Bilaga 5 - Avfall Sverige

More documents

Recommendations

Info

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 Tabell 3. Föreslagna riktvärden vid täckning av deponier (användning kategori 2) inklusive några bakomliggande beräkningsresultat. Skuggade rutor anger att markekologiska aspekter eller ekologiska aspekter i ytvatten är styrande Ämne Riktvärde Tot halt (mg/kg TS) Beräknat Hälsorisk Tot halt (mg/kg TS) Dominerande exponering hälsorisk ( i prioritetsordning) Utlakning C0 l/s=0,1 l/kg (mg/l) Pb 200 290 Intag jord, intag växter 0,095 0,33 Cd 1,5 1,4 Intag växter 0,004 0,01 Hg 1,8 1,7 Intag växter 0,001 0,01 As 10 6 2,5 Intag växter, intag jord 0,051 0,44 Cu 80 4800 Intag växter 0,19 0,64 Zn 250 6000 Intag växter 0,76 2,6 Cr 80 280000 Intag växter 0,055 0,26 Ni 70 740 Intag växter 0,19 0,62 Utlakning l/s = 10 l/kg (mg/ kg) 6 Nationell bakgrundshalt 90-percentil i morän vid uppslutning med 7 M salpetersyra. Exklusive geografiska områden med naturligt hög As-halt. 8 (32
SGI 2008-03-25 2-0708-0542 METODIK Det är av litet värde att genomföra en riskanalys för olika alternativa hanteringar av alternativa ballastmaterial som uppfyller Naturvårdsverkets förslag till riktvärden eftersom de per definition inte innebär någon risk alls (åtminstone inte kvantifierbar). Det blir meningsfullt att genomföra en riskanalys först i det fall man kan misstänka att materialet innebär en risk i den aktuella exponeringssituationen. Naturvårdsverkets förslag till maximala nivåer är alltså suboptimala från miljösynpunkt i de fall man kan göra en miljövinst genom att låta restprodukterna ersätta konventionella material och därmed spara in de miljöstörningar som produktionen av de konventionella materialen innebär. I dessa fall är det optimalt att acceptera en större risk än ”ingen risk alls”. Ett begrepp för en större risk som förekommer i sammanhanget är ”ringa risk”. Ringa risk innebär att risken skall vara liten med hänsyn taget till materialets egenskaper, användningsområdet och platsen materialet används på. I dagsläget saknas en entydig definition av vad begreppet ringa risk innebär. En rimlig tolkning av begreppet innebär dock att man vid beräkning av risken bör ta hänsyn till den begränsning med hänsyn till exponering och miljöfara som ett materials egenskaper kan medföra, den typ av anläggning materialet används i samt naturliga fastläggnings och utspädningseffekter som sker i omgivningen. Vi användning av restprodukter i anläggningsbyggande kan själva konstruktionen samt fastläggnings- och utspädningseffekter i den naturliga omgivningen ge ett betydande skydd mot skadliga miljöeffekter. Det är alltså rimligt att anta att materialet i sig är förknippat med en liten men inte försumbar risk (dvs ringa risk). Naturvårdsverkets har vid beräkningarna av sina riktvärden antagit att man inte aktivt vidtar några åtgärder som kan minska exponeringen och riskerna i samband med att dessa material används. Det kan vara intressant att analyserat det motsatta förhållandet dvs att sådana åtgärder faktiskt vidtas. Hur och vilka åtgärder som vidtas kommer då vara beroende på materialets tekniska egenskaper. Föreliggande studie är ett försök att utröna om det finns betydande minskningar i miljörisk att vinna genom att deponera avfallsbaserade anläggningsmaterial som innebär en ringa miljörisk istället för att utnyttja dem som anläggningsmaterial. Vi antar att materialet är förknippad med en liten men inte försumbar risk (dvs ringa risk). Riskanalys genomförs med händelseträdsanalys dvs en kvantitativ riskanalysmetodik där både sannolikheten för en händelse och konsekvenserna av en händelse eller serie av händelser redovisas och används för att beräkna risken. I detta fall används dock metoden för kvalitativa uppskattningar av den relativa risken för olika hanteringar och material. Med relativa risker avses att det blir möjligt att jämföra risken för ett hanteringssätt (tex. deponering) med risken för ett annat hanteringssätt (tex. användning i en asfalterad väg) när de analyserats i samma typ av händelseträd. Analysen är baserad på identifiering av de effekter som händelser kan skapa och konsekvenserna för den händelsen. Händelseträd använder en initial händelse och bestämmer sedan sekvenser av händelser som följer av den startande händelsen [5]. Studien omfattar tre anläggningstekniska konstruktioner: 9 (32)
Page 1: Miljökonsekvensanalys av Naturvår
Page 4 and 5: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 Alternat
Page 6 and 7: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 För hum
Page 8 and 9: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 Anläggn
Page 12 and 13: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 - Nyttja
Page 14 and 15: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 sumtion
Page 16 and 17: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 De ökad
Page 18 and 19: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 monoliti
Page 20 and 21: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 Den ber
Page 22 and 23: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 - Minska
Page 24 and 25: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 Relativ
Page 26 and 27: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 3.3 Toxi
Page 32 and 33: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 1,E+00 R
Page 34 and 35: SGI 2008-03-25 2-0708-0542 3.5 Risk
Page 36 and 37: BILAGA 1. Oralt intag av material.
Page 44 and 45: BILAGA 2. Intag via växter. Uppska
Page 54 and 55: BILAGA 3. Känsliga marklevande org
Page 60 and 61:
BILAGA 3. Känsliga marklevande org
Page 62 and 63:
BILAGA 4. Ytvattenrecipient. Uppska
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72:
Avfall Sverige Utveckling F2008:04
show all

Bilaga 5 - Avfall Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?