Bilaga 5 - Avfall Sverige

More documents

Recommendations

Info

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 3.3 Toxikologiska effekter på marklevande organismer Händelseträden har konstruerats som binära tillståndsdiagram för tre olika scenarier. Scenarierna belyser inte risken för ett markekosystem analogt med det sätt som tillämpas vid beräkning av risken i Naturvårdsverkets kriterier [1]. Det är orimligt att ställa höga krav på tekniska konstruktioner som på grund av rent fysiska effekter kommer ha en kraftigt påverkad markfunktionalitet. Istället har risken för att hanteringen av materialet medför risk för skyddsvärda landlevande högre organismer analyserats. Det första scenariot beskriver risken förknippad med att ett markområde utnyttjas på avsett sätt men även att området kan få en ändrad användning i ett kort tidsperspektiv (0-30 år). För detta scenario utnyttjas följande sekvens av händelser förknippad med en exponering som får negativa konsekvenser: – Sannolikhet för ändrad markanvändning – Organismers vistelse på platsen i en omfattning som ger betydande exponering – Materialets exponering/ skydd av konstruktionen – Minskad exponering genom anpassning till materialet – Minskad exponering genom materialets utseende och funktionalitet – Minskad exponering genom materialets fysiska egenskaper Det andra scenariot beskriver risken förknippad med att material flyttas från ett markområde till ett annat (t ex vid underhåll av markförlagda tekniska konstruktioner) i ett kort tidsperspektiv (0-30 år). För detta scenario utnyttjas följande sekvens av händelser förknippad med en exponering som får negativa konsekvenser: – Sannolikhet för flytt av material till känsligare markanvändning – Utspädningseffekter vid flytt – Organismers vistelse på platsen i en omfattning som ger betydande exponering – Materialets exponering/ skydd av konstruktionen – Minskad exponering genom anpassning till materialet – Minskad exponering genom materialets utseende och funktionalitet – Minskad exponering genom materialets fysiska egenskaper Det tredje scenariot beskriver risken förknippad med att ett markområde utnyttjas på avsett sätt men även att området kan få en ändrad användning i ett långt tidsperspektiv (0-100 år). För detta scenario utnyttjas samma sekvens av händelser som i det första scenariot: Risken med förflyttning av material bedöms i ett långt tidsperspektiv vara underordnad risken för att en ändrad markanvändning sker och har därför inte analyserats. För att kunna beräkna risken har konsekvensen av en händelse eller serie händelser i varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. Genom att konsekvensen getts värdet 1 blir den beräknade relativa risken ett mått på hur stor sannolikhet det är att det skall uppstå en negativ konsekvens. Det är viktigt att framhålla att analysen är mycket förenklad. Både skattning av sannolikheten för olika händelser och konsekvensen av dessa är mycket schablonartade. Det finns stora osäkerheter i den genomförda analysen och syftet är enbart att jämföra den relativa risken mellan olika typer av material i olika konstruktioner. Den beräknade relativa risken får därför inte ses som en säker kvantitativ skattning på hur stor risken är. För en sådan skattning krävs fördjupade studier. Exempel på hur ett händelseträd ser ut återfinns i bilaga 3. 24 (32)
SGI 2008-03-25 2-0708-0542 Den beräknade relativa risken i ett kort tidsperspektiv (< 30 år) av material med förhöjda halter (motsvarande ringa risk) för olika alternativa användningsområden och material återfinns i Figur 12 och Figur 13. I Figur 12 redovisas de beräknade riskerna separat då markanvändning är som planerat eller om den ändras medan Figur 13 visar den integrerade risken med hänsyn taget till både planerad och ändrad markanvändning under en 30-årsperiod. Men ändrad markanvändning för deponier avses då att verksamheten har avslutats och sluttäckts. Av figurerna framgår att deponier bedömts innebära störst risk av alla konstruktioner. Deponier kan vara attraktiva miljöer för många landlevande djur och växter. Som exempel utnyttjas kan deponier utnyttjas av rovfåglar för födosök. Det innebär att deponier även kortsiktigt bör ges ett skyddsvärde från ekotoxikologisk synpunkt. Asfalterade ytor däremot saknar helt sådant värde och även för skogsbilvägar bedöms effekten begränsad eftersom den utgör en begränsad livsmiljö i förhållande till omgivningen. När asfalterade ytor får ändrad markanvändning kan ballastmaterialen innebära en toxikologisk risk för landlevande organismer men risken har ändå bedömts som lägre än övriga anläggningsmaterial eftersom det är troligt att ytorna restaureras om en ändrad användning sker. Jordliknande material bedöms innebära en större risk än tekniska konstruktionsmaterial. Av figurerna framgår också att användning av alternativa ballastmaterial i skogsbilvägar systematiskt uppskattas vara mer riskabel än i asfalterade ytor. En bedömning av ringa risk baserat på halter bör därför vara strängare. Integrerat med hänsyn taget till både planerad och ändrad markanvändning i ett kort tidsperspektiv (< 30 år) framstår användning som mindre riskabla än deponering. Skillnaderna ökar ju mer utpräglade tekniska egenskaper materialet har. Relativ risk för olika alternativ Deponi Asfalterade ytor Skogs""Bilväg Deponitäckning 1,E+00 1,E-01 1,E-02 1,E-03 1,E-04 1,E-05 1,E-06 1,E-07 1,E-08 1,E-09 1,E-10 Figur 12 Relativ risk för skyddsvärda landlevande organismer < 30 år Tydligt avfalls-/byggmaterial PLANERAD MARKANVÄNDNING och grovkornigt och monolitiskt Jordliknande Tydligt avfalls-/byggmaterial ÄNDRAD MARKANVÄNDNING och grovkornigt och monolitiskt Jordliknande Beräknad relativ risk för olika alternativa ballastmaterial och användningsområde i ett kort tidsperspektiv (< 30 år). Ju kortare stapel ju större har risken med hanteringen uppskattats vara. Där staplar saknas (planerad användning asfalterade ytor) har användningen bedömts vara helt utan risk. Observera den logaritmiska skalan. Användning av monolitiska material i sluttäckning har inte bedömts. 25 (32)
Page 1: Miljökonsekvensanalys av Naturvår
Page 4 and 5: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 Alternat
Page 6 and 7: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 För hum
Page 8 and 9: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 Anläggn
Page 10 and 11: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 Tabell 3
Page 12 and 13: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 - Nyttja
Page 14 and 15: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 sumtion
Page 16 and 17: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 De ökad
Page 18 and 19: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 monoliti
Page 20 and 21: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 Den ber
Page 22 and 23: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 - Minska
Page 24 and 25: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 Relativ
Page 32 and 33: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 1,E+00 R
Page 34 and 35: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 3.5 Risk
Page 36 and 37: BILAGA 1. Oralt intag av material.
Page 44 and 45: BILAGA 2. Intag via växter. Uppska
Page 54 and 55: BILAGA 3. Känsliga marklevande org
Page 62 and 63: BILAGA 4. Ytvattenrecipient. Uppska
Page 72: Avfall Sverige Utveckling F2008:04

Bilaga 5 - Avfall Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?