A-kassan och den svenska modellen - LO
A-kassan och den svenska modellen - LO
A-kassan och den svenska modellen - LO
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
A-<strong>kassan</strong> <strong>och</strong> <strong>den</strong> <strong>svenska</strong> <strong>modellen</strong><br />
Bertil Holmlund<br />
Nationalekonomiska institutionen<br />
Uppsala universitet<br />
<strong>LO</strong>–seminarium <strong>den</strong> 19 april 2010<br />
1
A-<strong>kassan</strong> <strong>och</strong> <strong>den</strong> <strong>svenska</strong> <strong>modellen</strong><br />
A-<strong>kassan</strong>s effekter påp<br />
arbetslösheten<br />
sheten<br />
A-<strong>kassan</strong> <strong>och</strong> produktiviteten<br />
Optimal arbetslöshetsf<br />
shetsförsäkring<br />
Frivillig kontra obligatorisk a-kassaa<br />
Finansieringsfrågor<br />
gor<br />
A-<strong>kassan</strong> <strong>och</strong> konjunkturpolitiken<br />
2
Effekter av högre h<br />
ersättning<br />
(eller längre l<br />
ersättningstid)<br />
Minskad sökaktivitet s<br />
<strong>och</strong> högre h<br />
lönekrav l<br />
bland arbetslösa sa som får f r högre h<br />
ersättning<br />
Minskat utflöde<br />
från n arbetslöshet, shet, dvs.<br />
längre arbetslöshetstider<br />
shetstider<br />
Ökat<br />
inflöde<br />
i arbetslöshet shet via fler<br />
uppsägningar<br />
Egen uppsägning<br />
Arbetsgivarinitierade uppsägningar<br />
3
Effekter av högre h<br />
ersättning, forts.<br />
Mer attraktivt att tillhöra arbetskraften<br />
A-<strong>kassan</strong> subventionerar deltagande i AK<br />
Ökad<br />
sökaktivitet bland oförs<br />
rsäkrade<br />
arbetslösa sa (för r att kvalificera sig för f<br />
ersättning)<br />
4
Högre a-kassa a<br />
innebär r alltså<br />
minskad sökaktivitet bland försf<br />
rsäkrade<br />
arbetslösa<br />
sa – längre arbetslöshetstider<br />
shetstider<br />
ökad<br />
benägenhet att börja b<br />
söka s<br />
för f r personer<br />
utanför r AK<br />
ökad<br />
sökaktivitet bland oförs<br />
rsäkrade arbetslösa<br />
sa<br />
(för r att bli kvalificerad för f r ersättning)<br />
– kortare<br />
arbetslöshetstider<br />
shetstider<br />
oklar totaleffekt påp<br />
arbetslöshetstiderna<br />
shetstiderna<br />
5
Tidsbegränsad ersättning innebär<br />
att sökaktiviteten s<br />
stiger när n r <strong>den</strong> arbetslöse<br />
se<br />
närmar sig utförs<br />
rsäkring<br />
vilket leder till att sannolikheten för f övergång till<br />
arbete (utflödet)<br />
ökar i närheten n<br />
av utförs<br />
rsäkring<br />
6
Överg<br />
vergång från n arbetslöshet shet till arbete<br />
Utflöde<br />
Ersättningsperiod<br />
Utförsäkring<br />
Arbetslöshetstid<br />
Utförsäkringstidpunkt<br />
7
Kontroller <strong>och</strong> sanktioner<br />
Sökaktiviteten prövas genom kontroller<br />
<strong>och</strong> sanktioner<br />
Ju strängare kontroller, desto mindre<br />
betyder ersättningsniv<br />
ttningsnivån<br />
8
Empiriska resultat<br />
Studier av enskilda individers beteende<br />
Hur påverkas p<br />
övergången till arbete<br />
(arbetslöshetstiderna) shetstiderna) av högre h<br />
a-kassa? a<br />
Jämförande länderstudier<br />
l<br />
Hur påverkas p<br />
arbetslösheten sheten av förändringar<br />
f<br />
av ersättningen?<br />
9
Studier enskilda individers beteende<br />
Högre ersättning <strong>och</strong> längre l<br />
ersättningstider<br />
leder till längre l<br />
arbetslöshetsperioder shetsperioder bland<br />
försäkrade<br />
Osäkerhet om <strong>den</strong> kvantitativa betydelsen<br />
Exempel: ökning av ersättningen från n 80 till 90<br />
procent ökar arbetslöshetsti<strong>den</strong> shetsti<strong>den</strong> med 2 veckor<br />
Högre ersättning påverkar p<br />
arbetskrafts-<br />
deltagandet positivt<br />
Oklart hur högre h<br />
ersättning påverkar p<br />
inflödet i<br />
arbetslöshet shet <strong>och</strong> arbetssökandet bland ej<br />
försäkrade<br />
10
Sannolikheten för f<br />
överg<br />
vergång till arbete ökar<br />
i närheten n<br />
av utförs<br />
rsäkring .<br />
Överg<br />
vergång från n arbetslöshet shet till arbete i Sverige <strong>och</strong> Norge<br />
11
Jämf<br />
mförande länderstudier<br />
l<br />
Exempel OECD (2006), Bassanini & Duval: Employment<br />
Patterns in OECD Countries: Reassessing the Role of<br />
Policies and Institutions<br />
<br />
Data för f r 21 OECD länder l<br />
1982-2003<br />
2003<br />
Ökning av ersättningskvoten med 10<br />
procentenheter leder till att arbetslösheten<br />
sheten ökar<br />
med ca en procentenhet<br />
Effekten påp<br />
arbetslösheten sheten försvagas f<br />
av aktiv<br />
arbetsmarknadspolitik<br />
Arbetsmarknadsutbildning leder till lägre l<br />
arbetslöshet<br />
shet<br />
12
A-<strong>kassan</strong> <strong>och</strong> produktiviteten:<br />
Bättre matchningar<br />
mekanismer<br />
Mer varaktiga anställningar<br />
Högre löner l<br />
(direkt <strong>och</strong> via färdighetstrf<br />
rdighetsträning)<br />
Risktagande <strong>och</strong> jobbskapande<br />
Acceptans för f r strukturomvandling<br />
Utslagning av lågproduktiva l<br />
jobb<br />
Ansträngning ngning påp<br />
jobbet<br />
13
A-<strong>kassan</strong> <strong>och</strong> produktiviteten:<br />
empirisk forskning<br />
Stöd d för f r att högre h<br />
ersättning leder till bättre b<br />
matchningar (längre anställningstider)<br />
Inget samband mellan ersättningsniv<br />
ttningsnivå <strong>och</strong> BNP<br />
per capita<br />
Negativ effekt påp<br />
sysselsättningen uppvägs av positiv<br />
effekt påp<br />
produktiviteten (?)<br />
Oklart om effekter påp<br />
acceptans för f<br />
strukturomvandling <strong>och</strong> ansträngning ngning påp<br />
jobbet<br />
14
Arbetsmarknadspolitik <strong>och</strong> trygghet på p<br />
arbetsmarkna<strong>den</strong><br />
aktiva åtg<br />
tgärder arbetslöshetsers<br />
shetsersättning<br />
ttning<br />
15
Hur ser en optimal<br />
arbetslöshetsf<br />
shetsförs<br />
rsäkring ut?<br />
16
A-<strong>kassan</strong> har många m<br />
komponenter…<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Obligatorium eller frivillighet<br />
Ersättningsniv<br />
ttningsnivå<br />
Ersättningens varaktighet (tidsprofil)<br />
Karensdagar<br />
Tak i ersättningen (nivå, , tidsprofil)<br />
Kvalifikationsregler<br />
Särskilda regler för f r deltidsarbetslösa<br />
Finansiering<br />
Krav påp<br />
sökaktivitet<br />
Samspel med aktiv arbetsmarknadspolitik<br />
Sanktioner vid egen uppsägning eller inaktivitet<br />
Reglering av frivilliga tilläggsf<br />
ggsförsäkringar<br />
17
Bör r ersättningsniv<br />
ttningsnivån n variera under<br />
arbetslöshetsperio<strong>den</strong>?<br />
shetsperio<strong>den</strong>?<br />
Olika modeller:<br />
Evig ersättning<br />
Tidsbegränsad ersättning<br />
Avtagande tidsprofil<br />
18
Olika modeller<br />
Ersättning<br />
Arbetslöshetstid<br />
19
Olika modeller<br />
Ersättning<br />
Arbetslöshetstid<br />
20
Olika modeller<br />
Ersättning<br />
Arbetslöshetstid<br />
21
Bör r ersättningsniv<br />
ttningsnivån n variera under<br />
arbetslöshetsperio<strong>den</strong>?<br />
shetsperio<strong>den</strong>?<br />
Avtagande tidsprofil ger starkare<br />
incitament att söka s<br />
efter arbete<br />
Välfärdsvinst i förhf<br />
rhållande till konstant<br />
ersättning<br />
Optimala nivån bestäms bl.a. av attityder<br />
till risk, möjligheter m<br />
till eget sparande <strong>och</strong><br />
fördelningspolitiska ambitioner<br />
22
Bör r ersättningsniv<br />
ttningsnivån n variera under<br />
arbetslöshetsperio<strong>den</strong>?<br />
shetsperio<strong>den</strong>?<br />
Hög g ersättning i början b<br />
minskar<br />
kostnaderna för f r att bli arbetslös<br />
Egen uppsägning<br />
Implicita kontrakt med arbetsgivaren<br />
Upprepade arbetslöshetsintr<br />
shetsinträ<strong>den</strong> kan<br />
beskattas genom karensperiod<br />
23
Sökkrav <strong>och</strong> sanktioner<br />
Sökkrav <strong>och</strong> krav påp<br />
att ta ”lämpligt”<br />
arbete<br />
Kontroller för f r att säkersts<br />
kerställa att kraven<br />
uppfylls<br />
Sanktion (sänkt ersättning) om indivi<strong>den</strong><br />
är r för f r passiv<br />
24
Avvägning mellan kontroller <strong>och</strong><br />
sanktioner – båda förhindrar f<br />
passivitet<br />
Kontroller resurskrävande medan<br />
sanktioner är r billiga<br />
Men kostnaderna för f r kontroller måste m<br />
vara<br />
orimligt höga h<br />
för f r att bli samhälls<br />
lls-<br />
ekonomiskt olönsamma<br />
25
Vad vet vi om sanktioners effekter?<br />
Experiment från n USA <strong>och</strong> Storbritannien<br />
Högre sökkrav s<br />
leder till kortare<br />
ersättningsperioder<br />
Studier från n Holland <strong>och</strong> Schweiz<br />
Hot om sanktioner (<strong>och</strong> genomförda<br />
sanktioner) leder ökar utflödet till arbete<br />
Svensk studie (van(<br />
<strong>den</strong> Berg & Vikstr<br />
van <strong>den</strong> Berg & Vikström, 2009)<br />
Sanktioner ökar utflödet till arbete<br />
26
Sanktioners effekter forts.<br />
Studier från n Schweiz <strong>och</strong> Sverige visar att<br />
sanktioner leder till<br />
att sämre s<br />
jobb accepteras (lägre lön, l<br />
mer<br />
deltid, kortare varaktighet)<br />
Sanktioner medför r alltså<br />
ökade inkomster genom snabbare övergång<br />
till arbete<br />
men också minskade inkomster genom sämre s<br />
jobb<br />
oklar effekt påp<br />
livsinkomster<br />
27
Arbetsmarknadspolitik som komplement<br />
till arbetslöshetsf<br />
shetsförs<br />
rsäkringen<br />
Arbetsmarknadspolitik för f r att testa<br />
arbetsviljan<br />
28
Arbetsmarknadspolitik som komplement<br />
till arbetslöshetsf<br />
shetsförs<br />
rsäkringen<br />
Arbetsmarknadspolitik för f r att testa<br />
arbetsviljan<br />
Arbetsmarknadspolitik som hot<br />
Om en åtgärd upplevs som övervägande<br />
negativ kan hot om åtgärdsplacering leda till<br />
förkortade arbetslöshetstider<br />
shetstider<br />
29
Vad vet vi om arbetsmarknads-<br />
politik som hot ?<br />
Experiment från n USA<br />
Krav påp<br />
deltagande i åtgärd som villkor för f<br />
fortsatt ersättning<br />
Stort utflöde till arbete innan programmet hade<br />
startat<br />
Studie från n Danmark<br />
Ökad<br />
”risk” att placeras i åtgärd leder till kortare<br />
arbetslöshetstider<br />
shetstider<br />
Aktiv arbetsmarknadspolitik som ”regim” bidrar till<br />
lägre arbetslöshet<br />
shet även om enskilda program har små<br />
”behandlingseffekter”<br />
30
Sannolikheten för f<br />
överg<br />
vergång till arbete ökar i närheten n<br />
av<br />
utförs<br />
rsäkring<br />
även när n<br />
r utförs<br />
rsäkring innebär r placering i åtg<br />
tgärd<br />
31
Frivillig eller obligatorisk a-kassa?<br />
a<br />
<br />
<br />
<br />
Frivillig a-kassa a<br />
riskerar leda till<br />
”snedrekrytering” – personer med låga l<br />
risker<br />
deltar inte<br />
Frivillig a-kassa a<br />
måste m<br />
subventioneras för f r att<br />
få stor anslutning – <strong>svenska</strong> <strong>modellen</strong> (Gent)<br />
Varför r inte obligatorium som sjukförs<br />
rsäkringen?<br />
32
Argument för f<br />
r frivillig a-kassa a<br />
i fackets regi<br />
<br />
<br />
<br />
Innebär r incitament för f r facket att motverka<br />
arbetslöshet<br />
shet – om det finns viss koppling<br />
mellan arbetslöshet shet <strong>och</strong> egenavgifter<br />
Fungerar som indirekt subvention av fackligt<br />
medlemskap – hög g fackanslutning ger<br />
legitimitet åt t <strong>svenska</strong> <strong>modellen</strong><br />
Varför r inte direkt subvention?<br />
33
Minskade subventioner har minskat antalet<br />
kassamedlemmar<br />
4,000,000<br />
Antalet kassamedlemmar<br />
3,800,000<br />
3,600,000<br />
3,400,000<br />
3,200,000<br />
3,000,000<br />
2006 2007 2008 2009<br />
34
Antalet kassamedlemmar som andel av arbetskraften 16-64<br />
.90<br />
.85<br />
.80<br />
.75<br />
.70<br />
.65<br />
.60<br />
2006 2007 2008 2009<br />
35
Andel arbetslösa sa vid af som har a-kassa<br />
a<br />
.80<br />
.75<br />
.70<br />
.65<br />
.60<br />
.55<br />
.50<br />
.45<br />
.40<br />
99 00 01 02 03 04 05 06 07 08<br />
36
Andel arbetslösa sa enligt AKU med a-kassa<br />
a<br />
Andel arbetslösa enligt AKU med a-kassa<br />
.4<br />
.3<br />
.2<br />
.1<br />
.0<br />
2005 2006 2007 2008 2009<br />
37
Trendmässig minskning av organisationsgra<strong>den</strong><br />
.80<br />
Andel fackanslutna bland anställda 15-74<br />
.78<br />
.76<br />
.74<br />
.72<br />
.70<br />
.68<br />
.66<br />
2005 2006 2007 2008 2009<br />
38
Facklig organisationsgrad (%) efter kön,<br />
k<br />
privat (p) <strong>och</strong> offentlig (o) sektor<br />
100<br />
Kvinnor (o)<br />
90<br />
Män (o)<br />
80<br />
Män (p)<br />
70<br />
Kvinnor (p)<br />
60<br />
1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003<br />
39
Facklig organisationsgrad, procent av antalet anställda<br />
40
Alternativ för f<br />
r a-<strong>kassan</strong><br />
a<br />
Fortsatt frivillig men högre h<br />
subventioner<br />
<strong>och</strong> lägre l<br />
premier<br />
Är r en återgång till tidigare medlemstal trolig?<br />
Obligatorisk a-kassaa<br />
Leder till minskad facklig organisationsgrad,<br />
legitimitetsproblem för f r <strong>svenska</strong> <strong>modellen</strong><br />
Obligatorium med incitament att välja v<br />
a-a<br />
kassa (SOU 2008:54)<br />
Påverkar det organisationsgra<strong>den</strong>?<br />
41
Finansieringsfrågor<br />
gor<br />
Arbetsgivarfinansierad a-kassa? a<br />
Jfr ”experience rating” i USA<br />
Nuvarande system innebär r subvention av<br />
företag <strong>och</strong> branscher med<br />
hög g deltidsarbetslöshet<br />
shet<br />
omfattande visstidsanställningar<br />
stora säsongsvs<br />
songsvängningarngningar<br />
Varför r inte låta l<br />
företagen f<br />
betala en del av<br />
arbetslöshetsers<br />
shetsersättningen ttningen till deltidsarbetslösa?<br />
sa?<br />
42
Arbetslöshet shet (u) <strong>och</strong> deltidsarbetslöshet shet (p),<br />
andelar av arbetskraften<br />
.10<br />
.08<br />
u<br />
.06<br />
p<br />
.04<br />
.02<br />
.00<br />
2005 2006 2007 2008 2009<br />
43
A-<strong>kassan</strong> <strong>och</strong> konjunkturpolitiken<br />
Bör r ersättningsniv<br />
ttningsnivåer <strong>och</strong>/eller<br />
ersättningstider automatiskt förlf<br />
rlängas i<br />
lågkonjunkturer?<br />
Förstärkning rkning av automatiska stabilisatorer<br />
Mindre incitamentsproblem i lågkonjunkturerl<br />
Alternativ (<strong>svenska</strong> <strong>modellen</strong>): konjunktur-<br />
anpassad aktiv arbetsmarknadspolitik<br />
44
Change language