöd, % av 

invånarantalet 

- i J:stad 3,3 3,3 3,23 3,3 3,3 3,3 3,3 


Verksamheten följs kontinuerligt upp så att personalinsatser och rutiner svarar mot 

målsättningarna. Speciell vikt sätts vid socialt arbete, korrigerande och förebyggande. 

Personalvård och TYKY i samarbete med arbetarskyddet och arbetshälsan. 

Inriktning på utveckling och ökat ansvar för det egna arbetet. 

Satsning på sortering av avfall och problemavfall. 

62

Avdelningschef: 

Inger Bjon 


Övrig socialvård 

(till vilken hör missbrukarvård, barnskydd 

och övrig verksamhet) 


Till kommunens uppgifter hör, att ordna missbrukarvård och barnskydd så att det motsvarar 

behovet på orten. Det bör finnas tillräckligt antal yrkeskunnig personal som handhar arbetet 

och tillräckliga resurser för köp av utomstående tjänster. 

Missbrukarvården och barnskyddet förutsätter att man arbetar förebyggande, vilket gör att 

skador och kostnader kan minimeras och i bästa fall förhindras. Ett effektivt arbete förutsätter 

samarbete över kommungränserna. 


Barnskydd 

Den nya barnskyddslagen träder i kraft den 1.1.2008. Den förutsätter vittomfattande och 

planmässig verksamhet inom barnskyddet. Syftet med det förebyggande arbete som utförs 

över förvaltningsområdesgränserna är, att tidigt varsebli problem och genom tidig stödinsats 

förhindra behovet av individuellt barnskydd. 

Kommunen förutsätts uppgöra en förvaltningsgränsöverskridande plan över både det 

förebyggande och det individuella barnskyddet och den skall beaktas vid den årliga 

budgetbehandlingen. Barnskyddslagen orsakar även nya kostnader som staden måste beakta i 

sin budget. Dessa förorsakas av krav på höjd utbildningsnivå hos soc.arb. och behov av utökad 

personalstyrka inom barnskyddet när arbetsuppgifternas omfattning ökar. 

Beslut om ofrivilliga omhändertaganden inom barnskyddet fattas från 1.1.2008 av 

förvaltningsdomstolen på ansökan av ledande tjänsteinnehavare medan övriga beslut om 

omhändertagande och beslut om placering utom hemmet fattas av ledande tiänsteinnehavare 

inom socialvården. Socialnämnden fråntas således uppgiften som beslutsfattare gällande 

omhändertagning inom barnskyddet. Muntliga höranden i förvaltningsdomstolen kommer att 

öka arbetsbördan för socialarbetarna och stadens juridiska ombud. 

Nya barnskyddslagen föreskriver att socialnämnden bör inrätta och föra ett särskilt register 

över gjorda barnskyddsanmälningar och likaså ett register över barn som med stöd av 

barnskyddslagen placerats inom dess område samt ett över barn som placerats för att fostras i 

enskilda hem. 

Utvecklingsenhet inom barnskyddet 

Den 1.11.2007 startar ett två-årigt samösterbottniskt utvecklingsprojekt inom barnskyddet. 

Avsikten är att skapa en utvecklingsenhet i Jakobstad, vars uppgift är att koordinera 

barnskyddsarbete och utveckla servicen, d.v.s. initialbedömning, öppen vården, servicekedjor, 

klientnätverken och kunskapsproduktion inom barnskyddsarbetet i hela Österbotten. En 

projektledare med 80% arbetstid anställs av Jakobstads stad. 

63

Missbrukarvård 

Missbrukarvårdens resursbehov har ökat och A-kliniken klarar inte längre av att möta det 

vårdbehov som finns. Klienternas problem har förvärrats och allt kan inte skötas i öppen vård, 

därför borde resurserna för anstaltsvård och rehabilitering utvidgas. Tyngre droger har ökat 

bland ungdomen och dessa bör skötas i ett så tidigt skede som möjligt och tillräckligt invasivt. 

En dagcentral har sedan länge varit ett önskemål som komplement inom öppen vården och 

därför söks projektmedel från Penningautomatföreningen. 

Övrig socialvård 

Förlikningen är obligatorisk sedan den 1.3.2006 och sköts för stadens del av Vasa stad. 

Finansieringen sköts till största delen av länsstyrelsen. 

Socialjour 

Staden är delaktig i ett projekt gällande socialjour, vilket är aktuellt i hela Österbotten. Det 

handlar om ett projekt som sträcker sig under tiden 1.11.2006-31.10.2008. Avsikten är att 

tillgodose befolkningens behov av sociala tjänster även utanför tjänstetid. 


EFFEKT 

1. Tillgång och kvalitet på service 



God nåbarhet 

Tid till mottagningen inom en 

vecka 


Förebyggande vård framom 

omhändertagande 

Uppgöres barnskyddsplan för 

Staden Jakobstad 

Minskning av antalet 

omhändertagningar 

FÖRNYELSE 




Ett bra arbetsklimat och personalhandledning, 

välmående personal 

medbestämmande, egna 

ansvarsområden, hög 

närvaroprocent 





Utveckling av barnskyddet Bildas en utvecklingsenhet 

inom barnskyddet, vilken 

arbetar för hela Österbotten 


64




Uppdelning av 

4 soc.arb arbetar i huvudsak 

socialarbetarna enligt med barnskydd medan 4 

specialområden 

soc.arb. och 3 kanslister i 

huvdsak arbetar med 

utkomststöd+underhållsstöd. 

Soc.arb. för utk.skydd handhar 

"egna" barnskyddsfall till slut, 

men tar inga nya 






Klar arbetsfördelning och Aktuell QPR-processbeskrivning 

beslutsgång 

över barnskyddet 





Effektivering av 

mindre och mera effektiva 

mötestekniken 

möten 






Förskjutning av 

barnskyddskostnader från 

anstaltsvård till familjvård 

Förskjutning av 

missbrukarvårdens 

kostnader från anstaltsvård 

till öppen vård 

anstaltsplaceringarna minskar i 

förhållande till öppna vården 

nytt dagcenter för missbrukare 

öppnas?? 


65


Nyckeltal 

Bokslut 

-04 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 


-07 


-08 

EP 

-09 

EP 

-10 

A-kliniken: 

Antal besök 8118 8014 7661 8500 8000 8000 8000 

Antal vårdtagare, 476 486 457 410 450 450 450 


Missbrukarvårdens 324 43 183 200 250 250 250 

rehab.anst.dagar 

Klienter på A-klinik o. 

ungdomsstat. %o av 

invånarantal 

Antal dgr på 

skyddshemmet 

21,7 22 

2913 

23,4 

3245 

22 

3240 

22,5 

3240 

22,5 

3240 

22,5 

3240 

Barnskydd: 

Barn och unga inom 

öppenvård 

Placerade barnoch 

unga 

Barn på anstalt och 

familjehem %o av alla 

barn och unga 0-20 år 

286 267 237 280 280 280 280 

43 49 43 40 42 42 42 

4,0 4,7 4,5 

Andelen utom hemmet 

placerade 0-17 år/%o 

Jakobstad 0,8 0,87 0,9 0,9 0,9 0,9 

Österbotten 0,4 

Hela landet 1,1 

Årsverken 14,55 14,55 21,37 20,6 21,1 21,1 21,1 


Verksamheten följs kontinuerligt upp så att personalinsatser och rutiner svarar mot 

målsättningarna. Speciell vikt sätts vid socialt arbete, korrigerande och förebyggande. En 

utvecklingsenhet inom barnskyddet startas i avsikt att garantera kvaliteten och utvecklingen 

inom barnskyddet. 

Personalvård och TYKY i samarbete med arbetarskyddet och arbetshälsan. 

Inriktning på utveckling och ökat ansvar för det egna arbetet. 

Satsning på sortering av avfall och problemavfall. 

66


1000 euro 

Bokslut-06 


Nämndens 

förslag-08 


Utgifter 19 205 19 372 20 615 20 775 

Inkomster 3 446 3 219 3 468 3 468 

Netto 15 760 16 153 17 147 17 307 

67

DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 

Verkchef Terhi Päivärinta 

Utbildningsverket 

Dagvård 

Grundutbildning 

II-stadiets utbildning 

Vuxenutbildning 

Ungdomsverksamhet 

Verkchef: 

Terhi Päiväinta 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Förvaltning 


Dagvårds- och utbildningsverket erbjuder sina kunder service i ärenden gällande dagvård och 

utbildning. 

Vår verksamhet är kundcentrerad, kvalitativ och tvåspråkig. Vi vill öka barnfamiljernas trivsel 

och vår målsättning är att stöda en växelverkan mellan familjerna och staden i fostringsfrågor. 


Dagvårds- och utbildningsverkets verksamhet har stabiliserats efter sammanslagningen. En 

gemensam ledningsgrupp har gett hela sektorn en samhörighetskänsla och ökat insikten om 

de olika förvaltningsgrenarnas verksamhet och behov. Dagvårds- och utbildningsverkets 

personal har oftare gemensamma träffar. 

Verket har helt klart för lite personal, olika åtgärder har vidtagits. Omorganiseringen av 

ärendehanteringen har försvårat organiseringen av arbetet på verket. Inför följande valperiod 

är det skäl att utreda behovet av en ungdomssektion och en dagvårdssektion. Ärendet 

utvärderas i samband med förnyandet av vår instruktion. 

68


FÖRNYELSE 

7 Målinriktat ledarskap 



Utvecklingssamtal med varje 90% - 95% - 100% 

arbetstagare 





Personalen trivs med sitt 80% - 90% - 95% 

arbete 






En fungerande 

Ansvaret för alla 

administration inom 

arbetsuppgifter är klart och 

dagvårds- och 

jämlikt 

utbildningsverket 





Besluten görs smidigt och Uppdatering av instruktionen 

på rätt nivå 



Nyckeltal 

Bokslut 

-04 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 


-07 

Årsverken 8 12,5 8,8 8,8 8,8 


-08 

EP 

-09 

EP 

-10 

69

Verkchef: 

Terhi Päivärinta 


Förskoleundervisning, skolelevernas morgonoch 

eftermiddagsverksamhet, 

grundläggande utbildning, 

gymnasieundervisning 


Dagvårds- och utbildningsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation, som befrämjar 

principerna om livslångt lärande samt som genom fostran och utbildning ger de lärande 

individerna beredskap och förutsättningar att klara av vardagen, arbetslivet samt fortsatta 

studier i en snabbt föränderlig värld. 

Genom den samverkan, tvåspråkighet, internationalisering och det samarbete som betonas i 

verksamheten, garanterar vi kvalitativa tjänster och befrämjar en god livskvalitet samt stöder 

individens möjligheter att växa till en trygg medlem av samhället. 


Förskoleundervisningen har befäst sina verksamhetsprinciper och undervisningen ordnas 

huvudsakligen på skolorna. Inom det finskspråkiga utbildningsväsendet ordnas 

förskoleundervisning inom dagvården ( Marjala och Permo) endast gällande Ruusulehto skolas 

elevupptagningsområde och språkbadsskolan. Inom det svenskspråkiga skolväsendet ordnas 

endast språkbadets förskoleundervisning på daghem (Viktoria). Målsättningen är att även 

språkbadets förskoleundervisning flyttas till Språkbadsskolan fr.o.m. 1.8.2008. Förskolebarnens 

dagvård har i huvudsak ordnats på samma plats som förskoleundervisningen. 

Skolelevernas morgonoch eftermiddagsverksamhet: 

Utbildningslväsendet inledde sitt fjärde verksamhetsår med anordnandet av morgonoch 

eftermiddagsverksmhet för skolelever.Kommunerna får statsbidrag för att ordna 

verksamheten. Verksamheten gäller eleverna i årskurs 1-2 samt alla elever överförda till 

specialundervisningen. I Jakobstad ordnas en mer omfattande verksamhet än vad lagen 

förutsätter. Det är frivilligt för kommunerna att ordna verksamheten. I Jakobstad har vi lyckats 

ordna verksamheten åt alla som är i behov av den. Verksamheten är avgiftsbelagd. I Jakobstad 

är verksamheten ordnad på så sätt att utildningsväsendet självt ordnar morgonverksamheten 

på alla "lågstadier". Eftermiddagsverksamheten ordnas i huvudsak av församlingen och 

Folkhälsan. Dessa erhåller stöd för verksamheten. Utbildningsväsendet svarar själva för 

"eftisverksamheten" på Kyrkostrand- Jungmans och Länsinummi skolor. Fr.o.m. höstterminen 

2007 har även Itälä skola en eftermiddagsgrupp. Vi har inga planer på att förändra 

omfattningen av verksamheten under år 2008. 

Grundläggande utbildning: 

Förändringarna gällande skolnätet har fortsatt även från och med början av läsåret 2007-08 

och förändringar är möjliga även från början av läsåret 2008-09. Finskspråkiga "lågstadier" är 

fr.om. hösten 2007 Itälä, Länsinummi och Ruusulehto skolor. De svenskspråkiga motsvarigheterna 

är Lagmans, Bonäs, Vestersundsby, Nordmans och Kyrkostrands/ Jungmans skolor. 

Språkbadsskolan är en tvåspråkig skola som är placerad i Ristikari fastighet. 

70

Vad beträffar "högstadierna" så är situationen oförädrad dvs. de finskspråkiga eleverna går i 

Etelänummi skola (åk 7-9) medan de svenskspråkiga eleverna går i Oxhamns skola (åk 6-9). 

Ställning tas till eventuella förändringar i skolnätet under inkommande läsår. 

Stadsstyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp som utreder placeringen av eleverna i finskspråkiga 

högstadiet och gymnasiet. Arbetsgruppen skall vara klar med sitt arbete senast 15.12.2007. 

I budgeten ingår en minskning av timresursen med 0,02 veckotimmar/elev. Timresursen kan 

minskas utan att undervisningsgruppernas storlek ökar. 

En arbetsgrupp utreder även hur specialundervisningen skall organiseras i framtiden. Vi strävar 

till att förverkliga arbetsgruppens förslag fr.o.m. 1.8.2008. 

Etelänummi och Oxhamns skolor deltar under åren 2007-09 i Undervisnigsministeriets projekt 

flexibel undervisning inom den grundläggande utbildningen (Jopo/Fix). Projektet förverkligas i 

samarbete med ungdomsväsendet. Projektets målsättning är att hitta flexibla lösningar för 

"högstadieelevernas" skolgång och samtidigt garantera att alla elever har möjlighet att få ett 

avgångsbetyg för att senare komma in på en utbildning inom andra stadiet. Projektet stöds av 

ministeriet med en summa på 23.000 € / grupp / år under två års tid. Projektet förutsätter 

även en betydande ekonomisk satsning av staden. 

Det finskspråkiga utbildningsväsendet samt Språkbadsskolan deltar i Utbildningsstyrelsens 

projekt för utvecklande av det andra inhemska språket (TOKI). Det svenskspråkiga 

utbildningsväsendet deltar i det regionala matematikprojektet Diagonalen. 

Gymnasieutbildningen 

Jakobstads gymnasium inledde det läsåret 2007-08 i nya och grundrenoverade utrymmen. Ett 

efterlängtat projekt kunde äntligen slutföras. Skolans invigningsfest hölls den 5.10.2007. 

Antalet studerande vid Jakobstads gymnasium ökar. Skolan är dimensionerad för 350 

studerande. 

Pietarsaaren lukio verkar fortsättningsvis i Pursisalmi fastighet. Placeringen är tillfällig tills den 

av stadsstyrelsen tillsatta arbetsgruppen kommer med ett förslag till permanent lösning på 

problematiken. 

Stadsstyrelsen beslöt, att möjligheten att tidigarelägga undervisningen i svenska i åk 1-6 inom 

den finskspråkiga grundutbildningen bör utredas. 

Stadsstyrelsen poängterar att morgonoch eftermidagsverksamheten garanteras för de 

elever som är i behov därav. 

Stadsstyrelsen fäster uppmärksamhet vid utrymmessituationen vid Kyrkostrands skola. 

Trafiksäkerheten vid Länsinummi skola tryggas. 

Köptjänster gällande simundervisningen skall garantras på nuvarande nivå. 

Ifall matpriserna stiger under budgetåret har stadsstyrelsen beredskap att återkomma till 

anslaget för råvaruanskaffningar. 

Stadsstyrelsen införde ett tilläggsanslag på 160 000 euro till dagvårds- och 

utbildningsnämnden. 

I dagvårds- och utbildningsnämndens budget intogs ett anslag på 0,244 milj. euro för ett 

s.k. Jakobstadstillägg på 150 euro per månad för barn under 2 år förutsatt att övriga 

syskon inte är i dagvård. Tillägget gäller även familjer med adopterade barn. Tillägget 

införs på prov under två år med en uppföljning var 6:e månad av konsekvenserna för 

dagvården. 

71


EFFEKT 




Eleverna fortsätter till andra 95% - 98% - 100% 

stadiets utbildning 


Behöriga lärare 

90% - 95% - 100% 




Planer för säkerheten 

Uppdatering av planerna 

(krisplan, 

trafikplan,säkerhetsplan, 

mobbningsplan etc. 


Skolfastigheterna är i gott 

skick 


Årliga konditionsgranskningar 

och reparationer i samråd med 

tekniska verket 



Ökat samarbete inom 

Beslut görs grundade på 

regionens gymnasier 

utredning 


FÖRNYELSE 




Utvecklingssamtal med 90% - 95% - 100% 

personalen 


Aktiv informationsgång 

Uppgörande av 

informationsplan 




Personalen deltar i 

Varje arbetstagare deltar minst 

fortbildning 

vartannat år 


72





Ökad delaktighet i 

En kritisk granskning av 

budgetprocessen 

processen på olika nivåer inom 

förvaltningen 






Kostnaderna per elev nära se särskild tabell 

enhetspriset 



Nyckeltal 

Elever inom 

förskolundervisningen 

- svenskspråkiga 

- finskspråkiga 

Elever inom den 

grundläggande 

utbildningen 



Morgon- och 

eftermiddagsverksamhet 



Gymnasieutbildning 

- Jakobstads 

gymnasium 

- Pietarsaaren lukio 

Bokslut 

-04 

(läsår 

03-04) 

138 

86 

1362 

1006 

309 

Bokslut 

-05 

(läsår 

04-05) 

134 

93 

1375 

1000 

108 

53 

267 

Bokslut 

-06 

(läsår 

05-06) 

140 

93 

1368 

966 

111 

57 

279 


-07 

(läsår 

06-07) 

126 

95 

1372 

965 

130 

59 

292 


-08 

(läsår 

07-08) 

133 

93 

1349 

941 

137 

67 

329 

175 160 152 152 151 

Årsverken 268,5 270 285 290 285 

EP 

-09 

(läsår 

08-09) 

135 

80 

1334 

903 

130 

64 

335 

143 

EP 

-10 

(läsår 

09-10) 

129 

83 

1315 

861 

134 

60 

340 

142 

73

Kostnader / elev 

Kustannukset /oppilas 

Bokslut/ 

Tilinpäätös 

Bokslut/ 


Bokslut/ 


Bokslut/ 


Budget/ 

Talousarvio 

Förslag/ 

Ehdotus 

€ 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Grundskolan 4392 4610 4898 5055 5297 5 717 

Peruskoulu 4794 5000 5105 5301 5417 5 646 

Språkbad/Kielikylpy 4181 4194 4591 4596 

Jungmans 19790 19436 19507 20368 22145 22 525 

Harjaantumisopetus 27108 24526 27455 21965 25260 21 976 

Totalt grundskolan / 4742 4953 5131 5331 5571 5 871 

Peruskoulu yhteensä 

Enhetspris/yksikköhinta 4793 4909 5135 5514 5703 

Gymnasiet 4623 4727 5108 5346 5259 5 412 

Lukio 4608 5024 4871 5413 5024 5 678 

Totalt gymnasiet/ 4617 4855 5019 5369 5181 5 497 

Lukio yhteensä 

Enhetspris/yksikköhinta 3940 4113 4386 4545 4716 

Totalt förskolan/ 3674 4118 4544 4632 4993 5 345 

Esiopetus yhteensä 

Enhetspris/Yksikköhinta 4074 4320 4673 5018 5190 

Dagvårdschef: 

Tom Enbacka 


Dagvård 


Dagvården görs till en viktig del i arbetet med att utveckla staden Jakobstad, genom att 

barnfamiljerna erbjuds en mångsidig och kvalitetsmässigt högtstående dagvård. 

Detta uppnås genom 

- att i dagvården bidra till att barnen i Jakobstad får en meningsfull barndom och en god start i 

livet genom att väva samman lek, inlärning och omvårdnad till en fungerande helhet 

- att i mån av möjlighet uppfylla de önskemål som föräldrarna ställer angående dagvårdsplatsens 

läge, beskaffenhet m.m. 

- att erbjuda personalen goda arbetsförhållanden och -medel för att vi skall uppleva trivsel i 

arbetet och erhålla motiverande utmaningar. 

74


Daghemsbygget i Vestersundsby färdigställs i slutet på året. Förändringar i daghemmens 

upptagningsområden görs. Språkbadet vid Viktoria daghem flyttar till Språkbadsskolan och till 

Marjala daghem, vilket ger utrymme för förbättringar i dagvårdsarrangemangen i de västra 

och södra stadsdelarna. 


EFFEKT 




Intagningsprocessen 

besked antal veckor innan 

utvecklas så att väntetiderna dagvårdsstart 

för besked om plats 

1 vecka / 2veckor/4 veckor 

förkortas 


FÖRNYELSE 




Kompetenshöjning bland alla deltagit i specialfortbildning 

personalgrupper 

10 % 20% 30% av pers. 






Faktureringsunderlaget 50 % 75% 100% 

framtas på daghemmen 

direkt inom 

faktureringsprogrammet 


75


Nyckeltal 

Bokslut 

-04 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 


-07 


-08 

EP 

-09 

EP 

-10 

Vårddagar, daghem 

Vårddagar, fam.dagv. 

97059 

36465 

93400 

33100 

94500 

27000 

98000 

33000 

98000 

30000 

Ntopris/heldag, dagh 

Ntopris/heldag, fdgv 

45,43 

35,13 

51,37 

39,98 

51,25 

45,52 

50,53 

40,30 

0-6 åringar 31.12 1479 1463 1474 1480 1485 

% av 1-6 åringar i dgv 62,1 58,0 50 50,5 51,5 

Jmf med hela landet 53,2 53,3 

Årsverken 216,8 209,8 200 184 194,8 


Att fostra barn till miljömedvetna vuxna ingår som en naturlig del i dagvårdens 

fostringsmålsättningar. Dagvården försöker i mån av möjlighet befrämja återanvändning bl.a. 

genom att använda material som är möjliga att återanvända. 

Rektor: 

Sören Lillkung 


Jakobstadsnejdens musikinstitut 


Musikinstitutets grundutbildning skall: 

- ge grundutbildning i musik på likartade grunder till nejdens barn och ungdomar 

- ge färdighet för yrkesinriktade studier i musik men även fostra medvetna musikkonsumenter 

och hobbymusiker 

- ordna verksamhet som berikar stadens och medlemskommunernas kulturliv 

- samarbeta med daghem, grundskolor samt stadens och medlemskommunernas övriga 

kulturinstitutioner 

- upprätthålla kontakter till nationella och internationella musik- och kulturinstitutioner 


Byggandet av nytt campus kommer att innebära kostnader. Måste snarast utredas hur dessa 

fördelas mellan musikinstitutet, dess medlemskommuner och de andra aktörerna i 

campusbygget. 

76


EFFEKT 



min – real – max 

Nöjda elever 

Livskraftiga ensembler 

Nöjaktig/God/Utmärkt 





Mångsidiga och intressanta Minst 50 konserter. 

konserter och projket som 

berikar kulturlivet i 

Jakobstad, Pedersöre, 

Nykarleby och Larsmo 




Motiverade och kunniga Personalskolning samt 

lärare skapar ett 

satsningar på fortbildning och 

konkurrenskraftigt ochh personalomsorg. 

attraktivt musikinstitut. 



FÖRNYELSE 




Detta årets arrangemang Att alla hittar sina naturliga 

med en rektor och 

roller i musikinstitutet så att 

biträdande rektor kan leda alla kan göra det de är bäst 

till flexibilitet och nya idéer. på. 


77




Personalskolning och Regelbundna personaldagar 

personalomsorg. 

där personalen fortbildas och 

erbjuds stimulans 

Pilateskurser för att 

personalen skall ges möjlighet 

till fysiskt och psykiskt 

välmående. 





Mera nätbaserad 

Förnyandet av hemsidor. 

information. 






Regelbundna lärarmöten. Utvecklandet av 

instrumentkollegier för att 

förbättra informationsgången 

och kursinnehåll. 





Kollegierna ger förslag till Kollegierna igång. 

ledningsgruppen i 

Ledningsgruppen träffas en 

Musikhuset som besluter gång per månad 






Totalantalet timmar bör inte Att hålla budgeten. 

överskrida 390 

timmar/vecka. Då hålls 

lönerna under kontroll. 


78




Genom att lediganslå lediga Lediganslå sånglärartjänsten i 

tjänster i medier i hela vår och ev- även andra lediga 

landet så att rätt person tjänster. Viktigt att hitta 

hittar rätt uppgift. 

personer som passar in i och 

kompletterar helheten. 



Nyckeltal 

Bokslut 

-04 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 


-07 


-08 

Timmar/år 13340 13271 13578 13250 13250 

Elever/år. 332 338 347 360 350 

Musiklekskola & förb. 102 112 117 146 140 

Totalt (med 

450 468 468 506 500 

ensembler) 

Årsverken 18,50 23,39 16,40 16,40 16,40 

EP 

-09 

EP 

-10 

Motiveringar: 

Musikutbildningen i Jakobstad står inför avgörande förändringar. Yrkesutbildningen i musik 

befästs genom campusbygget och konsertsalen slutgiltigt i staden. Musikinstitutet utgör 

grunden för att detta ska lyckas. Det är nu vi har möjlighet att få till stånd något väldigt bra i 

vår nejd. En livskraftig och egensinnig musikutbildning som gör sig hörd i hela landet. 

Resurser och stöd behövs nu då utbildningen har verklig vind i seglen. 


Personalen och de studerande uppmanas kontinuerligt spara på papper, muggar samt släcka 

lampor och i övrigt ha omsorg om våra utrymmen och den dyrbara utrustning som här finns 

(instrument, PA-utrustning mm.). 

79

Rektor 

Marie-Louise Björndahl 


Jakobstads svenska arbetarinstitut 


Institutet ska skapa miljöer för inlärning och därigenom bidra till att utveckla kursdeltagarnas 

allmänbildning, kulturnivå, individuella ansvar och välbefinnande. Institutet verkar för en 

meningsfull och aktiv fritid för olika målgrupper. Den del av institutets verksamhet som 

omfattar konst (bildkonst, musik, dans mm) strävar till att utveckla deltagarnas intresse och 

smak samt ge upplevelser. I de olika kunskapsämnena (språk, naturvetenskap, 

samhällsvetenskap mm) strävar institutet till att höja deltagarnas kunskapsnivå. Inom 

motionsgymnastiken sätts tyngdpunkten på att förbättra och bibehålla deltagarnas hälsa. 

Institutet har verksamhet också i Larsmo. 


Under år 2008 finns Arbis administration och merparten av undervisningen igen i svenska 

gymnasiefastigheten. En statsandelsreform har genomförts för några år sedan. Det tidigare 

systemet med statsandel enligt bosättningsstrukturgrupper har i hög grad gynnat Jakobstad. 

Nu när detta system frångåtts och man infört samma statsandel i alla kommuner, har nivån på 

statsandelen kraftigt försämrats för Jakobstads del. Därför vore det skäl att hålla ett högt 

lektionsantal. Även nya förändringar är på gång gällande finansieringen av den fria bildningen 

från statligt håll. Ett alternativ är att den fria bildningens finansiering ingår i en stor kommunal 

pott utan statlig styrning. Fältets egen åsikt är att den nuvarande modellen bör bibehållas. 


EFFEKT 




Nöjda kursdeltagare 

ganska bra/mycket 

bra/utmärkt 

Att kunna betjäna 5.000 4.500/5.000/5.200 

kursdeltagare 






Att inom ramen för 

7.500/8.000/8.200 

budgeten kunna genomföra 

8.000 lektioner 


80


Nyckeltal 

Bokslut 

-04 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 


-07 


-08 

EP 

-09 

EP 

-10 

lektioner/år 9.297 9.694 8.928 8.000 8.000 8.000 8.000 

deltagare/år 6.022 6.054 5.219 5.000 5.000 5.000 5.000 

deltagare/invånare 

39,43 30/32/35 25/28/30 25/28/30 25/28/30 

(inkl. Larsmo) 

deltagare/invånare 

55,23 40/43/45 40/43/45 40/43/45 

(endast svenskspråkiga 

i Jakobstad) 

Årsverken 4 (19) 4 (19) 3 (15) 4 (15) 4 (15) 4 (15) 4 (15) 


Institutet har ingen direkt kursverksamhet som berör temat hållbar utveckling. Men på kansliet 

och i verksamheten i övrigt iakttas ett mycket miljövänligt arbetssätt. Papper, mappar, 

kontorsmaterial i övrigt samt möbler återanvänds så långt som möjligt. Allt avfall sorteras. 

Maskiner stängs av då de inte används. Inga onödiga inköp görs. 

Rektor 

Pentti Silvennoinen 


Jakobstads finskspråkiga arbetarinstitut 


Arbetarinstitutet är en läroinrättning som i första hand ordnar allmänbildande vuxenutbildning, 

som erbjuder möjlighet till frivillig inlärning och utvecklande av medborgarfärdigheterna enligt 

principen om livslångt lärande. (Lag) 

För att förverkliga det ovan nämnda ordnar institutet frivillig utbildning i konst- (musik, 

bildkonst, dans, balett), slöjd- (textilarbeten, keramik, träslöjd, hobby), språk- (bl.a. finska, 

svenska, engelska, tyska, franska, ryska, italienska, spanska, japanska , teckenspråk) och 

motionsämnen. Med motionens och hälsokunskapens hjälp strävar vi till att upprätthålla 

stadsbornas kondition och förebygga sjukdomar. 


Efter ändringen i lagstiftningen angående yrkesinriktad tilläggsskolning, har medborgar- 

/arbetarinstituten endast i ett fåtal fall möjlighet att erhålla ifrågavarande finansiering i 

framtiden. 

Försäljningen av utbildning till företagssektorn utökas. 

Det sk. NOSTE-projektet för dem som genomgått endast grundutbildning upphör 31.12.2007. 

81


EFFEKT 




Nöjda kursdeltagare 

Regelbunden kursbedömning nöjaktig/god/ypperlig 

Ordnande av undervisning 5000/5200/5500 

(15100 lekt.) inom 

budgetramen 

Kursstatistik 

Ekonomisk uppföljning 

Kursdeltagarnas service 2200/2400/2700 

( 2400 deltagare) 

Kursstatistik 

Deltagande i institutets 23/26/28 % 

undervisning 

Kursdeltagare/ finskspråkig 

befolkning 

(Befolkningsstatistiken) 


Prestationer / Nyckeltal 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 


-07 


-08 

Kvantitetsmål 

Netto studerande 1482 1402 

Brutto studerande 2326 2492 2700 2600 2600 

Lektioner 5184 5442 5500 5500 5500 

Driftsbudget 

Verksamhetsutgifter 361599 392295 384444 396681 404940 

Inkomster 63385 64830 67600 67500 70800 

Netto 299044 327465 316844 329081 334140 

Årsverken 

(ordinarie + timlärare) 

14 14 14 14 14 

EP 

-09 

EP 

-10 


Institutet använder kuvert och sanitetspapper av återvinningspapper, den dubbelsidiga 

kopieringen har utökats, e-postfunktionerna och elektronisk kommunikation har ökats. Man 

strävar till att spara på elektriciteten genom att uppmana till att släcka lamporna efter 

lektionerna, eco-lampor med lång livslängd används. Avfallet sorteras. 

Principerna för hållbar utveckling lärs ut åt studeranden bl.a. på träslöjds-, textilslöjds- och 

hushållskurserna i samband med behandlingen av olika frågor. 

Föreläsningar om bl.a. energisparande ordnas för allmänheten. 

82

Ungdomssekreterare 

Tiina Höylä-Männistö 


Ungdomsarbete 


Ungdomsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation inom staden, som upprätthåller ett 

fungerande ungdomsutrymme och skapar förutsättningar för ordnandet av 

ungdomsverksamhet. Ungdomsväsendet ordnar verksamhet förutom i ungdomsutrymmet, 

även i skolorna. I all verksamhet betonas samarbete, jämlikhet, säkerhet, uppforstran och 

drogfrihet. Meningen är, att verksamheten skall stöda utvecklandet av ungdomarnas sociala 

beredskap samt deras självständiga uppväxt. 


Ungdomsväsendet och dess ungdomssektion lyder under utbildningsverket och dagvårds- och 

utbildningsnämnden. Verksamhetsmiljön har varit god. Verksamhetsplatser förutom 

Tobaksmagasinet utgörs även av stadens högstadier (Etelänummi, Rådmans och Oxhamns). På 

högstadierna organiserar ungdomsledarna klubb- och rastverksamhet samt deltar vid behov i 

skolans egen verksamhet. Ifall ledarresurserna är tillräckliga, kan klubbverksamhet ordnas 

även i lågstadieskolorna. Specialungdomsledarens arbetsinsats är bunden till Jopo -projektet, 

som pågår i Etelänummi skola fram till 31.7.2009. Likaså arbetar en av ungdomsledarna på 

motsvarande sätt med Fix -projektet i Oxhamns skola. Sommarens klubbverksamhet ordnas på 

Fanta Sea för årskurserna 1-3. Ungdomarnas egen påverkningskanal, ungdomsfullmäktige, 

påbörjar sina andra fullmäktigeperiod år 2008. Förvaltningsmässigt underlyder ungdomsfullmäktige 

ungdomsväsendet, men erhåller sitt verksamhetsanslag av stadsstyrelsen. 

Ungdomsfullmäktiges andra period omfattar åren 2008-2009. Året 2008 kommer att utgöra 

Tobaksmagasinets 20:e verksamhetsår och detta kommer att uppmärksammas i verksamheten. 

Internationell fostran kommer att betonas i samband med en eventuell EVS-praktikant. 


EFFEKT 




Tobaksmagasinet har 6 klubbar / 9 klubbar / 12 

tillräckligt med ledd 

klubbar 

klubbverksamhet för 

eleverna i klasserna 1.-9. 


83




Uppmuntra och leda 

Lyckade t.ex. Avartti- och 

ungdomar till en målinriktad Mahis -projekten 1 / 3 / 5 

(hobby)verksamhet 

projekt/år 

5 Positiv image 



Att göra Tobaksmagasinets 

och ungdomsväsendets 

arbetsfält och därtill 

hörande frågor kända i 

staden 

Utvecklande av samarbetet 

mellan skolorna och 

ungdomsväsendet 

Frågor som hör till 

ungdomsverksamheten 

framträder i lokal media 4 / 6 / 

10 gånger under året 

Ungdomsarbetarna besöker 

högstadiernas föräldrakvällar 

1 / 2 / 3 

Sjundeklassisterna i högstadiet 

besöker Tobaksmagasinet 85% 

/ 90% / 100% 



FÖRNYELSE 




Fungerande 

Arbetsplatsmöten ordnas 8 / 

arbetsplatsmöten utgör en 10 / 12 gånger per år 

del av personalens 

välmående i arbetet 





Ungdomsväsendet satsar på Klubbarna / övriga funktioner 

bedömningen och 

bedöms efter att deras 

utvecklandet av 

verksamhet startat. 

ungdomsfunktionerna Bedömningen görs 1 / 2 / 5 

gånger per år 


84





Ungdomsväsendets ekonomi Målsättning att söka 

balanseras genom 

finansIering för 1 / 2 / 3 

anskaffande av tilläggsresurser 

via olika projekt/ 

projekt under året 

projektfinansieringar 



Nyckeltal 

Bokslut 

-04 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 


-07 


-08 

EP 

-09 

EP 

-10 

Gruppstorlek/ ledd 12 pers/ 9 pers/ 10 pers/ 10 pers/ 10 pers/ 10 10 

klubb/ T 

grupp grupp grupp grupp grupp 

Besökarantal/ 

855 852 977 900 900 900 900 

mätningsvecka/ T 

Årsverken 8,6 7,3 7,8 8 8 (+2) 8 (+2) 8 

Motiveringar 

Arbetsåren omfattar +2 personer åren 2008-2009. Överföringen av två ungdomsledare till 

projekten Jopo och Fix från 1.8.2007 har beaktas genom att anställa vikarier för dem så länge 

projekten pågår. 


Ekologiska och sociala aspekter 

Miljöfrågorna beaktas i all verksamhet. På Tobaksmagasinet ombesörjs både pappersinsamlingen 

och även avfallssorteringen. Speciell uppmärksamhet fästs vid arbetsklimatet. Det 

är lätt att jobba i en god arbetsgemenskap och personalen orkar satsa på sitt viktiga arbete att 

främja ungdomarnas välmående. På ungdomsgården har den unga möjlighet att få kontakt 

med vuxna och vid behov få stöd i självständighetsprocessen. 

DAGVÅRDS- O 

UTBILDNINGSNÄMNDEN 

1000 euro 

Bokslut-06 


Nämndens 

förslag-08 


Utgifter 29 571 30 309 32 541 32 945 

Inkomster 2 261 2 186 2 505 2 505 

Netto 27 309 28 123 30 036 30 440 

85

KULTURNÄMNDEN 

Verkchef Guy Björklund 

Kulturbyrån 

Stadsbiblioteket 

Stadsmuseet 

T.f. Kultursekreterare 

Catharina Sundqvist 


Allmän kulturverksamhet 


Ansvara för stadsbornas rätt till kultur. Organisera, främja och stöda kulturverksamheten i 

Jakobstad enligt lagen om kulturverksamheten i kommunerna. Ordna möjlighet för invånarna 

att få grundundervisning i konst och annan undervisning som stöder amatörer. Kulturbyrån 

slår vakt om och befrämjar ett rikt förenings- och kulturliv i staden. 


Verksamhetsåret 2008 börjar med tillfällig personal på kulturbyrån. Britt-Marie Storing-Nylund 

vikarierar kanslisten/funktionären och Catharina Sundqvist vikarierar kultursekreteraren. 

86


EFFEKT 




Erbjuda varierande och 

högklassiga 

kulturevenemang för 

gammal och ung 

Kursverksamhet för barn och 

unga 

Bibehålla kvalitén och nivån 

på Runebergsveckan 

Utveckla samarbetet med 

kulturenheterna inom staden 

och i närliggande region 

Ordna min. 4 teaterresor under 

året samt höstlovs- och 

sportlovsprogram för barn etc. 

Fullsatta kurser. Utökat 

kursutbud. 

Öka deltagarantalet. Nöjda 

deltagare. 

Fortsätta samarbetet kring 

veteranfesten med Pedersöre 

kulturbyrå 

Samarbete kring opera- 

/teaterresor 





Öka invånarnas delaktighet i Anordna kulturprojekt för 

kulturella evenemang. Stöda vårdinstanser, skolor och 

kulturell verksamhet t.ex. daghem. 

inom vården. 


Förbättra 

kulturinformationen i staden. 

Öka antalet evenemangsarrangörer 

i Evenemangskalendern. 

En välbesökt hemsida med 

färsk information om 

kulturhändelser i staden. 


Nyckeltal 

Bokslut 

-04 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 


-07 

Årsverken 2 2 2 2 2 


-08 

EP 

-09 

EP 

-10 

87

Biblioteksdirektör 

Leif Storbjörk 


Biblioteksverksamhet 


Stadsbiblioteket skall som ett modernt allmänt bibliotek i informationssamhället verka så att de 

fysiska och de virtuella tjänsterna stöder och förstärker varandra. Den traditionella kultur- och 

bildningsuppgiften kombineras med en mångsidig informationsförmedlings- och 

rådgivningsfunktion. Till verksamhetsförutsättningarna hör en bibliotekslag och förordning. 

Visionen är följande: Biblioteket i centrum. Stadens bästa informationskanal, där kunden är 

kung, kunskapen demokratisk och läsningen fri. Vårt stadsbibliotek skall av de allmänna 

biblioteken i Finland vara bland de bättre, och vad gäller de tvåspråkiga, vara bland de bästa. 


- Den virtuella sidan av biblioteket utvecklas, med kundkontakter över nätet, samarbete i 

datanät, webbsidor och portaler. Nya typer av biblioteksmedier, med digitalt material, 

databaser, e-böcker och annat elektroniskt material får allt större betydelse. 

- Samtidigt betonar vi den traditionella bokens betydelse och har nu fått draghjälp några år 

genom det landsomfattande projektet Boktalko . 

- Självbetjäningsfunktionerna utökas vid vid lånehanteringen. 

- Regionala och/eller landsomfattande licenser behövs för att kunna bruka nödvändiga externa 

biblioteksresurser och databaser. 

- Nätbaserad referenstjänst med direktkontakt och svar direkt genom olika former av 

interaktiva metoder, typ chattreferenstjänst. 

- Fjärrlånehanteringen digitaliseras ytterligare. Nya funktionerna i logistiken för regionala lån. 

- Formerna för samarbete kring biblioteksservice till skolsektorn ses över. 

- Bibliotekshusets höga användingsnivå (i storleksordningen 2 miljoner besökare på snart 9 år) 

sliter naturligtvis på inredningen. Stadsbiblioteket representerar staden genom att vara en 

offentlig byggnad mitt i absoluta centrum. Det är viktigt att intrycket av snyggt och välskött 

kan bevaras. 

88


EFFEKT 




Hög andel aktiva låntagare 45% / 50% / 80% 

Många biblioteksbesök 10/inv. 

Bra utlåning 

18/inv. 

Tillräcklig årlig anskaffning. 9.700 ex. 

min: 0,70 - 0,84 / real: 0,85- 

0,99 / max: >=1 

Tillräckligt med personal 




Marknadsföring och PR. Positiv respons i 

Synlighet på nätet. 

nyhetsförmedlingen, även 

Nöjda kunder. 

landsomfattande. 

Ett representativt hus mitt i För nyinflyttade ordnas 

centrum av staden 

Infotillfälle med rundtur på 

Jakobstad. 

biblioteket minst två gånger 

per år. 



FÖRNYELSE 




Aktiv, motiverad, välutbildad Behövligt antal 

och kunnig personal med utbildningsdagar 

yrkesstolthet och flexibelt per personarbetsår 

tänkesätt som har möjlighet 

att medverka vid olika 

4 / 5 / 6 

biblioteksutvecklingsprojekt. 


89




Flera interaktiva serviceformer Påbörja nya serviceformer i 

och större beredskap för Web 2.0 och Bibliotek 2.0 - 

självbetjäningsrutiner. 

anda, där biblioteksanvändarna 

involeveras på ett 

nytt och mera omfattande 

sätt. 

Utlåningsautomaten i flitigt 

bruk. Ljudfiler, MP3 för 

biblioteksbruk. 






Ett slags effektivitets- och Med tvåspråkigheten, urban 

lönsamhetsindex kan 

miljö och regionala aspekter 

uträknas enligt följande beaktade är 1,42 en realistisk 

ekvation: Personalkostnader nivå. 

+ Kostnader för 

mediaanskaffningen / (Jfr statistik ÖSterbotten 1,29) 

Fysiska besök + 

Totalutlåning 


Många besök per 

öppettimme 

Jakobstad omkring 63 medan 

landet i snitt har 43 

90





För en blygsam del av Ekonomiska förutsättningar för 

kommunens driftkostnader att föra biblioteksutvecklingen 

tillhandahåller stadens vidare. 

biblioteksväsende en 

grundservice som uppfyller Granska och utveckla 

lagens krav på de biblioteks- bibliotekets processer för att 

och informationstjänster som hålla och behålla effektivitet 

kommunen ska ordna. och hög standard. 

80% av finländarna använder 

bibliotekens tjänster. 

Genomföra lokala 

Användarundersökningar har användarundersökningar. 

visat att folk är nöjda med 

bibliotekens tjänster. 

Även andra 

förvaltningsenheter i staden 

drar nytta av att kunna 

använda bibliotekets service. 



Nyckeltal 

Bokslut 

-04 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 


-07 


-08 

EP 

-09 

EP 

-10 

Utlåning 387130 356923 355307 390000 390000 390000 390000 

Låntagare under året 10314 10058 9467 10800 10800 10800 10800 

Fysiska besök 246528 229829 229485 290000 280000 280000 280000 

Besök över nätet 49586 49663 47551 90000 90000 100000 100000 

Lån/invånare 19,9 18,3 18,2 

Besök(fysiska)/inv. 12,7 11,8 11,8 

Årsverken 20,2 19,8 19,6 20,2 20 20 19,8 

Motiveringar 

Miniminivå definierad enligt KP = Kirjastopoliittinen ohjelma ISBN 952-442-202-6 och 

Persuspalvelut Länsi-Suomen läänissä 2006 (Västra Finlands länsstyrelses publikationer 

1/2007). Att 80% av finländarna använder bibliotekens service står att läsa t.ex. i 

Undervisingsministeriets publikationen Kirjasto on arjen luksusta. I övriga fall har använts 

statistikjämförelser från den landsomfattande statistikdatabasen (adress nedan). 

Årsverkena kan komma att ändras något beroende på hur samarbetet skola - bibliotek 

utvecklar sig. Vem anställer, eller på annat sätt möjliggör den pedagogiska informatiker vi 

behöver som en resurs här i staden. Bibliotekets egna resurser räcker inte till för att täcka den 

efterfrågan som redan existerar och som fortsätter att öka år för år. 

http://tilastot.kirjastot.fi 

91


Biblioteket omfattar i sin verksamhet tanken om hållbar utveckling. En koncentration av 

informationskällor i tryckt eller elektronisk form till ett ställe, stadens bibliotek, möjliggör en 

effektiv användning av anskaffade resurser. Mesta möjliga nytta för de flesta, med 

samanvändning och återanvändning. Materialet kan lånas och användas om och om igen. Även 

en social funktion: Biblioteket är en neutral, öppen och tillgänglig plats för alla besökare. 

Verksamheten stäcker sig även utanför bibliotekets väggar. Det har visat sig, enligt resultaten i 

gjorda undersökningar, att man kan räkna med, att det som satsas på biblioteksverksamhet 

betalar sig tillbaka 4 - 6 gånger om. Följande referenser framförda av Tuula Haavisto i 

Kirjastolehti 1/2007 kan man evaluera över nätet (adresser nedan). 

Grunden för bibliotekets verksamhet är hållbar, och som detaljinformation kan meddelas att vi 

återanvänder kuvert och förpackningar i fjärrlånetrafiken och har effektiv källsortering av 

avskrivet material. 

www.ifla.org/IV/ifla71/papers/119e-Aabo.pdf 

http://dlis.dos.state.fl.us/bld/roi/publications.cfm 

www.libsci.sc.edu/SCEIS/home.htm 

Tvåspråkigheten är satt i system på stadsbiblioteket, och det kostar en hel del i lagerhållning 

och "dubbla" anskaffningar när många titlar måste skaffas identiskt lika både på svenska och 

på finska. Med hjälp av de tekniska hjälpmedel som finns inom området kan verksamheten 

ändå hållas både kundvänlig och förhållandevis kostnadseffektiv. 

Museichef 

Guy Björklund 


Museiverksamhet 


Jakobstads museum skall på ett mångsidigt sätt kunna berätta om vad som skett i staden och 

nejden av stort och smått för stadens invånare och gäster; skapa förståelse och tolerans mellan 

stadens invånare och ge dem en sund förankring i samhället. 

Museets främsta uppgift är att samla, bevara, forska och informera om stadens andliga och 

materiella kulturarv samt förkovra och utveckla de befintliga samlingar av föremål och 

arkivalier. Museet skall vara sakkunnig i antikvariska ärenden inom museets verksamhetsområde 

och bistå kommunala och statliga myndigheter med information och utlåtanden. 

92


EFFEKT 




Tillgänglighet till museets real: 11 000 besökare 

utställningar, evenemang, 

arkiv och samlingar. Öka 

antalet besökare: enskilda 

och grupper 




Upprätthålla god kontakt 

med stadens och regionens 

invånare genom informativa 

utställningar, föreläsningar, 

artiklar, evenemang 




Upprätthålla en god service 

för museets besökare och 

ge en differentierad bild av 

stadens historia. 




FÖRNYELSE 




Fortbildning och aktiv TYKYverksamhet 

Real: Ordna 1-2 fortbildningspersonalen 

/friluftsdag för 


93




Planera basutställning till Real: Färdigställa plan för ny 

Malmska gården 

basutställning 


Hitta permanent lösning för 

Tobaksmagasinet 





Fortsätta koncentrera 

museets verksamhet till 

Storgatan 2 och 4. De externt 

upphyrda utrymmen ersätts 

med motsvarande inom 

staden 



Nyckeltal 

Bokslut 

-04 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 


-07 


-08 

EP 

-09 

EP 

-10 

Besökarantal, enskilda 11014 8345 10525 11000 12000 

Besökarantal, grupper 215 194 264 270 270 

Antal utställningar, 

10 14 17 17 17 

medarrangör 

Antal utställningar, 

4 5 6 6 6 

egna 

Årsverken 8 8 8,6 8,6 8,6 8,6 8,6 


I museiverksamhetens grundidé ingår att spara och ta tillvara, vilket gör att museet på ett 

naturligt sätt återanvänder kuvert, förpackningsmaterial, transport- och utställningsmaterial. I 

övrigt har museet en sopsortering enligt gällande principer. 

På det sociala planet upprätthåller museet med sin publika verksamhet och genom sitt 

speciella verksamhetsområde kontakter med allmänheten, som i bästa fall ger invånarna en 

ökad kunskap om sin hemstad och en positiv hembygdskänsla. 

94


1000 euro 

Bokslut-06 


Nämndens 

förslag-08 


Utgifter 1 905 1 898 2 022 2 022 


Netto 1 817 1 824 1 940 1 940 

95

IDROTTSNÄMNDEN 

Idrottsdirektör 

Tove Jansson 


Idrottsbyrån, Idrottsgården, Simhallen, 

Tellushallen, FantaSea, Centralidrottsplan, 

simstränderna, friluftsleden och grus- och 

gräsplanerna. Verksamheten ordnas i 

samverkan med stadens olika enheter och 

lokala idrottsföreningar. 


Målsättningen är att garanter möjligheterna för kommuninvånarna att dagligen röra på sig och 

motionera i en trygg, tvåspråkig omgivning nära vardagen. 

1. MOTIONSIDROTT 

Upprätthållande och utvecklande av idrottsanläggningarna och friluftsområden på en sådan 

nivå att den på ett ändamålsenligt sätt motsvarar föreningarnas och kommuninvånarnas behov. 

Vid fördelning av resurser i form av understöd och bidrag fästes uppmärksamhet vid 

verksamhetens omfattning, ungdomsverksamhet och idrottens samhälleliga betydelse. 

2. TÄVLINGS- OCH TOPPIDROTT 

Idrottsanläggningarna upprätthålls så att tävlings- och toppidrott möjliggörs. Särskild 

uppmärksamhet fästes vid föreningarna som på ett förtjänstfullt sätt presenterar toppresultat 

på nationell och internationell nivå. 

3. HÄLSOBEFRÄMJANDE MOTION 

Utvecklande av samarbete med andra motionsarrangörer, för att nå ett mångsidigt utbud av 

hälsomotion och främja informationen om hälsobefrämjande idrott. 

4. SPECIALGRUPPERNAS IDROTT 

För äldre personer och för olika specialgrupper borde kommunen garantera möjlighet att 

dagligen året om använda trafikleder och motionsplatser, som är lättillgängliga och som lockar 

till motion. Speciellt när det gäller äldre personer med nedsatt syn, hörsel och begränsad 

rörelseförmåga är den dagliga motionen i närmiljön viktig. I närmiljön bör finnas lätttrafikleder 

och byggander där man kan röra sig tryggt och obehindrat. 

5. SKOLIDROTT 

Skolidrottens behov bör beaktas så att de har möjlighet att mångsidigt motionera, träna och 

idka friluftsliv. 


Fortsatt utveckling av idrottsanläggningarnas idrotts- och motionsutbud. 

Förbättrande av arbetsfördelningen mellan tekniska verket och idrottsnämnden genom att 

avveckla eller utveckla samarbetsverksamheten. 

96

Stadsstyrelsen framhåller att simövervakningen vid stadens allmänna simstränder i 

huvudsak skall koncentrera sig på såväl renhållning som övervakning. 


EFFEKT 




Förstärkning av idrottens Ökat samarbete med 

position i Jakobstad och dess föreningarna och närliggande 

omnejd. 

kommuner. 


Nyttjandegrad av stadens 

idrottsanläggningar 




Nöjda kunder i alla åldrar 85 % 

Ökat föreningssamarbete Alla föreningar deltar i ett möte 

/ år som ordnas av 

idrottsnämnden 


FÖRNYELSE 




Upprätthållande av 

100 % 

nuvarande servicenivå 






Detaljerad plan för 

85 % 

iordningställande av 

idrottsplatser och - 

anläggningar. 

Helhetsplanering i 

samarbete med tekniska 

verket 


97


Nyckeltal 

Bokslut 

-04 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 


-07 


-08 

EP 

-09 

EP 

-10 

Simhallen, användare 120260 114888 114207 120000 120000 120000 120000 

Innebandysalen, anv. 23229 20125 17675 20000 20000 20000 20000 

Danssalen, användare 4800 8022 13601 10000 14000 14000 14000 

Tellus 47333 37968 109332 110000 120000 120000 120000 

Fotbollsplaner, 

användartimmar 

Fri-idrott 

528 

178 

528 

178 

528 

178 

2100 

330 

2100 

330 

2100 

330 

2100 

330 

användartimmar. 

FantaSea 6479 8755 11276 11000 11000 11000 11000 

Arbetsår 11,5 11,5 11,5 11,5 11,5 11,5 11,5 

Motiveringar 

Användningarna av idrottsanläggningarna har de senaste åren ökat markant, särskilt de 

idrottsplatser där fotboll och friidrott utövas. Skolornas användning av uteidrottsplanerna har 

inte bokförts, eftersom skolorna inte bokar uteplanerna. 


Staden Jakobstad bör trygga att invånare i alla åldrar kan utöva idrott och motion genom aktiv 

och sakkunnig stadsplanering. 


1000 euro 

Bokslut-06 


Nämndens 

förslag-08 


Utgifter 2 192 2 298 2 497 2 497 

Inkomster 493 621 551 551 

Netto 1 698 1 677 1 946 1 946 

98

TEKNISKA NÄMNDEN 

Teknisk direktör: Heimo Toiviainen 

Teknisk förvaltning 

Stads- och husplanering 

Husavdelningen 

Mätningsavdelningen 

Kommunalteknik 

Teknisk direktör: 

Heimo Toiviainen 


Tekniska verket 


Tekniska verket 

- bereder stadens mark- och planläggningspolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna 

för utvecklandet av samhällets olika funktioner 

- förvaltar, uppför, planerar, bygger och underhåller stadsbornas gemensamma 

egendom s.a.s. gator, leder för lätt trafik, parker och båthamnar, anläggningar och 

byggnader för förvaltning, utbildning, kultur, barnoch äldreomsorg, idrott, samhällsteknik 

m.m. samt sköter om stadens skogsbestånd 

- lyhört sköter stadsmiljön så att den utvecklas till ett harmoniskt komplex 

- utvecklar de offentliga rummen (platserna och byggnaderna) och samhällstekniken i 

staden så att de stimulerar ett vitalt stadsliv 

Detta görs i samarbete med alla dem som verkar inom stadsförvaltningen, med stadens 

invånare samt med olika sociala, kulturella och ekonomiska sammanslutningar. 


Tekniska verket har under hösten 2007 startat ett internt utbildningsoch utvecklingsprojekt 

som riktar sig till hela personalen. Projektet sträcker sig till slutet av år 2008. Målsättningen 

med projektet är att finslipa det strategi- och kvalitetsarbete som gjorts under de senaste åren, 

så att inom verket används ett kundnära arbetssätt med ambitionen att kontinuerligt utveckla 

och förbättra verksamheten. 

99


EFFEKT 




I slutet av år 2007 görs för Min: 

tekniska verkets olika tjänster Tillgången och kvaliteten på 

en kritisk utvärdering 

tjänsterna minskar en aning i 

beträffande tillgången och jämförelse med 2007 i samma 

kvaliteten. I slutet av år 2008 takt som resurserna minskar. 

görs motsvarande 

Real: 

utvärdering, som jämförs Tillgången och kvaliteten på 

med resultaten från 2007. tjänsterna är på 2007 års nivå. 

Max: 

Tillgången och kvaliteten på 

tjänsterna ökar jämfört med 

nivån 2007. 




Effektiviteten, 

Min: 

produktiviteten, tillgången Samarbetet mellan kommunerna 

och kvalitetenpå tjänster i nejden förblir på nuvarande 

inom tekniska verkets 

nivå och samarbetsprojekt 

verksamhetsområde ökar i utvecklas. 

nejden genom gemensamma Real: 

utvecklingsprojekt och utökat Samarbetet mellan kommunerna 

samarbete mellan 

i nejden ökar och något nytt 

kommunerna i nejden. gemensamt utvecklingsprojekt 

startas. 

Max: 

Samarbetet mellan nejdens 

kommuner ökar märkbart. 





Nyckeltal 

-04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 

Årsverken 208 208 202 198 198 198 198 

100

Stadsplanearkitekt: 

Ilmari Heinonen 


Stadsplanering 


Planläggningsavdelningen bereder stadens planläggningspolitiska åtgärder för att säkra 

förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner så, att stadsstrukturen hålls 

kompakt, sköter genom planering, rådgivning och skolning, kontroll och myndighetsutlåtande 

om kvaliteten av stadsbyggandet och stadsbilden så att de främjar den enskilda individens 

välbefinnande och resulterar i ett kommunikativt och estetisk högklassigt samhälle. 


Befolkningens åldersstruktur i Jakobstad kräver, att man i planeringen i ökande grad blir 

tvungen att beakta miljöns kvalitet ur ”seniorsynvinkel”, till exempel när det gäller planeringen 

av stadens centrala delar. Samtidigt bör man genom planering bereda rum för eventuella 

inflyttare som skall i arbetslivet ersätta de s.k. stora årskullarna. 


EFFEKT 

6 Tät samhällsstruktur 



Det planmässiga 

min: Planreserverna hålls på 

beredskapet motsvarar nuvarande nivå 

samhällets byggnadsbehov, real:Planreserverna ökar under 

med tillräckliga reserver för verksamhetsåret 

bostadsbyggandets och max:Planläggningsverksamheten 

närigslivets tomtbehov. omfattar även planer för en 

väsentlig kvalitativ förbättring av 

stadsmiljön 




Planeringsprocessernas antalet öppna 

öppenhet utvecklas 

informationstillfällen ökar 



101




En gemensam syn på 

JASU-processens följande skede 

målsättningarna för 

påbörjas 

markanvändningen i 

regionen 




Nyckeltal 

-04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 

Årsverken 5 5 5 5 5 5 5 

Husbyggnadschef 

Rune Hagström 





- fungerar som hyresvärd och sköter om att stadens olika förvaltningsenheter har så 

ändamålsenliga och ekonomiska verksamhetsutrymmen som möjligt antingen i stadens egna 

byggnader eller i upphyrda utrymmen. 

- låter bygga, planerar, fungerar som disponent, underhåller och städar stadens 

verksamhetsutrymmen och byggnaderna. 


I budgeten för år 2008 ingår en utökning av fastighetsmassan med nya Bambi daghem i 

anslutning till Vestersundsby skola. 

Utvecklingsarbetet med funktionerna kring fastighetsunderhåll och fastigheternas underhållande 

investeringar fortsätter. 

102


FÖRNYELSE 

Hållbara tidtabeller för förverkligandet av planeringen, produktionen och servicen 



Tidtabellsuppföljning: 90 % av innehållet 

Godkänd / förverkligad 



Budgetdisciplin i samband med investeringsprojekt 



Godkända 

Målsättningsprisberäkningar-na 

målsättningsprisberäkningar håller till 100 %. 



Optimal användningsgrad gällande fastigheter 



Uppföljning av fastighetsanvändningsgraden. 

90% är uthyrd. 


Bevarande av egendomens skick och bruksvärde 



Förutseende, långsiktigt Skötselprogrammet tas i bruk 

program för 

under år: 2008. 

fastighetsskötsel. 


103


Nyckeltal 

Bokslut 

-04 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 


-07 


-08 

EP 

-09 

EP 

-10 

Bostadsbyggnader 1688 1688 1688 1254 1254 1254 1254 

Vårdbyggnader 12463 12463 12463 11848 11848 11848 11848 

Kontorsbyggnader 12690 12690 12090 12065 12065 12065 12065 

Musei- och allm. 7576 7576 7576 21872 21872 21872 21872 

byggnader 

Undervisningsbyggnad 43497 43497 45000 47303 47303 47303 47303 

er 

Jordbruksbyggnader 390 390 390 190 190 190 190 

Övriga byggnader 13586 13586 13586 18191 18191 18191 18191 

Totalt (m 2 ) 91890 91890 92793 112723 112723 112723 112723 

Årsverken 98 99 100 98 98 98 98 

Stadsgeodet: 

Anders Blomqvist 


Mätning och markanvändning 


Mätningsavdelningen: 

- bereder stadens markpolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av 

samhällets olika funktioner 

- utvecklar och underhåller stadens lägesdatasystem 

- för stadens fastighetsregister 

- sköter och utvecklar fastighetsbildningen inom detaljplaneområden 

- förvaltar stadens markegendom, sköter om markanskaffning och marköverlåtelser samt 

skogsbeståndet enligt en mångbruksplan. 


Sammanslagningen av statens och städernas fastighetsregister (UKTJkii-projektet) och det nya 

systemet är nu i bruk. Utvecklingen och upprätthållandet av lägesdatasystemet binder en del av 

avdelningens resurser. Avdelningen ar fått ett tilläggsansvar för stadens adressystem. 

Registreringens arbetsmängd har vuxit. 

På kommande är en ny web-baserad lägesdatatillämpning. På fältsidan har påbörjats en 

förnyelse av personal och arbetsrutiner. 

104


EFFEKT 

3 Aktiv näringspolitik 



Tillgång till behövligt antal Råmark köpes 10 - 15 ha under 

tomter för boende och fem år, 2 - 3 ha/år. 

företagsverksamhet 






Markpolitikens balans positiv Inkomsterna från markförsäljning 

och kapitaliserade (4 %) 

på lång sikt 

arrendeinkomster för granskningsårets 

nya kontrakt 

överskrider sammanlagt 

markköpsutgifterna under en 

justeringsperiod om 5-10 år. 



Nyckeltal 

Bokslut 

-04 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 


-07 


-08 

EP 

-09 

EP 

-10 

Sålt mark 1000 euro 281 207 300 200 200 200 210 

Köpt mark 1000 euro 589 196 357 200 200 200 210 

Virkesinkomster 1000 86 84 69 60 60 70 70 

euro 

Registrerade tomter st 117 70 96 80 80 80 80 

Registrerade allmänna 14 24 13 20 20 20 20 

områden st 

Årsverken 18 18 18 17 18 18 18 

Motiveringar: 

Markaffärerna beror på kort sikt direkt på vilka objekt som staden erbjuds att köpa eller som 

kan avyttras inom perioden. Nyckelvärden är därför svåra att bestämma. 

Den tidigare höga avverkningsnivån i skogarna leder till att verksamheten nu mera måste 

inriktas på gallring och skogsvård, vilket minskar det ekonomiska utfallet. 

Arbetsuppgifternas mängd och art innebär att personalstyrkan under den närmaste framtiden 

bör hållas intakt. 


Genom arrenderingspolitiken eftersträvas en styrning av markanvändningen till lämpliga 

områden och undvikande av förutsebara störningar. 

Skogsbruket bedrivs så att miljö- och rekreationsintressen beaktas och känsliga biotoper 

bevaras. 

105

Stadsingenjör: 

Harri Kotimäki 




Kommunaltekniska avdelningen 

- låter bygga, planerar, bygger och underhåller stadens gator, leder för lätt trafik, torg och 

övriga allmänna områden, parker och grönområden, båthamnar samt idrotts- och 

rekreationsanläggningar 

- producerar och utvecklar också för verkets övriga serviceproduktion nödiga stödtjänster 

såsom material-, verkstads-, maskin- och transporttjänster. 

- producerar åt staden som beställningsarbete kommunalteknikens planerings- och 

byggnadsarbete 

- administrerar parkeringsövervakningen 


Ändringen av lagen om underhåll och renhållning av gator ökar arbetsmängden för 

sandborttagning på gator och trottoarer. 


EFFEKT 




Säkrare och smidigare Min: trafikolyckorna ökar inte 

stadstrafik genom ett 

Real: trafikolyckorna minskar 

långsiktigt utvecklande av Max: svåra trafikolyckor 

lätta trafikleder, gator och minskar 

trafikarrangemang 


FÖRNYELSE 

8 Aktiv och välmående personal 



Personalutbildnings- eller Min: per person 2/år 

besöksdagar 

Real: per person 4/år 

Max: per person 8/år 


106





En del av 

Min: vi vet vad servicen kostar 

serviceproduktionen 

Real: avgifterna justeras 

finansieras med avgifter ( ex. regelbundet 

tillstånd, tillhandahållande Real: nya avgifter tas i bruk 

av trafikmärken etc.) 




Nyckeltal 

-04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 

Årsverken 73 74 73 73 73 74 74 

Motiveringar 

Den moderata utgiftsökningen för skötsel och underhåll av idrottsanläggningar är en medveten 

satsning på upprustning. Kommande stortävlingar på nationell nivå förutsätter en del 

förbättringar som sätter ett tryck på ekonomiplanen. 

Det finns behov av tilläggsresurser (arbetsledare) för att kunna utveckla verksamheten och 

sköta alla nuvarande uppgifter. 

För att förbättra trafiksäkerheten och för att gatorna skall kunna hållas i nuvarande eller bättre 

skick skulle resurser behöva tillföras. Sommartid skulle tilläggspersonal behövas för att sköta 

om mindre arbeten på gatuområdet. 

För att få bort problemet med gatudammet borde en sug/sopmaskin anskaffas. 

Problemet med nedskräpningen åtgärdas genom att öka på antalet sopkärl. 

Strama budgetramar gör det svårt att uppnå målsättningarna och att verkställa strategin. 

Man strävar till att säkra verksamhetsförutsättningarna för torg- och marknadshandeln. 


1000 euro 

Bokslut-06 


Nämndens 

förslag-08 


Utgifter 12 216 12 883 13 348 13 298 

Inkomster 13 145 13 629 14 243 14 243 

Netto -928 -746 -895 -945 

107

AFFÄRSVERKEN 

108

STYRELSEN FÖR JAKOBSTADS VATTEN 

Direktör: 

Markku Kaksonen 


VA-tjänster 


Jakobstads Vatten har som uppgift att producera tjänster i anslutning till samhällets 

vattenförsörjning och avloppshantering i enlighet med affärsekonomiska principer samt genom 

att utveckla sin verksamhet i överensstämmelse med samhällets utveckling. 

Inom vårt eget verksamhetsområde sköter vi vattentjänsterna under alla förhållanden. Vi 

betjänar i mån av möjlighet även kunder och övriga vattentjänstverk utanför vårt eget 

verksamhetsområde med olika lösningar gällande vattentjänster. 

Vi verkar som ett kommunalt affärsverk, för vilket stadsfullmäktige och verkets styrelse ställer 

upp de verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatmålen. 


Stadens närings- och tomtpolitik förutsätter kontinuerligt nyinvesteringar och ökar 

egendomsmassan som verket skall hålla i skick. 

Även myndigheternas utslag i nära framtid kan förutsätta stora investeringar av verket 

(kvävereducering vid avloppsverket, slamhantering vid vattenverket). 

I de fakturerade vatten- och avloppsvattenmängderna är inga stora förändringar att vänta. 

Inkomsfinansieringen skall således säkerställas genom avgiftsjusteringar. 


EFFEKT 




Befintligt byggbestånd inom Min: Åtminstone på ett av 

verksamhetsområdet har områdena Staffansnäs och 

möjlighet att ansluta sig och Kivilös 

är även anslutet till avlopp Real: På båda områdena 

Max: Utvidgning av 

verksamhetsområdet på 

Avlägsnande av 

vattenkvalitetsstörningar 

som orsakas av 

ledningsnätet på 

problemområden Alholmen, 

Fäbodavägen, Lärarvägen, 

Staffansnäs, Tunvägen och 

Östanlid 

randområden 

Min: En varaktig förbättring på 

ett av ställena 

Real: Ytterligare två ställen 

under arbete 

Max: En varaktig förbättring på 

två av ställena 


109





Förbättrande av 

Min: Fältarbetare på 

organisationens 

avdelningen till samma 

prestationsförmåga / 

stödjepunkt 

Verksamhetsutrymmen för Real: Fältarbetare på 

avdelningen ledningsnäten avdelningen till samma 

stödjepunkt 

Max: Fältarbetare på 

avdelningen till samma 

stödjepunkt 


Reservatten / Eget 

grundvatten 

Min: Planering som strävar till 

ibruktagning av grundv. i gång 

Real: Helhetsplan klar 

Max: Handlingar klara för att 

ansöka om tillstånd för att ta 

vatten från en täkt 





Egenfinansiering / 

Min: Växer lindrigt 

Skuldsättning 

Real: Hålls som för, +/- 2 % 

Avgifter / Medelnivå bland 

verken i samma 

storleksklass 

Max: Minskar avsevärt 

Min: +/- 20 % 

Real: +/- 10 % 

Max: +/- 5 % 


110


Nyckeltal 

Bokslut 

-04 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 


-07 


-08 

EP 

-09 

EP 

-10 

Fakturerat vatten, 

1.000 m3 

- eget område 

- andra verk 

1 506 

169 

1 498 

129 

1 538 

121 

1 520 

150 

1 520 

125 

1 520 

125 

1 520 

125 

Fakturerat avl.vatten, 

1.000 m3 

- eget område 

- andra verk 

1 436 

802 

1 419 

757 

1 447 

756 

1 450 

800 

1 450 

800 

1 450 

800 

1 450 

800 

Längden på 

vattenledn.nätet, m 192248 194009 195674 198000 199000 200000 201000 

Längden på 

avl.ledn.nätet, m 190163 193216 196782 199000 200500 202000 203500 

Vattenavgift, €/m3 

- bruksavgift 

- jämförelseavgift 

- medelbr.avgift i 

landet 

- medeljämf.avgift i 

landet 

Avl.vattenavgift, €/m3 

- bruksavgift 

- jämförelseavgift 

- medelbr.avgift i 

landet 

- medeljämf.avgift i 

landet 

1,45 

1,67 

1,01 

1,35 

1,45 

1,67 

1,48 

1,74 

1,45 

1,67 

1,03 

1,40 

1,45 

1,67 

1,57 

1,85 

1,45 

1,65 

1,09 

1,48 

1,65 

1,98 

1,63 

1,97 

1,50 

1,72 

1,13 

1,54 

1,70 

2,06 

1,68 

2,03 

ca 1,50 

1,92* 

ca 1,70 

2,26* 

Årsverken, st. 29,7 28,6 28,2 30 30 30 30 

* Anslutningsavgift som gäller nya kunder medräknad här. Engångsavgift 2400 för egnahemshus, 

årskostnad 3 %, förbrukning 180 m3/år, leder till 0,20 €/m3 

”Ca” betyder att ställning till höjning av grundavgifter och bruksavgifter tas först senare. 


Budgetförslag 2008 har anpassats till de av stadsfullmäktige 18.6.2007 godkända ramarna. 

Verksamhetens intäkter är 5 409 000 euro och verksamhetens kostnader 3 229 000 euro. 

Intäkterna ökar 2,0 % från 2007 budget och kostnader 2,2,%. 

Som nya avgifter tas i bruk anslutningsavgifter samt sprinkleravgifter. De först nämnda 

kommer att gälla enbart nya vatten- och avloppsanslutningar. De sist nämnda däremot kommer 

att gälla alla automatiska släckvattenanläggningar som är anslutna till Jakobstads Vattens 

vattenledningsnät. 

111

112

113

114

115

JAKOBSTADS VATTEN / BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2008-2010 

116

117

118

STYRELSEN FÖR HAMNVERKET 

Hamndirektör 

Kristian Hällis 


Hamnverksamhet 


Utgående från näringslivets behov och efterfrågan saluför, tillhandahåller och utvecklar 

hamnverket, tillsammans med övriga serviceproducenter, tjänster inom ramen för hamn- och 

transportverksamhet. I sin verksamhet följer hamnen sitt kvalitetssystem iso 9001 : 2000. 


Sjöfartens roll blir alltmer framträdande inom ramen för Finlands utrikeshandel. 

Transportmässigt kan Finland betraktas som en ö vilket kan utläsas av att ca 80 % av 

utrikeshandelns volym transporteras sjövägen. Samtidigt som vi har en högkonjunktur med 

stor efterfrågan märks ett stigande kostnadstryck. Följaktligen är nu speciellt logistikkostnaderna 

under lupp emedan dessa ingår i det pris som konsumenten skall vara villig att 

betala för produkter tillverkade i Finland. 

Vi ser också en allt tydligare specialisering bland de finländska hamnarna, tillsammans med ett 

antal större kunder är avsikten att på partnership - basis utveckla och effektivera transporterna. 

I Jakobstad står vi inför stora utmaningar. Kapaciteten byggs ut främst för att kunna anta 

utmaningen gällande ökad import av råvaror för skogsindustrin och energiproduktionen. 

Förutom en utökad kajkapacitet behövs snarast ett större farledsdjup för att hamnen i 

Jakobstad skall kunna hävda sig i konkurrensen. Importen av råvaror förutsätter stora volymer 

på en gång vilket i sin tur innebär stora fartyg. Företagsetableringar intill hamnområdet 

kommer att ta en viss kajkapacitet av hamnen vilket bör kompenseras. Den växande trafiken 

till företagen som omger hamnen är så intensiv att den hämmar den landbaserade 

hamntrafiken. 

Säkerhetslagstiftningen och miljölagstifningen gällande hamnverksamhet skärps undan för 

undan. Även lagstiftningen förorsakar ett kostnadstryck som under rådande 

konkurrensförhållanden inte kan överföras på betjäningsavgifter i nämnvärd omfattning. Trots 

en viss oro på marknaden ser den närmaste framtiden rätt ljus ut. 

Investeringsprojekt: Förlängning av Laucko-kajen 2007 - 2008 

1. Kostnadsinbesparingar 

Förlängningen av Laucko-kajen med 200m innebär att tyngdpunkten för hamnverksamheten 

och dess utveckling förskjuts norrut. Detta är den enda möjliga geografiska 

utvecklingsriktningen. För hamnen. Kostnadsinbesparingarna både på kort och lång sikt har att 

göra med att den trafikbild som vi har idag och framgent kan skönja kräver större seglingsdjup 

och mera hanteringsytor. Den största fördelen är att de landbaserade trafikströmmarna i 

förhållande till hanterade varumängder kan effektiveras vilket innebär at den nya Laucko-kajen 

i sin helhet får en utökad genomströmning samtidigt som driftskostnaderna i relation till 

volymen kan hållas nere. Inbesparingarna gör sig gällande från och med slutet av 2008 

framåt. Laucko-kajens effektivitet förväntas öka med minst 50 % år 2009. 

119

2. Tidsvinster 

I samband med att Laucko förlängs planeras i övriga serviceproducenters regi lagerbyggnader 

i anslutning till den nya kajen. Detta sparar tid i samband med hanteringen. Samtidigt kan 

antalet fartygsanlöp få en snabbare omloppstid. Detta är av största vikt med tanke på den 

volymtillväxt som förväntas. 

3. Produktivitetsförbättringar 

Kajförlängningen underlättar och förbättrar hanteringen av varor. Detta innebär att 

serviceproduktionen kan höja sin effekt och därmed hamnens konkurrenskraft. En volym 

ökning med av storleksordningen 10 procent i medeltal per år under perioden 2009 - 2013. 

År 2010 förväntas den totala varuvolymen via hamnen för första gången nå 2 000 000 

miljoner ton på årsbasis. Denna tillväxt är dock även beroende av att den landbaserade 

trafiken kan utvecklas och samordnas. I detta nu är hamnen utan egen förskyllan omringad av 

trafik av allmän karaktär som hämmar hamnens tillväxt. 

4 Kundnytta och kvalitet 

I samband med att kajförlängningen tas i bruk kan hamnen uppehållaa en mera 

konkurrensbaserad prissättning. Detta är till kundernas fördel. Samtidigt kan hamnen på ett 

bättre sätt upprätthålla och utveckla kvaliteten i verksamheten i enlighet med de målsättningar 

som finns inskrivna i hamnens kvalitetssystem. Kvalitetssystemet har auditerats och certifierats 

av Germanischer Lloyd i februari 2007 enligt ISO 9001:2000 

Beräkning av nyttoeffekten har gjorts av: Kristian Hällis 

Uppföljning av nyttoeffekten görs av : Kristian Hällis 

120


EFFEKT 




1.Underhålla och förbättra 

Min: Befintlig infrastruktur 

hamnens infrastruktur. 

skall kunna användas året 

2.Organisationen skall ha 

runt. 

tillräckliga personalresurser för att Real: Förbättra 

kunna tillhandahålla utlovad effektiviteten via bättre 

servicenivå. 

vägar och rationellare 

användning av 

hamnområdet. 

Max: Bidra till att höja 

volymen på hanterade 

volymer med 10% per 

kajplats 

3 Aktiv näringspolitik 



Hamnen skall utgöra ett 

Med hamnverksaheten 

etableringsmässigt viktigt 

förknippade etableringar , 

näringspolitiskt verktyg. 

10 arbetsplatser per 

etablering: 

Min: 1 /planperiod 

Real: 2/planperiod 

Max: 4/planperiod 




Internt:(hemmamarknaden)Hamnen Min:. Hamnen deltar i 2 

skall ses som en tillgång för projekt som ger positv 

stadens ansikte utåt, samt 

genklang inom ramen för 

upplevas som ett 

stadens image. 

kommunikationsmässigt 

Real: Hamnen deltar i 3 

andningshål i förhållande till den internationella och 2 

internationella marknaden. 

nationella pr- och sp- 

Externt: Skall ses som en 

sasningar, riktade dels till 

tjänstvillig och attraktiv hamn i allmänheten dels till 

jämförelse med konkurrenter transportmarknaden . 

Satsar på marknadsföring 

via internät 

Max: Satsar 3% av 

omsättningen per år under 

planperioden på 

imagehöjande åtgärder. 


Underhållsinvesteringar 

skall minst motsvara 

avskrivningsnivån. 

Resurseringen av 

personalen utgår från 

efterfrågan på service och 

hamnverkets ekonomiska 

målsättningar. 


Den infrastuktur som 

hamnen tillhandahåller 

skall aktivt ingå i stadens 

näringspolitiska arsenal. 


Enkät riktad till kunder och 

samarbetsorgan i enlighet 

med hamnens 

kvalitetssystem. 

121

FÖRNYELSE 




Hamnen har som mål att Min: System för besvarande av 

inom sin verksamhetmiljö reklamationer 

städigt sträva till utveckling Real:Register för avvikelser i 

och för ättringar av 

verksamheten, internauditering 

serviceproduktionen. 

och utvärdering. 

Max: Hela organisationen 

reagerar snabbt på avvikelser 

och feedback. 


Hamnen bygger ut ett system 

för hantering av 

reklamationer och avvikelser 

samt utabetar styrsystem för 

målinriktad verksamhet. 




Hamnen skall vara effektiv i Min: Minst lika effektiva som 

förhållade till som 

konkurrenterna 

konkurrerande hamnar i sitt Real: Delvis effektivare än 

sätt att arbeta och producera konkurrenterna. 

service. 

Max: Mest effektiva utfall av 

serviceproduktion i jämfärelse 

med hamnarna i Bottniska 

viken. 


Jämförelse med 

konkurrerande hamnar 

kostnad/produktion. 





Hamnens organisation skall Min: Organisationens 

inom huvudmodulerna rapporteringsrutiner och 

aministration och ekonomi, mätare utvärderas. 

fartygs-service och 

Real: Modulerna ingår i ett 

miljö,kvalitet,säkerhet och helhetskoncept där varje 

teknik vara "självgående" funktion inser vikten av 

med egna anvarsområden samverkan. 

Max: Organisation fungerar 

utgående från marknadens krav 

och utgör en stor del av 

hamnens konkurrenskraft. 


Organisationen byggs upp 

med en inneboende 

flexibilitet som möjliggör en 

snabb anpassning till 

förändrade förhållanden och 

krav på omfördelning av 

resurser. 

122





Ekonomin skall ge möjlighet Min: Kajförlängning med 200m 

tll investeringar i 

Real: Kajförlängning med 200 

verksamheten och underhåll meter samt 

av befintlig infrastruktur. underhållsinvesteringar. 

Detta förutsätter att driften Max: Kajförlängning med 

genererar ett tillräckligt stort 20meter samt 

överskott. Likaså skall underhållsinvesteringar. 

personalstyrkan vara 

Planering av förlängning av 

tillräcklig för att kunna Buskökajen. 

handha driften. 


Inverteringarna säkerställer 

den nuvarande nivån på 

hanterat gods samt ge rätt 

tillskott i omsättningen av 

storleken 15 % per år under 

planperioden. 




Motiverad, lojal och kunnig Min: Personalen är motiverad 

personal som samordnat kan och tjänsvillig. 

arbeta enligt överenskomna Real: Personalen är motiverad 

processer och regler. 

att delta i utvecklingen av 

organisationen utgående från 

hamnens målsättningar. 

Max: Personalen har anammat 

hamnens målsättningar och 

agerar utgående från dem inom 

ramen för sina arbetsuppgifter . 


Personalens 

arbetsbeskrivningar 

genomgås, förskjutningar i 

tyngdpunktsområden noteras 

och åtgärdas.Vid nyrekrytering 

är utgångspunkten lämplighet 

kombinerat med formell 

kompetens. 


Nyckeltal 

Bokslut 

-04 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 


-07 


-08 

EP 

-09 

EP 

-10 

Varumängder 1 363 459 1 364 939 1 544 213 1 570 000 1 750 000 1 855 000 2 010 000 

/miljoner ton 

Årsverken 7 7 7,5 7,5 8 8 9 


Den hållbara utvecklingen säkerställs via hamnens kvalitetssystem ISO 9001:2000 vari även 

miljöcertifiering ingår. 

123

124

HAMNEN FINANSIERINGSKALKYL BS 2005 TP BS 2006 TP BU 2007 TA BU 2008-TA 

Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 

Internt tillförda medel 1 018 753 1 277 678 1 139 648 1 380 148 

Rörelseöverskott 840 099 1 078 750 1 001 000 1 226 500 

Avskrivningar 360 667 376 933 360 000 370 000 

Finansiella intäkter och kostnader -182 012 -178 005 -221 352 -216 352 

Investeringar -354 105 -308 089 -1 900 000 -4 125 000 

Investeringar i AT -354 105 -308 089 -1 900 000 -4 125 000 

Finansieringsandelar för investeringsutg 

Försäljningsinkomster från AT 

Nettokassaflöde 664 648 969 589 -760 352 -2 744 852 

Finansieringens kassaflöde 

Förändringar av lånebestånd -185 109 -185 109 300 000 2 300 000 

Ökning långfristiga lån från kommunen 0 0 500 000 2 500 000 

Minskning långfristiga lån från kommunen -185 109 -185 109 -200 000 -200 000 

Förändring kortfristiga lån 

Övriga förändringar av likviditeten -117 551 10 074 0 0 

Förändringar av kortfristiga fordringar -75 445 40 750 

Förändringar av kortfristiga fordringar från kommunen 

Förändringar av kortfristiga räntefria skulder -42 107 -30 676 

Finansieringens nettokassaflöde -302 661 -175 035 300 000 2 300 000 

Förändringar av kassamedel 361 987 794 553 -460 352 -444 852 

Kassa 01.01 358 087 720 075 

Kassa 31.12. 720 075 1 514 628 

Förändring 361 987 794 553 

125

STYRELSEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK 

Verkställande direktör: 


Ole Vikström 

Jakobstads Energiverk 


Det pågående året har präglats av varierande börspriser ända från årets början. De flesta 

trodde kanske att föregående års priser skulle fortsätta, men så var inta fallet och prisen 

rasade redan i januari trots att vattenreservoarerna i Norden låg på en medelnivå. 

Vattenförråden ökade redan i mars-april men prisen fortsatte att vara låga. En annan sak som 

kommer att ha en avgörande betydelse är utsläppskvoterna för perioden 2008-2012. I detta nu 

har en nedskärning av gratiskvoterna minskat för vår del med nästan tvåtredjedelar, vilket sin 

tur medför en förhöjning av produktionspriset med ca 25 %. Med tanke på nästa års budget har 

en justering av elpriset med 0,3 cnt/kWh (inkl. moms) gjorts fr.o.m 1.1.2008. Detta har också 

beaktats i resultaträkningen för nästa år. Överföringspriset förblir oförändrat i detta skede, 

likaså fjärrvärmepriset, men en uppföljning av bränslemixpriset vid Alholmens Kraft sker redan 

i början av året eller rättare sagt i februari och då tar vi på nytt ställning till en eventuell 

justering av priset. I övrigt följer budgeten samma mönster som tidigare, lönerna justeras 

enligt avtalsförhandlingarna, övriga kostnader enligt prisindexförändringar och avkastningen 

till staden är som tidigare. 

På investeringssidan följer vi ganska långt stadens och kommunernas utbyggnadsprogram. 

Elkablar läggs ned i samband med sanering eller utbyggnad av områden och samtidigt 

undersöks också möjligheten för fjärrvärmeanslutningar ifall intresset är tillräckligt. Den 

långsiktiga strategin på en hög försörjningsgrad av el fortsätter och satsningen i aktier 

fortsätter också som tidigare. Nytt för nästa år är mera satsning på vatten- och vindkraft samt 

större andelar kärnkraft, som på sikt skall medföra låga produktionskostnader. 

Vår målsättning är som tidigare att ha el- och fjärrvärmepris, som ligger under landets medeltal 

samtidigt som leveranssäkerheten och kvaliteten skall uppfylla de krav som ställs på oss. 

126


EFFEKT 




Leveranssäkerhet 

< 5 h/avbrott/år 

Statistik, antal elavbrott/ab. 

Elkvalitet, 

Uppfyller normerna 

Mätning EN50160 

Fjärrvärmekvalitet 

Uppfyller normerna 

Mätning, enl. rek. 


Effektivitet, distribution Eff.tal >0,9 

Energimängd/MWh 

eldistribution, rapporter 

fjärrvärme, rapporter 

> 3 % 

> 1 % 





Tillåten avkastning på


Nyckeltal 

Bokslut 

-04 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 


-07 


-08 

EP 

-09 

EP 

-10 

Årsverken 50 50 50 50 50 50 50 

Nyckeltal 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Eldistribution- Inköp GWh 238 247 255 260 270 271 283 208 

Elförsäljning- Inköp GWh 205 214 174 224 236 291 299 263 

Fjärrvärmeförsäljning- Inköp GWh 119 138 143 151 146 162 170 127 

Elpris tot. 5000 kWh (landets 

medeltal) cnt/kWh 8,42 8,90 9,38 10,10 9,81 9,97 10,18 10,57 

Elpris tot. 5000 kWh (JEV) cnt/kWh 7,60 8,27 8,75 9,42 9,42 9,62 9,62 9,62 

Elpris tot.18000 kWh (landets 


Elpris tot.18000 kWh (JEV) cnt/kWh 6,20 6,84 7,04 7,74 7,75 7,95 8,08 8,08 

Fj.värmepris 20000 kWh (landets 


Fj.värmepris 20000 kWh (JEV) cnt/kWh 4,45 4,45 4,45 4,07 4,65 4,69 4,91 4,91 

Fj.värmepris 225000 kWh 

(landets medeltal) cnt/kWh 3,85 4,00 3,77 3,82 4,03 4,60 4,42 4,78 

Fj.värmepris 225000 kWh (JEV) cnt/kWh 3,64 3,66 3,64 3,42 3,84 3,78 4,03 4,00 

GWh 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Nyckeltal 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Årsverken 

50,1 

50,0 

49,9 

49,8 

49,7 

49,6 

49,5 

Eldistribution- Inköp 

Fjärrvärmeförsäljning- Inköp 

Elförsäljning- Inköp 

Årsverken 

128

cnt/kWh 

Elpris 

12,00 

10,00 

8,00 

6,00 

4,00 

2,00 

0,00 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 

Elpris tot. 5000 kWh 

(landets medeltal) 

Elpris tot. 5000 kWh 

(JEV) 

Elpris tot.18000 kWh 

(landets medeltal) 

Elpris tot.18000 kWh 

(JEV) 

cnt/kWh 

6,00 

Fjv.pris 

5,00 

4,00 

3,00 

2,00 

Fj.värmepris 20000 

kWh (landets medeltal) 

1,00 


kWh (JEV) 

0,00 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 


kWh (landets medeltal) 


kWh (JEV) 

129

130

131

132

133

INVESTERINGAR 

134

135

136

137

138

139

INVESTERINGAR 


Övriga värdepapper: Ett årligt anslag ger stadsstyrelsen möjlighet att föra en expansiv 

näringspolitik. En del av anslaget - 0,025 milj. euro - används till höjning av aktiekapital i 

stadens hyreshus för att möjliggöra kommande renoveringar och för att hålla hyrorna på 

en skälig nivå. 

Vasa centralsjukhus: Skede III i centralsjukhusets utbyggnad och sanering. 

RÄDDNINGSNÄMNDEN 

För Räddningsnämnden har anslag för följande investeringar reserverats år 2008: En 

ambulans (120.000), samt en räddnings- och släckningsbåt (J:stad utg 16.000 ink 10.000) 

2009: en räddnings- och släckningsbåt (Larsmo utg 16.000 ink 10.000) 2010: Tankbil (utg 

180.000 ink 50.000). 


Alla fastighetsinvesteringar finns under tekniska nämnden. 

2 st bilar till hemservicen 46.000 

DAGVÅRDS- och UTBILDNINGSNÄMNDEN 

Alla fastighetsinvesteringar finns under tekniska nämnden 

Anslag för planering av skolor och daghem i södra stadsdelarna intas år 2008 30.000. 

Keski-Pohjanmaan koulutuskuntayhtymä 

Stadens andel av grundkapitalförhöjning som sker för att delvis finansiera Högskolecampus 

– Chydeniusinstitutets utrymmen. Den totala grundkapitalförhöjningen uppgår till 

900.000 euro fördelat på sju år. Stadens andel uppgår till 13,94 % 

Svenska Österbottens Förbund för utbildning och kultur 

Stadens andel i höjning av grundkapitalet för saneringen av Svenska yrkesinstitutets 

byggnad i Gamla Vasa samt Svenska yrkeshögskolans fastighet på Brändö åren 2005-2008. 

140


Alla fastighetsinvesteringar finns under tekniska nämnden 


För planering av Landskapsstafetten i Jakobstad 2011 har 2008 intagits 5.000 år 2009 

60.000 och år 2010 20.000 

För år 2008-2010 

förbättrande. 

har intagits 0,017 milj. euro för friluftsområden/-ledernas 


Husbyggnad 

Underhållet av stadens fastigheter är eftersatt. För år 2008 finns intaget 1 milj. euro. och 

för åren 2009-2010 1,1 milj. euro. 

Kulturnämnden har via tekniska nämnden äskat om anslag för Nygårdska verkstadens 

renovering. Planeringsanslag finns intaget 10.000 år 2008 och 10.000 år 2009. 

I enlighet med den godkända ekonomiplanen renoveras Björkbackas kök under år 2008 

för 0,3 milj. euro. (ekonomiplan 0,25 milj. euro). En klar köksstrategi bör presenteras 

där MHSO:s kökskapacitet beaktas innan man ger grönt ljus för en renovering av 

Björkbacka kök. 

För byggande av ett daghem (Bambi) vid Vestersundsby skola finns intaget 1 milj. euro. 

Byggandet startar först våren 2008. 

Ett planeringsanslag för Ristikari skola finns intaget år 2010. 

För iordningställande av Västermalms daghems gårdsplan (dränering) finns år 2008 

intaget 50.000 euro. 

För åtgärdande av ventilationen vid Kyrkostrands daghem finns intaget 170.000 euro år 

2008. 

Planeringsanslag för en brandstation finns intaget med 10.000 år 2008 

Mätning och markanvändning 

En aktiv markpolitik lyfts fram som en av de viktigaste funktionerna på mätningsavdelningen 

under den kommande 3-årsperioden. Anslagen för markanskaffning motiveras 

med behovet av råmark och åtgärder för att minska den privatägda tomtreserven inom 

detaljplaneområdet; 0,2 milj euro såväl på utgifts- som på inkomstsidan. Enligt stfm:s 

beslut skall försäljning och inköp av markområden balanseras inom en period på 5-10 år. 

15.000 euro av detta anslag kan användas för köp av grön- eller tomtområden genom 

stadsgeodetens beslut i enlighet med av stadsfullmäktige tidigare fastslagna principer. 

141


Ett anslag för löpande investeringar om 1,5 milj euro finns intaget åren 2008-2010 Den 

detaljerade dispositionsplanen för anslaget för kommunaltekniska investeringar (s.k 

löpande investeringar) fastställs av tekniska nämnden då budgeten fastställts av 

fullmäktige. Inom de löpande investeringarna bör breddningen av Österleden vid 

Marstrandsvägen ingå. 

Västra Ringvägen byggs under åren 2007-2011. År 2008 finns reserverat 0,298 milj. euro 

och år 2009 0,35 milj. euro och år 2010 0,3 milj. euro. I budgeten för år 2007 finns 

reserverat 0,273 milj. euro. 

För Hamnvägen finns år 2008 intaget ett planeringsanslag på 40.000 euro. Åren 2009- 

2010 finns intaget 0,5 milj. euro vardera året. 

Case Baltic: Kajkonstruktion kommer att byggas av staden under åren 2008 -2009 så att 

år 2008 finns ett anslag på 1 milj. euro och år 2009 ett anslag på 3 milj. euro. I investeringsstöd 

från TE-centralen beräknas 18,1% totalt 0,845 milj. euro. Fr.o.m. 2010 beaktas 

en hyresinkomst från Baltic i resultaträkningen. 

Case Baltic: För gatubyggnadsarbeten finns år 2009 reserverats 0,2 milj. euro. 

Östanpåvikens restaurering 

Målsättningen är att förbättra vikens rekreationsvärde. Totala kostnadsförslaget uppgår till 

0,43 milj. euro. Fastighetsägarna står för 0,03 milj. euro, staden för 0,24 milj. euro och 

Miljövårdscentralen för 0,16 milj. euro. Stadens andel finns intaget år 2007-2008. 

För iståndsättande av industritomter i Peders finns år 2008 intaget 0,246 milj. euro och 

år 2009 0,414 milj.euro. 

JAKOBSTADS VATTEN 

En preliminär dispositionsplan för verkets investeringsanslag på totalt 1,5 milj euro har 

uppgjorts. Tyngdpunkten i investeringarna kommer fortsättningsvis att ligga på 

ledningsnätens sanering. En mera detaljerad dispositionsplan fastställs av verkets styrelse 

då fullmäktige beviljat anslaget. 

För iståndsättande av industritomter finns 0,305 milj. euro år 2008 och 0,175 milj. euro år 

2009. 

HAMNSTYRELSEN 

Förlängning av Laukkokajen anslag år 2008 3,925 milj. euro. År 2007 finns reserverat 

1,5 milj. euro. Anslaget för infratrukturinvesteringar har skurits ned till 0,2 milj. euro (i 

ekonomiplan 0,3 milj. euro) 

ENERGIVERKSSTYRELSEN 

Investeringar görs ungefär i samma takt som tidigare dock med en lite större satsning på 

fjärrvärmenätet än tidigare år. 

Aktiekapitalsförhöjningen i Perhonjoki sker i enlighet med den finansieringsplan som 

uppgjorts ifall inga större förändringar sker. 

142

Budget_ekonomiplan_0810.pdf - Jakobstad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?