Bilaga 5 - Avfall Sverige
Bilaga 5 - Avfall Sverige
Bilaga 5 - Avfall Sverige
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
1,E+00<br />
Relativ risk för vattenrecipienter integrerat < 30 år<br />
Tydligt avfalls-<br />
/byggmaterial och grovkornigt och monolitiskt Jordliknande<br />
1,E-01<br />
Relativ risk för olika alternativ<br />
1,E-02<br />
1,E-03<br />
1,E-04<br />
1,E-05<br />
1,E-06<br />
1,E-07<br />
Figur 18<br />
Deponi Asfalterade ytor Skogsbilväg Deponitäckning<br />
Beräknad relativ risk för olika alternativa ballastmaterial och användningsområde<br />
i ett kort tidsperspektiv (< 30 år). Risken har integrerats med<br />
hänsyn taget till både planerad och eventuellt ändrad markanvändning under<br />
perioden. Ju kortare stapel ju större har risken med hanteringen uppskattats<br />
vara. Observera den logaritmiska skalan. Användning av monolitiska<br />
material i sluttäckning har inte bedömts.<br />
Av figurerna framgår att deponering eller utnyttjande som deponitäckning av alternativa<br />
ballastmaterial systematiskt uppskattas vara mindre riskabelt än de andra tillämpningarna<br />
medan typ av material har relativt liten betydelse. Anledningen är främst att kontroll<br />
och övervakning samt möjligheter till skyddsåtgärder bedömts vara betydligt bättre vid<br />
en deponi. Utnyttjande i asfalterade ytor framstår också som mindre riskabelt än utnyttjande<br />
i skogsbilväg. Även här är förklaringen att det har bedömts att kontrollen vid anläggning<br />
och myndighetsprövning är bättre för asfalterade ytor än för skogsbilvägar.<br />
Den beräknade relativa risken på mycket lång sikt återges i Figur 19 och Figur 20. På<br />
mycket lång sikt framstår deponier som en ner riskfylld konstruktion än de övriga,<br />
skogsbilvägar och asfalterade ytor som likvärdiga och användning som deponitäckning<br />
det minst riskabla. Skillnaden mellan olika typer av material bedöms vara relativt liten.<br />
Anledningen är att en deponi innehåller en mycket stor föroreningspotential och att utlakningen<br />
är beroende av funktionen hos en mängd tekniska konstruktioner (sluttäckning<br />
och konstgjorda geologiska barriärer) samt att kontrollen efter 100 år kan förväntas<br />
vara begränsad. Däremot har den lakbara föroreningspotentialen efter 100 år bedömts<br />
vara till betydande del utlakad för övriga konstruktioner. Deponitäckningar har bedömts<br />
utgöra en tydligt mindre risk än övriga alternativ beroende på en begränsad utlakningspotential<br />
(det har förutsatts att materialet endast utgör en mindre del av täckskiktet) och<br />
en förhållandevis säker lokalisering med avseende på känsliga recipienter.<br />
30 (32)
Change language