Beslutshandling

Objektnr 52 50 10 

Beslutshandling oktober 2004 

Riksväg 50 och 32 mellan E4 och Motala 

Vägutredning

Medverkande 

Beställare: Vägverket Region Sydöst 

Projektledare: 

Göran Öhlund 

Bitr projektledare: Jenny Adler 

Konsult: WSP Samhällsbyggnad 

Uppdragsansvarig: Bo Asplind 

Handläggare MKB: Conny Axelsson och Lena Dübeck 

Projektgrupp: Tore Gunnarsson Vägverket Region Sydöst (t.o.m juni 2003) 

Göran Öhlund 

Vägverket Region Sydöst 

Leif Ringhagen 


Jenny Adler Vägverket Region Sydöst (fr.o.m april 2003) 

Lars Forsberg 

Mjölby kommun 

Alf Johansson 

Motala kommun 

Lars-Erik Olsson Vadstena kommun 

Urban Runesson Ödeshög kommun 

Catarina Jacobsson Länsstyrelsen i Östergötlands län 

Bo Asplind 

WSP Samhällsbyggnad 

Conny Axelsson 


Lena Dübeck 


Kartor: Allmänt kartmaterial från Lantmäteriverket, medgivande L 1999/139 

Genomförande 

Arbetet med denna vägutredning har bedrivits i en projektgrupp med representanter 

från Länsstyrelsen i Östergötland samt Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner. 

Arbetet har också följts av en samrådsgrupp bestående av vägdirektören i Region 

Sydöst, kommunalråden i de fyra kommunerna, länsrådet i Östergötland samt representanter 

för Vägverkets huvudkontor och Riksantikvarieämbetet. Naturvårdsverket 

har valt att inte medverka i samrådsgruppen. 

Den i vägutredningen ingående miljökonsekvensbeskrivningen har varit föremål för 

så kallat utökat samråd med statliga myndigheter, länsstyrelsen, kommunerna samt 

organisationer och föreningar. Samrådsmöten med allmänheten har hållits vid fyra 

tillfällen under juni månad år 2002 i Motala, Skänninge, Vadstena respektive Ödeshög. 

Allmänheten har också givits tillfälle att yttra sig över miljökonsekvensbeskrivningen 

genom att en samrådshandling har hållits tillgänglig på respektive kommunkontor 

under tiden 7 januari-31 mars år 2003. Länsstyrelsen i Östergötland har godkänt miljöbeskrivningen 

enligt beslut daterat 2003-09-10. Därefter har vägutredningen och miljökonsekvensbeskrivningen 

remissbehandlats och ställts ut för allmänhetens granskning 

under perioden 1 oktober-19 december år 2003. 

Som underlag för vägutredningen har bland annat en kulturmiljöutredning samt en 

regionalekonomisk analys utförts. Kulturmiljöutredningen "Nationell stamväg Motala- 

E4. Översiktlig kulturmiljöanalys. Maj 2001" har utförts under ledning av landskapsarkitekt 

Bengt Schibbye, Schibbye Landskap AB. Representanter från Riksantikvarieämbetet, 

Länsstyrelsen i Östergötland och Östergötlands länsmuseum samt 

kulturmiljösakkunniga på Vägverket har medverkat i utredningsarbetet. Den regionalekonomiska 

analysen har utförts av Växjö Universitet och Högskolan i Kalmar och 

redovisas i rapporten "Regionalekonomiska konsekvenser av infrastrukturinvesteringar 

- en regionalekonomisk analys för det nationella stamvägnätet mellan Motala 

och väg E4". Vidare har en analys av möjligheterna att styra bort tung genomfartstrafik 

från riksväg 50 gjorts. Denna analys redovisas i rapporten "Riksväg 50 och 32 mellan E4 

och Motala. Styrning av tung genomfartstrafik. Vägverket 2002-06-10". 

De gestaltningsmässiga konsekvenserna av de studerade vägalternativen redovisas i 

ett separat dokument "PM om gestaltningsfrågor, oktober 2003". 

Flygfoton: 

Övriga foton: 

Michael Lyckholm, Skymovies 

Conny Axelsson och Lena Dübeck, WSP Samhällsbyggnad 

Omslagsbilden visar Riksväg 50 längs Omberg, vy mot norr

Innehållsförteckning 

1. Sammanfattning av vägutredningen 

2. Samråd 

3. Beslut 

Bilagor 

1. PM över inkomna synpunkter, 2004-03-15 

2. PM angående påverkan på Natura 2000-områden, 2004-01-27 

3. Vägutredning, förslagshandling oktober 2003 

4. PM om gestaltningsfrågor, oktober 2003 

5. Styrning av tung genomfartstrafik, utredning 2002-06-10 

6. Förstudie, förslagshandling 2002-02-08 

7. Översiktlig kulturmiljöanalys, maj 2001. Schibbye Landskaps AB 

8. Regionalekonomiska konsekvenser, mars 2001. Växjö Universitet 

och Högskolan i Kalmar 

Riksväg 50 och 32 mellan E4 och Motala • Vägutredning • Beslutshandling 1

1. Sammanfattning av vägutredningen 

Bakgrund och förutsättningar 

Regeringsuppdrag 

Riksväg 50 mellan Motala och E4 har varit föremål 

för flera utredningar under 1980-talet. I samband 

med att den nationella vägtransportplanen 

för perioden 1998-2007 fastställdes gav Regeringen 

följande uppdrag till Vägverket: 

”Vägverket skall som underlag för ett 

fastställelsebeslut för investeringar för att 

binda samman det nationella stamvägnätet 

mellan Motala och väg E4, efter samråd med 

Riksantikvarieämbetet och Statens naturvårdsverk, 

redovisa dels åtgärder på lång sikt 

för att nå en hållbar helhetslösning, dels förslag 

på investeringar för den kommande tioårsperioden. 

Alternativet att styra bort tung 

godstrafik från riksväg 50 vid Omberg skall 

konsekvensbeskrivas. I ett sådant alternativ 

bör åtgärder övervägas som kan förstärka 

sambandet mellan vägen och områdets kulturoch 

naturvärden." 

Detta uppdrag har, beroende på bland annat miljöbalkens 

tillkomst, resulterat i en ny vägutredning 

med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. 

Vägutredningen har föregåtts av en förstudie. 

Riksväg 50- en nationell stamväg 

Riksväg 50 mellan Jönköping och Örebro ingår i 

det nationella stamvägnätet, vilket omfattar sådana 

vägar som uppfyller en utpräglad mångsidig 

funktion för landets ekonomi och välfärd. På stamvägnätet 

går huvuddelen av alla långväga transporter. 

Med hänsyn till stamvägarnas viktiga funktion i 

det nationella vägtransportsystemet ställs särskilt 

höga krav vad avser framkomlighet och säkerhet 

på dessa vägar. 

Nuvarande vägstandard 

Riksväg 50 ingår i det nationella stamvägnätet och 

utgör en viktig led för långväga godstransporter 

mellan Bergslagsregionen och E4 med vidare 

koppling till södra Sverige och kontinenten. 

Lastbilsandelen är hög och uppgår på vissa delsträckor 

till över 20%. Under den senaste tioårsperioden 

har antalet lastbilar på riksväg 50 mer än 

fördubblats. 

Nuvarande riksväg 50 har mycket låg standard på 

sträckan Alvastra-Motala. Vägen är smal, 6-7 

meter, och hastigheten är begränsad till 50 eller 70 

km/timme på stora delar av sträckan. Den låga 

vägstandarden medför dålig framkomlighet och 

hög olycksrisk. Riksväg 50 går genom ett rikt naturoch 

kulturlandskap med miljöer som Omberg, 

Tåkern och Vadstena, vilka påverkas av buller 

och andra störningar från trafiken. Nuvarande 

brister i vägsystemet inverkar också negativt på 

möjligheterna att utveckla näringslivet, bland annat 

turistnäringen, i Vadstena kommun. 

Nuvarande riksväg 50 följer än idag den gamla 

vägsträckningen mellan Alvastra och Vadstena. 

Vägen går från by till by och från gård till gård. I 

förhållande till sin nuvarande funktion som nationell 

stamväg har riksväg 50 låg standard med hög 

olycksrisk, dålig framkomlighet och miljöstörningar 

som följd. 

Riksväg 32 mellan Vetlanda och Motala ingår i 

det regionala vägnätet och är en viktig transportled 

inom Östergötland och Småland. Lastbilsandelen 

uppgår till cirka 10%. 

Nuvarande riksväg 32 har låg standard mellan 

Skänninge och Motala. Vägbredden är cirka 

7 meter och hastigheten är begränsad till 

70 km/timme på delar av sträckan. Genom 

Motala är hastigheten 50 km/timme. Den låga 

vägstandarden medför dålig framkomlighet och 

hög olycksrisk. Trafiken på vägen medför bullerstörningar 

i bland annat Motala. 

2 

Riksväg 50 och 32 mellan E4 och Motala • Vägutredning • Beslutshandling

Trafik 

Uppmätta trafikflöden år 2002 framgår av nedanstående 

figur. Riksväg 50 har betydligt större andel 

genomfartstrafik än riksväg 32. Cirka 80% av 

lastbilstrafiken på riksväg 50 kör hela sträckan 

E4-Motala. Motsvarande andel på riksväg 32 är 

35%. 

Från år 2002 fram till år 2010 beräknas personbilstrafiken 

öka med cirka 20% och lastbilstrafiken 

öka med cirka 30%. 

Vägförslag 

Vägtyp 

Vägtypen väljs med hänsyn till vägens funktion samt förväntat trafikflöde 

på vägen. För riksväg 50 och 32 är vägtypen beroende av vilket 

vägsystem som kommer att väljas. Följande vägtyper är tänkbara: 

Normal väg, bredd 9 meter 

Mötesfri väg, bredd 14 meter 

Uppmätta trafikflöden år 2002, årsmedeldygnstrafik. 

Antal tunga fordon inom parentes. 

Fyrfältsväg, bredd 18,5 meter 


Alternativa vägsystem 

Utredningen redovisar följande alternativa vägsystem: 

• Nollalternativ 

• Alternativ Nollplus 

• Alternativ Riksväg 50 

• Alternativ Riksväg 32 

Studerade vägkorridorer (samtliga alternativ). 

4 


Nollalternativ 

Nollalternativet är ett jämförelsealternativ som 

innebär att nuvarande vägar behålls och att endast 

normalt underhållsarbete utförs. 

Alternativ Nollplus 

Möjligheterna att förbättra befintlig väg, i huvudsak 

inom nuvarande vägområde, ska enligt väglagen 

alltid prövas vid planering av vägåtgärder. Ett sådant 

alternativ brukar kallas för Alternativ Nollplus. På 

grund av nuvarande vägars dåliga standard och 

planerad ny sträckning av riksväg 50 förbi Motala 

föreslås förbättringsalternativet i detta fall även 

innehålla vissa ombyggnadsåtgärder. Nya vägsträckningar 

föreslås för riksväg 50 förbi Omberg 

och Vadstena samt för riksväg 32 mellan Södra 

Freberga och Varv. I övrigt breddas befintliga vägar 

till 9 meter. Tillåten hastighet blir 70-90 km/ 

timme. Riksväg 50 behålls som nationell stamväg 

och riksväg 32 som regional väg. 

• Delen mellan Ödeshög och Alvastra byggs om 

till mötesfri landsväg med befintlig bredd 

(13 meter), tillåten hastighet 90 km/timme. 

• Delen mellan Alvastra och Motala breddas till 

normal landsväg (9 meter) i befintlig sträckning 

med undantag för delarna Alvastra-Väversunda 

och förbi Vadstena där vägen dras i ny sträckning 

som normal landsväg (9 meter) alternativt 

mötesfri landsväg (14 meter), tilllåten hastighet 

50-90 km/timme. 

• Delen mellan Motala och Skänninge byggs om 

till normal landsväg (9 meter), men dras i ny 

sträckning söder om Motala från Södra 

Freberga till Varv, tillåten hastighet 70-90 km/ 

timme. 

• Mellan Skänninge och Mjölby behålls befintlig 

väg, tillåten hastighet 90 km/timme. 

• Korsningar vid Vadstena och Södra Freberga 

utformas som cirkulationsplatser och i övrigt 

med vänstersvängfält. 

• Utfarter samordnas där så är möjligt, hållplatsfickor 

anläggs, bostäder bullerskyddas och 

skyddsåtgärder vidtas för yt- och grundvattentäkter. 

• Säkra gång- och cykelförbindelser tillskapas 

parallellt med riksväg 50 och 32. Förbindelserna 

ska vara gena och sammanhängande. Befintliga 

lokala vägar utnyttjas så långt som möjligt. 

Alternativ Nollplus, förslag till vägstandard. 


Alternativ Riksväg 50 

Riksväg 50 behålls som nationell stamväg och 

riksväg 32 behålls som regional väg. 


till mötesfri landsväg med befintlig bredd (13 

meter), tillåten hastighet 90 km/timme. 

• Delen mellan Alvastra och Vadstena breddas 

till normal landsväg (9 meter) alternativt 

mötesfri väg (14 meter) i befintlig sträckning, 

men dras i ny sträckning förbi Omberg, Skedet, 

Rogslösa, Herrestad, Erlunda, Gatugården 

och Vadstena, tillåten hastighet 90 km/ 

timme. 

• Delen mellan Vadstena och Motala byggs om 

till mötesfri landsväg (14 meter) i ny sträckning, 

tilllåten hastighet 90 km/timme. 


till normal landsväg (9 meter), men dras i ny 

sträckning söder om Motala från Södra 

Freberga till Varv samt förbi Födekulla, tillåten 

hastighet 70-90 km/timme. 

• Delen mellan Skänninge och Mjölby byggs om 

till mötesfri landsväg (14 meter) i befintlig 

sträckning, tillåten hastighet 90 km/timme. 

• Korsningar utformas med trafikplats i Södra 

Freberga, med cirkulationsplatser i Vadstena 

och i övrigt med vänstersvängfält. 

• Säkra gång- och cykelförbindelser tillskapas 

parallellt med riksväg 50 och 32. Förbindelserna 

ska vara gena och sammanhängande. 

Befintliga lokala vägar utnyttjas så långt som 

möjligt. 

Alternativ Riksväg 50, förslag till vägstandard. 

6 


Alternativ Riksväg 32 

Riksväg 32 blir nationell stamväg och riksväg 50 

blir regional väg. 


till mötesfri landsväg med befintlig bredd (13 

meter), tillåten hastighet 90 km/timme. 

• Mellan Alvastra och Vadstena behålls befintlig väg, 

tillåten hastighet 50-70 km/timme. 

• Förbi Vadstena byggs en normal landsväg 

(9 meter) i ny sträckning fram till väg 206, tillåten 

hastighet 90 km/timme. 

• Delen mellan Vadstena och Motala breddas till 

normal landsväg (9 meter) i befintlig sträckning, 

men dras i ny sträckning förbi 

Vätterviksbadet och Hagebytorp, tillåten hastighet 

70-90 km/timme. 

• Korsningar med riksväg 50 utformas med 

cirkulationsplatser i Vadstena och i övrigt med 

vänstersvängfält. 


till fyrfältsväg (18,5 meter) alternativt mötesfri 

väg (14 meter) i ny sträckning med lokala 

parallellvägar, tillåten hastighet 110 km/timme. 

Planskilda korsningar anläggs vid Södra 

Freberga, Fågelsta och Skänninge. 

• Delen mellan Skänninge och Mjölby breddas 

till fyrfältsväg (18,5 meter) i befintlig sträckning 

med lokala parallellvägar, tilllåten hastighet 

110 km/timme. 

• Genomgående tung trafik ”styrs” till riksväg 32. 

• En ny säker gång- och cykelförbindelse tillskapas 

mellan Vadstena och Motala. I övrigt 

nyttjas befintlig riksväg 50 och 32 som gångoch 

cykelförbindelser. 

Alternativ Riksväg 32, förslag till vägstandard. 


Konsekvenser för trafik och trafikanter 

Vägarnas funktion 

Nollalternativet och Alternativ Nollplus uppfyller 

inte kraven på en långsiktigt hållbar lösning för den 

nationella stamvägen mellan E4 och Motala. 

Även med Alternativ Nollplus kommer nuvarande 

brister vad avser framkomlighet och trafiksäkerhet 

till stor del att kvarstå. 

Alternativ Riksväg 50 ger en långsiktigt god funktion 

för såväl den nationella som den regionala 

trafiken mellan E4 och Motala. 

Alternativ Riksväg 32 ger en långsiktigt god funktion 

för såväl den nationella som regionala trafiken 

mellan E4 och Motala. Funktionen blir dock inte 

lika bra som med Alternativ Riksväg 50 beroende 

på att avståndet för den genomgående trafiken 

blir längre. För att få den genomgående lastbilstrafiken 

att använda den längre vägen krävs sannolikt 

någon form av övervaknings- och kontrollsystem. 

Nollalternativet, Alternativ Nollplus och Alternativ 

Riksväg 50, trafikflöden år 2010, fordon 

per årsmedeldygn. Antalet tunga fordon inom 

parantes. Alternativ Nollplus och Alternativ 

Riksväg 50 redovisas med röda siffror på avsnitt 

där de skiljer sig från Nollalternativet. 

Trafik år 2010 

Fram till år 2010 beräknas personbilstrafiken öka 

med cirka 20% och lastbilstrafiken med cirka 

30% i förhållande till 2002 års trafik. Detta innebär 

att den totala trafiken på riksväg 50 ökar till 

cirka 3 500 fordon per årsmedeldygn vid Omberg/ 

Tåkern och till cirka 6 200 fordon per årsmedeldygn 

mellan Vadstena och Motala. Genom Vadstena 

ökar trafiken till cirka 7 500 fordon per årsmedeldygn, 

varav cirka 960 är lastbilar. 

Fram till år 2025 beräknas ökningen bli 50-60% 

för personbilar respektive 60-70% för lastbilar. 

Alternativ Riksväg 32, trafikflöden år 2010, 

fordon per årsmedeldygn om all genomgående 

trafik flyttas över från riksväg 50 till riksväg 32. 

Antalet tunga fordon inom parantes. 

8 


Styrning av tung trafik 

En avgörande fråga när det gäller valet av vägalternativ 

är den tunga trafikens vägval. Lastbilstrafiken 

väljer i stor utsträckning den kortaste 

vägen mellan start och mål även om denna har 

lägre framkomlighets- och säkerhetsstandard än 

den längre alternativa vägen. Detta beror på att 

det oftast är billigare för transportföretaget att 

köra den kortare vägen. 

Avståndet mellan Ödeshög och Motala är 42 km 

via riksväg 50 och 51 kilometer via riksväg 32. En 

standardförbättring på riksväg 32, även om den är 

kraftfull, bedöms inte vara en tillräcklig åtgärd för 

att få den genomgående lastbilstrafiken att välja 

den nio kilometer längre vägen. Det är heller inte 

tänkbart att begränsa framkomligheten för lastbilstrafiken 

på nuvarande riksväg 50 eftersom tillgängligheten 

för den lokala trafiken till bland annat 

Vadstena behöver vara god. Detta innebär att det 

kommer att krävas någon form av styrning av den 

genomgående lastbilstrafiken för att den ska välja 

den längre vägen via Mjölby. 

Möjligheterna att styra den tunga genomfartstrafiken 

bort från riksväg 50 har studerats i en 

separat utredning "Riksväg 50 och 32 mellan E4 

och Motala. Styrning av tung genomfartstrafik. 

2002-06-01". I utredningen konstateras att det bör 

vara möjligt att styra den tunga genomfartstrafiken 

om riksväg 32 har hög standard på delen 

Mjölby-Motala. 

I utredningen redovisas flera tänkbara metoder 

för styrning av den tunga genomfartstrafiken, allt 

från enkla åtgärder i form av vägvisning och 

genomfartsförbud till tekniskt avancerade informations- 

och vägvalssystem. Dessutom redovisas 

konsekvenserna av en sådan styrning. Samtliga 

metoder kräver någon form av övervakning och 

kontroll. 

Tillgänglighet 

Alternativ Nollplus innebär att restiden minskar 

jämfört med Nollalternativet beroende på att vägstandarden 

förbättras och att några ”70-sträckor” 

byggs bort. Restiden genom Motala minskar kraftigt. 

Alternativ Riksväg 50 innebär att hastighetsstandarden 

på riksväg 50 höjs till 90 km/timme på 

hela sträckan Ödeshög-Motala. Även på riksväg 

32 kommer hastigheten att kunna höjas till 90 km/ 

timme på större delen av sträckan. 

Alternativ Riksväg 32 innebär hastighetsstandard 

110 km/timme på hela sträckan Ödeshög-Motala. 

Jämfört med Alternativ Riksväg 50 blir restiden 

mellan Ödeshög och Motala densamma för personbilar 

och cirka fyra minuter längre för lastbilar. 

Trafiksäkerhet 

Trafiksäkerheten förbättras i samtliga alternativ. 

Antalet dödade och svårt skadade personer på de 

aktuella delarna av riksväg 50 och 32 förväntas 

minska med 10-15% i Alternativ Nollplus, 30-35% i 

Alternativ Riksväg 50 och 40-45% i Alternativ 

Riksväg 32. 


Konsekvenser för miljön 

Naturmiljö 

Inom utredningsområdet finns elva områden som 

är utsedda som Natura 2000-områden. Inom 

utredningsområdet finns tio riksintresseområden 

för naturvården. De sammanfaller delvis med 

Natura 2000-områdena. De naturmiljöer som påverkas 

mest av vägalternativen är Sjöstorp, 

Omberg och Tåkern, Hagebyhöga, Långvrån och 

Hilltorps kalkkärr samt Mjölbyfältet. Omberg har 

en speciell topografi samt en rik vegetation och 

flora och räknas till ett av de värdefullaste naturområdena 

i södra och mellersta Sverige. Tåkern 

är en av Nordeuropas främsta fågelsjöar. Omberg 

och Tåkern bildar tillsammans en enhet i landskapet 

med flera beröringspunkter t ex naturgeografiska 

och hydrologiska. Sjöstorp och Sjöstorpsmyren, 

Hagebyhöga, Södra Freberga och Hilltorps kalkkärr 

utgör alla kalkkärr med mycket värdefull 

flora och känslig hydrologi. Naturvärdena där är 

beroende av att markens hålls öppen genom 

hävd. Långvrån är en örtrik ädellövskog som utgör 

en rest av en förr vanlig biotop i slättlandskapet. 

Mjölbyfältet är en isälvsavlagring av mycket 

stor betydelse för tolkning av inlandsisens avsmältning 

och andra geologiska processer. 

Riksintressen. 

10 


Inget av de tre utbyggnadsalternativen bedöms 

leda till påtaglig skada på något riksintresse eller 

Natura 2000-område. Gynnsam bevarandestatus 

kan upprätthållas för dessa områdens skyddsvärda 

arter och miljöer under förutsättning att 

hänsyn och särskilda skyddsåtgärder vidtas under 

kommande planeringsskeden och i byggfasen. I 

anslutning till rikkärren bör hydrologiska undersökningar 

genomföras. 

Samtliga utbyggnadsalternativ berör några lokaler 

för nationellt rödlistade arter (2–4 lokaler). Möjliga 

åtgärder bedöms kunna vidtas i de flesta fall 

så att gynnsam bevarandestatus kan upprätthållas 

för arterna. Flest lokaler berörs av Alternativ 

Riksväg 50, däribland en lokal för större vattensalamander 

som dessutom är skyddad enligt EU:s 

art- och habitatdirektiv. 

Alternativ Riksväg 32 är det bästa alternativet 

från naturmiljösynpunkt. Det är positivt för naturlandskapet 

kring Omberg och Tåkern och det gör 

minst intrång i skyddsvärda biotoper. Den totala 

sträckan där helt ny väg behöver anläggas genom 

terrängen är cirka 20 km varav 15 km utgörs av 

sträckan Skänninge-Motala och 5 km utgör omläggning 

av nuvarande riksväg 50. Alternativet 

bedöms vara jämförbart med eller något sämre än 

Nollalternativet. Det uppfyller samtliga projektmål 

som berör naturmiljön. Vid en jämförelse 

mellan Alternativ Riksväg 32 Väst och Öst är alternativ 

Väst sannolikt något bättre under förutsättning 

att större ingrepp kan undvikas i betesmarken 

med kalktorrängar vid Fågelsta. 

Det sämsta alternativet från naturmiljösynpunkt 

är Alternativ Riksväg 50. Alternativet påverkar 

naturlandskapet kring Omberg och Tåkern mest 

och det gör flest intrång i skyddsvärda biotoper. 

Den totala sträckan där helt ny väg behöver 

anläggas genom terrängen är cirka 27 km varav 

18 km utgör omläggning av nuvarande riksväg 50 

och 9 km utgör ny sträckning av riksväg 32. Alternativet 

bedöms vara tydligt sämre än Nollalternativet 

från naturmiljösynpunkt. 

Alternativ Nollplus och Alternativ Riksväg 50 

medför ungefär samma bullernivå vid Tåkern 

som i nuläget. Detta innebär att gränsen för 

40 dBA, som är riktvärdet för friluftsområden, 

kommer att gå 200-300 meter från Tåkerns 

strand. Med Alternativ Riksväg 32 kommer 

samma gräns att gå 400-500 meter från stranden. 

Samtliga utbyggnadsalternativ leder till påverkan 

på djurlivet i form av barriärer och trafikdöd. Åtgärder 

för att mildra effekterna kan utformas i en 

viltstyrningsplan/passageplan i samband med 

arbetsplaneskedet. Genom lämpliga åtgärder 

torde det vara möjligt att skapa likvärdiga eller 

bättre förutsättningar för djurlivet jämfört med 

Nollalternativet. Utformning av lämpliga åtgärder 

bedöms som mer betydelsefulla än val av 

utbyggnadsalternativ. 

Samtliga utbyggnadsalternativ bedöms leda till 

bättre skydd mot föroreningar från vägdagvatten 

och läckage från olyckor med farligt gods. 

Ombergs lövskogsbranter. 


Alvastra klosterruin. 

Kulturmiljö 

Inom utredningsområdet finns det tre riksintresseområden 

för kulturmiljö: Omberg-Tåkern, Vadstena 

och Skänninge. Det ytmässigt största är 

Omberg-Tåkernområdet där det är slättbygden i 

sin helhet som är uttryck för riksintresset. Värdefulla 

delar utgör bland annat järnålderslämningar, 

medeltida kyrkor, byarna Herrestad och Skedet, 

Hovgården och ytterligare några storgårdar, fornborgar 

och kyrkor. 

Klostret, slottsmiljön, stadsplanen med stora torget, 

gatunätets karaktär med slutna kvarter i centrum 

och öppna tomter mot ytterkanterna, hospitalsanläggningar 

och stadens silhuett och kontakt 

med vattnet är av värde för riksintresset Vadstena. 

I Skänninge är det bland annat stadens slutna 

kvarter i centrum och öppna kvarter längre ut, 

den direkta övergången i det öppna odlingslandskapet, 

stadens silhuett och anblicken från 

det omgivande slättlandskapet som är värdefullt. 

Det finns också ett stort antal bevarandevärda 

kulturmiljöer, av vilka kan nämnas milstolpar, 

Väversunda kyrkomiljö, Rogslösa kyrkby, 

Kvissberga gård, Södra Freberga, Sjökumla samt 

Varvs kyrkomiljö. 

Väg i ny sträckning enligt Alternativ Nollplus och 

Alternativ Riksväg 50 mellan Alvastra och 

Vävergården ligger i ett för kulturmiljön, både 

från markanvändnings- och terrängsynpunkt, 

främmande läge. Alternativen bedöms därför ge 

påtagligt negativa konsekvenser på riksintresset. 

Läget är däremot positivt för de kulturmiljövärden 

som randbebyggelsen längs nuvarande väg vid 

Ombergs fot representerar. 

Vid Skedet, Rogslösa, Herrestad, Erlunda och 

Gatugården är det inte möjligt att bredda vägen 

enligt Alternativ Riksväg 50 med hänsyn till 

framför allt kultur- eller boendemiljöintressen. För 

kulturmiljöintressena i den något större skalan bedöms 

konsekvenserna av nya vägsträckningar 

som påtagliga, då den nya vägen på ett flertal ställen 

bryter ett gammalt vägmönster och inte följer 

eller understryker terrängformerna. En följd av 

försämrad arrondering av, och tillgänglighet till, 

instängd jordbruksmark kan exempelvis bli igenväxning; 

detta skulle få mycket negativa konsekvenser 

för kulturlandskapet. 

Alternativ Riksväg 32 medför positiva konsekvenser 

för riksintresset Omberg-Tåkern. En 

samlokalisering med järnvägen mellan Norrsten 

och Mjölby, speciellt enligt Alternativ Riksväg 32 

Väst, får till följd en cirka sex meter bred markremsa 

mellan gränserna för banområde och vägområde. 

Dessa sannolikt svårbrukade ytor kan 

leda till ändrad gröda, exempelvis energiskogsodling 

eller skogsplantering, eventuellt också 

spontan igenväxning, vilket är negativt för det 

öppna odlingslandskapet. 

12 


Rekreation och friluftsliv 

Inom utredningsområdet finns två riksintressen 

för friluftslivet. Dels Vättern med öar och strandområden 

som innebär att turismens och friluftslivets, 

främst det rörliga friluftslivets, intressen 

ska beaktas. Vattenmiljön med stränder och 

vattenrelaterade friluftsaktiviteter åtnjuter skyddet. 

Dels Omberg-Tåkern som är ett av Sydsveriges 

mest populära utflyktsmål med frilufts- och 

besöksanläggningar samt naturoch kulturmiljöer 

av högsta värde. 

De mest intressanta områdena för friluftsliv och 

turism inom utredningsområdet ligger i den västra 

delen mellan Ödeshög och Vadstena. Stora 

värden finns även i Skänninge, vid Fågelsta och 

norr om Mjölby, men koncentrationen av besöksvärda 

miljöer är inte lika stor i denna del av 

utredningsområdet. Landskapet vid Omberg- 

Tåkern intar en särställning när det gäller naturoch 

kulturvärden och även när det gäller antalet 

besöksanläggningar. Särskilda satsningar på turism 

inom detta område stöds av såväl lokala, som regionala 

och nationella myndigheter. 

En nationell stamväg med bättre standard än i 

Nollalternativet kan i viss mån gynna friluftsliv 

och turism. Ett ökat trafikflöde och åtgärder 

för ökad framkomlighet kan å andra sidan komma 

i konflikt med de intressen för vilka det är positivt 

med en väg som tillåter låg hastighet och möjlighet 

att stanna ofta och där vägen i första hand är 

en del av och förstärker det omgivande landskapet. 

Alternativ Riksväg 32 bedöms vara det bästa 

alternativet från frilufts- och rekreationssynpunkt. 

Ökade störningar och barriäreffekter 

för friluftslivet uppstår visserligen för området 

mellan Mjölby och Södra Freberga genom breddning, 

väg i ny sträckning och ökande trafik jämfört 

med Nollalternativet. Visst intrång i naturoch 

kulturmiljöer mellan Vadstena och Södra 

Freberga kan också uppstå. Genom omläggning 

av genomfartstrafiken till riksväg 32 minskar 

dock störningarna för friluftslivet i den västra delen 

mellan Ödeshög och Södra Freberga. Möjligheten 

till en framtida anpassning av riksväg 50 till det 

höga antalet besöksvärda naturoch kulturmiljöer 

utan konflikt med genomfartstrafik ökar dessutom. 

Alternativ Nollplus och Alternativ Riksväg 50 kan 

medföra kraftiga störningar och barriäreffekter 

vid Omberg-Tåkern på grund av genomfartstrafiken 

och genom vägåtgärder för en nationell stamväg. 

Tillgänglighet, upplevelse och samband med det 

omgivande landskapet kan påverkas negativt. 

Under förutsättning att det ordnas passagemöjligheter 

mellan Omberg och Tåkern bedöms 

dock inte riksintresset skadas påtagligt av en ny 

väg. De båda alternativen medför även vissa 

störningar vid Vätterviksbadet och i naturoch 

kulturmiljöer mellan Vadstena och Södra Freberga 

samt vid Födekullabäcken. Nackdelarna kan i 

vissa fall uppvägas av att en högre vägstandard 

ger ökad tillgänglighet till attraktiva områden. Turism 

med bestämda målpunkter som ligger avskilda 

från vägområdet, såsom Vadstena, kan till exempel 

gynnas av en utbyggd väg. Både Alternativ 

Nollplus och Alternativ Riksväg 50 erbjuder 

också möjligheter att anpassa riksväg 32 till friluftslivets 

behov och göra vägen mera attraktiv 

för besökare till omgivande miljöer. Negativa konsekvenser 

i den attraktiva delen Omberg- 

Vadstena gör dock att alternativen ter sig mindre 

lämpliga från friluftslivssynpunkt. På grund av 

koncentrationen av höga värden i utredningsområdets 

västra del bedöms därför Alternativ Riksväg 

32 vara att föredra sett till friluftslivets samlade 

intressen inom utredningsområdet. 

Ombergsslätten. 


Landskapsbild 

Väg i ny sträckning förbi Omberg-Tåkern innebär 

stora negativa konsekvenser för landskapsbilden. 

Föreslagen väg enligt Alternativ Nollplus och 

Alternativ Riksväg 50 ligger i ett för landskapet 

onaturligt vägläge mellan Omberg och Tåkern vilket 

försvårar tolkningen av landskapet och förändrar 

det visuella förhållandet mellan Omberg-Tåkern. 

Alternativ Riksväg 32 innebär att befintlig väg 

förbi Omberg-Tåkern behålls utan åtgärder, varför 

ingen förändring sker av landskapsbilden. 

Radbyarna Skedet, Roglösa och Herrestad exponeras 

långt i det öppna landskapet och i det 

upphöjda läget. Alternativ Nollplus får genom sin 

föreslagna breddning ringa negativa konsekvenser 

för landskapsbilden i stort. ”Förbifarter” enligt 

Alternativ Riksväg 50 förändrar vägens roll i 

bebyggelsestrukturen, men bedöms endast få 

små negativa konsekvenser för landskapsbilden. 

Alternativ Riksväg 32 innebär att befintlig väg här 

behålls utan åtgärder, varför ingen förändring 

sker av landskapsbilden. 

En förbifart vid Vadstena bedöms för samtliga 

alternativ ge små negativa konsekvenser för landskapsbilden 

även om förbifarten går tvärs över de 

uråldriga stråk där vägarna från omlandet strålar 

samman i Vadstena. För den vägfarande kommer 

Vadstena i än större utsträckning än idag att vara 

synlig från många håll. 

En trafikplats vid Södra Freberga enligt Alternativ 

Riksväg 50 och Alternativ Riksväg 32 innebär 

stora negativa konsekvenser för landskapsbilden. 

Trafikplatsen föreslås bli planskild varför höga 

bankar bedöms bli visuella utropstecken i det 

flacka landskapet. I Alternativ Nollplus föreslås 

korsningen utformas som cirkulationsplats, vilket 

ger små negativa konsekvenser för landskapsbilden. 

En förbifart vid Vadstena innebär enligt alla alternativen 

att genomfartstrafiken i staden minskar. 

Detta medför i sin tur att kulturmiljöerna i Vadstenas 

småskaliga bebyggelsestruktur kan bevaras och 

utvecklas. Förbifarten ligger också på ett sådant 

avstånd från staden att gränsen för jordbruksmarken, 

som på många ställen på klassiskt 

vis går ända in till tomtgränsen för stadens bebyggelse, 

fortsatt kan vara distinkt. Kyrkorna och 

slottet är en viktig del av stadens silhuett, och de 

blir oavsett alternativ även i framtiden landmärken 

för resenären. 

I Skänninge är Vårfrukyrkan, och idag också de 

höga siloanläggningarna, en viktig del av stadens 

silhuett. Enligt Alternativ Riksväg 32 kommer 

trafikantperspektivet att förändras för en vägfarande 

från norr, inte på långt håll, men väl från 

närmare håll när banken för väg 206 mot Vadstena 

skymmer. 

Från kulturmiljösynpunkt bedöms Alternativ Riksväg 

32 medföra minst försämring av områdets 

kulturhistoriska mångfald och särdrag. 

Från Södra Freberga ligger alla alternativ, frånsett 

Alternativ Riksväg 32 Väst, i ny sträckning längs 

skogskanten fram till Hilltorp där de korsar det 

öppna jordbrukslandskapet och går vidare i en 

svag kurva upp mot höjdryggen vid Västra 

Stenby. Tillsammans med Charlottenborgsleden 

bedöms de negativa konsekvenserna för landskapsbilden 

som måttliga då föreslagna vägar 

fragmenterar landskapet så att visuella samband 

och utblickar bryts. Passage av själva höjdryggen 

bedöms kunna få stora negativa konsekvenser för 

landskapsbilden genom att vägen skär genom 

höjdryggen. Åtgärden sargar landskapet som blir 

splittrat, svårare att avläsa och mindre tilltalande. 

Å andra sidan sparas en höjdlägesväg mellan 

Västra Stenby och Sjökumla, en viktig väg i det 

äldre vägnätet. 

Alternativ Riksväg 32 Väst samlokaliseras i stor 

utsträckning med järnvägen, vilket bedöms ge 

små negativa konsekvenser för landskapsbilden. 

Däremot kan det bli en indirekt stor förändring av 

landskapsbilden om området mellan väg och järnväg 

ordnas med vall eller annat bländskydd, 

beskogas eller blir föremål för spontan igenväxning. 

”Förbifarten” vid Fågelsta bedöms innebära 

måttliga negativa konsekvenser för landskapsbilden 

då vägkorridoren inte följer några terrängformer. 

Vid Fågelsta och Skänninge föreslås planskilda 

korsningar, vilket bedöms ge stora respektive 

måttliga negativa konsekvenser för landskapsbilden. 

14 


Vägen i landskapet 

Nuvarande riksväg 50 följer en gammal vägsträckning 

mellan Alvastra och Vadstena. Vägen 

går från by till by och från gård till gård. Genom 

sin ålderdomliga sträckning och många kopplingar 

till det lokala vägnätet och bebyggelsen har riksväg 

50 ett starkt fysiskt och funktionellt samband 

med det omgivande landskapet. Däremot är 

tillgängligheten (besökssambanden) till områdets 

naturoch kulturvärden bristfällig beroende på att 

det finns få möjligheter att stanna utmed vägen 

och att vägvisning och information till stor del saknas. 

Tillgängligheten till områdets naturoch 

kulturvärden kan förbättras genom bland annat 

omsorg om utsiktspunkter, ökad information till 

trafikanterna samt ökade möjligheter att på ett 

trafiksäkert sätt komma av och på vägen. Om 

den tunga trafiken styrs bort från riksväg 50 blir 

det lättare att vidta åtgärder som förstärker sambanden 

mellan vägen och det omgivande landskapet. 

Utsikt över Tåkern från riksväg 50. 

Hälsa och säkerhet 

Buller i boendemiljö 

Antalet boende som är utsatta för trafikbuller 

över riktvärdena 55 dBA utomhus och 30 dBA 

inomhus minskar i samtliga utredningsalternativ. 

Minsta antalet bullerstörda personer efter att rimliga 

skyddsåtgärder har vidtagits erhålles med 

Alternativ Riksväg 32. 

Luftkvalitet 

Utsläppen av luftföroreningar från trafiken kommer 

att minska fram till år 2010 beroende på förbättrad 

avgasrening. Utsläppen av koldioxid ökar 

dock beroende på växande trafik. Alternativ 

Riksväg 32 medför störst utsläppsmängder beroende 

på att den genomgående trafiken får 

längre körsträcka än i övriga alternativ. 

Barriäreffekter 

Barriäreffekterna minskar i samtliga utredningsalternativ 

beroende på att genomfartstrafiken 

leds utanför Vadstena och Motala tätorter. Även 

på landsbygden minskar barriären av befintliga 

vägar genom att de avlastas från trafik alternativt 

breddas så att gående och cyklister får mer utrymme. 

Alternativ Riksväg 32 medför minst 

barriäreffekt utmed befintliga vägar. 

Riskbedömningar 

Risken för trafikolyckor minskar i samtliga 

utredningsalternativ beroende på att vägstandarden 

förbättras. Alternativ Riksväg 50 och Alternativ 

Riksväg 32 medför betydligt mindre olycksrisk 

än Alternativ Nollplus. 

Risken för olyckor med farligt gods minskar i 

samtliga utredningsalternativ, dels beroende på att 

den genomgående trafiken leds utanför Vadstena 

och Motala, dels beroende på att skyddsåtgärder 

kommer att vidtas för känsliga vattenmiljöer. 

Alternativ Riksväg 32 medför något mindre risk 

för skador på känsliga miljöer än Alternativ Nollplus 

och Alternativ Riksväg 50. 

Hushållning med mark och vatten 

Jordbruk 

Mest mark för jordbruk (exklusive markåtgång 

för eventuella lokalvägar) åtgår genom vägkorridor 

enligt Alternativ Riksväg 50, cirka 86-98 

ha, och minst mark enligt Alternativ Nollplus, 

cirka 59-64 ha; allt beroende på breddningsalternativ. 

I de fall svårbrukade ytor uppstår kan det 

leda till ändrad gröda, exempelvis energiskogsodling 

eller skogsplantering, vilket är negativt för 

bland annat odlingslandskapet. Detta gäller inte 

minst för vägkorridor som är förlagd parallellt 

med järnväg. 

Yt- och grundvatten 

Yt- och grundvattenskyddet förbättras genom föreslagna 

vägkorridorer. Huruvida möjliga framtida 

grundvattentäkter behöver skyddas utreds närmare 

i arbetsplaneskedet. Intresseområdet är inte 

alternativskiljande. 


Konsekvenser för regional 

utveckling 

I den regionalekonomiska analys som utförts som 

underlag för vägutredningen bedöms Alternativ 

Riksväg 50 vara det sammantaget bästa alternativet 

vad avser regional utveckling. De avgörande 

skälen till denna bedömning är dels att nuvarande 

vägnät och kommunikationer har störst brister i 

den västra delen av utredningsområdet, dels att 

den för området viktiga turistnäringen gynnas 

genom förbättrad tillgänglighet. 

Alternativ Riksväg 32 gynnar utvecklingen av 

näringslivet i Mjölby, Skänninge och Motala 

medan näringslivet i Vadstena får sämre förutsättningar 

än i Alternativ Riksväg 50. De delar av 

turistnäringen som bygger på upplevelsevärden i 

Omberg-Tåkernområdet kan gynnas av att den 

tunga genomfartstrafiken försvinner från nuvarande 

riksväg 50. 

Ekonomi 

Investeringskostnader 

Investeringskostnaden för de tre ombyggnadsalternativen 

bedöms uppgå till: 

Alternativ Nollplus: 460-560 miljoner kronor 

Alternativ Riksväg 50: 720-860 miljoner kronor 

Alternativ Riksväg 32: 780-900 miljoner kronor 

Lönsamhet 

Den trafikekonomiska nyttan är 400-500 miljoner 

kronor större i Alternativ Riksväg 50 än i Alternativ 

Riksväg 32. Till detta ska läggas att investeringskostnaden 

är 50-100 miljoner kronor mindre för 


Den beräknade trafikekonomiska vinsten är således 

cirka 500 miljoner kronor större för Alternativ 

Riksväg 50 än för Alternativ Riksväg 32. Detta 

får vägas mot de miljövärden som kan sparas, 

främst vid Omberg-Tåkernområdet och Vadstena, 

med Alternativ Riksväg 32. 

Utvärdering 

Från teknisk och ekonomisk synpunkt bedöms 

Alternativ Riksväg 50 vara det bästa alternativet. 

Alternativ Nollplus uppfyller inte målet att 

en nationell stamväg ska ha en långsiktigt hög 

transportstandard. Alternativ Riksväg 32 ger lika 

hög transportstandard och säkerhet som Alternativ 

Riksväg 50 men den nationella stamvägen får 

sämre funktion beroende på att avståndet för 

genomgående trafik blir längre. För att styra den 

genomgående lastbilstrafiken till den längre vägen 

krävs sannolikt någon form av övervakning och 

kontroll. Den trafikekonomiska vinsten under vägens 

livslängd (60 år) är cirka 500 miljoner kronor 

större för Alternativ Riksväg 50 än för Alternativ 

Riksväg 32. 

Från miljösynpunkt bedöms Alternativ Riksväg 

32 vara det bästa alternativet. Inom utredningsområdet 

intar landskapet kring Omberg-Tåkern 

en särställning då det har ett mycket högt nationellt 

värde för både naturoch kulturmiljövården. 

Detta får till följd att påverkan på naturoch 

kulturvärden inom Omberg-Tåkernområdet bedöms 

medföra större negativa konsekvenser än motsvarande 

påverkan inom utredningsområdet i övrigt. 

Vid en samlad bedömning av de olika vägalternativen 

bidrar detta till att Alternativ Riksväg 

32 bedöms medföra minst intrång, strukturbrott 

och barriärverkan inom utredningsområdet 

som helhet. 

16 


Effektprofiler 

Som grund för en samlad bedömning av de studerade 

vägalternativen används de sex transportpolitiska 

delmålen. Målen har delats upp i intresseområden 

som bedöms vara relevanta för projektet. 

Bedömningen redovisas i form av en så 

kallad effektprofil där konsekvenserna värderas 

från "mycket negativa" till "mycket positiva". 

Värderingen utgår från Nollalternativet, som 

innebär att nuvarande situation består. De intresseområden 

som bedöms vara av särskild vikt är 

markerade med mörka staplar. 

Förklaring 

Intresse av särskild vikt 

Intresse av vikt 

Transportpolitiskt delmål Mycket negativa Mycket positiva 

konsekvenser 

konsekvenser 

- 0 + 

Tillgänglighet 

Biltrafik (restid) 

Kollektivtrafik 

Gång- och cykeltrafik 

Funktionshindrade/Barn 

Hög transportkvalitet 

Godstrafik 

Säker trafik 

God miljö 

Naturmiljö 

Buller vid Tåkern 

Kulturmiljö 


Landskapsbild 

Buller i boendemiljö 

Luftkvalitet 

Barriäreffekter 

Risker för människor och miljö 

Jordbruk 

Regional utveckling 

Transporter/Arbetspendling/Besök 

Jämställdhet 

Alternativ Nollplus Alternativ Riksväg 50 Alternativ Riksväg 32 

Mycket negativa 

konsekvenser 

- 0 + 

Mycket positiva Mycket negativa 

konsekvenser konsekvenser 

Mycket positiva 

konsekvenser 

- 0 + 

Övriga effekter 

Systemeffekter (vägens funktion) 

Trafikekonomi 

Investeringskostnad 

Nettonuvärdekvot 0,2 


460-560 Mkr 720-860 Mkr 


780-900 Mkr 


2. Samråd 

Samråd avseende förstudien 

I förstudieskedet hölls ett tidigt samråd med allmänheten 

vid ett annonserat möte i Skänninge 

den 28 maj 2001. Förstudien remitterades även till 

berörda myndigheter, organisationer och föreningar. 

Med förstudien som grund beslutade Länsstyrelsen 

i Östergötland 2002-03-01 att projektet kan 

antas medföra betydande miljöpåverkan. 

De yttranden som inkommit över förstudien finns 

redovisade i rapporten "Riksväg 50 och 32 

mellan E4 och Motala-Förstudie, Förslagshandling 

2002-02-08". 

Samråd avseende vägutredningen 

och miljökonsekvensbeskrivningen 

Arbetet med vägutredningen har bedrivits i en 

projektgrupp med representanter från Länsstyrelsen 

i Östergötland samt Motala, Mjölby, 

Vadstena och Ödeshögs kommuner. 

Arbetet har också följts av en samrådsgrupp 

bestående av vägdirektören i Region Sydöst, 

kommunalråden i de fyra kommunerna, länsrådet 

i Östergötland samt representanter för Vägverkets 

huvudkontor och Riksantikvarieämbetet. 

Naturvårdsverket har valt att inte medverka i 

samrådsgruppen. 

Utökat samråd avseende miljökonsekvensbeskrivningen 

har hållits med berörda myndigheter, 

organisationer, föreningar och allmänheten. Samråd 

med allmänheten har hållits vid fyra tillfällen 

under juni månad år 2002 i Motala, Skänninge, 

Vadstena respektive Ödeshög. Inbjudan till dessa 

möten gjordes via kungörelse i dagspressen. En 

samrådshandling daterad januari 2003, har funnits 

tillgänglig hos Vägverket i Linköping samt på 

kommunkontoren i Vadstena, Motala, Mjölby och 

Ödeshög under tiden 7 januari-31 mars 2003. En 

sammanfattning av handlingen har också funnits 

på Vägverkets hemsida. 

Samrådshandlingen har också skickats ut till myndigheter, 

kommuner, riks- och länsorganisationer, 

lokala organisationer samt intressegrupper; totalt 

21 remissinstanser. Av dessa har 17 lämnat yttrande 

och ytterligare närmare 10 yttranden har 

inkommit från denna kategori. De fyra remissinstanser 

som inte lämnat några synpunkter är 

Länsstyrelsen i Östergötland, Östsam, LRF 

Länsförbundet i Östergötland samt Ödeshögs 

Hembygdsförening. En remissinstans, Naturvårdsverket, 

har svarat att man inte utnyttjar möjligheten 

att lämna synpunkter. Därutöver har yttranden 

inkommit från närmare 100 privatpersoner. En 

sammanställning av remisssvaren samt Vägverkets 

kommentarer redovisas i vägutredningen. 

Godkännande av miljökonsekvensbeskrivningen 

Miljökonsekvensbeskrivningen har godkänts av 

länsstyrelsen i Östergötland enligt beslut daterat 

2003-09-10. 

18 


Yttranden över vägutredningen 

Vägutredningen och miljökonsekvensbeskrivningen, 

"Förslagshandling okotober 2003", har 

tillsammans med "PM om gestaltningsfrågor 

oktober 2003" ställts ut och remissbehandlats under 

perioden 1 oktober-19 december 2003. 

Inkomna yttranden finns redovisade och kommenterade 

i "PM över inkomna synpunkter, 

2004-03-15". I vidstående tabell redovisas en 

sammanställning av förordade alternativ. 

Inkomna yttranden Nollplus Rv 50 Rv 32 

Myndigheter m fl. 

Länsstyrelsen i Östergötland 

Östsam 

Riksantikvarieämbetet 

Naturvårdsverket 

Boverket 

Räddningsverket 

Banverket 

Kommuner 

Mjölby kommun 

Motala kommun 

Vadstena kommun 

Ödeshög kommun 

X 

X 

X 

X 

X 

Regionala organisationer 

Företagarna i Östergötland 

Naturskyddsföreningen i Östergötland 

Lokala organisationer 

Naturskyddsföreningen i Mjölby 

Naturskyddsföreningen i Motala 

Naturskyddsföreningen i Vadstena 

Naturskyddsföreningen i Ödeshög 

Företagarcentrum i Ödeshög m fl. 

Mariadöttrarna OSB 

X 

X 

(X) 

(X) 

eget 

X 

X 

X 

Intresseföreningar 

Föreningen Rädda Omberg-Tåkernområdet 

Aktionsgruppen Stoppa 32:an 

X 

X 

Privatpersoner 

51 stycken 6 8 29 

Sammanställning av förordade alternativ. 


3. Beslut 

Mot bakgrund av vägutredningens resultat 

samt efter beaktande av inkomna yttranden 

beslutar Vägverket Region Sydöst att: 

1. Planeringen inriktas mot att den nationella 

stamvägen mellan E4 och Motala 

ska flyttas från nuvarande riksväg 50 till 

nuvarande riksväg 32. Nuvarande riksväg 

50 blir regional väg. 

2. Följande inriktning ska gälla för den fortsatta 

planeringen av vägsystemet: 

• Nuvarande riksväg 32: 

- Väg i ny sträckning planeras på delen 

Skänninge-Motala (Norrsten). 

- Kompletterande underlag tas fram inför 

val mellan östlig och västlig sträckning 

på delen Fågelsta-Norrsten. I detta sammanhang 

ska också kopplingen mellan 

ny riksväg 50 genom Motala och riksväg 

32 beskrivas närmare. 

- Delen Mjölby-Skänninge breddas i befintlig 

sträckning. 

- Vägstandarden för den framtida nationella 

stamvägen bör vara mötesfri väg 

med dimensionerande hastighet 110 km/ 

timme. 

- Åtgärder vidtas för att styra den tunga 

genomfartstrafiken till den nya stamvägen. 

• Nuvarande riksväg 50: 

- Åtgärder vidtas på kort sikt för att förbättra 

trafiksäkerheten och miljön längs 

befintlig väg. 

- Väg i ny sträckning planeras förbi Vadstena. 

- Åtgärderna anpassas till vägens framtida 

funktion som regional väg utan genomgående 

trafik. 

Motiv för beslutet 

De synpunkter som inkommit i samband med utställelse 

och remissbehandling av vägutredningen 

visar att de två nybyggnadsalternativen, Alternativ 

Riksväg 50 och Alternativ Riksväg 32 förordas i 

betydligt större utsträckning än Alternativ Nollplus. 

Då detta är i linje med de utvärderingar som 

redovisas i vägutredningen har det slutliga övervägandet 

som gjorts inför valet av vägsystem begränsats 

till de två nybyggnadsalternativen. 

Efter att vägutredningen färdigställdes har motiven 

för att mötesseparera det övergripande vägnätet 

stärkts. Vid nybyggnad eller ombyggnad av breda 

tvåfältsvägar medför mittseparering med mitträcke 

en mycket stor trafiksäkerhetsvinst i förhållande 

till investeringskostnaden. Av detta skäl 

bedöms normal landsväg med 9 meters bredd inte 

längre vara en tänkbar standard för den nationella 

stamvägen mellan E4 och Motala. För Alternativ 

Riksväg 50 innebär detta att standarden för riksväg 

50 föreslås bli mötesfri landsväg, vilket påverkar 

bedömningen såtillvida att denna vägtyp 

medför större negativ påverkan på främst 

kulturmiljövärdena än vad normal landsväg gör. 

Valet mellan östlig och västlig sträckning på delen 

Fågelsta och Norrsten bör föregås av ytterligare 

övervägande. Bland annat bör följande frågor 

belysas: 

- Hur påverkas den lokala trafiken i de södra 

delarna av Motasla av stamvägens sträckning? 

- Hur kan väg 1050 och den planerade Charlottenborgsleden 

kopplas till stamvägen? 

20 


- Kan utbyggnaden av riksväg 50 förbi Motala 

och delen Skänninge-Motala samordnas tidsmässigt? 

- Hur ska en eventuell tillfällig koppling mellan 

ny riksväg 50 förbi Motala och nuvarande riksväg 

32 utformas? 

Fyrstegsprincipen 

Tänkbara lösningar på konstaterade problem i 

transportsystemet ska lösas på ett förutsättningslöst 

sätt. Vägverket arbetar efter den så kallade 

fyrstegsprincipen, som innebär att åtgärder prövas 

och analyseras i följande ordning: 

1. Åtgärder som påverkar transportbehovet och 

val av transportsätt. 

2. Åtgärder som ger effektivt utnyttjande av 

befintligt vägnät. 

3. Vägförbättringsåtgärder. 

4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. 

Nuvarande riksväg 50 mellan E4 och Motala har 

mycket dålig standard i förhållande till sin funktion 

som nationell stamväg. Den dåliga standarden 

medför stora olycksrisker, låg framkomlighet, 

miljöstörningar och barriäreffekter. 

Åtgärder enligt steg 1 och 2, som innebär att något 

annat transportsätt väljs eller att trafik flyttas över 

till andra delar av vägnätet, kan under överskådlig 

tid endast till mindre del medverka till förbättringar 

av nuvarande situation på riksväg 50. 

Överföring av godstransporter till järnväg bedöms, 

med nuvarande transportsystem, endast 

kunna omfatta en mindre del av de transporter 

som idag går på riksväg 50. De alternativa vägar 

som finns för den långväga godstafiken är dels 

väg 195/49 väster om Vättern, dels väg 56/67 

mellan Norrköping och Gävle. Väg 195/49 har 

idag lägre standard än E4/riksväg 50. Ett särskilt 

problem för den tunga trafiken, som inte bedöms 

vara möjligt att åtgärda, är den branta stigningen 

väster om Jönköping. Väg 56/67 är ett tänkbart 

alternativ för den trafik som kör hela sträckan 

mellan Jönköping och Gävle men denna långväga 

trafik utgör endast en liten del av trafiken på riksväg 

50 mellan E4 och Motala. 

Åtgärder enligt steg 3, som innebär förbättringar 

av befintlig väg, har studerats i vägutredningen. 

Detta åtgärdsförslag, som benämns Alternativ 

Nollplus, bedöms inte uppfylla kraven på en långsiktigt 

hållbar lösning för den nationella stamvägen 

mellan E4 och Motala. 

Enligt de bedömningar som görs i vägutredningen 

krävs åtgärder enligt steg 4 för att den nationella 

stamvägen mellan E4 och Motala ska få en långsiktigt 

hållbar lösning. 

Uppfyllelse av transportpolitiska mål 

En samhällsekonomiskt effektiv och 

långsiktigt hållbar transportförsörjning 

Alternativ Riksväg 50 innebär att nuvarande 

riksväg 50 förbättras och behålls som nationell 

stamväg. Detta medför en gen och snabb vägförbindelse 

med god transportekonomi för genomfartstrafiken 

mellan E4 och Motala. För att säkerställa 

en långsiktigt hållbar funktion för den nationella 

stamvägen bör en standard motsvarande minst 

mötesfri landsväg väljas. Med hänsyn till de negativa 

konsekvenser som en ny väg med hög standard 

bedöms medföra på de stora kulturmiljövärdena i 

området är det dock osäkert om den önskvärda 

vägstandarden kommer att kunna uppnås på hela 

sträckan. 

Alternativ Riksväg 32 innebär att riksväg 32 får 

en kraftigt förbättrad standard och blir nationell 

stamväg. Detta medför cirka nio kilometer längre 

väg för genomfartstrafiken än idag. Restiden för 

personbilar blir ungefär densamma som i Alternativ 

Riksväg 50 beroende på att hastigheten på den 

nationella stamvägen höjs till 110 km/timme 

medan restiden för tunga fordon blir cirka fyra 

minuter längre. Med Alternativ Riksväg 32 kan en 

hög vägstandard och en långsiktigt hållbar funktion 

säkerställas för den nationella stamvägen 

mellan E4 och Motala. Dock blir transportkostnaderna 

högre än med Alternativ Riksväg 50. För 

att få den genomgående tunga trafiken att använda 

den längre vägen kommer någon form av 

övervaknings- och kontrollsystem att krävas. 


Delmål: Ett tillgängligt transportsystem 

Alternativ Riksväg 50 innebär att tillgängligheten 

förbättras för samtliga trafikantgrupper. 

För biltrafiken genom ökad framkomlighet och 

minskad restid. För oskyddade trafikanter, bland 

annat barn, ökar tillgängligheten beroende på att 

säkra gång- och cykelförbindelser tillskapas samt 

att genomfartstrafiken leds förbi Vadstena och 

Motala. Även funktionshindrade personer får 

ökad tillgänglighet till transportsystemet genom 

förbättringar av bland annat busshållplatser och 

säkrare gångpassager. Förbättringarna blir störst 

på riksväg 50 men även på riksväg 32 får samtliga 

trafikantgrupper ökad tillgänglighet. Om riksväg 

50 byggs om till mötesfri landsväg kommer tillgängligheten 

för den lokala biltrafiken att försämras 

beroende på att möjligheterna att köra ut på 

riksvägen begränsas. 

Alternativ Riksväg 32 innebär att tillgängligheten 

för biltrafik förbättras kraftigt på riksväg 32 

medan den ytterligare försämras något på riksväg 

50 genom att restiden ökar jämfört med Nollalternativet. 

Körtiden för den genomgående 

tunga trafiken blir något längre än i Alternativ 

Riksväg 50. Tillgängligheten för lokal trafik förbättras 

genom minskad biltrafik på riksväg 50 och 

ett parallellt lokalvägsystem utmed riksväg 32. 

För oskyddade trafikanter, bland annat barn, ökar 

tillgängligheten beroende på att genomfartstrafiken 

leds förbi Vadstena och Motala samt att biltrafiken 

minskar på befintliga vägar. Den förbättrade 

säkerheten för oskyddade trafikanter medför 

också ökad tillgänglighet för funktionshindrade 

personer. 

Delmål: En hög transportkvalitet 

Alternativ Riksväg 50 innebär att transportkvaliteten 

förbättras på både riksväg 50 och 32 

genom ökad säkerhet, förbättrad komfort och 

höjd hastighet. Förbättringarna på riksväg 50 är 

av särskilt stor betydelse på grund av att vägen är 

en viktig nationell transportled för godstrafik. 

Alternativ Riksväg 32 innebär att transportkvaliteten 

förbättras avsevärt på riksväg 32 och i 

viss mån även på riksväg 50 genom ökad säkerhet. 

Den genomgående trafiken på sträckan 

Ödeshög-Motala får en vägförbindelse med sammanhängande 

hög standard. Körtiden för den 

genomgående tunga trafiken blir dock något 

längre än i Alternativ Riksväg 50. 

Delmål: En säker trafik 

Alternativ Riksväg 50 innebär att säkerheten 

utmed riksväg 50 förbättras genom ökad vägstandard 

och genom att vägen dras utanför 

Vadstena och andra tätbebyggda platser såsom 

Skedet, Herrestad och Norrsten. Även utmed 

riksväg 32 förbättras säkerheten genom att 

vägstandarden höjs och vägen dras utanför 

Motala, Sjökumla, Sörby och Varv. Sammanlagt 

bedöms antalet dödade och svårt skadade minska 

med cirka 40% om alternativet med mötesfri 

landsväg väljs. 

Alternativ Riksväg 32 innebär att säkerheten förbättras 

betydligt utmed riksväg 32, som blir fyrfältsväg 

alternativt mötesfri motortrafikled med 

mitträcke. Den lokala biltrafiken och gång- och 

cykeltrafiken kommer att hänvisas till ett parallellt 

lokalvägnät. Även utmed nuvarande riksväg 50 

kommer säkerheten att förbättras genom ökad 

vägbredd på delen Vadstena-Motala, ombyggnad 

av korsningar, hastighetsbegränsningar samt att 

vägen delvis dras utanför Vadstena. Sammanlagt 

bedöms antalet dödade och svårt skadade minska 

med cirka 42% om alternativet med mötesfri 

landsväg väljs. 

22 


Delmål: En god miljö 

Naturmiljö 

Inget av alternativen bedöms leda till påtaglig 

skada på något riksintresse för naturmiljön. Natura 

2000-områden Hagebyhöga, Hilltorps kalkkärr, 

Långvrån, Tåkern och Omberg bedöms dock 

kunna påvekas direkt eller indirekt genom föreslagna 

vägåtgärder. Vägåtgärderna bedöms inte 

påverka miljön på ett betydande sätt annat än 

möjligen i Hilltorps kalkkärr. Det kan i nuvarande 

skede inte uteslutas att indirekt påverkan kan ske 

på hydrologin inom Hilltorps kalkkärr till följd av 

ny väg. I detta fall torde tillstånd krävas enligt 

7 kap 28 a § miljöbalken. Vägåtgärderna ska således 

prövas av länsstyrelsen. Genom lämpliga 

skyddsåtgärder för naturmiljöns hydrologi och genom 

anpassning av väglinjen i vägkorridoren 

bedöms dock inte tillståndsprövning enligt 

7 kap 29 § miljöbalken bli aktuell. 

Alternativ Riksväg 50 påverkar naturlandskapet 

kring Omberg och Tåkern mest och gör flest intrång 

i skyddsvärda biotoper. Alternativet bedöms 

vara sämre än Alternativ Riksväg 32 från 

naturmiljösynpunkt. 

Alternativ Riksväg 32 är positivt för naturlandskapet 

kring Omberg och Tåkern och gör 

minst intrång i skyddsvärda biotoper. Alternativet 

bedöms vara bättre än Alternativ Riksväg 50 från 

naturmiljösynpunkt. Det uppfyller samtliga projektmål 

för naturmiljön. 

Kulturmiljö 

Alternativ Riksväg 50 mellan Alvastra och 

Vävergården ligger i ett för kulturlandskapet, 

både från markanvändnings- och terrängsynpunkt, 

främmande läge. Alternativen bedöms därför 

medföra påtagligt negativa konsekvenser på 

riksintresset. Läget är däremot positivt för de 

kulturmiljövärden som randbebyggelsen längs nuvarande 

väg vid Ombergs fot representerar. 

Alternativ Riksväg 32 medför positiva konsekvenser 

för riksintresset Omberg-Tåkern då trafiken 

genom området minskar. En samlokalisering med 

järnvägen mellan Skänninge och Motala kan 

medföra försämrad arrondering av, och tillgänglighet 

till, remsor med instängd jordbruksmark. 

Följden av detta kan bli igenväxning, vilket medför 

negativa konsekvenser för värden knutna till det 

öppna odlingslandskapet. 

En förbifart vid Vadstena innebär enligt båda 

alternativen att genomfartstrafiken minskar, vilket 

är positivt för stadens kulturvärden. 


De mest intressanta områdena för friluftsliv och 

turism inom utredningsområdet ligger i den västra 

delen mellan Ödeshög och Vadstena. Stora värden 

finns även i Skänninge, vid Fågelsta och norr om 

Mjölby, men antalet besöksvärda miljöer är inte 

lika stort i denna del av området. 

Alternativ Riksväg 50 kan i viss mån gynna friluftsliv 

och turism genom ökad tillgänglighet. Ett 

ökat trafikflöde och åtgärder för rationell framkomlighet 

kan å andra sidan komma i konflikt med 

dessa intressen för vilka det är positivt med en 

väg som tillåter låg hastighet och möjlighet att 

stanna ofta och där vägen i första hand är en del 

av och förstärker det omgivande landskapet. 

Alternativ Riksväg 32 bedöms vara det bästa 

alternativet från frilufts- och rekreationssynpunkt. 

Ökade störningar och barriäreffekter 

för friluftslivet uppstår visserligen för området 

mellan Mjölby och Södra Freberga men genom 

omläggning av genomfartstrafiken till riksväg 32 

minskar störningarna för friluftslivet i den västra 

delen av området mellan Ödeshög och Motala. 

Sammanfattningsvis bedöms Alternativ Riksväg 

32 vara att föredra när det gäller de tre 

intresseområdena naturmiljö, kulturmiljö samt 

rekreation och friluftsliv. Främst innebär Alternativ 

Riksväg 32 positiva konsekvenser för 

kulturmiljövärdena i Omberg-Tåkernområdet. 

Hälsa och säkerhet (miljömedicinska aspekter) 

I båda alternativen förbättras bullersituationen, 

barriäreffekterna och säkerheten jämfört med 

Nollalternativet. Störst förbättringar erhålles med 


Alternativ Riksväg 32 är också det bästa alternativet 

vad avser buller vid Tåkern. I detta avseende 

är Alternativ Riksväg 50 likvärdigt med 

Nollalternativet. 


Utsläppen av luftföroreningar från trafiken kommer 

att minska fram till år 2010 beroende på förbättrad 

avgasrening. Utsläppen av koldioxid ökar 

dock beroende på växande trafik. Alternativ 

Riksväg 50 är likvärdigt med Nollalternativet 

medan Alternativ Riksväg 32 medför större 

utsläppsmängder beroende på att körsträckan för 

den genomgående trafiken blir längre. 

Hushållning med mark- och vattenområden 

Alternativ Riksväg 32 medför störst intrång i området 

mellan Skänninge och Motala, som är den 

del av utredningsområdet som idag är minst påverkat 

av större vägar. Störst är intrånget på 

delen Fågelsta-Motala där Alternativ Riksväg 32 

medför cirka 7 km ny vägsträckning mot cirka 

5 km för Alternativ Riksväg 50 

Jordbruket är en viktig näring och har stor betydelse 

för upplevelsen av dagens kulturlandskap. 

Bortfallet av jordbruksmark blir störst, närmare 

100 ha, i Alternativ Riksväg 50. För ett vägsystem 

på 6-7 mil är denna markåtgång dock totalt sett 

liten. I de fall svårbrukade ytor uppstår kan det 

leda till ändrad produktion, exempelvis energiskogsodling 

eller skogsplantering, vilket är negativt 

för bland annat odlingslandskapet. 

Yt- och grundvattenskyddet förbättras inom föreslagna 

vägkorridorer. Intresseområdet är inte 

alternativskiljande. 

Möjligheterna att nyttja grus eller torv förändras 

inte genom föreslagna vägkorridorer. Inte heller 

detta intresseområde är alternativskiljande. 

Vättern med öar och strandområden, som omfattas 

av särskilda bestämmelser för hushållning 

med mark och vatten enligt 4 kap 2 § miljöbalken, 

bedöms inte skadas av något av alternativen. 

Delmål: En positiv regional utveckling 

Alternativ Riksväg 50 innebär att förutsättningarna 

för en positiv utveckling av näringslivet utmed 

riksväg 50, främst i Vadstena kommun, ökar. 

Arbetspendling och övriga transporter till och från 

Vadstena och Ödeshög underlättas, vilket gynnar 

utbyte och samarbete med angränsande kommuner. 

Även riksväg 32 får förbättrad standard vilket 

bland annat gynnar Skänninge som bostadsort. 

Tillgängligheten till bland annat Omberg-Tåkernområdet 

och Vadstena kommer att öka, vilket 

innebär att riksväg 50 (Bergslagsdiagonalen) blir 

mer attraktiv som turiststråk. Detta är positivt för 

turistnäringen i området. 

Den ombyggda vägens påverkan på landskapsbilden 

och den ökade trafiken på riksväg 50 kan dock 

leda till att upplevelsevärdet av de unika kulturoch 

naturmiljöerna minskar. En ökad tillgänglighet 

till Omberg-Tåkernområdet kan också påverka 

området negativt genom ökat slitage och 

störningar på djur- och växtlivet. Det är därför av 

stor vikt att turismen planeras så att områdets naturoch 

kulturvärden blir långsiktigt hållbara. 

I den regionalekonomiska analys, som utförts som 

underlag för vägutredningen, bedöms Alternativ 

Riksväg 50 vara det sammantaget bästa alternativet 

vad avser regional utveckling. De avgörande skälen 

till denna bedömning är dels att nuvarande 

vägnät och kommunikationer har störst brister i 

den västra delen av utredningsområdet, dels att 

den för området viktiga turistnäringen gynnas 

genom förbättrad tillgänglighet. 

Alternativ Riksväg 32 innebär att förutsättningarna 

för en positiv utveckling av näringslivet förbättras 

utmed riksväg 32. En förbättring av riksväg 

32 kommer främst att gynna orterna Skänninge 

och Fågelsta, vilka blir mer intressanta som 

bostadsorter för arbetande i Motala och Mjölby. 

Även arbetspendling mellan Motala och Mjölby 

kommer att underlättas. 

För Vadstena kommun innebär den begränsade 

förbättringen av riksväg 50 att förutsättningarna 

för etablering av nya företag och arbetspendling 

försämras i förhållande till angränsande kommuner. 

Nuvarande riksväg 50 har förutsättningar att bli 

en attraktiv "turistväg" då den tunga genomfartstrafiken 

försvinner, vilket kan gynna turistnäringen 

i Vadstena och Ödeshögs kommuner. 

Delmål: Ett jämställt transportsystem 

Valet av vägsystem bedöms i detta fall inte påverka 

jämställdheten mellan män och kvinnor. 

24 


Uppfyllelse av nationella 

miljökvalitetsmål 

Båda alternativen medverkar till att uppfylla målen 

”Grundvatten av god kvalitet”, ”Levande sjöar 

och vattendrag”, ”Myllrande våtmarker” och 

”God bebyggd miljö” genom bland annat förbättrat 

skydd för yt- och grundvatten, omhändertagande 

av dagvatten, minskat trafikbuller och 

förbättrad trafiksäkerhet. 

Målen ”Levande skogar” och ”Ett rikt odlingslandskap” 

motverkas av båda alternativen genom 

att nya vägsträckningar påverkar områdets värdefulla 

naturoch kulturvärden negativt. Alternativ 

Riksväg 32 medför mindre negativ påverkan på 

dessa miljöer än Alternativ Riksväg 50. 

Målet ”Begränsad klimatpåverkan” motverkas 

av den förväntade trafiktillväxten, som medför 

ökade utsläpp av koldioxid. Alternativ Riksväg 32, 

som medför längre körsträcka för den genomgående 

trafiken, innebär dessutom att trafikarbetet 

ökar vilket ytterligare ökar utsläppen av koldioxid. 

År 2010 bedöms utsläppen av koldioxid vara cirka 

4 000 ton större i Alternativ Riksväg 32 än i Alternativ 

Riksväg 50. 

Målen "Frisk luft" och "Bara naturlig försurning" 

påverkas positivt genom minskade utsläpp 

från trafiken. Minskningen orsakas dock inte av 

de föreslagna vägåtgärderna utan beror istället på 

förbättrad avgasrening. 

Övriga nationella miljökvalitetsmål är inte relevanta 

i detta projekt. 

Styrning av tung genomfartstrafik 

Möjligheterna att styra den genomgående lastbilstrafiken 

bort från nuvarande riksväg 50 är avgörande 

för valet av vägsystem. Det finns idag 

flera tänkbara metoder för styrning av trafik och 

den tekniska utvecklingen inom detta område går 

snabbt framåt. En nackdel är dock att alla tekniska 

system kräver någon form av övervakning och 

kontroll. 

En strategi för riksväg 50 kan vara att börja med 

någon av de enklare metoderna, förslagsvis vägvisning 

i kombination med frivilliga överenskommelser 

med transportföretag och åkare. Om detta 

inte är tillräckligt kan genomfartsförbud och 

någon form av övervakning införas. För att möjliggöra 

en effektiv trafikstyrning erfordras eventuellt 

också kompletteringar av nuvarande lagstiftning 

inom området. 

Om Alternativ Riksväg 32 byggs ut med föreslagen 

standard bedöms huvuddelen av den tunga genomfartstrafiken 

kunna styras bort från nuvarande riksväg 

50. 

Ekonomi 

Investeringskostnaden beräknas bli 50-100 miljoner 

kronor högre för Alternativ Riksväg 32 än för 


Den transportekonomiska nyttan av de föreslagna 

åtgärderna beräknas bli 400-500 miljoner 

kronor mindre för Alternativ riksväg 32 än för 

Alternativ Riksväg 50. Skillnaden beror främst på 

att fordonskostnaderna och utsläppen av luftföroreningar 

blir större då den genomgående trafiken 

kör en längre sträcka. 

Den beräknade transportekonomiska vinsten blir 

således cirka 500 miljoner kronor mindre för Alternativ 

Riksväg 32 än för Alternativ riksväg 50. 

Detta får vägas mot de miljövärden som sparas, 

främst vid Omberg-Tåkernområdet, med Alternativ 

Riksväg 32. 


Sammanfattande bedömning 

De två alternativa vägsystemen bedöms vara ungefär 

likvärdiga vad avser de transportpolitiska delmålen 

hög transportkvalitet, säker trafik och ett 

jämställt transportsystem. 

Delmålet ”ett tillgängligt transportsystem” uppfylls 

bäst med Alternativ Riksväg 50, som medför 

en genare och snabbare väg för den genomgående 

trafiken än vad Alternativ Riksväg 32 gör. 

På lång sikt kan dock Alternativ Riksväg 32 innebära 

större möjligheter att upprätthålla en god 

teknisk standard på den nationella stamvägen än 

vad Alternativ Riksväg 50 gör beroende på konflikt 

med de stora kulturoch naturvärdena i 

Omberg-Tåkernområdet. 

Delmålet ”en god miljö” uppfylls bäst med Alternativ 

Riksväg 32, som framförallt medför betydligt 

mindre intrång i den värdefulla kulturmiljön i 

Omberg-Tåkernområdet än vad Alternativ Riksväg 

50 gör. Möjligheterna att stärka sambandet 

mellan vägen och områdets kulturoch naturvärden 

blir också större med Alternativ Riksväg 32. 

Delmålet "en positiv regional utveckling" uppfylls 

bäst av Alternativ Riksväg 50 som innebär förbättringar 

av vägnätet i den västra delen av 

utredningsområdet där bristerna idag är störst. 

Möjligheterna att styra den genomgående lastbilstrafiken 

bort från nuvarande riksväg 50 är avgörande 

för valet av vägsystem. En sådan styrning 

bedöms vara möjlig under förutsättning att Alternativ 

Riksväg 32 byggs ut med föreslagen standard. 

Från transportekonomisk synpunkt bedöms 

alternativet att bygga om befintlig riksväg 

50 mellan Ödeshög och Motala vara den 

bästa åtgärden. En sådan ombyggnad innebär 

dock påtagligt negativa konsekvenser 

för de stora kulturmiljövärden som finns i 

området mellan Alvastra och Vadstena, vilket 

kan försvåra genomförandet av objektet 

och på sikt leda till att god tillgänglighet och 

hög transportkvalité inte kan upprätthållas. 

Alternativet att flytta den nationella stamvägen 

till riksväg 32 mellan Mjölby och 

Motala bedöms därför bäst gynna en långsiktigt 

hållbar transportförsörjning. 

Jönköping 2004-11-12 


Rolf Johansson 

Vägdirektör 

26

Beslutshandling

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?