Bilaga 5 - Avfall Sverige
Bilaga 5 - Avfall Sverige
Bilaga 5 - Avfall Sverige
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Miljökonsekvensanalys av Naturvårdsverkets<br />
förslag till kriterier för<br />
återvinning av avfall i anläggningsarbeten<br />
<strong>Bilaga</strong> 5<br />
RAPPORT F2008:04<br />
ISSN 1103-4092
SVENSK FJÄRRVÄRME, AVFALL SVERIGE, SVENSKA<br />
ENERGIASKOR AB, BOLIDEN AB,<br />
SKOGSINDUSTRIERNA, SVENSKA<br />
GJUTERIFÖRENINGEN, JERNKONTORET<br />
Alternativa ballastmaterial -<br />
Riskanalys för användning av<br />
olika avfall som anläggningsmaterial<br />
Datum: 2008-03-25<br />
Diarienr: 2-0708-0542<br />
Uppdragsnr: 13401<br />
Uppdragsansvarig: Ola Wik (SGI)<br />
Handläggare:<br />
Granskare:<br />
Jenny Norrman, Thomas Rihm (SGI)<br />
Yvonne Andersson-Sköld (SGI)<br />
Per Stein (ÅF Process)<br />
Statens geotekniska institut<br />
581 93 LINKÖPING Telefon: 013-20 18 00 Telefax: 013-20 19 14
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
Alternativa ballastmaterial - Riskanalys för användning av olika avfall som anläggningsmaterial<br />
INNEHÅLLSFÖRTECKNING<br />
FÖRORD............................................................................................................ 3<br />
Sammanfattning ............................................................................................... 3<br />
1 Inledning ................................................................................................... 5<br />
2 Sammanfattning av Naturvårdsverkets förslag till Maximala halter för<br />
användning av avfall i anläggningsbyggande ............................................... 6<br />
Metodik.............................................................................................................. 9<br />
2.1 Beskrivning av parametrar som påverkar riskanalysen...............................11<br />
2.1.1 Materialens egenskaper..................................................................11<br />
2.1.2 Konstruktionernas egenskaper........................................................12<br />
3 Resultat och diskussion........................................................................ 14<br />
3.1 Risker med oralt intag ...............................................................................14<br />
3.2 Risker med konsumtion av växter som varit i kontakt med materialet........19<br />
Toxikologiska effekter på marklevande organismer............................................24<br />
3.3 Ekotoxikologiska effekter i ytvattenrecipient.............................................28<br />
3.4 Risker föranledda av olyckor vid hantering................................................32<br />
4 Litteraturreferenser................................................................................ 32<br />
2 (32)<br />
macintosh hd:users:pern:documents:pågående:layout:0 f 087 (2008-04 f):slutrapport:bilagor:original:bilaga 5.doc Utskrivet: 2008-03-26
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
FÖRORD<br />
Föreliggande rapport ingår som en delstudie i ett större projekt som initierats med anledning<br />
av det arbete avseende kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten<br />
som Naturvårdsverket utfört under 2007 och där man aviserat att totalhalter för utfasningsmetallerna<br />
Pb, Hg, Cd (och övriga avvecklingsämnen) bör motsvara naturliga bakgrundshalter<br />
i mark. Syftet med projektet är att bredda beslutsunderlaget genom separata<br />
delstudier som analyserar miljöeffekterna med återvinning av avfall i anläggningsarbeten<br />
med olika systemanalytiska metoder. En sammanfattande analys av de olika delstudierna<br />
redovisas i rapporten ”Miljökonsekvensanalys av Naturvårdsverkets förslag<br />
till kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten” (Rapport F2008:04 i <strong>Avfall</strong><br />
<strong>Sverige</strong>s rapportserie).<br />
Projektet har finansierats av: Svensk Fjärrvärme, <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>, Svenska Energiaskor<br />
AB, Boliden Mineral AB, Skogsindustrierna, Svenska Gjuteriföreningen och Jernkontoret.<br />
SAMMANFATTNING<br />
Föreliggande studie är en riskanalys av alternativa ballastmaterial som kan utnyttjas i<br />
anläggningsbyggande. Den viktigaste frågan är om det finns betydande riskminskningar<br />
att vinna, avseende hälsa och miljö, genom att deponera alternativa ballastmaterial. Det<br />
är av litet värde att genomföra en riskanalys för olika alternativa hanteringar av alternativa<br />
ballastmaterial som uppfyller Naturvårdsverkets förslag till riktvärden eftersom de<br />
per definition inte innebär någon risk alls (åtminstone inte kvantifierbar). En riskanalys<br />
har betydelse först om materialet i sig kan innebära en risk i den aktuella exponeringssituationen.<br />
I analysen har därför antagits att materialen är förknippad med en liten men<br />
inte försumbar risk (dvs ringa risk).<br />
De relativa riskerna med olika hanteringsalternativ för olika alternativa ballastmaterial<br />
har undersöks i ett kort (30 år) och långt (> 100 år) tidsperspektiv med hjälp av händelseträd.<br />
Med relativa risker avses att det blir möjligt att jämföra risken för ett hanteringssätt<br />
(tex. deponering) med risken för ett annat hanteringssätt (tex. användning i en asfalterad<br />
väg) när de analyserats i samma typ av händelseträd. Som utgångspunkten för analysen<br />
ligger en riskidentifiering baserad på Naturvårdsverkets förslag till kriterier där<br />
två humantoxikologiska risker (oralt intag och konsumtion av växter som vuxit på platsen)<br />
och två ekotoxikologiska risker (mark och ytvattenrecipient) identifierats som de<br />
mest kritiska.<br />
Skattning av sannolikheten för olika händelser och konsekvensen av dessa baseras på<br />
schablonvärden och antaganden samt kompletterande bedömningar. Det finns stora osäkerheter<br />
i den genomförda analysen och syftet är enbart att jämföra den relativa risken<br />
mellan olika typer av material i olika konstruktioner. Den beräknade relativa risken får<br />
därför inte ses som en säker kvantitativ skattning på hur stor risken är. För en sådan<br />
skattning krävs fördjupade studier. Analysen har även – analogt med de riskbedömningar<br />
som genomförts av Naturvårdsverket – utförts med utgångspunkt från den påverkan<br />
som fås på enskilda objekt, enskilda känsliga individer och lokala ekosystem. Den ökade<br />
spridning av alternativa ballastmaterial som sker om de utnyttjas i anläggningar istället<br />
för att deponeras omfattas inte. Det kräver en annan typ av analyser.<br />
3 (32
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
För humantoxikologiska effekter är skillnaderna i risk mellan olika typer av material<br />
betydligt större än skillnaderna mellan olika användningsområden. Riskerna med ett<br />
material som är svårt att skilja från vanlig jord är mångdubbelt större än riskerna med<br />
ett material som tydligt skiljer sig från normal jord och riskerna minskar ju mer utpräglade<br />
tekniska egenskaper materialet har. Det innebär att det är orimligt att utgå från att<br />
alla alternativa ballastmaterial skall bedömas som om de utgör vanlig jord och mark<br />
med avseende på direkt exponering (oralt intag) eller intag av växter som vuxit (odlats) i<br />
materialet. För alternativa ballastmaterial som används i monolitiska tillämpningar har<br />
risknivån till och med bedömts bli lägre än om materialen deponeras 1 . Alternativa ballastmaterial<br />
som är jordliknande ger betydlig högre risker än material som har tydliga<br />
tekniska egenskaper och skiljer sig från jord. Användning i skogsbilväg har bedömts<br />
medföra högre risknivå än andra nyttjande områden<br />
När det gäller ekotoxikologiska effekter är det inte rimligt att ställa höga markekologiska<br />
krav på tekniska material i en teknisk konstruktion men däremot kravet att hanteringen<br />
inte bör utgöra risk för skyddsvärda landlevande högre organismer. Med det perspektivet<br />
så utgör deponier i ett kort tidsperspektiv den största risken. Skillnaderna mellan<br />
olika typer av material är av mindre betydelse men jordliknande material utgör större<br />
risk än ”tekniska” material. I ett längre tidsperspektiv framstår det som de olika tillämpningarna<br />
är ganska likvärdiga men skogsbilvägar har bedömts ge högre risknivå än<br />
andra studerade tekniska anläggningar.<br />
När det gäller risken för påverkan på en ytvattenrecipient bedöms skillnaden mellan<br />
olika typer av material relativt små däremot är skillnaden mellan olika typer av konstruktioner<br />
betydande. I ett kort tidsperspektiv utgör de tekniska anläggningarna en större<br />
risk än om materialet förs till en deponi. På lång sikt (mer än 100 år) framstår dock<br />
deponering som det alternativ där risken är störst.<br />
Analysen indikerar att deponering inte i alla situationer är det säkrast alternativet för ett<br />
material som medför en liten men inte obetydlig risk (ringa risk).<br />
Riskanalysen visar att risknivån varierar kraftigt mellan olika typer av material och konstruktioner.<br />
Naturvårdsverkets generella antagande om att alternativa ballastmaterial i<br />
framtiden kan komma att användas som en naturlig jord med odling, direkt exponering<br />
(oralt intag) samt höga krav på materialens markekologiska funktion innebär en kraftig<br />
överskattning av de reella riskerna som många alternativa ballastmaterial i verkligheten<br />
kommer ha. Alternativa ballastmaterial med tydliga fysiska och tekniska egenskaper<br />
som skiljer dem från jord och som används som bärande material i anläggningsarbeten<br />
ger en betydligt lägre risk än material som liknar jord. För material som används i monolitiska<br />
konstruktioner (stabiliserade försträkningslager) har risknivån generellt uppskattas<br />
vara lägre eller likvärdiga med deponering. För material som har jordliknande<br />
egenskaper och kan användas för känsliga ändamål (t ex kompost eller anläggningsjordar)<br />
har risknivån generellt bedömts vara högre och strängare kriterier bör tillämpas än<br />
för andra alternativa ballastmaterial.<br />
1 Med monolitisk menas att materialet utgör en mer eller mindre homogen fysisk enhet med låg permeabilitet.<br />
Exempel som kan vara aktuella är vägar där alternativa ballastmaterial som flygaskor och masugnsslagg<br />
används som bindemedel för att stabilisera och binda förstärkningslagret. Det saknas incitament för<br />
monolitisk deponering (solidifiering) av icke farliga avfall i <strong>Sverige</strong> eftersom metoden inte anses ge några<br />
specifika miljöfördelar som påverkar mottagningskriterierna för deponering. Det har därför antagits att<br />
deponering av materialen sker i granulär form<br />
4 (32
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
1 INLEDNING<br />
Syftet med denna studie är att undersöka och analyser riskerna med olika hanteringssätt<br />
av alternativ byggnadsmaterial som har förhöjda halter av metaller vars användning<br />
omfattas av de kriterier för utfasning som anges under giftfri miljö (Pb, Cd, Hg, As):<br />
Grundämnen kan inte förstöras vilket i princip innebär att det är svårt att fasa ut sådana<br />
metaller som redan finns i teknosfären och som efterhand hamnar i avfallsströmmarna.<br />
Emissioner från avfall som deponerats omfattas inte av några specifika miljömål. Från<br />
deponier anses att läckage till miljön är oundvikligt och ambitionen är istället att läckaget<br />
skall vara så lågt att miljöeffekter inte orsakar skada på människors hälsa och miljö.<br />
Det finns alltså en tydlig konstrast i den miljöpolitiska ambitionsnivå som gäller för nya<br />
varor respektive för avfall som manifesterar sig tydligt vid återvinning av avfall för anläggningsbyggande.<br />
Endast avfall som innehåller Hg berörs av åtgärder (bergförvar) som på lång sikt kan<br />
betraktas som en effektiv utfasning från miljön där sannolikheten för miljöeffekter kan<br />
försummas. Åtgärden kommer dock tillämpas endast vid i sammanhanget förhållandevis<br />
mycket höga halter av Hg (1000 mg /kg TS). I samtliga övriga fall resulterar utfasningen<br />
till en förvaring i ytliga deponier. Från ytliga deponier sker ett utläckage av ämnena<br />
till omgivningen där dock exponeringen skall hållas på en så låg nivå att miljöeffekter<br />
inte orsakar skador på människors hälsa och miljön. Hanteringen är dock inte helt utan<br />
risk. Ju större masskoncentration man skapar desto större är potentialen för att konsekvenser<br />
uppstår dvs att en exponering ger upphov till en betydande miljö eller hälsoeffekt.<br />
De stora konsekvenser som kan uppstå vid deponier kan därför på lång sikt potentiellt<br />
uppväga en minskad sannolikheten för exponering åtminstone i ett lokalt riskperspektiv.<br />
Vid användning av alternativa byggnadsmaterial i anläggningsbyggande är masskoncentrationen<br />
i många fall inte större än att fastläggnings- och utspädningseffekter i den<br />
naturliga omgivningen kan ge ett skydd mot flera skadliga miljöeffekter.<br />
I denna rapport genomförs en riskanalys av olika alternativa sätt att hantera olika typer<br />
av avfall, se Figur 1. Riskanalysen struktureras med hjälp av händelseträd där sannolikheten<br />
för en händelse och/eller en kedja av händelser ställs i relation till den miljökonsekvens<br />
som kan uppstå. Sannolikheten och konsekvenser för en händelse påverkas av<br />
såväl vilket skydd själva konstruktionen innebär som materialets fysiska egenskaper.<br />
5 (32
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
Anläggningsarbeten<br />
Nollalternativ<br />
Skyddsskikt<br />
för deponi<br />
Skogsbilväg<br />
Deponi<br />
Asfalterade vägar<br />
och ytor<br />
Material<br />
Figur 1.<br />
Olika alternativa användningar för alternativa ballastmaterial som analyserats<br />
i denna rapport.<br />
2 SAMMANFATTNING AV NATURVÅRDSVERKETS FÖRSLAG TILL<br />
MAXIMALA HALTER FÖR ANVÄNDNING AV AVFALL I<br />
ANLÄGGNINGSBYGGANDE<br />
Naturvårdsverket har under flera år i sitt regleringsbrev haft uppdraget att ta fram kriterier<br />
för återvinning av avfall i anläggningsarbeten. För 2007 var målet formulerat:<br />
”Det finns kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten i syfte att öka andelen<br />
avfall som återvinns utan risk för skadlig miljö- och hälsoeffekter” (vår kursivering).<br />
Naturvårdsverket har under december 2007 redovisat uppdraget i form av en remiss [1].<br />
Naturvårdsverket har föreslagit riktvärden för två olika situationer. Användning i konventionella<br />
anläggningsarbeten utan restriktioner (vägar, utfyllnader etc), Kategori 1<br />
samt användning i anläggningsarbeten ovan tätskikt på deponier, Kategori 2. För miljö<br />
och hälsoriskbedömning av dessa fall har Naturvårdsverket utnyttjat den modell som<br />
utvecklats för att riskbedöma förorenad mark [2]. Några grundläggande antaganden när<br />
det gäller förutsättningar för exponering och acceptabla effekter har dock anpassats specifikt<br />
till bedömning av materialanvändning i anläggningsarbeten. Man har också utnyttjat<br />
en alternativ modell för att beräkna acceptabel påverkan på grundvatten och ytvatten.<br />
Den alternativa modellen försöker ta hänsyn till hur utlakning från anläggningsmaterial<br />
sker och hur utlakade ämnen fastläggs i marken.<br />
Naturvårdverket tar i sina bedömningar ingen hänsyn till materialens tekniska egenskaper.<br />
För Kategori 1 förutsätter bedömningen att anläggningen/materialet i framtiden kan<br />
komma få en användning som vilken mark/jord som helst tex för odling av grönsaker.<br />
För de så kallade utfasningsmetallerna - Cd, Pb, och Hg - gäller dessutom bedömningen<br />
att naturliga svenska bakgrundshalter skall vara styrande. Samma resultat erhålls för As<br />
då beräknat riktvärde för hälsorisk understiger bakgrundshalten med en faktor 14 ggr.<br />
En sammanställning av de värden för totalhalt som Naturvårdsverket föreslagit för al-<br />
6 (32
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
ternativa ballastmaterial samt några andra exempel på riktvärden av tungmetaller för<br />
liknande material ges i tabell 1. Några bakomliggande beräkningsresultat som utgjort<br />
underlag för Naturvårdsvekets förslag till riktvärden redovisas i tabell 2 och 3.<br />
Tabell 1. Föreslagna riktvärden för maximal totalhalt vid återvinning av avfall i anläggningsarbeten.<br />
Som jämförelse redovisas riktvärden för askor som får användas för<br />
kompensationsgödsling på skogsmark [3] samt <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>s gränsvärden i certifieringssystemet<br />
för kompost [4].<br />
Ämne<br />
NV maximal totalhalt<br />
Återvinning avfall<br />
Komp. gödsling<br />
skog<br />
Cert.<br />
kompost<br />
Kat 1 Fritt Kat 2 deponier<br />
Pb 20 200 300 100<br />
Cd 0,2 1,5 30 1<br />
Hg 0,1 1,8 3 1<br />
As 10 10 30 -<br />
Cu 40 80 400 600<br />
Zn 120 250 7000 800<br />
Cr 40 80 100 100<br />
Ni 35 70 70 50<br />
Tabell 2. Föreslagna riktvärden vid användning utan restriktioner 2 . Skuggade rutor<br />
anger att markekologiska aspekter eller ekologiska aspekter i ytvatten är styrande.<br />
Ämne<br />
Riktvärde<br />
Tot halt<br />
(mg/kg TS)<br />
Beräknat<br />
Hälsorisk<br />
Tot halt<br />
(mg/kg TS)<br />
Dominerande exponering<br />
hälsorisk ( i<br />
prioritetsordning)<br />
Utlakning<br />
C0 l/s=0,1<br />
l/kg (mg/l)<br />
Utlakning l/s<br />
= 10 l/kg (mg/<br />
kg)<br />
Pb 20 3 64 Intag jord, intag växter 0,09 0,31<br />
Cd 0,2 3 0,67 Intag jord, intag växter 0,004 0,01<br />
Hg 0,1 4 0,28 Inandning ånga, intag 0,001 0,004<br />
jord<br />
As 10 5 0,74 Intag växter, intag jord 0,016 0,13<br />
Cu 40 2400 Intag växter 0,09 0,31<br />
Zn 120 2900 Intag växter 0,64 2,2<br />
Cr 40 65000 Intag jord 0,09 0,42<br />
Ni 35 230 Inandning damm, intag<br />
växter, intag jord<br />
0,18 0,6<br />
2 Användning av avfall som uppfyller kraven enligt Kategori 1 anses inte medföra ens ringa risk och är<br />
därför ingen tillstånds- eller anmälningspliktigt miljöfarlig verksamhet (B eller C-verksamhet). Däremot<br />
råder anmälningsplikt enligt avfallsförordningen 37 § till länsstyrelsen för yrkesmässig återvinning alternativt<br />
38 § till kommunen för återvinning på egen fastighet.<br />
3 Nationell bakgrundshalt 90-percentil i morän < 0,63 mm uppslutning med 7 M salpetersyra<br />
4 Nationell bakgrundshalt 90-percentil i jordbruksmark < 2 mm vid uppslutning med 7 M salpetersyra<br />
5 Nationell bakgrundshalt 90-percentil i morän vid uppslutning med 7 M salpetersyra. Exklusive geografiska<br />
områden med naturligt hög As-halt.<br />
7 (32
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
Tabell 3. Föreslagna riktvärden vid täckning av deponier (användning kategori 2) inklusive<br />
några bakomliggande beräkningsresultat. Skuggade rutor anger att markekologiska<br />
aspekter eller ekologiska aspekter i ytvatten är styrande<br />
Ämne<br />
Riktvärde<br />
Tot halt<br />
(mg/kg TS)<br />
Beräknat<br />
Hälsorisk<br />
Tot halt<br />
(mg/kg TS)<br />
Dominerande exponering<br />
hälsorisk ( i<br />
prioritetsordning)<br />
Utlakning<br />
C0 l/s=0,1<br />
l/kg (mg/l)<br />
Pb 200 290 Intag jord, intag växter 0,095 0,33<br />
Cd 1,5 1,4 Intag växter 0,004 0,01<br />
Hg 1,8 1,7 Intag växter 0,001 0,01<br />
As 10 6 2,5 Intag växter, intag jord 0,051 0,44<br />
Cu 80 4800 Intag växter 0,19 0,64<br />
Zn 250 6000 Intag växter 0,76 2,6<br />
Cr 80 280000 Intag växter 0,055 0,26<br />
Ni 70 740 Intag växter 0,19 0,62<br />
Utlakning l/s<br />
= 10 l/kg (mg/<br />
kg)<br />
6 Nationell bakgrundshalt 90-percentil i morän vid uppslutning med 7 M salpetersyra. Exklusive geografiska<br />
områden med naturligt hög As-halt.<br />
8 (32
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
METODIK<br />
Det är av litet värde att genomföra en riskanalys för olika alternativa hanteringar av alternativa<br />
ballastmaterial som uppfyller Naturvårdsverkets förslag till riktvärden eftersom<br />
de per definition inte innebär någon risk alls (åtminstone inte kvantifierbar). Det<br />
blir meningsfullt att genomföra en riskanalys först i det fall man kan misstänka att materialet<br />
innebär en risk i den aktuella exponeringssituationen.<br />
Naturvårdsverkets förslag till maximala nivåer är alltså suboptimala från miljösynpunkt<br />
i de fall man kan göra en miljövinst genom att låta restprodukterna ersätta konventionella<br />
material och därmed spara in de miljöstörningar som produktionen av de konventionella<br />
materialen innebär. I dessa fall är det optimalt att acceptera en större risk än ”ingen<br />
risk alls”. Ett begrepp för en större risk som förekommer i sammanhanget är ”ringa<br />
risk”. Ringa risk innebär att risken skall vara liten med hänsyn taget till materialets<br />
egenskaper, användningsområdet och platsen materialet används på. I dagsläget saknas<br />
en entydig definition av vad begreppet ringa risk innebär. En rimlig tolkning av begreppet<br />
innebär dock att man vid beräkning av risken bör ta hänsyn till den begränsning med<br />
hänsyn till exponering och miljöfara som ett materials egenskaper kan medföra, den typ<br />
av anläggning materialet används i samt naturliga fastläggnings och utspädningseffekter<br />
som sker i omgivningen. Vi användning av restprodukter i anläggningsbyggande kan<br />
själva konstruktionen samt fastläggnings- och utspädningseffekter i den naturliga omgivningen<br />
ge ett betydande skydd mot skadliga miljöeffekter. Det är alltså rimligt att<br />
anta att materialet i sig är förknippat med en liten men inte försumbar risk (dvs ringa<br />
risk).<br />
Naturvårdsverkets har vid beräkningarna av sina riktvärden antagit att man inte aktivt<br />
vidtar några åtgärder som kan minska exponeringen och riskerna i samband med att<br />
dessa material används. Det kan vara intressant att analyserat det motsatta förhållandet<br />
dvs att sådana åtgärder faktiskt vidtas. Hur och vilka åtgärder som vidtas kommer då<br />
vara beroende på materialets tekniska egenskaper.<br />
Föreliggande studie är ett försök att utröna om det finns betydande minskningar i miljörisk<br />
att vinna genom att deponera avfallsbaserade anläggningsmaterial som innebär en<br />
ringa miljörisk istället för att utnyttja dem som anläggningsmaterial. Vi antar att materialet<br />
är förknippad med en liten men inte försumbar risk (dvs ringa risk).<br />
Riskanalys genomförs med händelseträdsanalys dvs en kvantitativ riskanalysmetodik<br />
där både sannolikheten för en händelse och konsekvenserna av en händelse eller serie av<br />
händelser redovisas och används för att beräkna risken. I detta fall används dock metoden<br />
för kvalitativa uppskattningar av den relativa risken för olika hanteringar och material.<br />
Med relativa risker avses att det blir möjligt att jämföra risken för ett hanteringssätt<br />
(tex. deponering) med risken för ett annat hanteringssätt (tex. användning i en asfalterad<br />
väg) när de analyserats i samma typ av händelseträd.<br />
Analysen är baserad på identifiering av de effekter som händelser kan skapa och konsekvenserna<br />
för den händelsen. Händelseträd använder en initial händelse och bestämmer<br />
sedan sekvenser av händelser som följer av den startande händelsen [5].<br />
Studien omfattar tre anläggningstekniska konstruktioner:<br />
9 (32)
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
– Nyttjande som fyllnadsmaterial i förstärkningslagret i en skogsbilväg eller grusväg.<br />
– Nyttjande som material i förstärkningslager vid asfalterad vägbyggnation eller<br />
andra liknande infrastrukturella konstruktioner med infiltrationsbegränsning.<br />
– Nyttjande som dränerings- och täckmaterial vid sluttäckning av deponi.<br />
Som referensobjekt används scenariot att materialet förs till en konventionell deponi.<br />
Som utgångspunkten för analysen ligger en riskidentifiering baserad på Naturvårdsverkets<br />
förslag till kriterier där två humantoxikologiska risker och två ekotoxikologiska<br />
risker identifierats som de mest kritiska. Riskanalysen genomförs separat för dess fyra<br />
identifierade risker enligt:<br />
A. Humantoxikologiska risker:<br />
1. Oralt intag av jord<br />
2. Konsumtion av växter som vuxit på platsen<br />
B. Ekotoxikologiska risker<br />
1. Markekotoxikologiska effekter<br />
2. Ekotoxikologiska effekter på ytvattenrecipient<br />
Alternativa ballastmaterial är tekniska konstruktionsmaterial vilket gör att de ofta skiljer<br />
sig från jord på ett uppenbart sätt. Hur de skiljer sig kan dock variera från fall till fall.<br />
Som utgångspunkt i analysen har valts att studera tre olika tänkbara kategorier av material:<br />
– Ett material som uppvisar en tydlig karaktär av avfalls/byggmaterial<br />
– Ett material som uppvisar en tydlig karaktär av avfalls/byggmaterial och är<br />
grovkornigt<br />
– Ett material som uppvisar en tydlig karaktär av avfalls/byggmaterial och är monolitiskt<br />
7 i sin tillämpning<br />
Som referens väljs ett material som är jordliknande<br />
Ambitionen med analysen är att översiktligt kunna jämför den risk samma material med<br />
samma föroreningsgrad utgör i olika situationer. För att genomföra analysen har en<br />
mycket förenklad metod att skatta sannolikheterna för olika händelser som orsakar en<br />
exponering använts. Sannolikheterna för att en viss händelse som ger upphov till exponering<br />
skall inträffa har skattas numeriskt genom en bedömning indelat enligt Tabell 4.<br />
Tabell 4 val av sannolikheter i denna studie modifierad från (Vägverket 1998: Förorening<br />
av vattentäkt vid vägtrafikolycka, Hantering av risker med petroleumutsläpp,<br />
Publikation 98:<br />
Beskrivning Numeriskt värde Numeriskt värde Beskrivning<br />
Vet ej 0,5 0,5 Vet ej<br />
Sannolik 0,9 0,1 Osannolik<br />
Mycket sannolik 0,99 0,01 Mycket osannolik<br />
Extremt sannolik 0,999 0,001 Extremt osannolik<br />
Inträffar säkert 1 0 Kan inte inträffa<br />
7 Med monolitisk menas att materialet utgör en mer eller mindre homogen fysisk enhet med låg permeabilitet.<br />
Exempel som kan vara aktuella är vägar där alternativa ballastmaterial som flygaskor och masugnsslagg<br />
används som bindemedel för att stabilisera och binda förstärkningslagret.<br />
10 (32)
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
Händelseträd har upprättats separat för varje enskild kombination av teknisk konstruktion<br />
och exponeringsväg. För att kunna beräkna risken har konsekvensen av en händelse<br />
eller serie händelser i varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ<br />
konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej 8 .<br />
Resultaten av denna analys innebär att riskerna (sannolikheten och konsekvensen) för<br />
olika alternativa hanteringar kan ställas i relation till varandra och till de principer som<br />
Naturvårdsverket redovisat för sitt arbete. Analysen ger inte ett mått på de absoluta riskerna<br />
utan de relativa riskerna med att välja olika hanteringssätt för ett material som har<br />
en liten men inte obetydlig föroreningsgrad. Analysen avser att utgöra ett underlag för<br />
att belysa i vilken omfattning en riskreduktion erhålls om deponeringsalternativet väljs i<br />
stället för olika nyttjandealternativ.<br />
Analysen genomförs för två olika tidsperspektiv<br />
– i kort tidsperspektiv (30 år)<br />
– långt tidsperspektiv (>100 år)<br />
Det längre tidsperspektivet innebär att flera generationer passerat från det konstruktionen<br />
anlagts.<br />
2.1 Beskrivning av parametrar som påverkar riskanalysen<br />
2.1.1 Materialens egenskaper<br />
För Hg är i Naturvårdsverkets riskbedömning inandning av ånga en viktig exponeringsväg.<br />
Samtliga material som omfattas av denna rapport har genomgått termiska processer<br />
och det är därför mycket osannolikt att avgång av Hg-ånga är en viktig exponeringsväg.<br />
Denna exponeringsväg har därför uteslutits ur analysen.<br />
För Pb, Cd, och Hg är den exponering som små barn utsätts styrande för vilket riktvärde<br />
som erhålls. Det innebär att den exponering som sker under en relativt begränsad tid på<br />
några år är styrande för det riktvärde som beräknas.<br />
För As däremot är det den sammanlagda exponeringen under en livstid som är avgörande<br />
eftersom det är cancerrisken som styr. Ingen hänsyn har dock tagits till detta i riskanalysen.<br />
Materialens egenskaper bör påverkar även risken för oralt intag eller att växter odlas i<br />
materialet. För material som synbart skiljer sig från en vanlig jord minskar sannolikheten<br />
att det sker ett oralt intag eftersom det inte är orimligt att anta att människor i allmänhet<br />
vidtar åtgärder för att minska exponering för material som ser ut att kunna utgöra<br />
en misstänkt hälsorisk. Barn kan inte göra en sådan bedömning men däremot kan vi<br />
förvänta oss att vuxna i barns närhet gör en sådan bedömning. När det gäller odling av<br />
växter så är det likaledes mycket osannolikt att människor kommer odla växter för kon-<br />
8 Ett undantag har gjorts för scenariot som avser risken för påverkan på en ytvattenrecipient från deponier<br />
på lång sikt (> 100 år) som antagits ge konsekvenser som är 100 ggr större än för påverkan från anläggningstekniska<br />
konstruktioner beroende på den stora ackumulerade mängden av föroreningar i en deponi.<br />
Det ackumulerade läckaget från en deponi kommer därför på lång sikt ha betydligt svårare att spädas ut<br />
och fastläggas i recipienten än det begränsade läckaget från en anläggning.<br />
11 (32)
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
sumtion i ett jordsubstrat som ser misstänkt ut. Eftersom hantering av odlingsjord kan<br />
var en viktig källa för oralt intag minskar därmed även risken för oralt intag. Om materialen<br />
därutöver har en fysisk karaktär - grova partiklar eller monolitiska) som motverkar<br />
intag och odling minskar sannolikheten för intag ytterligare.<br />
Materialens fysiska egenskaper kan även ha betydelse för risken för utlakning och påverkan<br />
i omgivande mark och grundvatten. För grovkorniga och monolitiska material<br />
begränsas dessa risker.<br />
Materialets egenskaper har även betydelse för de markekologiska krav man kan ställa.<br />
För grovkorniga eller monolitiska material kommer de fysiska egenskaperna att begränsa<br />
den ekologiska funktionen kraftigt varför det blir orimligt att ställa samma krav som<br />
för en normal jord. Detta skulle gälla även om materialen utgjordes av konventionella<br />
eller naturliga byggmaterial som betong eller krossad sten eller mark som stabiliserats<br />
med konventionella stabiliseringsmedel.<br />
2.1.2 Konstruktionernas egenskaper<br />
Studien omfattar tre konstruktioner:<br />
– Nyttjande som fyllnadsmaterial i förstärkningslagret i en skogsbilväg eller grusväg.<br />
– Nyttjande som material i förstärkningslager vid anläggande av asfalterade vägar<br />
eller planer.<br />
– Nyttjande som dränerings- och täckmaterial vid sluttäckning av deponi.<br />
Samtliga konstruktioner innebär att en myndighetskontakt tas och att ett godkännande<br />
inhämtas åtminstone i de fall då avfall kommer användas som konstruktionsmaterial.<br />
För större vägar och asfalterade ytor samt nyttjande som material för deponitäckning är<br />
prövningen av verksamhetens allmänna miljöpåverkan tämligen omfattande oberoende<br />
av materialval. Det är därför rimligt att anta att det från myndigheterna ställs sådana<br />
krav att de känsligaste områdena när det gäller påverkan på grundvatten och ytvatten<br />
undviks. Naturliga utspädnings- och fastläggningsmekanismer i omgivningen kring<br />
mindre konstruktioner som grusvägar och skogsbilvägar innebär att risken för påverkan<br />
på grundvatten och ytvatten bör vara mycket begränsad. För större asfalterade planer<br />
som främst förekommer i tätortsmiljö kan påverkan bli märkbar (åtminstone för lättlösliga<br />
och mobila ämnen). Grundvattenrecipienten är i dessa fall ofta så påverkad av andra<br />
diffusa föroreningsutsläpp att den har lågt värde och inte utgör en viktigt grundvattenresurs.<br />
Ofta bör den direkt fysiska effekten av konstruktionen vara den åtgärd som är mest<br />
störande från ekologisk synpunkt. De ekologiska krav som ställs på markmiljön i dessa<br />
konstruktioner är mycket små eller inga. Snarare är det så att en hög ekologisk funktion<br />
med t ex kraftig vegetationstillväxt skulle äventyra konstruktionens syfte. Även traditionella<br />
ballastmaterial ger konstruktioner med begränsad ekologisk funktion. Konstruktionen<br />
måste alltså rivas oberoende av materialval om en annan känsligare markanvändning<br />
planeras t ex om odling skall kunna ske.<br />
De olika konstruktionerna innebär i varierande omfattning en minskad exponering för<br />
konstruktionsmaterialen genom att människor eller andra organismer i begränsad omfattning<br />
har dem som sin livsmiljö. Det är först i samband med en ändrad markanvändning<br />
eller att material vid underhållsarbeten flyttas från platsen som mer omfattande<br />
12 (32)
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
exponering bör vara aktuell. Vid flytt av material i samband med underhållsåtgärder för<br />
rörgravar, vägtrummor och liknade kan vi förvänta oss att sannolikheten för negativa<br />
effekter begränsas som till en följd av antingen åtgärder där konstruktionsmaterialen<br />
omhändertas som avfall och återvinns eller att de vid hanteringen späds ut med naturliga<br />
material.<br />
Referensobjekt Deponi<br />
Som referensobjekt används scenariot att materialet förs till en konventionell deponi.<br />
Med konventionell deponi avse en deponi som tar emot såväl verksamhetsavfall som<br />
hushållsavfall. Specialiserade deponier som bara tar emot specifika avfall från industriella<br />
processer avviker ofta från de förhållanden som beskrivs här.<br />
Dagens deponeringsanläggningar är med få undantag även avfallsbehandlingsanläggningar<br />
och ofta är den mängd avfall som mottas på deponin betydligt större än den<br />
mängd som deponeras [6]. Under tiden deponering sker ligger materialen i allmänhet<br />
öppet och åtkomliga åtminstone i själva tippfronten. Material som skall användas eller<br />
används på deponin ligger också vanligtvis åtkomlig och exponerad. Även för deponier<br />
finns därmed en risk att material som förs till deponin för att deponeras av misstag hanteras<br />
fel och kommer att återföras till teknosfären på ett sätt som ursprungligen inte avsågs.<br />
Människors åtkomlighet till en deponi begränsas av ofta av att det finns ett staket som<br />
motverkar tillträde. Det är i första hand yrkesmässigt som människor vistas där. Ofta har<br />
dock allmänheten tillträde till delar av deponiområdet i form av återvinningsanläggningar.<br />
På deponin kan vi dock förvänta oss att främst vuxna människor vistas som kan<br />
göra en bedömning av materials farlighet.<br />
När det gäller kraven på ekologisk funktion för deponier kan relativt höga krav ställas.<br />
De har ofta ett förhållandevis rikt biologiskt liv med stort utbyte med omgivningen och<br />
kan till exempel vintertid attrahera sällsynta och rödlistade fåglar.<br />
När deponin är nedlagd är det rimligt att anta att området nyttjas för all möjlig verksamhet.<br />
Den exponering som människor utsätts för, åtminstone mycket långsiktigt, begränsas<br />
enbart av de skyddsåtgärder som vidtagits. Även för den ekologiska funktionen är<br />
det rimligt att ställa relativ höga krav.<br />
Deponier innehåller mycket stora mängder material och en stark masskoncentration av<br />
förorenade ämnen. Deponin innebär därmed en betydande framtida risk för påverkan på<br />
sin omgivning. Det är ofrånkomligt att ämnena med tiden ut läcker och sprids i den omgivande<br />
miljön. Deponier kommer därför påverka sin omgivning under 1000-tals år och<br />
över distanser på flera hundra meter. I den svenska deponeringsmodellen är den utspädning<br />
och fastläggning som kan ske i omgivningen en viktig del av förutsättningarna som<br />
skall motverka en oacceptabel miljöpåverkan. Kraven på hur en deponi skall vara utformad<br />
är reglerad i en särskild lagstiftning. Naturvårdsverkter anger att ”Ytterst är det<br />
naturens förmåga att ta upp, bryta ned och späda ut olika ämnen som vi utnyttjar som<br />
skydd. Underliggande marklager fungerar som en geologisk barriär för deponin. Uppfyller<br />
inte marken runt deponin kraven i förordningen ska man bygga en konstgjord<br />
geologisk barriär” [7].<br />
13 (32)
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
De ökade kraven på hur deponering skall vara utformad har medfört att många deponier<br />
läggs ner. Det har dock ofta visat sig svårt att finna en ny lokalisering uppfyller de krav<br />
som ställs på en naturlig geologisk barriär. Det innebär i de allra flesta fall att dagens<br />
deponier förutsätter att en konstgjord geologisk barriär måste byggas. Det är ovanligt att<br />
det sker nyetablering av deponier utan oftast har deponeringsverksamhet koncentreras<br />
till befintliga deponier. För att undvika långa transporter har dessa vanligtvis varit lokaliserade<br />
ganska nära tätorter.<br />
De konstruerade skyddsåtgärder för att säkerställa en deponis miljöpåverkan består av<br />
konstgjorda barriärer, bottentätningar, lakvattenbehandling och sluttäckning av deponin.<br />
Dessa konstruktioner är mycket svåra att säkra tekniskt för de långa tidsperioder som<br />
krävs. Idag används för sluttäckning av deponier ofta olika typer av mycket tunna geomembran<br />
(se tex [8] och [9]) som är mycket känsliga för de skador som med tiden kan<br />
uppstå i deponins skyddstäckning. Det enda preciserade krav som nu finns på skyddstäckningar<br />
är att det bör ha en tjocklek av minst 1,5 m för att motverka rotpenetration<br />
[10]. Speciellt i det fall deponin kräver en kompletterande geologisk barriär (vilket är<br />
vanligt) blir kraven på de tekniska konstruktionernas långsiktighet mycket svåra att uppfylla.<br />
Detaljerade tekniska beskrivningar för hur konstgjorda geologiska barriärer skall<br />
dimensioneras saknas ännu men om kraven är mycket högt ställda genereras orimligt<br />
stora filtervolymer [11]<br />
Naturvårdsverket redovisar på sin hemsida att ”Miljöproblemen förekommer både vid<br />
nedlagda deponier och de som fortfarande är i drift. Det är svårt att genomföra skyddsåtgärder<br />
i efterhand, bland annat därför att soptipparna under lång tid kommer att ha<br />
sättningar i avfallsupplagen. Deponierna kommer därför att kräva reparationer och underhåll<br />
flera generationer framåt i tiden” [7]. Det finns ett lagstadgat krav att kontroll<br />
och övervakning (samt vid behov åtgärder) skall ske i minst 30 år i samband med efterbehandling<br />
under deponis aktiva fas. Däremot saknas preciserade lagstiftade krav i ett<br />
flergenerationsperspektiv under deponins passiva fas.<br />
3 RESULTAT OCH DISKUSSION<br />
Skattning av samtliga sannolikheter och den beräknade relativa risken för samtliga händelsekedjor<br />
återfinns i bilaga 1 till 4.<br />
3.1 Risker med oralt intag<br />
Händelseträden har konstruerats som binära tillståndsdiagram för tre olika scenarier.<br />
Scenarierna belyser risken i ett individuellt perspektiv med oralt intag (en känslig individ)<br />
analogt med det sätt som tillämpas vid beräkning av risken i Naturvårdsverkets<br />
kriterier [1].<br />
Det första scenariot beskriver risken förknippad med att ett markområde utnyttjas på<br />
avsett sätt men även att området kan få en ändrad användning i ett kort tidsperspektiv<br />
(0-30 år). För detta scenario utnyttjas följande sekvens av händelser förknippad med en<br />
exponering som får negativa konsekvenser:<br />
– Sannolikhet för ändrad markanvändning<br />
– Människors vistelse på platsen i en omfattning som ger betydande exponering<br />
– Materialets exponering/skydd av konstruktionen<br />
– Minskad exponering genom kunskap om materialet<br />
– Minskad exponering genom materialets utseende och funktionalitet<br />
14 (32)
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
– Minskad exponering genom materialets fysiska egenskaper<br />
Det andra scenariot beskriver risken förknippad med att material flyttas från ett markområde<br />
till ett annat (t ex vid underhåll av markförlagda tekniska konstruktioner) i ett<br />
kort tidsperspektiv (0-30 år). För detta scenario utnyttjas följande sekvens av händelser<br />
förknippad med en exponering som får negativa konsekvenser:<br />
– Sannolikhet för flytt av material till känsligare markanvändning<br />
– Utspädningseffekter vid flytt<br />
– Människors vistelse på platsen i en omfattning som ger betydande exponering<br />
– Materialets exponering/skydd av konstruktionen<br />
– Minskad exponering genom kunskap om materialet<br />
– Minskad exponering genom materialets utseende och funktionalitet<br />
– Minskad exponering genom materialets fysiska egenskaper<br />
Det tredje scenariot beskriver risken förknippad med att ett markområde utnyttjas på<br />
avsett sätt men även att området kan få en ändrad användning i ett långt tidsperspektiv<br />
(0-100 år). För detta scenario utnyttjas samma sekvens av händelser som i det första<br />
scenariot. Risken med förflyttning av material bedöms i ett långt tidsperspektiv vara<br />
underordnad risken för att en ändrad markanvändning sker och har därför inte analyserats.<br />
För att kunna beräkna risken har konsekvensen av en händelse eller serie händelser i<br />
varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ konsekvens bedömts kunna<br />
uppstå eller ej. Genom att konsekvensen getts värdet 1 blir den beräknade relativa<br />
risken ett mått på hur stor sannolikhet det är att det skall uppstå en negativ konsekvens.<br />
Det är viktigt att framhålla att analysen är mycket förenklad. Både skattning av sannolikheten<br />
för olika händelser och konsekvensen av dessa är mycket schablonartade. Det<br />
finns stora osäkerheter i den genomförda analysen och syftet är enbart att jämföra den<br />
relativa risken mellan olika typer av material i olika konstruktioner. Den beräknade relativa<br />
risken får därför inte ses som en säker kvantitativ skattning på hur stor risken är.<br />
För en sådan skattning krävs fördjupade studier.<br />
Exempel på hur ett händelseträd ser ut återfinns i bilaga 1.<br />
Den beräknade relativa risken i ett kort tidsperspektiv (< 30 år) av material med förhöjda<br />
halter (motsvarande ringa risk) för olika alternativa användningsområden och material<br />
återfinns i Figur 2 och Figur 3. I Figur 2 redovisas de beräknade riskerna separat då<br />
markanvändning är som planerat eller om den ändras medan figur 3 visar den integrerade<br />
risken med hänsyn taget till både planerad och ändrad markanvändning under en 30-<br />
årsperiod. Med en ändrad markanvändning för deponier avses att verksamheten har avslutats<br />
och sluttäckts och att människor i större utsträckning börjat utnyttja området för<br />
annan verksamhet.<br />
Av figurerna framgår att användning av alternativa ballastmaterial i skogsbilvägar systematiskt<br />
uppskattas ge högre risknivå än de andra användningsalternativen. En bedömning<br />
av ifall ett material utgör ringa risk, baserat på halter av föroreningar, bör därför<br />
vara försiktigare för skogsbilvägar än om materialet används i någon annan av de konstruktioner<br />
som analyserats. Detta gäller dock inte om konstruktionen är monolitisk. I<br />
det fallet har användningen i både en skogsbilväg och i asfalterade ytor bedömts ge risker<br />
som t o m är i nivå med eller lägre än för deponering. Anledningen till detta är att<br />
15 (32)
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
monolitisk deponering inte antagits förekomma utan att materialen om de deponeras är<br />
granulära 9 .<br />
Under det att konstruktionerna utnyttjas som planerat har inte deponering bedömts ge<br />
den lägsta risknivån av de utvärderade alternativen. Det beror på att det finns en omfattande<br />
masshantering på deponier, att material i allmänhet ligger exponerat och att människor<br />
kan vistas där om än i med extremt låg sannolikhet (avser själva deponin). Om<br />
den planerade verksamheten ändras så minskar riskerna med material som förts till en<br />
deponi (deponi täcks) medan riskerna ökar för material som utnyttjats på annat sätt.<br />
Även för en avslutad deponi kvarstår låga risker eftersom det inte kan uteslutas att material<br />
som förts till deponin hamnar i täckskiktet.<br />
Integrerat med hänsyn taget till både planerad och ändrad markanvändning i ett kort<br />
tidsperspektiv (< 30 år) framstår deponering och användning som delar i ett deponitäckskikt<br />
som mindre riskabla än användning i för asfalterade vägar och ytor. Skillnaderna<br />
minskar dock ju mer utpräglade tekniska egenskaper materialet har och för monolitiska<br />
konstruktioner (som enligt ovan inte bedömts vara aktuella på deponier) blir användningen<br />
i tekniska konstruktioner mindre riskabel.<br />
Skillnaderna i risk mellan olika typer av material är större än skillnaderna mellan olikanvändningsområden.<br />
Riskerna med ett material som är svårt att skilja från vanlig jord<br />
är mångdubbelt större än riskerna med ett material som har en tydligt skiljer sig från<br />
normal jord och riskerna minskar ju mer utpräglade tekniska egenskaper materialet har<br />
(grovkornigt respektive monolitiskt).<br />
Relativ risk för olika alternativ<br />
Deponi<br />
Asfalterade ytor<br />
Skogsbilväg<br />
Deponitäckning<br />
1,E+00<br />
1,E-01<br />
1,E-02<br />
1,E-03<br />
1,E-04<br />
1,E-05<br />
1,E-06<br />
1,E-07<br />
1,E-08<br />
1,E-09<br />
1,E-10<br />
1,E-11<br />
Relativ risk för oral exponering < 30 år<br />
PLANERAD MARKANVÄNDNING<br />
Tydligt avfalls-/byggmaterial<br />
och grovkornigt<br />
och monolitiskt<br />
Jordliknande<br />
ÄNDRAD MARKANVÄNDNING<br />
Tydligt avfalls-/byggmaterial<br />
och grovkornigt<br />
och monolitiskt<br />
Jordliknande<br />
Figur 2<br />
Beräknad relativ risk för olika alternativa ballastmaterial och användningsområde<br />
i ett kort tidsperspektiv (< 30 år). Ju kortare stapel ju större<br />
har risken med hanteringen uppskattats vara. Observera den logaritmiska<br />
skalan. Användning av monolitiska material i sluttäckning har inte bedömts.<br />
9 Det saknas incitament för monolitisk deponering (solidifiering) av icke farliga avfall i <strong>Sverige</strong> eftersom<br />
metoden inte anses ge några specifika miljöfördelar som påverkar mottagningskriterierna för deponering.<br />
16 (32)
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
Relativ risk för oral exponering integrerat < 30 år<br />
1,E+00<br />
Tydligt avfalls-<br />
/byggmaterial och grovkornigt och monolitiskt Jordliknande<br />
1,E-01<br />
Relativ risk för olika alternativ<br />
1,E-02<br />
1,E-03<br />
1,E-04<br />
1,E-05<br />
1,E-06<br />
1,E-07<br />
1,E-08<br />
1,E-09<br />
1<br />
Deponi<br />
Asfalterade ytor<br />
Skogsbilväg<br />
1,E-10<br />
Deponitäckning<br />
1,E-11<br />
Figur 3<br />
Beräknad relativ risk för olika alternativa ballastmaterial och användningsområde<br />
i ett kort tidsperspektiv (< 30 år). Risken har integrerats med<br />
hänsyn taget till både planerad och eventuellt ändrad markanvändning under<br />
perioden. Ju kortare stapel ju större har risken med hanteringen uppskattats<br />
vara. Observera den logaritmiska skalan. Användning av monolitiska<br />
material i sluttäckning har inte bedömts.<br />
Relativ risk för oral exponering av flyttat material < 30 år<br />
Relativ risk för olika alternativ<br />
1,E+00<br />
1,E-01<br />
1,E-02<br />
1,E-03<br />
1,E-04<br />
1,E-05<br />
1,E-06<br />
1,E-07<br />
1,E-08<br />
1,E-09<br />
1,E-10<br />
1,E-11<br />
Tydligt avfalls-<br />
/byggmaterial och grovkornigt och monolitiskt Jordliknande<br />
Deponi<br />
Asfalterade ytor<br />
Skogsbilväg<br />
Deponitäckning<br />
Figur 4<br />
Beräknad relativ risk för olika alternativa ballastmaterial och användningsområde<br />
i ett kort tidsperspektiv med hänsyn taget till risken att material<br />
flyttas från konstruktionen till en känsligare markanvändning (< 30 år).<br />
Ju kortare stapel ju större har risken med hanteringen uppskattats vara.<br />
Observera den logaritmiska skalan. Användning av monolitiska material i<br />
sluttäckning har inte bedömts.<br />
17 (32)
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
Den beräknade relativa risken med att alternativa ballastmaterial med förhöjda halter<br />
(motsvarande ringa risk) flyttas och sprids från en konstruktion till ett område med<br />
känsligare markanvändning återfinns i Figur 4. Risken för ofrivillig flytt och spridning<br />
av material är lägst om materialen används på deponier med undantag för det fall monolitiska<br />
konstruktioner anläggs. Användning av alternativa ballastmaterial i skogsbilvägar<br />
har i detta fall bedömts medföra en risk som är av samma storleksordning som användning<br />
på asfalterade ytor. Återigen medför också jordliknande material en större risk än<br />
andra material medan användning av alternativa ballastmaterial i monolitiska konstruktioner<br />
förefaller säkrare än alternativet deponering av materialet i granuler form.<br />
På mycket lång sikt (efter 100 år) har de olika konstruktionerna bedömts vara ungefär<br />
likvärdiga, skogsbilvägar dock mer riskabla (Figur 5 och Figur 6). Anledningen till att<br />
deponering har bedömts utgöra en risk är att det inte kan uteslutas att deponerat material<br />
kan komma att hamna på deponis täckskiktet i samband med avslutning av deponin. För<br />
asfalterade ytor har förutsatts att åtgärder vidtas för restaurering om markanvändningen<br />
blir mer känslig. Återigen medför också jordliknande material en betydligt större risk än<br />
andra material medan användning av alternativa ballastmaterial i monolitiska konstruktioner<br />
förefaller säkrare än alternativet deponering som granulärt material.<br />
Relativ risk för olika alternativ<br />
Deponi<br />
Figur 5<br />
Asfalterade ytor<br />
Skogsbilväg<br />
Deponitäckning<br />
1,E+00<br />
1,E-01<br />
1,E-02<br />
1,E-03<br />
1,E-04<br />
1,E-05<br />
1,E-06<br />
1,E-07<br />
1,E-08<br />
1,E-09<br />
1,E-10<br />
1,E-11<br />
PLANERAD MARKANVÄNDNING<br />
Relativ risk för oral exponering >100 år<br />
och grovkornigt<br />
Tydligt avfalls-/byggmaterial<br />
och monolitiskt<br />
Jordliknande<br />
Tydligt avfalls-/byggmaterial<br />
ÄNDRAD MARKANVÄNDNING<br />
och grovkornigt<br />
och monolitiskt<br />
Jordliknande<br />
Beräknad relativ risk för olika alternativa ballastmaterial och användningsområde<br />
i ett långt tidsperspektiv (> 100 år). Ju kortare stapel ju större<br />
har risken med hanteringen uppskattats vara. Observera den logaritmiska<br />
skalan. Användning av monolitiska material i sluttäckning har inte bedömts<br />
18 (32)
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
Relativ risk för oral exponering integrerat >100 år<br />
Relativ risk för olika alternativ<br />
1,E+00<br />
1,E-01<br />
1,E-02<br />
1,E-03<br />
1,E-04<br />
1,E-05<br />
1,E-06<br />
1,E-07<br />
1,E-08<br />
1,E-09<br />
1,E-10<br />
1,E-11<br />
Figur 6<br />
Tydligt avfalls-<br />
/byggmaterial och grovkornigt och monolitiskt Jordliknande<br />
Deponi<br />
Asfalterade ytor<br />
Skogsbilväg<br />
Deponitäckning<br />
Beräknad relativ risk för olika alternativa ballastmaterial och användningsområde<br />
i ett långt tidsperspektiv (> 100 år). Risken har integrerats<br />
med hänsyn taget till både planerad och eventuellt ändrad markanvändning<br />
under perioden. Ju kortare stapel ju större har risken med hanteringen uppskattats<br />
vara. Observera den logaritmiska skalan. Användning av monolitiska<br />
material i sluttäckning har inte bedömts.<br />
3.2 Risker med konsumtion av växter som varit i kontakt med materialet<br />
Händelseträden har konstruerats som binära tillståndsdiagram för tre olika scenarier.<br />
Scenarierna belyser risken i ett individuellt perspektiv med konsumtion av växter (en<br />
känslig individ) analogt med det sätt som tillämpas vid beräkning av risken i Naturvårdsverkets<br />
kriterier [1].<br />
Det första scenariot beskriver risken förknippad med att ett markområde utnyttjas på<br />
avsett sätt men även att området kan få en ändrad användning i ett kort tidsperspektiv<br />
(0-30 år). För detta scenario utnyttjas följande sekvens av händelser förknippad med en<br />
exponering som får negativa konsekvenser:<br />
– Sannolikhet för ändrad markanvändning<br />
– Människors vistelse på platsen i en omfattning som ger betydande exponering<br />
– Materialets exponering/skydd av konstruktionen<br />
– Minskad exponering genom kunskap om materialet<br />
– Minskad exponering genom materialets utseende och funktionalitet<br />
– Minskad exponering genom materialets fysiska egenskaper<br />
Det andra scenariot beskriver risken förknippad med att material flyttas från ett markområde<br />
till ett annat (t ex vid underhåll av markförlagda tekniska konstruktioner) i ett<br />
kort tidsperspektiv (0-30 år). För detta scenario utnyttjas följande sekvens av händelser<br />
förknippad med en exponering som får negativa konsekvenser:<br />
– Sannolikhet för flytt av material till känsligare markanvändning<br />
– Utspädningseffekter vid flytt<br />
– Människors vistelse på platsen i en omfattning som ger betydande exponering<br />
– Materialets exponering/skydd av konstruktionen<br />
– Minskad exponering genom kunskap om materialet<br />
19 (32)
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
– Minskad exponering genom materialets utseende och funktionalitet<br />
– Minskad exponering genom materialets fysiska egenskaper<br />
Det tredje scenariot beskriver risken förknippad med att ett markområde utnyttjas på<br />
avsett sätt men även att området kan få en ändrad användning i ett långt tidsperspektiv<br />
(0-100 år). För detta scenario utnyttjas samma sekvens av händelser som i det första<br />
scenariot. Risken med förflyttning av material bedöms i ett långt tidsperspektiv vara<br />
underordnad risken för att en ändrad markanvändning sker och har därför inte analyserats.<br />
För att kunna beräkna risken har konsekvensen av en händelse eller serie händelser i<br />
varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ konsekvens bedömts kunna<br />
uppstå eller ej. Genom att konsekvensen getts värdet 1 blir den beräknade relativa<br />
risken ett mått på hur stor sannolikhet det är att det skall uppstå en negativ konsekvens.<br />
Det är viktigt att framhålla att analysen är mycket förenklad. Både skattning av sannolikheten<br />
för olika händelser och konsekvensen av dessa är mycket schablonartade. Det<br />
finns stora osäkerheter i den genomförda analysen och syftet är enbart att jämföra den<br />
relativa risken mellan olika typer av material i olika konstruktioner. Den beräknade relativa<br />
risken får därför inte ses som en säker kvantitativ skattning på hur stor risken är.<br />
För en sådan skattning krävs fördjupade studier.<br />
Exempel på hur ett händelseträd ser ut återfinns i bilaga 2.<br />
Den beräknade relativa risken i ett kort tidsperspektiv (< 30 år) av material med förhöjda<br />
halter (motsvarande ringa risk) för olika alternativa användningsområden och material<br />
återfinns i Figur 7 och Figur 8. I Figur 7 redovisas de beräknade riskerna separat då<br />
markanvändning är som planerat eller om den ändras medan Figur 8 visar den integrerade<br />
risken med hänsyn taget till både planerad och ändrad markanvändning under en<br />
30-årsperiod. För deponier avses då att verksamheten har avslutats och sluttäckts och att<br />
människor i större utsträckning börjat utnyttja området för annan verksamhet.<br />
Av figurerna framgår att risken för intag via växter bedöms vara obefintlig för samtliga<br />
användningsområden om konstruktionen används som planerat. Vid ändrad markanvändning<br />
i ett kort perspektiv bedöms en viss risk finnas för asfalterade ytor eller<br />
skogsbilvägar där material som inte är grovkorniga eller monolitiska använts medan det<br />
fortfarande bedömts saknas risk för deponier.<br />
20 (32)
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
Relativ risk för olika alternativ<br />
Deponi<br />
Figur 7<br />
Asfalterade ytor<br />
Skogs""Bilväg<br />
Deponitäckning<br />
1,E+00<br />
1,E-01<br />
1,E-02<br />
1,E-03<br />
1,E-04<br />
1,E-05<br />
1,E-06<br />
1,E-07<br />
1,E-08<br />
1,E-09<br />
1,E-10<br />
PLANERAD MARKANVÄNDNING<br />
Relativ risk för exponering via växter < 30 år<br />
och grovkornigt<br />
Tydligt avfalls-/byggmaterial<br />
och monolitiskt<br />
Jordliknande<br />
Tydligt avfalls-/byggmaterial<br />
ÄNDRAD MARKANVÄNDNING<br />
och grovkornigt<br />
och monolitiskt<br />
Jordliknande<br />
Beräknad relativ risk för olika alternativa ballastmaterial och användningsområde<br />
i ett kort tidsperspektiv (< 30 år). Ju kortare stapel ju större<br />
har risken med hanteringen uppskattats vara. Observera den logaritmiska<br />
skalan. Användning av monolitiska material i sluttäckning har inte bedömts.<br />
Relativ risk för exponering via växter integrerat < 30 år<br />
Relativ risk för olika alternativ<br />
1,E+00<br />
1,E-01<br />
1,E-02<br />
1,E-03<br />
1,E-04<br />
1,E-05<br />
1,E-06<br />
1,E-07<br />
1,E-08<br />
1,E-09<br />
1,E-10<br />
Figur 8<br />
Tydligt avfalls-<br />
/byggmaterial och grovkornigt och monolitiskt Jordliknande<br />
Deponi<br />
Asfalterade ytor<br />
Skogsbilväg<br />
Deponitäckning<br />
Beräknad relativ risk för olika alternativa ballastmaterial och användningsområde<br />
i ett kort tidsperspektiv (< 30 år). Risken har integrerats med<br />
hänsyn taget till både planerad och eventuellt ändrad markanvändning under<br />
perioden. Ju kortare stapel ju större har risken med hanteringen uppskattats<br />
vara. Där staplar saknas har användningen bedömts vara helt utan<br />
risk. Observera den logaritmiska skalan. Användning av monolitiska material<br />
i sluttäckning har inte bedömts.<br />
21 (32)
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
Relativ risk för olika alternativ<br />
Figur 9<br />
1,E+00<br />
1,E-01<br />
1,E-02<br />
1,E-03<br />
1,E-04<br />
1,E-05<br />
1,E-06<br />
1,E-07<br />
1,E-08<br />
1,E-09<br />
1,E-10<br />
Relativ risk för exponering via växter av flyttat material<br />
Tydligt avfalls-<br />
/byggmaterial och grovkornigt och monolitiskt Jordliknande<br />
Deponi<br />
Asfalterade ytor<br />
Skogsbilväg<br />
Deponitäckning<br />
Beräknad relativ risk för olika alternativa ballastmaterial och användningsområde<br />
i ett kort tidsperspektiv med hänsyn taget till risken att material<br />
flyttas från konstruktionen till en känsligare markanvändning (< 30 år).<br />
Ju kortare stapel ju större har risken med hanteringen uppskattats vara.<br />
Där staplar saknas har användningen bedömts vara helt utan risk. Observera<br />
den logaritmiska skalan. Användning av monolitiska material i sluttäckning<br />
har inte bedömts.<br />
Den beräknade relativa risken med att alternativa ballastmaterial med förhöjda halter<br />
(motsvarande ringa risk) flyttas och sprids från en konstruktion till ett område med<br />
känsligare markanvändning återfinns i Figur 9. Risken med ofrivillig flytt och spridning<br />
av material är lägre om materialet deponeras eller används för deponitäckning. Fortfarande<br />
bedöms grovkorniga eller monolitiska material inte medföra risk i någon tillämpning<br />
förutom i samband med deponering eftersom deponering förutsätts ske i granulär<br />
form.<br />
På mycket lång sikt (> 100 år) bedöms grovkorniga eller monolitiska material inte medföra<br />
risk i någon tillämpning (Figur 10 och Figur 11). Jordliknande eller avfalls/byggmaterial<br />
utan sådana egenskaper bedöms kunna utgöra en risk för samtliga<br />
konstruktioner där dock riskerna med skogsbilvägar och asfalterade ytor är större än<br />
deponitillämpningar. Återigen medför också jordliknande material högst risknivå.<br />
22 (32)
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
Relativ risk för olika alternativ<br />
Deponi<br />
Asfalterade ytor<br />
Skogs""Bilväg<br />
Deponitäckning<br />
1,E+00<br />
1,E-01<br />
1,E-02<br />
1,E-03<br />
1,E-04<br />
1,E-05<br />
1,E-06<br />
1,E-07<br />
1,E-08<br />
1,E-09<br />
1,E-10<br />
Relativ risk för exponering via växter >100 år<br />
PLANERAD MARKANVÄNDNING<br />
Tydligt avfalls-/byggmaterial<br />
och grovkornigt<br />
och monolitiskt<br />
Jordliknande<br />
ÄNDRAD MARKANVÄNDNING<br />
Tydligt avfalls-/byggmaterial<br />
och grovkornigt<br />
och monolitiskt<br />
Jordliknande<br />
Figur 10<br />
Beräknad relativ risk för olika alternativa ballastmaterial och användningsområde<br />
i ett långt tidsperspektiv (> 100 år). Ju kortare stapel ju större<br />
har risken med hanteringen uppskattats vara. Där staplar saknas har användningen<br />
bedömts vara helt utan risk. Observera den logaritmiska skalan.<br />
Användning av monolitiska material i sluttäckning har inte bedömts<br />
1,E+00<br />
Relativ risk för exponering via växter integrerat >100 år<br />
Tydligt avfalls-<br />
/byggmaterial och grovkornigt och monolitiskt Jordliknande<br />
Relativ risk för olika alternativ<br />
1,E-01<br />
1,E-02<br />
1,E-03<br />
1,E-04<br />
1,E-05<br />
1,E-06<br />
1,E-07<br />
1,E-08<br />
1,E-09<br />
1,E-10<br />
Deponi<br />
Asfalterade ytor<br />
Skogsbilväg<br />
Deponitäckning<br />
Figur 11<br />
Beräknad relativ risk för olika alternativa ballastmaterial och användningsområde<br />
i ett långt tidsperspektiv (> 100 år). Risken har integrerats<br />
med hänsyn taget till både planerad och eventuellt ändrad markanvändning<br />
under perioden. Ju kortare stapel ju större har risken med hanteringen uppskattats<br />
vara. Där staplar saknas har användningen bedömts vara helt utan<br />
risk. Observera den logaritmiska skalan. Användning av monolitiska material<br />
i sluttäckning har inte bedömts.<br />
23 (32)
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
3.3 Toxikologiska effekter på marklevande organismer<br />
Händelseträden har konstruerats som binära tillståndsdiagram för tre olika scenarier.<br />
Scenarierna belyser inte risken för ett markekosystem analogt med det sätt som tillämpas<br />
vid beräkning av risken i Naturvårdsverkets kriterier [1]. Det är orimligt att ställa<br />
höga krav på tekniska konstruktioner som på grund av rent fysiska effekter kommer ha<br />
en kraftigt påverkad markfunktionalitet. Istället har risken för att hanteringen av materialet<br />
medför risk för skyddsvärda landlevande högre organismer analyserats.<br />
Det första scenariot beskriver risken förknippad med att ett markområde utnyttjas på<br />
avsett sätt men även att området kan få en ändrad användning i ett kort tidsperspektiv<br />
(0-30 år). För detta scenario utnyttjas följande sekvens av händelser förknippad med en<br />
exponering som får negativa konsekvenser:<br />
– Sannolikhet för ändrad markanvändning<br />
– Organismers vistelse på platsen i en omfattning som ger betydande exponering<br />
– Materialets exponering/ skydd av konstruktionen<br />
– Minskad exponering genom anpassning till materialet<br />
– Minskad exponering genom materialets utseende och funktionalitet<br />
– Minskad exponering genom materialets fysiska egenskaper<br />
Det andra scenariot beskriver risken förknippad med att material flyttas från ett markområde<br />
till ett annat (t ex vid underhåll av markförlagda tekniska konstruktioner) i ett<br />
kort tidsperspektiv (0-30 år). För detta scenario utnyttjas följande sekvens av händelser<br />
förknippad med en exponering som får negativa konsekvenser:<br />
– Sannolikhet för flytt av material till känsligare markanvändning<br />
– Utspädningseffekter vid flytt<br />
– Organismers vistelse på platsen i en omfattning som ger betydande exponering<br />
– Materialets exponering/ skydd av konstruktionen<br />
– Minskad exponering genom anpassning till materialet<br />
– Minskad exponering genom materialets utseende och funktionalitet<br />
– Minskad exponering genom materialets fysiska egenskaper<br />
Det tredje scenariot beskriver risken förknippad med att ett markområde utnyttjas på<br />
avsett sätt men även att området kan få en ändrad användning i ett långt tidsperspektiv<br />
(0-100 år). För detta scenario utnyttjas samma sekvens av händelser som i det första<br />
scenariot: Risken med förflyttning av material bedöms i ett långt tidsperspektiv vara<br />
underordnad risken för att en ändrad markanvändning sker och har därför inte analyserats.<br />
För att kunna beräkna risken har konsekvensen av en händelse eller serie händelser i<br />
varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ konsekvens bedömts kunna<br />
uppstå eller ej. Genom att konsekvensen getts värdet 1 blir den beräknade relativa<br />
risken ett mått på hur stor sannolikhet det är att det skall uppstå en negativ konsekvens.<br />
Det är viktigt att framhålla att analysen är mycket förenklad. Både skattning av sannolikheten<br />
för olika händelser och konsekvensen av dessa är mycket schablonartade. Det<br />
finns stora osäkerheter i den genomförda analysen och syftet är enbart att jämföra den<br />
relativa risken mellan olika typer av material i olika konstruktioner. Den beräknade relativa<br />
risken får därför inte ses som en säker kvantitativ skattning på hur stor risken är.<br />
För en sådan skattning krävs fördjupade studier.<br />
Exempel på hur ett händelseträd ser ut återfinns i bilaga 3.<br />
24 (32)
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
Den beräknade relativa risken i ett kort tidsperspektiv (< 30 år) av material med förhöjda<br />
halter (motsvarande ringa risk) för olika alternativa användningsområden och material<br />
återfinns i Figur 12 och Figur 13. I Figur 12 redovisas de beräknade riskerna separat<br />
då markanvändning är som planerat eller om den ändras medan Figur 13 visar den integrerade<br />
risken med hänsyn taget till både planerad och ändrad markanvändning under<br />
en 30-årsperiod. Men ändrad markanvändning för deponier avses då att verksamheten<br />
har avslutats och sluttäckts. Av figurerna framgår att deponier bedömts innebära störst<br />
risk av alla konstruktioner. Deponier kan vara attraktiva miljöer för många landlevande<br />
djur och växter. Som exempel utnyttjas kan deponier utnyttjas av rovfåglar för födosök.<br />
Det innebär att deponier även kortsiktigt bör ges ett skyddsvärde från ekotoxikologisk<br />
synpunkt. Asfalterade ytor däremot saknar helt sådant värde och även för skogsbilvägar<br />
bedöms effekten begränsad eftersom den utgör en begränsad livsmiljö i förhållande till<br />
omgivningen. När asfalterade ytor får ändrad markanvändning kan ballastmaterialen<br />
innebära en toxikologisk risk för landlevande organismer men risken har ändå bedömts<br />
som lägre än övriga anläggningsmaterial eftersom det är troligt att ytorna restaureras om<br />
en ändrad användning sker. Jordliknande material bedöms innebära en större risk än<br />
tekniska konstruktionsmaterial.<br />
Av figurerna framgår också att användning av alternativa ballastmaterial i skogsbilvägar<br />
systematiskt uppskattas vara mer riskabel än i asfalterade ytor. En bedömning av ringa<br />
risk baserat på halter bör därför vara strängare.<br />
Integrerat med hänsyn taget till både planerad och ändrad markanvändning i ett kort<br />
tidsperspektiv (< 30 år) framstår användning som mindre riskabla än deponering. Skillnaderna<br />
ökar ju mer utpräglade tekniska egenskaper materialet har.<br />
Relativ risk för olika alternativ<br />
Deponi<br />
Asfalterade ytor<br />
Skogs""Bilväg<br />
Deponitäckning<br />
1,E+00<br />
1,E-01<br />
1,E-02<br />
1,E-03<br />
1,E-04<br />
1,E-05<br />
1,E-06<br />
1,E-07<br />
1,E-08<br />
1,E-09<br />
1,E-10<br />
Figur 12<br />
Relativ risk för skyddsvärda landlevande organismer < 30 år<br />
Tydligt avfalls-/byggmaterial<br />
PLANERAD MARKANVÄNDNING<br />
och grovkornigt<br />
och monolitiskt<br />
Jordliknande<br />
Tydligt avfalls-/byggmaterial<br />
ÄNDRAD MARKANVÄNDNING<br />
och grovkornigt<br />
och monolitiskt<br />
Jordliknande<br />
Beräknad relativ risk för olika alternativa ballastmaterial och användningsområde<br />
i ett kort tidsperspektiv (< 30 år). Ju kortare stapel ju större<br />
har risken med hanteringen uppskattats vara. Där staplar saknas (planerad<br />
användning asfalterade ytor) har användningen bedömts vara helt utan risk.<br />
Observera den logaritmiska skalan. Användning av monolitiska material i<br />
sluttäckning har inte bedömts.<br />
25 (32)
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
Relativ risk för olika alternativ<br />
Figur 13<br />
1,E+00<br />
1,E-01<br />
1,E-02<br />
1,E-03<br />
1,E-04<br />
1,E-05<br />
1,E-06<br />
1,E-07<br />
1,E-08<br />
1,E-09<br />
1,E-10<br />
Relativ risk för skyddsvärda landlevande organismer integrerat < 30<br />
år<br />
Tydligt avfalls-<br />
/byggmaterial och grovkornigt och monolitiskt Jordliknande<br />
Deponi<br />
Asfalterade ytor<br />
Skogsbilväg<br />
Deponitäckning<br />
Beräknad relativ risk för olika alternativa ballastmaterial och användningsområde<br />
i ett kort tidsperspektiv (< 30 år). Risken har integrerats med<br />
hänsyn taget till både planerad och eventuellt ändrad markanvändning under<br />
perioden. Ju kortare stapel ju större har risken med hanteringen uppskattats<br />
vara. Observera den logaritmiska skalan. Användning av monolitiska<br />
material i sluttäckning har inte bedömts.<br />
Relativ risk för skyddsvärda landlevande organismer av flyttat material<br />
Relativ risk för olika alternativ<br />
1,E+00<br />
1,E-01<br />
1,E-02<br />
1,E-03<br />
1,E-04<br />
1,E-05<br />
1,E-06<br />
1,E-07<br />
1,E-08<br />
1,E-09<br />
1,E-10<br />
Figur 14<br />
Tydligt avfalls-<br />
/byggmaterial och grovkornigt och monolitiskt Jordliknande<br />
Deponi<br />
Asfalterade ytor<br />
Skogsbilväg<br />
Deponitäckning<br />
Beräknad relativ risk för olika alternativa ballastmaterial och användningsområde<br />
i ett kort tidsperspektiv med hänsyn taget till risken att material<br />
flyttas från konstruktionen till en känsligare markanvändning (< 30 år).<br />
Ju kortare stapel ju större har risken med hanteringen uppskattats vara.<br />
Observera den logaritmiska skalan. Användning av monolitiska material i<br />
sluttäckning har inte bedömts.<br />
Den beräknade relativa risken med att alternativa ballastmaterial med förhöjda halter<br />
(motsvarande ringa risk) flyttas och sprids från en konstruktion till ett område med<br />
känsligare markanvändning återfinns i Figur 14. Risken med ofrivillig flytt och spridning<br />
av material är lägre om materialen används på deponier med undantag för det fall<br />
26 (32)
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
monolitiska konstruktioner anläggs där riskerna blir ungefär lika stora. Användning av<br />
alternativa ballastmaterial i skogsbilvägar har i detta fall bedömts medföra en risk som<br />
är av samma storleksordning som användning på asfalterade ytor. Återigen medför också<br />
jordliknande material en (något) större risk än andra material.<br />
På mycket lång sikt (efter 100 år) har de olika konstruktionerna bedömts vara mer likvärdiga,<br />
se Figur 15 och Figur 16, jämfört med bedömningen i ett kortsiktigt perspektiv.<br />
Fortfarande saknas helt risk i det fall en yta är asfalterad och risken minskar ju mer utpräglat<br />
tekniska egenskaper ballastmaterialet har. Återigen medför skogsbilvägar en<br />
större risk än andra konstruktioner.<br />
Deponi<br />
Relativ risk för skyddsvärda landlevande organismer >100 år<br />
Asfalterade ytor<br />
Skogs""Bilväg<br />
Deponitäckning<br />
Relativ risk för olika alternativ<br />
Figur 15<br />
1,E+00<br />
1,E-01<br />
1,E-02<br />
1,E-03<br />
1,E-04<br />
1,E-05<br />
1,E-06<br />
1,E-07<br />
1,E-08<br />
1,E-09<br />
1,E-10<br />
PLANERAD MARKANVÄNDNING<br />
och grovkornigt<br />
Tydligt avfalls-/byggmaterial<br />
och monolitiskt<br />
Jordliknande<br />
ÄNDRAD MARKANVÄNDNING<br />
och grovkornigt<br />
Tydligt avfalls-/byggmaterial<br />
och monolitiskt<br />
Jordliknande<br />
Beräknad relativ risk för olika alternativa ballastmaterial och användningsområde<br />
i ett långt tidsperspektiv (> 100 år). Ju kortare stapel ju större<br />
har risken med hanteringen uppskattats vara. Observera den logaritmiska<br />
skalan. Användning av monolitiska material i sluttäckning har inte bedömts<br />
27 (32)
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
Relativ risk för skyddsvärda landlevande organismer integrerat >100 år<br />
Relativ risk för olika alternativ<br />
1,E+00<br />
1,E-01<br />
1,E-02<br />
1,E-03<br />
1,E-04<br />
1,E-05<br />
1,E-06<br />
1,E-07<br />
1,E-08<br />
1,E-09<br />
1,E-10<br />
Figur 16<br />
Tydligt avfalls-<br />
/byggmaterial och grovkornigt och monolitiskt Jordliknande<br />
Deponi<br />
Asfalterade ytor<br />
Skogsbilväg<br />
Deponitäckning<br />
Beräknad relativ risk för olika alternativa ballastmaterial och användningsområde<br />
i ett långt tidsperspektiv (> 100 år). Risken har integrerats<br />
med hänsyn taget till både planerad och eventuellt ändrad markanvändning<br />
under perioden. Ju kortare stapel ju större har risken med hanteringen uppskattats<br />
vara. Observera den logaritmiska skalan. Användning av monolitiska<br />
material i sluttäckning har inte bedömts.<br />
3.4 Ekotoxikologiska effekter i ytvattenrecipient<br />
Händelseträden har konstruerats som binära tillståndsdiagram för två olika scenarier.<br />
Scenarier belyser risken för en närbelägen recipient analogt med det sätt som tillämpas<br />
vid beräkning av risken i [1].<br />
Det första scenariot beskriver risken förknippad med att ett markområde utnyttjas på<br />
avsett sätt men även att området kan få en ändrad användning i ett kort tidsperspektiv<br />
(0-30 år). Oavsiktlig förflyttning av material i en sådan omfattning att det skulle kunna<br />
påverka en ytvattenrecipient har bedömts vara helt osannolik och underordnad risken<br />
för att en ändrad markanvändning sker och har därför inte analyserats. För detta scenario<br />
utnyttjas följande sekvens av händelser förknippad med en exponering som får negativa<br />
konsekvenser:<br />
– Sannolikhet för ökad infiltration<br />
– Konstruktioner för att minska påverkan på omgivning<br />
– Konstruktionens känslighet för ett ökat läckage eller skador<br />
– Materialets känslighet för ett ökat läckage<br />
– Recipientens känslighet<br />
Det andra scenariot beskriver risken förknippad med att ett markområde utnyttjas på<br />
avsett sätt men även att området kan få en ändrad användning i ett långt tidsperspektiv<br />
(0-100 år). För detta scenario utnyttjas samma sekvens av händelser som i det första<br />
scenariot:<br />
För att kunna beräkna risken har konsekvensen av en händelse eller serie händelser i<br />
varje slutnod i de flesta fall getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ konsekvens<br />
bedömts kunna uppstå eller ej i samtliga fall förutom för deponi. De deponerade mäng-<br />
28 (32)
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
derna i en deponi utgör en dock stor föroreningspotential i förhållande till de begränsade<br />
mängderna i en anläggning med en begränsad yta och tjocklek (0,2-0,4 m). Konsekvenserna<br />
av ett läckage från en deponi på lång sikt bedöms därför vara 100 ggr större än för<br />
läckage från en konstruktion och slutnoden getts värdet 100. I ett kortsiktigt perspektiv<br />
(< 30 år) används dock värdet 1 för konsekvensen även för en deponi. Det är viktigt att<br />
framhålla att analysen är mycket förenklad. Både skattning av sannolikheten för olika<br />
händelser och konsekvensen av dessa är mycket schablonartade. Det finns stora osäkerheter<br />
i den genomförda analysen och syftet är enbart att jämföra den relativa risken mellan<br />
olika typer av material i olika konstruktioner. Den beräknade relativa risken får därför<br />
inte ses som en säker kvantitativ skattning på hur stor risken är. För en sådan skattning<br />
krävs fördjupade studier. Exempel på hur ett händelseträd ser ut återfinns i bilaga<br />
4.<br />
Den beräknade relativa risken i ett kort tidsperspektiv (< 30 år) av material med förhöjda<br />
halter (motsvarande ringa risk) för olika alternativa användningsområden och material<br />
återfinns i Figur 17 och Figur 18. I Figur 17 redovisas de beräknade riskerna separat<br />
då markanvändning är som planerat eller om den ändras medan Figur 18 visar den integrerade<br />
risken med hänsyn taget till både planerad och ändrad markanvändning under<br />
en 30-årsperiod.<br />
Deponi<br />
Asfalterade ytor<br />
Skogs""Bilväg<br />
Deponitäckning<br />
1,E+00<br />
NORMAL INFILTRATION<br />
Relativ risk för vattenrecipienter < 30 år<br />
Tydligt avfalls-/byggmaterial<br />
och grovkornigt<br />
och monolitiskt<br />
Jordliknande<br />
ÖKAD INFILTRATION<br />
Tydligt avfalls-/byggmaterial<br />
och grovkornigt<br />
och monolitiskt<br />
Jordliknande<br />
Relativ risk för olika alternativ<br />
1,E-01<br />
1,E-02<br />
1,E-03<br />
1,E-04<br />
1,E-05<br />
1,E-06<br />
1,E-07<br />
Figur 17<br />
Beräknad relativ risk för olika alternativa ballastmaterial och användningsområde<br />
i ett kort tidsperspektiv (< 30 år). Ju kortare stapel ju större<br />
har risken med hanteringen uppskattats vara. Observera den logaritmiska<br />
skalan. Användning av monolitiska material i sluttäckning har inte bedömts.<br />
29 (32)
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
1,E+00<br />
Relativ risk för vattenrecipienter integrerat < 30 år<br />
Tydligt avfalls-<br />
/byggmaterial och grovkornigt och monolitiskt Jordliknande<br />
1,E-01<br />
Relativ risk för olika alternativ<br />
1,E-02<br />
1,E-03<br />
1,E-04<br />
1,E-05<br />
1,E-06<br />
1,E-07<br />
Figur 18<br />
Deponi Asfalterade ytor Skogsbilväg Deponitäckning<br />
Beräknad relativ risk för olika alternativa ballastmaterial och användningsområde<br />
i ett kort tidsperspektiv (< 30 år). Risken har integrerats med<br />
hänsyn taget till både planerad och eventuellt ändrad markanvändning under<br />
perioden. Ju kortare stapel ju större har risken med hanteringen uppskattats<br />
vara. Observera den logaritmiska skalan. Användning av monolitiska<br />
material i sluttäckning har inte bedömts.<br />
Av figurerna framgår att deponering eller utnyttjande som deponitäckning av alternativa<br />
ballastmaterial systematiskt uppskattas vara mindre riskabelt än de andra tillämpningarna<br />
medan typ av material har relativt liten betydelse. Anledningen är främst att kontroll<br />
och övervakning samt möjligheter till skyddsåtgärder bedömts vara betydligt bättre vid<br />
en deponi. Utnyttjande i asfalterade ytor framstår också som mindre riskabelt än utnyttjande<br />
i skogsbilväg. Även här är förklaringen att det har bedömts att kontrollen vid anläggning<br />
och myndighetsprövning är bättre för asfalterade ytor än för skogsbilvägar.<br />
Den beräknade relativa risken på mycket lång sikt återges i Figur 19 och Figur 20. På<br />
mycket lång sikt framstår deponier som en ner riskfylld konstruktion än de övriga,<br />
skogsbilvägar och asfalterade ytor som likvärdiga och användning som deponitäckning<br />
det minst riskabla. Skillnaden mellan olika typer av material bedöms vara relativt liten.<br />
Anledningen är att en deponi innehåller en mycket stor föroreningspotential och att utlakningen<br />
är beroende av funktionen hos en mängd tekniska konstruktioner (sluttäckning<br />
och konstgjorda geologiska barriärer) samt att kontrollen efter 100 år kan förväntas<br />
vara begränsad. Däremot har den lakbara föroreningspotentialen efter 100 år bedömts<br />
vara till betydande del utlakad för övriga konstruktioner. Deponitäckningar har bedömts<br />
utgöra en tydligt mindre risk än övriga alternativ beroende på en begränsad utlakningspotential<br />
(det har förutsatts att materialet endast utgör en mindre del av täckskiktet) och<br />
en förhållandevis säker lokalisering med avseende på känsliga recipienter.<br />
30 (32)
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
Deponi<br />
Asfalterade ytor<br />
Skogs""Bilväg<br />
Deponitäckning<br />
1,E+02<br />
NORMAL INFILTRATION<br />
Relativ risk för vattenrecipienter >100 år<br />
Tydligt avfalls-/byggmaterial<br />
och grovkornigt<br />
och monolitiskt<br />
Jordliknande<br />
ÖKAD INFILTRATION<br />
Tydligt avfalls-/byggmaterial<br />
och grovkornigt<br />
och monolitiskt<br />
Jordliknande<br />
Relativ risk för olika alternativ<br />
1,E+01<br />
1,E+00<br />
1,E-01<br />
1,E-02<br />
1,E-03<br />
1,E-04<br />
1,E-05<br />
1,E-06<br />
1,E-07<br />
Figur 19<br />
Beräknad relativ risk för olika alternativa ballastmaterial och användningsområde<br />
i ett långt tidsperspektiv (> 100 år). Ju kortare stapel ju större<br />
har risken med hanteringen uppskattats vara. Observera den logaritmiska<br />
skalan. Användning av monolitiska material i sluttäckning har inte bedömts<br />
1,E+00<br />
Relativ risk för vattenrecipienter integrerat >100 år<br />
Tydligt avfalls-<br />
/byggmaterial och grovkornigt och monolitiskt Jordliknande<br />
Relativ risk för olika alternativ<br />
1,E-01<br />
1,E-02<br />
1,E-03<br />
1,E-04<br />
1,E-05<br />
1,E-06<br />
1,E-07<br />
Deponi<br />
Asfalterade ytor<br />
Skogsbilväg<br />
Deponitäckning<br />
Figur 20<br />
Beräknad relativ risk för olika alternativa ballastmaterial och användningsområde<br />
i ett långt tidsperspektiv (> 100 år). Risken har integrerats<br />
med hänsyn taget till både planerad och eventuellt ändrad markanvändning<br />
under perioden. Ju kortare stapel ju större har risken med hanteringen uppskattats<br />
vara. Observera den logaritmiska skalan. Användning av monolitiska<br />
material i sluttäckning har inte bedömts.<br />
31 (32)
SGI 2008-03-25 2-0708-0542<br />
3.5 Risker föranledda av olyckor vid hantering.<br />
Större olyckor med spill av material bedöms inte utgöra ett betydande problem. För de<br />
material och ämnen som omfattas av föreliggande rapport sker utlakning relativt långsamt<br />
varför det finns tid att åtgärda och samla upp materialen efter en olycka. Ingen<br />
betydande skillnad finns mellan de olika åtgärdsalternativ som beaktats.<br />
4 Litteraturreferenser<br />
[1] Naturvårdsverket 2007. Remiss av Naturvårdsverkets kriterier för återvinning av<br />
avfall i anläggningsarbeten, Dnr 190-3631-06<br />
[2] Naturvårdsverket 2007. Remiss angående vägledningsmaterial om förorenade<br />
områden, Naturvårdsverket 2007-10-19, Dnr 642-4709-04<br />
[3] Skogsvårdsstyrelsen. 2001. Rekommendationer vid uttag av skogsbränsle och<br />
kompensationsgödsling, Meddelande 2, Skogsstyrelsens förlag, Jönköping<br />
[4] <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> 2006. Bedömning av kompostjord – Riktlinjer för jordtillverkning<br />
av kompost”, Malmö 2006, RVF rapport 2006:11<br />
[5] Larsson Jan, Svensson Jesper 2000. FORMELLA METODER – en studie om<br />
riskanalyser, Mitthögskolan Institutionen för informationsteknologi och media,<br />
Examensarbete<br />
[6] Naturvårdsverket, 2006. Strategi för hållbar avfallshantering. <strong>Sverige</strong>s avfallsplan.<br />
[7] Naturvårdsverkets hemsida http://www.naturvardsverket.se/sv/Produkter-ochavfall/<strong>Avfall</strong>/Hantering-och-behandling-av-avfall/Deponering-av-avfall/Atgardadeponier/,<br />
Access 2008-02-27)<br />
[8] Olsson S., 2008. Livscykelperspektiv på återvinning av askor. Ecoloop. <strong>Bilaga</strong> 3<br />
till <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> 2008, Riktlinjer för återvinning av avfall i anläggningsbyggande<br />
- Konsekvensanalys av Naturvårdsverkets remissförslag gällande As, Pb, Cd<br />
och Hg, vid olika användning av ett antal avfallsslag, Rapport F2008:04<br />
[9] Stripple H.., 2008. Utvärdering av förslag till nya riktlinjer för återvinning av avfall<br />
i anläggningsarbeten * Delstudie för järnsand, IVL-rapport U2239. <strong>Bilaga</strong> 4<br />
till <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> 2008, Riktlinjer för återvinning av avfall i anläggningsbyggande<br />
- Konsekvensanalys av Naturvårdsverkets remissförslag gällande As, Pb, Cd<br />
och Hg, vid olika användning av ett antal avfallsslag, Rapport F2008:04<br />
[10] Naturvårdsverket 2004. Deponering av avfall, Handbok med allmänna råd 2004:2.<br />
[11] Larsson L., Rogbeck J., Håkansson K. 2007. Passiva filterbarriärer – Vägledning,<br />
SGI Varia 586 Linköping<br />
32 (32)
BILAGA 1. Oralt intag av material. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet anger<br />
att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ<br />
konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
1a. Händelseträd för ett jordliknande material i en asfaltsyta i bruk eller vid ändrad markanvändning inom 30 år från anläggandet<br />
Asfaltyta 30 år Oralt intag Jordliknande<br />
0,04051<br />
Planerad markanvändning<br />
0,00001<br />
0,500<br />
Ändrad markanvändning<br />
0,08100<br />
0,500<br />
Människor ej exponerade<br />
0,00000; P = 0,495<br />
0,990<br />
Människor exponerade<br />
0,010<br />
Materialet ej exponerat<br />
0,00000; P = 0,005<br />
0,990<br />
0,00100<br />
Materialet exponerat<br />
0,010<br />
Människor ej exponerade<br />
0,00000; P = 0,050<br />
0,100<br />
Människor exponerade<br />
0,900<br />
Kunskap om materialet<br />
0,900<br />
0,10000<br />
Inte kunskap om materialet<br />
0,100<br />
Materialet ej exponerat<br />
0,00000; P = 0,405<br />
0,900<br />
0,09000<br />
Materialet exponerat<br />
0,100<br />
Kunskap om materialet<br />
0,100<br />
0,90000<br />
Inte kunskap om materialet<br />
0,900<br />
1b. Händelseträd för ett avfalls-/byggmaterial i en asfaltsyta om materialet flyttas<br />
0,00000; P = 0,000<br />
Materialet undviks<br />
0,000<br />
1,00000<br />
Materialet undviks ej<br />
1,000<br />
0,00000; P = 0,005<br />
Materialet undviks<br />
0,000<br />
1,00000<br />
Materialet undviks ej<br />
1,000<br />
0,00000<br />
Materialet fysiskt svårt att inta<br />
0,00000<br />
0,000<br />
1,00000<br />
Materialet ej fysiskt svårt att inta<br />
1,00000; P = 0,000<br />
1,000<br />
0,00000<br />
Materialet fysiskt svårt att inta<br />
0,00000<br />
0,000<br />
1,00000<br />
Materialet ej fysiskt svårt att inta<br />
1,00000; P = 0,041<br />
1,000<br />
Asfaltyta Flytt Oralt intag Byggmtrl<br />
0,0001<br />
Flytt till känslig mark<br />
0,100<br />
Utspädning<br />
0,500<br />
0,0006<br />
Ej utspädning<br />
0,500<br />
Ej flytt till känslig mark<br />
0,0000; P = 0,900<br />
0,900<br />
0,0000; P = 0,050<br />
Människor ej exponering<br />
0,0000; P = 0,025<br />
0,500<br />
0,0013<br />
Människor exponering<br />
0,500<br />
Materialet ej exponerat<br />
0,0000; P = 0,013<br />
0,500<br />
0,0025<br />
Materialet exponerat<br />
0,500<br />
Kunskap om materialet<br />
0,000<br />
0,0050<br />
Inte kunskap om materialet<br />
1,000<br />
0,0000<br />
Materialet undviks<br />
0,990<br />
0,0050<br />
Materialet undviks ej<br />
0,010<br />
0,0000; P = 0,012<br />
Materialet fysiskt svårt att inta<br />
0,0000; P = 0,000<br />
0,500<br />
0,5000<br />
Materialet ej fysiskt svårt att inta<br />
1,0000; P = 0,000<br />
0,500<br />
1 (36)
BILAGA 1. Oralt intag av material. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet anger<br />
att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ<br />
konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
2. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en deponi inom 30 år<br />
2 (36)
BILAGA 1. Oralt intag av material. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet anger<br />
att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ<br />
konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
3. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en deponitäckning inom 30 år<br />
3 (36)
BILAGA 1. Oralt intag av material. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet anger<br />
att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ<br />
konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
4. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på asfalterade ytor inom 30 år<br />
4 (36)
BILAGA 1. Oralt intag av material. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet anger<br />
att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ<br />
konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
5. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en skogsbilväg inom 30 år<br />
5 (36)
BILAGA 1. Oralt intag av material. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet anger<br />
att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ<br />
konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
6. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en deponi efter 100 år<br />
6 (36)
BILAGA 1. Oralt intag av material. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet anger<br />
att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ<br />
konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
7. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en deponitäckning efter 100 år<br />
7 (36)
BILAGA 1. Oralt intag av material. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet anger<br />
att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ<br />
konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
8. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på asfalterade ytor efter 100 år<br />
8 (36)
BILAGA 1. Oralt intag av material. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet anger<br />
att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ<br />
konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
9. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en skogsbilväg efter 100 år<br />
9 (36)
BILAGA 2. Intag via växter. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet<br />
anger att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på<br />
om en negativ konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
1. Händelseträd för ett avfalls-/byggmaterial i en asfaltsyta i bruk eller vid ändrad markanvändning inom 30 år från anläggandet.<br />
Asfaltyta 30 år intag växter<br />
jordliknande material<br />
0,000000001<br />
Planerad markanvändning<br />
0,500<br />
Ändrad markanvändning<br />
0,000000001<br />
0,500<br />
Människor ej exponerade<br />
0,000000000; P = 0,500<br />
1,000<br />
0,000000000<br />
Människor exponerade<br />
1,000000000<br />
0,000<br />
Människor ej exponerade<br />
0,000000000; P = 0,495<br />
0,990<br />
Människor exponerade<br />
0,010<br />
Materialet ej exponerat<br />
0,000000000; P = 0,005<br />
0,990<br />
0,000000100<br />
Materialet exponerat<br />
0,010<br />
Kunskap om materialet<br />
0,900<br />
0,000010000<br />
Inte kunskap om materialet<br />
0,100<br />
0,000000000; P = 0,000<br />
Materialet undviks<br />
0,999<br />
0,000100000<br />
Materialet undviks ej<br />
0,001<br />
0,000000000; P = 0,000<br />
Materialet jordförbättras<br />
0,000000000; P = 0,000<br />
0,900<br />
0,100000000<br />
Materialet jordförbättras ej<br />
1,000000000; P = 0,000<br />
0,100<br />
10 (36)
BILAGA 2. Intag via växter. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet<br />
anger att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på<br />
om en negativ konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
2. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en deponi inom 30 år<br />
11 (36)
BILAGA 2. Intag via växter. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet<br />
anger att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på<br />
om en negativ konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
3. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en deponitäckning inom 30 år<br />
12 (36)
BILAGA 2. Intag via växter. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet<br />
anger att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på<br />
om en negativ konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
4. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på asfalterade ytor inom 30 år<br />
13 (36)
BILAGA 2. Intag via växter. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet<br />
anger att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på<br />
om en negativ konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
5. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en skogsbilväg inom 30 år<br />
14 (36)
BILAGA 2. Intag via växter. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet<br />
anger att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på<br />
om en negativ konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
6. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en deponi efter 100 år<br />
15 (36)
BILAGA 2. Intag via växter. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet<br />
anger att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på<br />
om en negativ konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
7. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en deponitäckning efter 100 år<br />
16 (36)
BILAGA 2. Intag via växter. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet<br />
anger att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på<br />
om en negativ konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
8. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på asfalterade ytor efter 100 år<br />
17 (36)
BILAGA 2. Intag via växter. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet<br />
anger att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på<br />
om en negativ konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
9. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en skogsbilväg efter 100 år<br />
18 (36)
BILAGA 3. Känsliga marklevande organismer. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk<br />
sannolikhet anger att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende<br />
på om en negativ konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
1. Exempel på händelseträd för ett grovkornigt avfalls/byggmaterial som i ett kortsiktigt perspektiv (inom 30 år) deponerats<br />
på en deponi.<br />
Deponitäckning 30 år Markorganismer<br />
Byggmtrl grovkorningt<br />
0,0000001<br />
Planerad markanvändning<br />
0,0000001<br />
0,999<br />
Ändrad markanvändning<br />
0,0000001<br />
0,001<br />
Högre markorganismers exponeras ej<br />
0,0000000; P = 0,989<br />
0,990<br />
Högre markorganismer exponeras<br />
0,0000100<br />
0,010<br />
Materialet exponeras ej<br />
0,0000000; P = 0,010<br />
0,999<br />
Materialet exponerat<br />
0,001<br />
Högre markorganismers exponeras ej<br />
0,0000000; P = 0,001<br />
0,990<br />
Högre markorganismer exponeras<br />
0,0000100<br />
0,010<br />
Minskad effekt genom anpassning<br />
0,0000000<br />
0,000<br />
0,0100000<br />
Materialet undviks<br />
Ej minskad effekt genom anpassning<br />
0,000<br />
0,0100000<br />
1,000<br />
Materialet undviks ej<br />
1,000<br />
Materialet exponeras ej<br />
0,0000000; P = 0,000<br />
0,999<br />
Materialet exponerat<br />
0,001<br />
Minskad effekt genom anpassning<br />
0,0000000<br />
0,000<br />
0,0100000<br />
Materialet undviks<br />
Ej minskad effekt genom anpassning<br />
0,000<br />
0,0100000<br />
1,000<br />
Materialet undviks ej<br />
1,000<br />
0,0000000<br />
Materialet fysiskt svårt att inta<br />
0,0000000; P = 0,000<br />
0,990<br />
0,0100000<br />
Materialet ej fysiskt svårt att inta<br />
1,0000000; P = 0,000<br />
0,010<br />
0,0000000<br />
Materialet fysiskt svårt att inta<br />
0,0000000; P = 0,000<br />
0,990<br />
0,0100000<br />
Materialet ej fysiskt svårt att inta<br />
1,0000000; P = 0,000<br />
0,010<br />
19 (36)
BILAGA 3. Känsliga marklevande organismer. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk<br />
sannolikhet anger att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende<br />
på om en negativ konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
2. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en deponi inom 30 år<br />
20 (36)
BILAGA 3. Känsliga marklevande organismer. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk<br />
sannolikhet anger att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende<br />
på om en negativ konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
3. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en deponitäckning inom 30 år<br />
21 (36)
BILAGA 3. Känsliga marklevande organismer. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk<br />
sannolikhet anger att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende<br />
på om en negativ konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
4. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på asfalterade ytor inom 30 år<br />
22 (36)
BILAGA 3. Känsliga marklevande organismer. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk<br />
sannolikhet anger att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende<br />
på om en negativ konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
5. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en skogsbilväg inom 30 år<br />
23 (36)
BILAGA 3. Känsliga marklevande organismer. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk<br />
sannolikhet anger att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende<br />
på om en negativ konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
6. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en deponi efter 100 år<br />
24 (36)
BILAGA 3. Känsliga marklevande organismer. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk<br />
sannolikhet anger att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende<br />
på om en negativ konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
7. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en deponitäckning efter 100 år<br />
25 (36)
BILAGA 3. Känsliga marklevande organismer. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk<br />
sannolikhet anger att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende<br />
på om en negativ konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
8. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på asfalterade ytor efter 100 år<br />
26 (36)
BILAGA 3. Känsliga marklevande organismer. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk<br />
sannolikhet anger att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende<br />
på om en negativ konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542)<br />
9. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en skogsbilväg efter 100 år<br />
27 (36)
BILAGA 4. Ytvattenrecipient. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet anger att<br />
risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ konsekvens<br />
bedömts kunna uppstå eller ej. För en deponi bedöms dock att konsekvenserna är 100 ggr större i ett långsiktigt perspektiv, se tabell 6.<br />
(SGI dnr 2-0708-0542)<br />
1. Exempel på händelseträd för ett tydligt avfalls/byggmaterial som i ett kortsiktigt perspektiv (inom 30 år) deponerats på en deponi.<br />
0,0000000; P = 0,000<br />
1,0000000; P = 0,000<br />
Deponi 30 år Ytvattenrecipient<br />
0,0000010<br />
Infiltration oförändrad<br />
0,0000005<br />
0,900<br />
Konstruktionens skyddseffekt hög<br />
0,0000000; P = 0,899<br />
0,999<br />
Konstruktionens skyddseffekt låg<br />
0,001<br />
Konstruktionens okänslig<br />
0,0000000; P = 0,001<br />
0,990<br />
Materialets okänsligt<br />
0,0005000<br />
Konstruktionens känslig<br />
0,010<br />
0,0000000; P = 0,000<br />
0,500<br />
0,0500000<br />
Recipienten okänslig<br />
Materialets känsligt<br />
0,0000000; P = 0,000<br />
0,900<br />
0,1000000<br />
0,500 Recipientens känslig<br />
1,0000000; P = 0,000<br />
0,100<br />
Infiltration ökar<br />
0,100<br />
Konstruktionens skyddseffekt hög<br />
0,0000000; P = 0,099<br />
0,990<br />
0,0000050<br />
Konstruktionens skyddseffekt låg<br />
0,010<br />
Konstruktionens okänslig<br />
0,0000000; P = 0,001<br />
0,990<br />
Materialets okänsligt<br />
0,0005000<br />
Konstruktionens känslig<br />
0,010<br />
0,0000000; P = 0,000<br />
0,500<br />
0,0500000<br />
Recipienten okänslig<br />
Materialets känsligt 0,900<br />
0,1000000<br />
0,500 Recipientens känslig<br />
0,100<br />
28 (36)
BILAGA 4. Ytvattenrecipient. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet anger att<br />
risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ konsekvens<br />
bedömts kunna uppstå eller ej. För en deponi bedöms dock att konsekvenserna är 100 ggr större i ett långsiktigt perspektiv, se tabell 6.<br />
2. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en deponi inom 30 år<br />
(SGI dnr 2-0708-0542)<br />
29 (36)
BILAGA 4. Ytvattenrecipient. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet anger att<br />
risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ konsekvens<br />
bedömts kunna uppstå eller ej. För en deponi bedöms dock att konsekvenserna är 100 ggr större i ett långsiktigt perspektiv, se tabell 6.<br />
3. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en deponitäckning inom 30 år<br />
(SGI dnr 2-0708-0542)<br />
30 (36)
BILAGA 4. Ytvattenrecipient. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet anger att<br />
risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ konsekvens<br />
bedömts kunna uppstå eller ej. För en deponi bedöms dock att konsekvenserna är 100 ggr större i ett långsiktigt perspektiv, se tabell 6.<br />
4. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på asfalterade ytor inom 30 år<br />
(SGI dnr 2-0708-0542)<br />
31 (36)
BILAGA 4. Ytvattenrecipient. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet anger att<br />
risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ konsekvens<br />
bedömts kunna uppstå eller ej. För en deponi bedöms dock att konsekvenserna är 100 ggr större i ett långsiktigt perspektiv, se tabell 6.<br />
5. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en skogsbilväg inom 30 år<br />
(SGI dnr 2-0708-0542)<br />
32 (36)
BILAGA 4. Ytvattenrecipient. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet anger att<br />
risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ konsekvens<br />
bedömts kunna uppstå eller ej. För en deponi bedöms dock att konsekvenserna är 100 ggr större i ett långsiktigt perspektiv, se tabell 6.<br />
6. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en deponi efter 100 år<br />
(SGI dnr 2-0708-0542)<br />
33 (36)
BILAGA 4. Ytvattenrecipient. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet anger att<br />
risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ konsekvens<br />
bedömts kunna uppstå eller ej. För en deponi bedöms dock att konsekvenserna är 100 ggr större i ett långsiktigt perspektiv, se tabell 6.<br />
7. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en deponitäckning efter 100 år<br />
(SGI dnr 2-0708-0542)<br />
34 (36)
BILAGA 4. Ytvattenrecipient. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet anger att<br />
risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ konsekvens<br />
bedömts kunna uppstå eller ej. För en deponi bedöms dock att konsekvenserna är 100 ggr större i ett långsiktigt perspektiv, se tabell 6.<br />
8. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på asfalterade ytor efter 100 år<br />
(SGI dnr 2-0708-0542)<br />
35 (36)
BILAGA 4. Ytvattenrecipient. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet anger att<br />
risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ konsekvens<br />
bedömts kunna uppstå eller ej. För en deponi bedöms dock att konsekvenserna är 100 ggr större i ett långsiktigt perspektiv, se tabell 6.<br />
9. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en skogsbilväg efter 100 år.<br />
(SGI dnr 2-0708-0542)<br />
36 (36)
Rapporter från <strong>Avfall</strong> sveriges förbränningssatsning 2008<br />
F 2008:01<br />
Högre elutbyte ur avfall<br />
F 2008:02<br />
Bästa tillgängliga tekniker för avfallsförbränning. Översättning av kapitel 5 BREF Waste Incineration<br />
F 2008:03 Checklista för egenkontroll vid avfallsanläggningar baserat på FVE (SFS 1998:901)<br />
F2008:04 Miljökonsekvensanalys av Naturvårdsverkets förslag till kriterier för återvinning av avfall i<br />
anläggningsarbeten
<strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> Utveckling F2008:04 <strong>Bilaga</strong> 5<br />
ISSN 1103-4092<br />
©<strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> AB<br />
Adress<br />
Telefon<br />
Fax<br />
E-post<br />
Hemsida<br />
Prostgatan 2, 211 25 Malmö<br />
040-35 66 00<br />
040-35 66 26<br />
info@avfallsverige.se<br />
www.avfallsverige.se