Bilaga 5 - Avfall Sverige
Bilaga 5 - Avfall Sverige Bilaga 5 - Avfall Sverige
SGI 2008-03-25 2-0708-0542 – Nyttjande som fyllnadsmaterial i förstärkningslagret i en skogsbilväg eller grusväg. – Nyttjande som material i förstärkningslager vid asfalterad vägbyggnation eller andra liknande infrastrukturella konstruktioner med infiltrationsbegränsning. – Nyttjande som dränerings- och täckmaterial vid sluttäckning av deponi. Som referensobjekt används scenariot att materialet förs till en konventionell deponi. Som utgångspunkten för analysen ligger en riskidentifiering baserad på Naturvårdsverkets förslag till kriterier där två humantoxikologiska risker och två ekotoxikologiska risker identifierats som de mest kritiska. Riskanalysen genomförs separat för dess fyra identifierade risker enligt: A. Humantoxikologiska risker: 1. Oralt intag av jord 2. Konsumtion av växter som vuxit på platsen B. Ekotoxikologiska risker 1. Markekotoxikologiska effekter 2. Ekotoxikologiska effekter på ytvattenrecipient Alternativa ballastmaterial är tekniska konstruktionsmaterial vilket gör att de ofta skiljer sig från jord på ett uppenbart sätt. Hur de skiljer sig kan dock variera från fall till fall. Som utgångspunkt i analysen har valts att studera tre olika tänkbara kategorier av material: – Ett material som uppvisar en tydlig karaktär av avfalls/byggmaterial – Ett material som uppvisar en tydlig karaktär av avfalls/byggmaterial och är grovkornigt – Ett material som uppvisar en tydlig karaktär av avfalls/byggmaterial och är monolitiskt 7 i sin tillämpning Som referens väljs ett material som är jordliknande Ambitionen med analysen är att översiktligt kunna jämför den risk samma material med samma föroreningsgrad utgör i olika situationer. För att genomföra analysen har en mycket förenklad metod att skatta sannolikheterna för olika händelser som orsakar en exponering använts. Sannolikheterna för att en viss händelse som ger upphov till exponering skall inträffa har skattas numeriskt genom en bedömning indelat enligt Tabell 4. Tabell 4 val av sannolikheter i denna studie modifierad från (Vägverket 1998: Förorening av vattentäkt vid vägtrafikolycka, Hantering av risker med petroleumutsläpp, Publikation 98: Beskrivning Numeriskt värde Numeriskt värde Beskrivning Vet ej 0,5 0,5 Vet ej Sannolik 0,9 0,1 Osannolik Mycket sannolik 0,99 0,01 Mycket osannolik Extremt sannolik 0,999 0,001 Extremt osannolik Inträffar säkert 1 0 Kan inte inträffa 7 Med monolitisk menas att materialet utgör en mer eller mindre homogen fysisk enhet med låg permeabilitet. Exempel som kan vara aktuella är vägar där alternativa ballastmaterial som flygaskor och masugnsslagg används som bindemedel för att stabilisera och binda förstärkningslagret. 10 (32)
SGI 2008-03-25 2-0708-0542 Händelseträd har upprättats separat för varje enskild kombination av teknisk konstruktion och exponeringsväg. För att kunna beräkna risken har konsekvensen av en händelse eller serie händelser i varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej 8 . Resultaten av denna analys innebär att riskerna (sannolikheten och konsekvensen) för olika alternativa hanteringar kan ställas i relation till varandra och till de principer som Naturvårdsverket redovisat för sitt arbete. Analysen ger inte ett mått på de absoluta riskerna utan de relativa riskerna med att välja olika hanteringssätt för ett material som har en liten men inte obetydlig föroreningsgrad. Analysen avser att utgöra ett underlag för att belysa i vilken omfattning en riskreduktion erhålls om deponeringsalternativet väljs i stället för olika nyttjandealternativ. Analysen genomförs för två olika tidsperspektiv – i kort tidsperspektiv (30 år) – långt tidsperspektiv (>100 år) Det längre tidsperspektivet innebär att flera generationer passerat från det konstruktionen anlagts. 2.1 Beskrivning av parametrar som påverkar riskanalysen 2.1.1 Materialens egenskaper För Hg är i Naturvårdsverkets riskbedömning inandning av ånga en viktig exponeringsväg. Samtliga material som omfattas av denna rapport har genomgått termiska processer och det är därför mycket osannolikt att avgång av Hg-ånga är en viktig exponeringsväg. Denna exponeringsväg har därför uteslutits ur analysen. För Pb, Cd, och Hg är den exponering som små barn utsätts styrande för vilket riktvärde som erhålls. Det innebär att den exponering som sker under en relativt begränsad tid på några år är styrande för det riktvärde som beräknas. För As däremot är det den sammanlagda exponeringen under en livstid som är avgörande eftersom det är cancerrisken som styr. Ingen hänsyn har dock tagits till detta i riskanalysen. Materialens egenskaper bör påverkar även risken för oralt intag eller att växter odlas i materialet. För material som synbart skiljer sig från en vanlig jord minskar sannolikheten att det sker ett oralt intag eftersom det inte är orimligt att anta att människor i allmänhet vidtar åtgärder för att minska exponering för material som ser ut att kunna utgöra en misstänkt hälsorisk. Barn kan inte göra en sådan bedömning men däremot kan vi förvänta oss att vuxna i barns närhet gör en sådan bedömning. När det gäller odling av växter så är det likaledes mycket osannolikt att människor kommer odla växter för kon- 8 Ett undantag har gjorts för scenariot som avser risken för påverkan på en ytvattenrecipient från deponier på lång sikt (> 100 år) som antagits ge konsekvenser som är 100 ggr större än för påverkan från anläggningstekniska konstruktioner beroende på den stora ackumulerade mängden av föroreningar i en deponi. Det ackumulerade läckaget från en deponi kommer därför på lång sikt ha betydligt svårare att spädas ut och fastläggas i recipienten än det begränsade läckaget från en anläggning. 11 (32)
- Page 1: Miljökonsekvensanalys av Naturvår
- Page 4 and 5: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 Alternat
- Page 6 and 7: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 För hum
- Page 8 and 9: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 Anläggn
- Page 10 and 11: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 Tabell 3
- Page 14 and 15: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 sumtion
- Page 16 and 17: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 De ökad
- Page 18 and 19: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 monoliti
- Page 20 and 21: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 Den ber
- Page 22 and 23: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 - Minska
- Page 24 and 25: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 Relativ
- Page 26 and 27: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 3.3 Toxi
- Page 28 and 29: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 Relativ
- Page 30 and 31: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 Relativ
- Page 32 and 33: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 1,E+00 R
- Page 34 and 35: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 3.5 Risk
- Page 36 and 37: BILAGA 1. Oralt intag av material.
- Page 38 and 39: BILAGA 1. Oralt intag av material.
- Page 40 and 41: BILAGA 1. Oralt intag av material.
- Page 42 and 43: BILAGA 1. Oralt intag av material.
- Page 44 and 45: BILAGA 2. Intag via växter. Uppska
- Page 46 and 47: BILAGA 2. Intag via växter. Uppska
- Page 48 and 49: BILAGA 2. Intag via växter. Uppska
- Page 50 and 51: BILAGA 2. Intag via växter. Uppska
- Page 52 and 53: BILAGA 2. Intag via växter. Uppska
- Page 54 and 55: BILAGA 3. Känsliga marklevande org
- Page 56 and 57: BILAGA 3. Känsliga marklevande org
- Page 58 and 59: BILAGA 3. Känsliga marklevande org
- Page 60 and 61: BILAGA 3. Känsliga marklevande org
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
– Nyttjande som fyllnadsmaterial i förstärkningslagret i en skogsbilväg eller grusväg.<br />
– Nyttjande som material i förstärkningslager vid asfalterad vägbyggnation eller<br />
andra liknande infrastrukturella konstruktioner med infiltrationsbegränsning.<br />
– Nyttjande som dränerings- och täckmaterial vid sluttäckning av deponi.<br />
Som referensobjekt används scenariot att materialet förs till en konventionell deponi.<br />
Som utgångspunkten för analysen ligger en riskidentifiering baserad på Naturvårdsverkets<br />
förslag till kriterier där två humantoxikologiska risker och två ekotoxikologiska<br />
risker identifierats som de mest kritiska. Riskanalysen genomförs separat för dess fyra<br />
identifierade risker enligt:<br />
A. Humantoxikologiska risker:<br />
1. Oralt intag av jord<br />
2. Konsumtion av växter som vuxit på platsen<br />
B. Ekotoxikologiska risker<br />
1. Markekotoxikologiska effekter<br />
2. Ekotoxikologiska effekter på ytvattenrecipient<br />
Alternativa ballastmaterial är tekniska konstruktionsmaterial vilket gör att de ofta skiljer<br />
sig från jord på ett uppenbart sätt. Hur de skiljer sig kan dock variera från fall till fall.<br />
Som utgångspunkt i analysen har valts att studera tre olika tänkbara kategorier av material:<br />
– Ett material som uppvisar en tydlig karaktär av avfalls/byggmaterial<br />
– Ett material som uppvisar en tydlig karaktär av avfalls/byggmaterial och är<br />
grovkornigt<br />
– Ett material som uppvisar en tydlig karaktär av avfalls/byggmaterial och är monolitiskt<br />
7 i sin tillämpning<br />
Som referens väljs ett material som är jordliknande<br />
Ambitionen med analysen är att översiktligt kunna jämför den risk samma material med<br />
samma föroreningsgrad utgör i olika situationer. För att genomföra analysen har en<br />
mycket förenklad metod att skatta sannolikheterna för olika händelser som orsakar en<br />
exponering använts. Sannolikheterna för att en viss händelse som ger upphov till exponering<br />
skall inträffa har skattas numeriskt genom en bedömning indelat enligt Tabell 4.<br />
Tabell 4 val av sannolikheter i denna studie modifierad från (Vägverket 1998: Förorening<br />
av vattentäkt vid vägtrafikolycka, Hantering av risker med petroleumutsläpp,<br />
Publikation 98:<br />
Beskrivning Numeriskt värde Numeriskt värde Beskrivning<br />
Vet ej 0,5 0,5 Vet ej<br />
Sannolik 0,9 0,1 Osannolik<br />
Mycket sannolik 0,99 0,01 Mycket osannolik<br />
Extremt sannolik 0,999 0,001 Extremt osannolik<br />
Inträffar säkert 1 0 Kan inte inträffa<br />
7 Med monolitisk menas att materialet utgör en mer eller mindre homogen fysisk enhet med låg permeabilitet.<br />
Exempel som kan vara aktuella är vägar där alternativa ballastmaterial som flygaskor och masugnsslagg<br />
används som bindemedel för att stabilisera och binda förstärkningslagret.<br />
10 (32)