Bilaga 5 - Avfall Sverige

SGI 2008-03-25 2-0708-0542
sumtion i ett jordsubstrat som ser misstänkt ut. Eftersom hantering av odlingsjord kan
var en viktig källa för oralt intag minskar därmed även risken för oralt intag. Om materialen
därutöver har en fysisk karaktär - grova partiklar eller monolitiska) som motverkar
intag och odling minskar sannolikheten för intag ytterligare.
Materialens fysiska egenskaper kan även ha betydelse för risken för utlakning och påverkan
i omgivande mark och grundvatten. För grovkorniga och monolitiska material
begränsas dessa risker.
Materialets egenskaper har även betydelse för de markekologiska krav man kan ställa.
För grovkorniga eller monolitiska material kommer de fysiska egenskaperna att begränsa
den ekologiska funktionen kraftigt varför det blir orimligt att ställa samma krav som
för en normal jord. Detta skulle gälla även om materialen utgjordes av konventionella
eller naturliga byggmaterial som betong eller krossad sten eller mark som stabiliserats
med konventionella stabiliseringsmedel.
2.1.2 Konstruktionernas egenskaper
Studien omfattar tre konstruktioner:
– Nyttjande som fyllnadsmaterial i förstärkningslagret i en skogsbilväg eller grusväg.
– Nyttjande som material i förstärkningslager vid anläggande av asfalterade vägar
eller planer.
– Nyttjande som dränerings- och täckmaterial vid sluttäckning av deponi.
Samtliga konstruktioner innebär att en myndighetskontakt tas och att ett godkännande
inhämtas åtminstone i de fall då avfall kommer användas som konstruktionsmaterial.
För större vägar och asfalterade ytor samt nyttjande som material för deponitäckning är
prövningen av verksamhetens allmänna miljöpåverkan tämligen omfattande oberoende
av materialval. Det är därför rimligt att anta att det från myndigheterna ställs sådana
krav att de känsligaste områdena när det gäller påverkan på grundvatten och ytvatten
undviks. Naturliga utspädnings- och fastläggningsmekanismer i omgivningen kring
mindre konstruktioner som grusvägar och skogsbilvägar innebär att risken för påverkan
på grundvatten och ytvatten bör vara mycket begränsad. För större asfalterade planer
som främst förekommer i tätortsmiljö kan påverkan bli märkbar (åtminstone för lättlösliga
och mobila ämnen). Grundvattenrecipienten är i dessa fall ofta så påverkad av andra
diffusa föroreningsutsläpp att den har lågt värde och inte utgör en viktigt grundvattenresurs.
Ofta bör den direkt fysiska effekten av konstruktionen vara den åtgärd som är mest
störande från ekologisk synpunkt. De ekologiska krav som ställs på markmiljön i dessa
konstruktioner är mycket små eller inga. Snarare är det så att en hög ekologisk funktion
med t ex kraftig vegetationstillväxt skulle äventyra konstruktionens syfte. Även traditionella
ballastmaterial ger konstruktioner med begränsad ekologisk funktion. Konstruktionen
måste alltså rivas oberoende av materialval om en annan känsligare markanvändning
planeras t ex om odling skall kunna ske.
De olika konstruktionerna innebär i varierande omfattning en minskad exponering för
konstruktionsmaterialen genom att människor eller andra organismer i begränsad omfattning
har dem som sin livsmiljö. Det är först i samband med en ändrad markanvändning
eller att material vid underhållsarbeten flyttas från platsen som mer omfattande
12 (32)