Bilaga 5 - Avfall Sverige

Miljökonsekvensanalys av Naturvårdsverkets 

förslag till kriterier för 

återvinning av avfall i anläggningsarbeten 

Bilaga 5 

RAPPORT F2008:04 

ISSN 1103-4092

SVENSK FJÄRRVÄRME, AVFALL SVERIGE, SVENSKA 

ENERGIASKOR AB, BOLIDEN AB, 

SKOGSINDUSTRIERNA, SVENSKA 

GJUTERIFÖRENINGEN, JERNKONTORET 

Alternativa ballastmaterial - 

Riskanalys för användning av 

olika avfall som anläggningsmaterial 

Datum: 2008-03-25 

Diarienr: 2-0708-0542 

Uppdragsnr: 13401 

Uppdragsansvarig: Ola Wik (SGI) 

Handläggare: 

Granskare: 

Jenny Norrman, Thomas Rihm (SGI) 

Yvonne Andersson-Sköld (SGI) 

Per Stein (ÅF Process) 

Statens geotekniska institut 

581 93 LINKÖPING Telefon: 013-20 18 00 Telefax: 013-20 19 14

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 

Alternativa ballastmaterial - Riskanalys för användning av olika avfall som anläggningsmaterial 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

FÖRORD............................................................................................................ 3 

Sammanfattning ............................................................................................... 3 

1 Inledning ................................................................................................... 5 

2 Sammanfattning av Naturvårdsverkets förslag till Maximala halter för 

användning av avfall i anläggningsbyggande ............................................... 6 

Metodik.............................................................................................................. 9 

2.1 Beskrivning av parametrar som påverkar riskanalysen...............................11 

2.1.1 Materialens egenskaper..................................................................11 

2.1.2 Konstruktionernas egenskaper........................................................12 

3 Resultat och diskussion........................................................................ 14 

3.1 Risker med oralt intag ...............................................................................14 

3.2 Risker med konsumtion av växter som varit i kontakt med materialet........19 

Toxikologiska effekter på marklevande organismer............................................24 

3.3 Ekotoxikologiska effekter i ytvattenrecipient.............................................28 

3.4 Risker föranledda av olyckor vid hantering................................................32 

4 Litteraturreferenser................................................................................ 32 

2 (32) 

macintosh hd:users:pern:documents:pågående:layout:0 f 087 (2008-04 f):slutrapport:bilagor:original:bilaga 5.doc Utskrivet: 2008-03-26

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 

FÖRORD 

Föreliggande rapport ingår som en delstudie i ett större projekt som initierats med anledning 

av det arbete avseende kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten 

som Naturvårdsverket utfört under 2007 och där man aviserat att totalhalter för utfasningsmetallerna 

Pb, Hg, Cd (och övriga avvecklingsämnen) bör motsvara naturliga bakgrundshalter 

i mark. Syftet med projektet är att bredda beslutsunderlaget genom separata 

delstudier som analyserar miljöeffekterna med återvinning av avfall i anläggningsarbeten 

med olika systemanalytiska metoder. En sammanfattande analys av de olika delstudierna 

redovisas i rapporten ”Miljökonsekvensanalys av Naturvårdsverkets förslag 

till kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten” (Rapport F2008:04 i Avfall 

Sveriges rapportserie). 

Projektet har finansierats av: Svensk Fjärrvärme, Avfall Sverige, Svenska Energiaskor 

AB, Boliden Mineral AB, Skogsindustrierna, Svenska Gjuteriföreningen och Jernkontoret. 

SAMMANFATTNING 

Föreliggande studie är en riskanalys av alternativa ballastmaterial som kan utnyttjas i 

anläggningsbyggande. Den viktigaste frågan är om det finns betydande riskminskningar 

att vinna, avseende hälsa och miljö, genom att deponera alternativa ballastmaterial. Det 

är av litet värde att genomföra en riskanalys för olika alternativa hanteringar av alternativa 

ballastmaterial som uppfyller Naturvårdsverkets förslag till riktvärden eftersom de 

per definition inte innebär någon risk alls (åtminstone inte kvantifierbar). En riskanalys 

har betydelse först om materialet i sig kan innebära en risk i den aktuella exponeringssituationen. 

I analysen har därför antagits att materialen är förknippad med en liten men 

inte försumbar risk (dvs ringa risk). 

De relativa riskerna med olika hanteringsalternativ för olika alternativa ballastmaterial 

har undersöks i ett kort (30 år) och långt (> 100 år) tidsperspektiv med hjälp av händelseträd. 

Med relativa risker avses att det blir möjligt att jämföra risken för ett hanteringssätt 

(tex. deponering) med risken för ett annat hanteringssätt (tex. användning i en asfalterad 

väg) när de analyserats i samma typ av händelseträd. Som utgångspunkten för analysen 

ligger en riskidentifiering baserad på Naturvårdsverkets förslag till kriterier där 

två humantoxikologiska risker (oralt intag och konsumtion av växter som vuxit på platsen) 

och två ekotoxikologiska risker (mark och ytvattenrecipient) identifierats som de 

mest kritiska. 

Skattning av sannolikheten för olika händelser och konsekvensen av dessa baseras på 

schablonvärden och antaganden samt kompletterande bedömningar. Det finns stora osäkerheter 

i den genomförda analysen och syftet är enbart att jämföra den relativa risken 

mellan olika typer av material i olika konstruktioner. Den beräknade relativa risken får 

därför inte ses som en säker kvantitativ skattning på hur stor risken är. För en sådan 

skattning krävs fördjupade studier. Analysen har även – analogt med de riskbedömningar 

som genomförts av Naturvårdsverket – utförts med utgångspunkt från den påverkan 

som fås på enskilda objekt, enskilda känsliga individer och lokala ekosystem. Den ökade 

spridning av alternativa ballastmaterial som sker om de utnyttjas i anläggningar istället 

för att deponeras omfattas inte. Det kräver en annan typ av analyser. 

3 (32

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 

För humantoxikologiska effekter är skillnaderna i risk mellan olika typer av material 

betydligt större än skillnaderna mellan olika användningsområden. Riskerna med ett 

material som är svårt att skilja från vanlig jord är mångdubbelt större än riskerna med 

ett material som tydligt skiljer sig från normal jord och riskerna minskar ju mer utpräglade 

tekniska egenskaper materialet har. Det innebär att det är orimligt att utgå från att 

alla alternativa ballastmaterial skall bedömas som om de utgör vanlig jord och mark 

med avseende på direkt exponering (oralt intag) eller intag av växter som vuxit (odlats) i 

materialet. För alternativa ballastmaterial som används i monolitiska tillämpningar har 

risknivån till och med bedömts bli lägre än om materialen deponeras 1 . Alternativa ballastmaterial 

som är jordliknande ger betydlig högre risker än material som har tydliga 

tekniska egenskaper och skiljer sig från jord. Användning i skogsbilväg har bedömts 

medföra högre risknivå än andra nyttjande områden 

När det gäller ekotoxikologiska effekter är det inte rimligt att ställa höga markekologiska 

krav på tekniska material i en teknisk konstruktion men däremot kravet att hanteringen 

inte bör utgöra risk för skyddsvärda landlevande högre organismer. Med det perspektivet 

så utgör deponier i ett kort tidsperspektiv den största risken. Skillnaderna mellan 

olika typer av material är av mindre betydelse men jordliknande material utgör större 

risk än ”tekniska” material. I ett längre tidsperspektiv framstår det som de olika tillämpningarna 

är ganska likvärdiga men skogsbilvägar har bedömts ge högre risknivå än 

andra studerade tekniska anläggningar. 

När det gäller risken för påverkan på en ytvattenrecipient bedöms skillnaden mellan 

olika typer av material relativt små däremot är skillnaden mellan olika typer av konstruktioner 

betydande. I ett kort tidsperspektiv utgör de tekniska anläggningarna en större 

risk än om materialet förs till en deponi. På lång sikt (mer än 100 år) framstår dock 

deponering som det alternativ där risken är störst. 

Analysen indikerar att deponering inte i alla situationer är det säkrast alternativet för ett 

material som medför en liten men inte obetydlig risk (ringa risk). 

Riskanalysen visar att risknivån varierar kraftigt mellan olika typer av material och konstruktioner. 

Naturvårdsverkets generella antagande om att alternativa ballastmaterial i 

framtiden kan komma att användas som en naturlig jord med odling, direkt exponering 

(oralt intag) samt höga krav på materialens markekologiska funktion innebär en kraftig 

överskattning av de reella riskerna som många alternativa ballastmaterial i verkligheten 

kommer ha. Alternativa ballastmaterial med tydliga fysiska och tekniska egenskaper 

som skiljer dem från jord och som används som bärande material i anläggningsarbeten 

ger en betydligt lägre risk än material som liknar jord. För material som används i monolitiska 

konstruktioner (stabiliserade försträkningslager) har risknivån generellt uppskattas 

vara lägre eller likvärdiga med deponering. För material som har jordliknande 

egenskaper och kan användas för känsliga ändamål (t ex kompost eller anläggningsjordar) 

har risknivån generellt bedömts vara högre och strängare kriterier bör tillämpas än 

för andra alternativa ballastmaterial. 

1 Med monolitisk menas att materialet utgör en mer eller mindre homogen fysisk enhet med låg permeabilitet. 

Exempel som kan vara aktuella är vägar där alternativa ballastmaterial som flygaskor och masugnsslagg 

används som bindemedel för att stabilisera och binda förstärkningslagret. Det saknas incitament för 

monolitisk deponering (solidifiering) av icke farliga avfall i Sverige eftersom metoden inte anses ge några 

specifika miljöfördelar som påverkar mottagningskriterierna för deponering. Det har därför antagits att 

deponering av materialen sker i granulär form 

4 (32

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 

1 INLEDNING 

Syftet med denna studie är att undersöka och analyser riskerna med olika hanteringssätt 

av alternativ byggnadsmaterial som har förhöjda halter av metaller vars användning 

omfattas av de kriterier för utfasning som anges under giftfri miljö (Pb, Cd, Hg, As): 

Grundämnen kan inte förstöras vilket i princip innebär att det är svårt att fasa ut sådana 

metaller som redan finns i teknosfären och som efterhand hamnar i avfallsströmmarna. 

Emissioner från avfall som deponerats omfattas inte av några specifika miljömål. Från 

deponier anses att läckage till miljön är oundvikligt och ambitionen är istället att läckaget 

skall vara så lågt att miljöeffekter inte orsakar skada på människors hälsa och miljö. 

Det finns alltså en tydlig konstrast i den miljöpolitiska ambitionsnivå som gäller för nya 

varor respektive för avfall som manifesterar sig tydligt vid återvinning av avfall för anläggningsbyggande. 

Endast avfall som innehåller Hg berörs av åtgärder (bergförvar) som på lång sikt kan 

betraktas som en effektiv utfasning från miljön där sannolikheten för miljöeffekter kan 

försummas. Åtgärden kommer dock tillämpas endast vid i sammanhanget förhållandevis 

mycket höga halter av Hg (1000 mg /kg TS). I samtliga övriga fall resulterar utfasningen 

till en förvaring i ytliga deponier. Från ytliga deponier sker ett utläckage av ämnena 

till omgivningen där dock exponeringen skall hållas på en så låg nivå att miljöeffekter 

inte orsakar skador på människors hälsa och miljön. Hanteringen är dock inte helt utan 

risk. Ju större masskoncentration man skapar desto större är potentialen för att konsekvenser 

uppstår dvs att en exponering ger upphov till en betydande miljö eller hälsoeffekt. 

De stora konsekvenser som kan uppstå vid deponier kan därför på lång sikt potentiellt 

uppväga en minskad sannolikheten för exponering åtminstone i ett lokalt riskperspektiv. 

Vid användning av alternativa byggnadsmaterial i anläggningsbyggande är masskoncentrationen 

i många fall inte större än att fastläggnings- och utspädningseffekter i den 

naturliga omgivningen kan ge ett skydd mot flera skadliga miljöeffekter. 

I denna rapport genomförs en riskanalys av olika alternativa sätt att hantera olika typer 

av avfall, se Figur 1. Riskanalysen struktureras med hjälp av händelseträd där sannolikheten 

för en händelse och/eller en kedja av händelser ställs i relation till den miljökonsekvens 

som kan uppstå. Sannolikheten och konsekvenser för en händelse påverkas av 

såväl vilket skydd själva konstruktionen innebär som materialets fysiska egenskaper. 

5 (32

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 

Anläggningsarbeten 

Nollalternativ 

Skyddsskikt 

för deponi 

Skogsbilväg 

Deponi 

Asfalterade vägar 

och ytor 

Material 

Figur 1. 

Olika alternativa användningar för alternativa ballastmaterial som analyserats 

i denna rapport. 

2 SAMMANFATTNING AV NATURVÅRDSVERKETS FÖRSLAG TILL 

MAXIMALA HALTER FÖR ANVÄNDNING AV AVFALL I 

ANLÄGGNINGSBYGGANDE 

Naturvårdsverket har under flera år i sitt regleringsbrev haft uppdraget att ta fram kriterier 

för återvinning av avfall i anläggningsarbeten. För 2007 var målet formulerat: 

”Det finns kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten i syfte att öka andelen 

avfall som återvinns utan risk för skadlig miljö- och hälsoeffekter” (vår kursivering). 

Naturvårdsverket har under december 2007 redovisat uppdraget i form av en remiss [1]. 

Naturvårdsverket har föreslagit riktvärden för två olika situationer. Användning i konventionella 

anläggningsarbeten utan restriktioner (vägar, utfyllnader etc), Kategori 1 

samt användning i anläggningsarbeten ovan tätskikt på deponier, Kategori 2. För miljö 

och hälsoriskbedömning av dessa fall har Naturvårdsverket utnyttjat den modell som 

utvecklats för att riskbedöma förorenad mark [2]. Några grundläggande antaganden när 

det gäller förutsättningar för exponering och acceptabla effekter har dock anpassats specifikt 

till bedömning av materialanvändning i anläggningsarbeten. Man har också utnyttjat 

en alternativ modell för att beräkna acceptabel påverkan på grundvatten och ytvatten. 

Den alternativa modellen försöker ta hänsyn till hur utlakning från anläggningsmaterial 

sker och hur utlakade ämnen fastläggs i marken. 

Naturvårdverket tar i sina bedömningar ingen hänsyn till materialens tekniska egenskaper. 

För Kategori 1 förutsätter bedömningen att anläggningen/materialet i framtiden kan 

komma få en användning som vilken mark/jord som helst tex för odling av grönsaker. 

För de så kallade utfasningsmetallerna - Cd, Pb, och Hg - gäller dessutom bedömningen 

att naturliga svenska bakgrundshalter skall vara styrande. Samma resultat erhålls för As 

då beräknat riktvärde för hälsorisk understiger bakgrundshalten med en faktor 14 ggr. 

En sammanställning av de värden för totalhalt som Naturvårdsverket föreslagit för al- 

6 (32

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 

ternativa ballastmaterial samt några andra exempel på riktvärden av tungmetaller för 

liknande material ges i tabell 1. Några bakomliggande beräkningsresultat som utgjort 

underlag för Naturvårdsvekets förslag till riktvärden redovisas i tabell 2 och 3. 

Tabell 1. Föreslagna riktvärden för maximal totalhalt vid återvinning av avfall i anläggningsarbeten. 

Som jämförelse redovisas riktvärden för askor som får användas för 

kompensationsgödsling på skogsmark [3] samt Avfall Sveriges gränsvärden i certifieringssystemet 

för kompost [4]. 

Ämne 

NV maximal totalhalt 

Återvinning avfall 

Komp. gödsling 

skog 

Cert. 

kompost 

Kat 1 Fritt Kat 2 deponier 

Pb 20 200 300 100 

Cd 0,2 1,5 30 1 

Hg 0,1 1,8 3 1 

As 10 10 30 - 

Cu 40 80 400 600 

Zn 120 250 7000 800 

Cr 40 80 100 100 

Ni 35 70 70 50 

Tabell 2. Föreslagna riktvärden vid användning utan restriktioner 2 . Skuggade rutor 

anger att markekologiska aspekter eller ekologiska aspekter i ytvatten är styrande. 

Ämne 

Riktvärde 

Tot halt 

(mg/kg TS) 

Beräknat 

Hälsorisk 

Tot halt 

(mg/kg TS) 

Dominerande exponering 

hälsorisk ( i 

prioritetsordning) 

Utlakning 

C0 l/s=0,1 

l/kg (mg/l) 

Utlakning l/s 

= 10 l/kg (mg/ 

kg) 

Pb 20 3 64 Intag jord, intag växter 0,09 0,31 

Cd 0,2 3 0,67 Intag jord, intag växter 0,004 0,01 

Hg 0,1 4 0,28 Inandning ånga, intag 0,001 0,004 

jord 

As 10 5 0,74 Intag växter, intag jord 0,016 0,13 

Cu 40 2400 Intag växter 0,09 0,31 

Zn 120 2900 Intag växter 0,64 2,2 

Cr 40 65000 Intag jord 0,09 0,42 

Ni 35 230 Inandning damm, intag 

växter, intag jord 

0,18 0,6 

2 Användning av avfall som uppfyller kraven enligt Kategori 1 anses inte medföra ens ringa risk och är 

därför ingen tillstånds- eller anmälningspliktigt miljöfarlig verksamhet (B eller C-verksamhet). Däremot 

råder anmälningsplikt enligt avfallsförordningen 37 § till länsstyrelsen för yrkesmässig återvinning alternativt 

38 § till kommunen för återvinning på egen fastighet. 

3 Nationell bakgrundshalt 90-percentil i morän < 0,63 mm uppslutning med 7 M salpetersyra 

4 Nationell bakgrundshalt 90-percentil i jordbruksmark < 2 mm vid uppslutning med 7 M salpetersyra 

5 Nationell bakgrundshalt 90-percentil i morän vid uppslutning med 7 M salpetersyra. Exklusive geografiska 

områden med naturligt hög As-halt. 

7 (32

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 

Tabell 3. Föreslagna riktvärden vid täckning av deponier (användning kategori 2) inklusive 

några bakomliggande beräkningsresultat. Skuggade rutor anger att markekologiska 

aspekter eller ekologiska aspekter i ytvatten är styrande 

Ämne 

Riktvärde 

Tot halt 

(mg/kg TS) 

Beräknat 

Hälsorisk 

Tot halt 

(mg/kg TS) 

Dominerande exponering 

hälsorisk ( i 

prioritetsordning) 

Utlakning 

C0 l/s=0,1 

l/kg (mg/l) 

Pb 200 290 Intag jord, intag växter 0,095 0,33 

Cd 1,5 1,4 Intag växter 0,004 0,01 

Hg 1,8 1,7 Intag växter 0,001 0,01 

As 10 6 2,5 Intag växter, intag jord 0,051 0,44 

Cu 80 4800 Intag växter 0,19 0,64 

Zn 250 6000 Intag växter 0,76 2,6 

Cr 80 280000 Intag växter 0,055 0,26 

Ni 70 740 Intag växter 0,19 0,62 

Utlakning l/s 

= 10 l/kg (mg/ 

kg) 

6 Nationell bakgrundshalt 90-percentil i morän vid uppslutning med 7 M salpetersyra. Exklusive geografiska 

områden med naturligt hög As-halt. 

8 (32

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 

METODIK 

Det är av litet värde att genomföra en riskanalys för olika alternativa hanteringar av alternativa 

ballastmaterial som uppfyller Naturvårdsverkets förslag till riktvärden eftersom 

de per definition inte innebär någon risk alls (åtminstone inte kvantifierbar). Det 

blir meningsfullt att genomföra en riskanalys först i det fall man kan misstänka att materialet 

innebär en risk i den aktuella exponeringssituationen. 

Naturvårdsverkets förslag till maximala nivåer är alltså suboptimala från miljösynpunkt 

i de fall man kan göra en miljövinst genom att låta restprodukterna ersätta konventionella 

material och därmed spara in de miljöstörningar som produktionen av de konventionella 

materialen innebär. I dessa fall är det optimalt att acceptera en större risk än ”ingen 

risk alls”. Ett begrepp för en större risk som förekommer i sammanhanget är ”ringa 

risk”. Ringa risk innebär att risken skall vara liten med hänsyn taget till materialets 

egenskaper, användningsområdet och platsen materialet används på. I dagsläget saknas 

en entydig definition av vad begreppet ringa risk innebär. En rimlig tolkning av begreppet 

innebär dock att man vid beräkning av risken bör ta hänsyn till den begränsning med 

hänsyn till exponering och miljöfara som ett materials egenskaper kan medföra, den typ 

av anläggning materialet används i samt naturliga fastläggnings och utspädningseffekter 

som sker i omgivningen. Vi användning av restprodukter i anläggningsbyggande kan 

själva konstruktionen samt fastläggnings- och utspädningseffekter i den naturliga omgivningen 

ge ett betydande skydd mot skadliga miljöeffekter. Det är alltså rimligt att 

anta att materialet i sig är förknippat med en liten men inte försumbar risk (dvs ringa 

risk). 

Naturvårdsverkets har vid beräkningarna av sina riktvärden antagit att man inte aktivt 

vidtar några åtgärder som kan minska exponeringen och riskerna i samband med att 

dessa material används. Det kan vara intressant att analyserat det motsatta förhållandet 

dvs att sådana åtgärder faktiskt vidtas. Hur och vilka åtgärder som vidtas kommer då 

vara beroende på materialets tekniska egenskaper. 

Föreliggande studie är ett försök att utröna om det finns betydande minskningar i miljörisk 

att vinna genom att deponera avfallsbaserade anläggningsmaterial som innebär en 

ringa miljörisk istället för att utnyttja dem som anläggningsmaterial. Vi antar att materialet 

är förknippad med en liten men inte försumbar risk (dvs ringa risk). 

Riskanalys genomförs med händelseträdsanalys dvs en kvantitativ riskanalysmetodik 

där både sannolikheten för en händelse och konsekvenserna av en händelse eller serie av 

händelser redovisas och används för att beräkna risken. I detta fall används dock metoden 

för kvalitativa uppskattningar av den relativa risken för olika hanteringar och material. 

Med relativa risker avses att det blir möjligt att jämföra risken för ett hanteringssätt 

(tex. deponering) med risken för ett annat hanteringssätt (tex. användning i en asfalterad 

väg) när de analyserats i samma typ av händelseträd. 

Analysen är baserad på identifiering av de effekter som händelser kan skapa och konsekvenserna 

för den händelsen. Händelseträd använder en initial händelse och bestämmer 

sedan sekvenser av händelser som följer av den startande händelsen [5]. 

Studien omfattar tre anläggningstekniska konstruktioner: 

9 (32)

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 

– Nyttjande som fyllnadsmaterial i förstärkningslagret i en skogsbilväg eller grusväg. 

– Nyttjande som material i förstärkningslager vid asfalterad vägbyggnation eller 

andra liknande infrastrukturella konstruktioner med infiltrationsbegränsning. 

– Nyttjande som dränerings- och täckmaterial vid sluttäckning av deponi. 

Som referensobjekt används scenariot att materialet förs till en konventionell deponi. 

Som utgångspunkten för analysen ligger en riskidentifiering baserad på Naturvårdsverkets 

förslag till kriterier där två humantoxikologiska risker och två ekotoxikologiska 

risker identifierats som de mest kritiska. Riskanalysen genomförs separat för dess fyra 

identifierade risker enligt: 

A. Humantoxikologiska risker: 

1. Oralt intag av jord 

2. Konsumtion av växter som vuxit på platsen 

B. Ekotoxikologiska risker 

1. Markekotoxikologiska effekter 

2. Ekotoxikologiska effekter på ytvattenrecipient 

Alternativa ballastmaterial är tekniska konstruktionsmaterial vilket gör att de ofta skiljer 

sig från jord på ett uppenbart sätt. Hur de skiljer sig kan dock variera från fall till fall. 

Som utgångspunkt i analysen har valts att studera tre olika tänkbara kategorier av material: 

– Ett material som uppvisar en tydlig karaktär av avfalls/byggmaterial 

– Ett material som uppvisar en tydlig karaktär av avfalls/byggmaterial och är 

grovkornigt 

– Ett material som uppvisar en tydlig karaktär av avfalls/byggmaterial och är monolitiskt 

7 i sin tillämpning 

Som referens väljs ett material som är jordliknande 

Ambitionen med analysen är att översiktligt kunna jämför den risk samma material med 

samma föroreningsgrad utgör i olika situationer. För att genomföra analysen har en 

mycket förenklad metod att skatta sannolikheterna för olika händelser som orsakar en 

exponering använts. Sannolikheterna för att en viss händelse som ger upphov till exponering 

skall inträffa har skattas numeriskt genom en bedömning indelat enligt Tabell 4. 

Tabell 4 val av sannolikheter i denna studie modifierad från (Vägverket 1998: Förorening 

av vattentäkt vid vägtrafikolycka, Hantering av risker med petroleumutsläpp, 

Publikation 98: 

Beskrivning Numeriskt värde Numeriskt värde Beskrivning 

Vet ej 0,5 0,5 Vet ej 

Sannolik 0,9 0,1 Osannolik 

Mycket sannolik 0,99 0,01 Mycket osannolik 

Extremt sannolik 0,999 0,001 Extremt osannolik 

Inträffar säkert 1 0 Kan inte inträffa 

7 Med monolitisk menas att materialet utgör en mer eller mindre homogen fysisk enhet med låg permeabilitet. 

Exempel som kan vara aktuella är vägar där alternativa ballastmaterial som flygaskor och masugnsslagg 

används som bindemedel för att stabilisera och binda förstärkningslagret. 

10 (32)

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 

Händelseträd har upprättats separat för varje enskild kombination av teknisk konstruktion 

och exponeringsväg. För att kunna beräkna risken har konsekvensen av en händelse 

eller serie händelser i varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ 

konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej 8 . 

Resultaten av denna analys innebär att riskerna (sannolikheten och konsekvensen) för 

olika alternativa hanteringar kan ställas i relation till varandra och till de principer som 

Naturvårdsverket redovisat för sitt arbete. Analysen ger inte ett mått på de absoluta riskerna 

utan de relativa riskerna med att välja olika hanteringssätt för ett material som har 

en liten men inte obetydlig föroreningsgrad. Analysen avser att utgöra ett underlag för 

att belysa i vilken omfattning en riskreduktion erhålls om deponeringsalternativet väljs i 

stället för olika nyttjandealternativ. 

Analysen genomförs för två olika tidsperspektiv 

– i kort tidsperspektiv (30 år) 

– långt tidsperspektiv (>100 år) 

Det längre tidsperspektivet innebär att flera generationer passerat från det konstruktionen 

anlagts. 

2.1 Beskrivning av parametrar som påverkar riskanalysen 

2.1.1 Materialens egenskaper 

För Hg är i Naturvårdsverkets riskbedömning inandning av ånga en viktig exponeringsväg. 

Samtliga material som omfattas av denna rapport har genomgått termiska processer 

och det är därför mycket osannolikt att avgång av Hg-ånga är en viktig exponeringsväg. 

Denna exponeringsväg har därför uteslutits ur analysen. 

För Pb, Cd, och Hg är den exponering som små barn utsätts styrande för vilket riktvärde 

som erhålls. Det innebär att den exponering som sker under en relativt begränsad tid på 

några år är styrande för det riktvärde som beräknas. 

För As däremot är det den sammanlagda exponeringen under en livstid som är avgörande 

eftersom det är cancerrisken som styr. Ingen hänsyn har dock tagits till detta i riskanalysen. 

Materialens egenskaper bör påverkar även risken för oralt intag eller att växter odlas i 

materialet. För material som synbart skiljer sig från en vanlig jord minskar sannolikheten 

att det sker ett oralt intag eftersom det inte är orimligt att anta att människor i allmänhet 

vidtar åtgärder för att minska exponering för material som ser ut att kunna utgöra 

en misstänkt hälsorisk. Barn kan inte göra en sådan bedömning men däremot kan vi 

förvänta oss att vuxna i barns närhet gör en sådan bedömning. När det gäller odling av 

växter så är det likaledes mycket osannolikt att människor kommer odla växter för kon- 

8 Ett undantag har gjorts för scenariot som avser risken för påverkan på en ytvattenrecipient från deponier 

på lång sikt (> 100 år) som antagits ge konsekvenser som är 100 ggr större än för påverkan från anläggningstekniska 

konstruktioner beroende på den stora ackumulerade mängden av föroreningar i en deponi. 

Det ackumulerade läckaget från en deponi kommer därför på lång sikt ha betydligt svårare att spädas ut 

och fastläggas i recipienten än det begränsade läckaget från en anläggning. 

11 (32)

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 

sumtion i ett jordsubstrat som ser misstänkt ut. Eftersom hantering av odlingsjord kan 

var en viktig källa för oralt intag minskar därmed även risken för oralt intag. Om materialen 

därutöver har en fysisk karaktär - grova partiklar eller monolitiska) som motverkar 

intag och odling minskar sannolikheten för intag ytterligare. 

Materialens fysiska egenskaper kan även ha betydelse för risken för utlakning och påverkan 

i omgivande mark och grundvatten. För grovkorniga och monolitiska material 

begränsas dessa risker. 

Materialets egenskaper har även betydelse för de markekologiska krav man kan ställa. 

För grovkorniga eller monolitiska material kommer de fysiska egenskaperna att begränsa 

den ekologiska funktionen kraftigt varför det blir orimligt att ställa samma krav som 

för en normal jord. Detta skulle gälla även om materialen utgjordes av konventionella 

eller naturliga byggmaterial som betong eller krossad sten eller mark som stabiliserats 

med konventionella stabiliseringsmedel. 

2.1.2 Konstruktionernas egenskaper 

Studien omfattar tre konstruktioner: 

– Nyttjande som fyllnadsmaterial i förstärkningslagret i en skogsbilväg eller grusväg. 

– Nyttjande som material i förstärkningslager vid anläggande av asfalterade vägar 

eller planer. 

– Nyttjande som dränerings- och täckmaterial vid sluttäckning av deponi. 

Samtliga konstruktioner innebär att en myndighetskontakt tas och att ett godkännande 

inhämtas åtminstone i de fall då avfall kommer användas som konstruktionsmaterial. 

För större vägar och asfalterade ytor samt nyttjande som material för deponitäckning är 

prövningen av verksamhetens allmänna miljöpåverkan tämligen omfattande oberoende 

av materialval. Det är därför rimligt att anta att det från myndigheterna ställs sådana 

krav att de känsligaste områdena när det gäller påverkan på grundvatten och ytvatten 

undviks. Naturliga utspädnings- och fastläggningsmekanismer i omgivningen kring 

mindre konstruktioner som grusvägar och skogsbilvägar innebär att risken för påverkan 

på grundvatten och ytvatten bör vara mycket begränsad. För större asfalterade planer 

som främst förekommer i tätortsmiljö kan påverkan bli märkbar (åtminstone för lättlösliga 

och mobila ämnen). Grundvattenrecipienten är i dessa fall ofta så påverkad av andra 

diffusa föroreningsutsläpp att den har lågt värde och inte utgör en viktigt grundvattenresurs. 

Ofta bör den direkt fysiska effekten av konstruktionen vara den åtgärd som är mest 

störande från ekologisk synpunkt. De ekologiska krav som ställs på markmiljön i dessa 

konstruktioner är mycket små eller inga. Snarare är det så att en hög ekologisk funktion 

med t ex kraftig vegetationstillväxt skulle äventyra konstruktionens syfte. Även traditionella 

ballastmaterial ger konstruktioner med begränsad ekologisk funktion. Konstruktionen 

måste alltså rivas oberoende av materialval om en annan känsligare markanvändning 

planeras t ex om odling skall kunna ske. 

De olika konstruktionerna innebär i varierande omfattning en minskad exponering för 

konstruktionsmaterialen genom att människor eller andra organismer i begränsad omfattning 

har dem som sin livsmiljö. Det är först i samband med en ändrad markanvändning 

eller att material vid underhållsarbeten flyttas från platsen som mer omfattande 

12 (32)

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 

exponering bör vara aktuell. Vid flytt av material i samband med underhållsåtgärder för 

rörgravar, vägtrummor och liknade kan vi förvänta oss att sannolikheten för negativa 

effekter begränsas som till en följd av antingen åtgärder där konstruktionsmaterialen 

omhändertas som avfall och återvinns eller att de vid hanteringen späds ut med naturliga 

material. 

Referensobjekt Deponi 

Som referensobjekt används scenariot att materialet förs till en konventionell deponi. 

Med konventionell deponi avse en deponi som tar emot såväl verksamhetsavfall som 

hushållsavfall. Specialiserade deponier som bara tar emot specifika avfall från industriella 

processer avviker ofta från de förhållanden som beskrivs här. 

Dagens deponeringsanläggningar är med få undantag även avfallsbehandlingsanläggningar 

och ofta är den mängd avfall som mottas på deponin betydligt större än den 

mängd som deponeras [6]. Under tiden deponering sker ligger materialen i allmänhet 

öppet och åtkomliga åtminstone i själva tippfronten. Material som skall användas eller 

används på deponin ligger också vanligtvis åtkomlig och exponerad. Även för deponier 

finns därmed en risk att material som förs till deponin för att deponeras av misstag hanteras 

fel och kommer att återföras till teknosfären på ett sätt som ursprungligen inte avsågs. 

Människors åtkomlighet till en deponi begränsas av ofta av att det finns ett staket som 

motverkar tillträde. Det är i första hand yrkesmässigt som människor vistas där. Ofta har 

dock allmänheten tillträde till delar av deponiområdet i form av återvinningsanläggningar. 

På deponin kan vi dock förvänta oss att främst vuxna människor vistas som kan 

göra en bedömning av materials farlighet. 

När det gäller kraven på ekologisk funktion för deponier kan relativt höga krav ställas. 

De har ofta ett förhållandevis rikt biologiskt liv med stort utbyte med omgivningen och 

kan till exempel vintertid attrahera sällsynta och rödlistade fåglar. 

När deponin är nedlagd är det rimligt att anta att området nyttjas för all möjlig verksamhet. 

Den exponering som människor utsätts för, åtminstone mycket långsiktigt, begränsas 

enbart av de skyddsåtgärder som vidtagits. Även för den ekologiska funktionen är 

det rimligt att ställa relativ höga krav. 

Deponier innehåller mycket stora mängder material och en stark masskoncentration av 

förorenade ämnen. Deponin innebär därmed en betydande framtida risk för påverkan på 

sin omgivning. Det är ofrånkomligt att ämnena med tiden ut läcker och sprids i den omgivande 

miljön. Deponier kommer därför påverka sin omgivning under 1000-tals år och 

över distanser på flera hundra meter. I den svenska deponeringsmodellen är den utspädning 

och fastläggning som kan ske i omgivningen en viktig del av förutsättningarna som 

skall motverka en oacceptabel miljöpåverkan. Kraven på hur en deponi skall vara utformad 

är reglerad i en särskild lagstiftning. Naturvårdsverkter anger att ”Ytterst är det 

naturens förmåga att ta upp, bryta ned och späda ut olika ämnen som vi utnyttjar som 

skydd. Underliggande marklager fungerar som en geologisk barriär för deponin. Uppfyller 

inte marken runt deponin kraven i förordningen ska man bygga en konstgjord 

geologisk barriär” [7]. 

13 (32)

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 

De ökade kraven på hur deponering skall vara utformad har medfört att många deponier 

läggs ner. Det har dock ofta visat sig svårt att finna en ny lokalisering uppfyller de krav 

som ställs på en naturlig geologisk barriär. Det innebär i de allra flesta fall att dagens 

deponier förutsätter att en konstgjord geologisk barriär måste byggas. Det är ovanligt att 

det sker nyetablering av deponier utan oftast har deponeringsverksamhet koncentreras 

till befintliga deponier. För att undvika långa transporter har dessa vanligtvis varit lokaliserade 

ganska nära tätorter. 

De konstruerade skyddsåtgärder för att säkerställa en deponis miljöpåverkan består av 

konstgjorda barriärer, bottentätningar, lakvattenbehandling och sluttäckning av deponin. 

Dessa konstruktioner är mycket svåra att säkra tekniskt för de långa tidsperioder som 

krävs. Idag används för sluttäckning av deponier ofta olika typer av mycket tunna geomembran 

(se tex [8] och [9]) som är mycket känsliga för de skador som med tiden kan 

uppstå i deponins skyddstäckning. Det enda preciserade krav som nu finns på skyddstäckningar 

är att det bör ha en tjocklek av minst 1,5 m för att motverka rotpenetration 

[10]. Speciellt i det fall deponin kräver en kompletterande geologisk barriär (vilket är 

vanligt) blir kraven på de tekniska konstruktionernas långsiktighet mycket svåra att uppfylla. 

Detaljerade tekniska beskrivningar för hur konstgjorda geologiska barriärer skall 

dimensioneras saknas ännu men om kraven är mycket högt ställda genereras orimligt 

stora filtervolymer [11] 

Naturvårdsverket redovisar på sin hemsida att ”Miljöproblemen förekommer både vid 

nedlagda deponier och de som fortfarande är i drift. Det är svårt att genomföra skyddsåtgärder 

i efterhand, bland annat därför att soptipparna under lång tid kommer att ha 

sättningar i avfallsupplagen. Deponierna kommer därför att kräva reparationer och underhåll 

flera generationer framåt i tiden” [7]. Det finns ett lagstadgat krav att kontroll 

och övervakning (samt vid behov åtgärder) skall ske i minst 30 år i samband med efterbehandling 

under deponis aktiva fas. Däremot saknas preciserade lagstiftade krav i ett 

flergenerationsperspektiv under deponins passiva fas. 

3 RESULTAT OCH DISKUSSION 

Skattning av samtliga sannolikheter och den beräknade relativa risken för samtliga händelsekedjor 

återfinns i bilaga 1 till 4. 

3.1 Risker med oralt intag 

Händelseträden har konstruerats som binära tillståndsdiagram för tre olika scenarier. 

Scenarierna belyser risken i ett individuellt perspektiv med oralt intag (en känslig individ) 

analogt med det sätt som tillämpas vid beräkning av risken i Naturvårdsverkets 

kriterier [1]. 

Det första scenariot beskriver risken förknippad med att ett markområde utnyttjas på 

avsett sätt men även att området kan få en ändrad användning i ett kort tidsperspektiv 

(0-30 år). För detta scenario utnyttjas följande sekvens av händelser förknippad med en 

exponering som får negativa konsekvenser: 

– Sannolikhet för ändrad markanvändning 

– Människors vistelse på platsen i en omfattning som ger betydande exponering 

– Materialets exponering/skydd av konstruktionen 

– Minskad exponering genom kunskap om materialet 

– Minskad exponering genom materialets utseende och funktionalitet 

14 (32)

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 

– Minskad exponering genom materialets fysiska egenskaper 

Det andra scenariot beskriver risken förknippad med att material flyttas från ett markområde 

till ett annat (t ex vid underhåll av markförlagda tekniska konstruktioner) i ett 

kort tidsperspektiv (0-30 år). För detta scenario utnyttjas följande sekvens av händelser 

förknippad med en exponering som får negativa konsekvenser: 

– Sannolikhet för flytt av material till känsligare markanvändning 

– Utspädningseffekter vid flytt 






Det tredje scenariot beskriver risken förknippad med att ett markområde utnyttjas på 

avsett sätt men även att området kan få en ändrad användning i ett långt tidsperspektiv 

(0-100 år). För detta scenario utnyttjas samma sekvens av händelser som i det första 

scenariot. Risken med förflyttning av material bedöms i ett långt tidsperspektiv vara 

underordnad risken för att en ändrad markanvändning sker och har därför inte analyserats. 

För att kunna beräkna risken har konsekvensen av en händelse eller serie händelser i 

varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ konsekvens bedömts kunna 

uppstå eller ej. Genom att konsekvensen getts värdet 1 blir den beräknade relativa 

risken ett mått på hur stor sannolikhet det är att det skall uppstå en negativ konsekvens. 

Det är viktigt att framhålla att analysen är mycket förenklad. Både skattning av sannolikheten 

för olika händelser och konsekvensen av dessa är mycket schablonartade. Det 

finns stora osäkerheter i den genomförda analysen och syftet är enbart att jämföra den 

relativa risken mellan olika typer av material i olika konstruktioner. Den beräknade relativa 

risken får därför inte ses som en säker kvantitativ skattning på hur stor risken är. 

För en sådan skattning krävs fördjupade studier. 

Exempel på hur ett händelseträd ser ut återfinns i bilaga 1. 

Den beräknade relativa risken i ett kort tidsperspektiv (< 30 år) av material med förhöjda 

halter (motsvarande ringa risk) för olika alternativa användningsområden och material 

återfinns i Figur 2 och Figur 3. I Figur 2 redovisas de beräknade riskerna separat då 

markanvändning är som planerat eller om den ändras medan figur 3 visar den integrerade 

risken med hänsyn taget till både planerad och ändrad markanvändning under en 30- 

årsperiod. Med en ändrad markanvändning för deponier avses att verksamheten har avslutats 

och sluttäckts och att människor i större utsträckning börjat utnyttja området för 

annan verksamhet. 

Av figurerna framgår att användning av alternativa ballastmaterial i skogsbilvägar systematiskt 

uppskattas ge högre risknivå än de andra användningsalternativen. En bedömning 

av ifall ett material utgör ringa risk, baserat på halter av föroreningar, bör därför 

vara försiktigare för skogsbilvägar än om materialet används i någon annan av de konstruktioner 

som analyserats. Detta gäller dock inte om konstruktionen är monolitisk. I 

det fallet har användningen i både en skogsbilväg och i asfalterade ytor bedömts ge risker 

som t o m är i nivå med eller lägre än för deponering. Anledningen till detta är att 

15 (32)

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 

monolitisk deponering inte antagits förekomma utan att materialen om de deponeras är 

granulära 9 . 

Under det att konstruktionerna utnyttjas som planerat har inte deponering bedömts ge 

den lägsta risknivån av de utvärderade alternativen. Det beror på att det finns en omfattande 

masshantering på deponier, att material i allmänhet ligger exponerat och att människor 

kan vistas där om än i med extremt låg sannolikhet (avser själva deponin). Om 

den planerade verksamheten ändras så minskar riskerna med material som förts till en 

deponi (deponi täcks) medan riskerna ökar för material som utnyttjats på annat sätt. 

Även för en avslutad deponi kvarstår låga risker eftersom det inte kan uteslutas att material 

som förts till deponin hamnar i täckskiktet. 

Integrerat med hänsyn taget till både planerad och ändrad markanvändning i ett kort 

tidsperspektiv (< 30 år) framstår deponering och användning som delar i ett deponitäckskikt 

som mindre riskabla än användning i för asfalterade vägar och ytor. Skillnaderna 

minskar dock ju mer utpräglade tekniska egenskaper materialet har och för monolitiska 

konstruktioner (som enligt ovan inte bedömts vara aktuella på deponier) blir användningen 

i tekniska konstruktioner mindre riskabel. 

Skillnaderna i risk mellan olika typer av material är större än skillnaderna mellan olikanvändningsområden. 

Riskerna med ett material som är svårt att skilja från vanlig jord 

är mångdubbelt större än riskerna med ett material som har en tydligt skiljer sig från 

normal jord och riskerna minskar ju mer utpräglade tekniska egenskaper materialet har 

(grovkornigt respektive monolitiskt). 

Relativ risk för olika alternativ 

Deponi 

Asfalterade ytor 

Skogsbilväg 

Deponitäckning 

1,E+00 

1,E-01 

1,E-02 

1,E-03 

1,E-04 

1,E-05 

1,E-06 

1,E-07 

1,E-08 

1,E-09 

1,E-10 

1,E-11 

Relativ risk för oral exponering < 30 år 

PLANERAD MARKANVÄNDNING 

Tydligt avfalls-/byggmaterial 

och grovkornigt 

och monolitiskt 

Jordliknande 

ÄNDRAD MARKANVÄNDNING 




Jordliknande 

Figur 2 

Beräknad relativ risk för olika alternativa ballastmaterial och användningsområde 

i ett kort tidsperspektiv (< 30 år). Ju kortare stapel ju större 

har risken med hanteringen uppskattats vara. Observera den logaritmiska 

skalan. Användning av monolitiska material i sluttäckning har inte bedömts. 

9 Det saknas incitament för monolitisk deponering (solidifiering) av icke farliga avfall i Sverige eftersom 

metoden inte anses ge några specifika miljöfördelar som påverkar mottagningskriterierna för deponering. 

16 (32)

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 

Relativ risk för oral exponering integrerat < 30 år 

1,E+00 

Tydligt avfalls- 

/byggmaterial och grovkornigt och monolitiskt Jordliknande 

1,E-01 


1,E-02 

1,E-03 

1,E-04 

1,E-05 

1,E-06 

1,E-07 

1,E-08 

1,E-09 

1 

Deponi 


Skogsbilväg 

1,E-10 


1,E-11 

Figur 3 


i ett kort tidsperspektiv (< 30 år). Risken har integrerats med 

hänsyn taget till både planerad och eventuellt ändrad markanvändning under 

perioden. Ju kortare stapel ju större har risken med hanteringen uppskattats 

vara. Observera den logaritmiska skalan. Användning av monolitiska 

material i sluttäckning har inte bedömts. 

Relativ risk för oral exponering av flyttat material < 30 år 


1,E+00 

1,E-01 

1,E-02 

1,E-03 

1,E-04 

1,E-05 

1,E-06 

1,E-07 

1,E-08 

1,E-09 

1,E-10 

1,E-11 



Deponi 


Skogsbilväg 


Figur 4 


i ett kort tidsperspektiv med hänsyn taget till risken att material 

flyttas från konstruktionen till en känsligare markanvändning (< 30 år). 

Ju kortare stapel ju större har risken med hanteringen uppskattats vara. 

Observera den logaritmiska skalan. Användning av monolitiska material i 

sluttäckning har inte bedömts. 

17 (32)

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 

Den beräknade relativa risken med att alternativa ballastmaterial med förhöjda halter 

(motsvarande ringa risk) flyttas och sprids från en konstruktion till ett område med 

känsligare markanvändning återfinns i Figur 4. Risken för ofrivillig flytt och spridning 

av material är lägst om materialen används på deponier med undantag för det fall monolitiska 

konstruktioner anläggs. Användning av alternativa ballastmaterial i skogsbilvägar 

har i detta fall bedömts medföra en risk som är av samma storleksordning som användning 

på asfalterade ytor. Återigen medför också jordliknande material en större risk än 

andra material medan användning av alternativa ballastmaterial i monolitiska konstruktioner 

förefaller säkrare än alternativet deponering av materialet i granuler form. 

På mycket lång sikt (efter 100 år) har de olika konstruktionerna bedömts vara ungefär 

likvärdiga, skogsbilvägar dock mer riskabla (Figur 5 och Figur 6). Anledningen till att 

deponering har bedömts utgöra en risk är att det inte kan uteslutas att deponerat material 

kan komma att hamna på deponis täckskiktet i samband med avslutning av deponin. För 

asfalterade ytor har förutsatts att åtgärder vidtas för restaurering om markanvändningen 

blir mer känslig. Återigen medför också jordliknande material en betydligt större risk än 

andra material medan användning av alternativa ballastmaterial i monolitiska konstruktioner 

förefaller säkrare än alternativet deponering som granulärt material. 


Deponi 

Figur 5 


Skogsbilväg 


1,E+00 

1,E-01 

1,E-02 

1,E-03 

1,E-04 

1,E-05 

1,E-06 

1,E-07 

1,E-08 

1,E-09 

1,E-10 

1,E-11 


Relativ risk för oral exponering >100 år 




Jordliknande 





Jordliknande 


i ett långt tidsperspektiv (> 100 år). Ju kortare stapel ju större 


skalan. Användning av monolitiska material i sluttäckning har inte bedömts 

18 (32)

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 

Relativ risk för oral exponering integrerat >100 år 


1,E+00 

1,E-01 

1,E-02 

1,E-03 

1,E-04 

1,E-05 

1,E-06 

1,E-07 

1,E-08 

1,E-09 

1,E-10 

1,E-11 

Figur 6 



Deponi 


Skogsbilväg 



i ett långt tidsperspektiv (> 100 år). Risken har integrerats 

med hänsyn taget till både planerad och eventuellt ändrad markanvändning 

under perioden. Ju kortare stapel ju större har risken med hanteringen uppskattats 



3.2 Risker med konsumtion av växter som varit i kontakt med materialet 


Scenarierna belyser risken i ett individuellt perspektiv med konsumtion av växter (en 

känslig individ) analogt med det sätt som tillämpas vid beräkning av risken i Naturvårdsverkets 

kriterier [1]. 




















19 (32)

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 






scenariot. Risken med förflyttning av material bedöms i ett långt tidsperspektiv vara 















återfinns i Figur 7 och Figur 8. I Figur 7 redovisas de beräknade riskerna separat då 

markanvändning är som planerat eller om den ändras medan Figur 8 visar den integrerade 

risken med hänsyn taget till både planerad och ändrad markanvändning under en 

30-årsperiod. För deponier avses då att verksamheten har avslutats och sluttäckts och att 

människor i större utsträckning börjat utnyttja området för annan verksamhet. 

Av figurerna framgår att risken för intag via växter bedöms vara obefintlig för samtliga 

användningsområden om konstruktionen används som planerat. Vid ändrad markanvändning 

i ett kort perspektiv bedöms en viss risk finnas för asfalterade ytor eller 

skogsbilvägar där material som inte är grovkorniga eller monolitiska använts medan det 

fortfarande bedömts saknas risk för deponier. 

20 (32)

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 


Deponi 

Figur 7 


Skogs""Bilväg 


1,E+00 

1,E-01 

1,E-02 

1,E-03 

1,E-04 

1,E-05 

1,E-06 

1,E-07 

1,E-08 

1,E-09 

1,E-10 


Relativ risk för exponering via växter < 30 år 




Jordliknande 





Jordliknande 





Relativ risk för exponering via växter integrerat < 30 år 


1,E+00 

1,E-01 

1,E-02 

1,E-03 

1,E-04 

1,E-05 

1,E-06 

1,E-07 

1,E-08 

1,E-09 

1,E-10 

Figur 8 



Deponi 


Skogsbilväg 






vara. Där staplar saknas har användningen bedömts vara helt utan 

risk. Observera den logaritmiska skalan. Användning av monolitiska material 

i sluttäckning har inte bedömts. 

21 (32)

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 


Figur 9 

1,E+00 

1,E-01 

1,E-02 

1,E-03 

1,E-04 

1,E-05 

1,E-06 

1,E-07 

1,E-08 

1,E-09 

1,E-10 

Relativ risk för exponering via växter av flyttat material 



Deponi 


Skogsbilväg 






Där staplar saknas har användningen bedömts vara helt utan risk. Observera 

den logaritmiska skalan. Användning av monolitiska material i sluttäckning 

har inte bedömts. 



känsligare markanvändning återfinns i Figur 9. Risken med ofrivillig flytt och spridning 

av material är lägre om materialet deponeras eller används för deponitäckning. Fortfarande 

bedöms grovkorniga eller monolitiska material inte medföra risk i någon tillämpning 

förutom i samband med deponering eftersom deponering förutsätts ske i granulär 

form. 

På mycket lång sikt (> 100 år) bedöms grovkorniga eller monolitiska material inte medföra 

risk i någon tillämpning (Figur 10 och Figur 11). Jordliknande eller avfalls/byggmaterial 

utan sådana egenskaper bedöms kunna utgöra en risk för samtliga 

konstruktioner där dock riskerna med skogsbilvägar och asfalterade ytor är större än 

deponitillämpningar. Återigen medför också jordliknande material högst risknivå. 

22 (32)

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 


Deponi 




1,E+00 

1,E-01 

1,E-02 

1,E-03 

1,E-04 

1,E-05 

1,E-06 

1,E-07 

1,E-08 

1,E-09 

1,E-10 

Relativ risk för exponering via växter >100 år 





Jordliknande 





Jordliknande 

Figur 10 



har risken med hanteringen uppskattats vara. Där staplar saknas har användningen 

bedömts vara helt utan risk. Observera den logaritmiska skalan. 

Användning av monolitiska material i sluttäckning har inte bedömts 

1,E+00 

Relativ risk för exponering via växter integrerat >100 år 




1,E-01 

1,E-02 

1,E-03 

1,E-04 

1,E-05 

1,E-06 

1,E-07 

1,E-08 

1,E-09 

1,E-10 

Deponi 


Skogsbilväg 


Figur 11 





vara. Där staplar saknas har användningen bedömts vara helt utan 

risk. Observera den logaritmiska skalan. Användning av monolitiska material 

i sluttäckning har inte bedömts. 

23 (32)

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 

3.3 Toxikologiska effekter på marklevande organismer 


Scenarierna belyser inte risken för ett markekosystem analogt med det sätt som tillämpas 

vid beräkning av risken i Naturvårdsverkets kriterier [1]. Det är orimligt att ställa 

höga krav på tekniska konstruktioner som på grund av rent fysiska effekter kommer ha 

en kraftigt påverkad markfunktionalitet. Istället har risken för att hanteringen av materialet 

medför risk för skyddsvärda landlevande högre organismer analyserats. 






– Organismers vistelse på platsen i en omfattning som ger betydande exponering 

– Materialets exponering/ skydd av konstruktionen 

– Minskad exponering genom anpassning till materialet 









– Organismers vistelse på platsen i en omfattning som ger betydande exponering 

– Materialets exponering/ skydd av konstruktionen 

– Minskad exponering genom anpassning till materialet 






scenariot: Risken med förflyttning av material bedöms i ett långt tidsperspektiv vara 













24 (32)

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 



återfinns i Figur 12 och Figur 13. I Figur 12 redovisas de beräknade riskerna separat 

då markanvändning är som planerat eller om den ändras medan Figur 13 visar den integrerade 

risken med hänsyn taget till både planerad och ändrad markanvändning under 

en 30-årsperiod. Men ändrad markanvändning för deponier avses då att verksamheten 

har avslutats och sluttäckts. Av figurerna framgår att deponier bedömts innebära störst 

risk av alla konstruktioner. Deponier kan vara attraktiva miljöer för många landlevande 

djur och växter. Som exempel utnyttjas kan deponier utnyttjas av rovfåglar för födosök. 

Det innebär att deponier även kortsiktigt bör ges ett skyddsvärde från ekotoxikologisk 

synpunkt. Asfalterade ytor däremot saknar helt sådant värde och även för skogsbilvägar 

bedöms effekten begränsad eftersom den utgör en begränsad livsmiljö i förhållande till 

omgivningen. När asfalterade ytor får ändrad markanvändning kan ballastmaterialen 

innebära en toxikologisk risk för landlevande organismer men risken har ändå bedömts 

som lägre än övriga anläggningsmaterial eftersom det är troligt att ytorna restaureras om 

en ändrad användning sker. Jordliknande material bedöms innebära en större risk än 

tekniska konstruktionsmaterial. 

Av figurerna framgår också att användning av alternativa ballastmaterial i skogsbilvägar 

systematiskt uppskattas vara mer riskabel än i asfalterade ytor. En bedömning av ringa 

risk baserat på halter bör därför vara strängare. 

Integrerat med hänsyn taget till både planerad och ändrad markanvändning i ett kort 

tidsperspektiv (< 30 år) framstår användning som mindre riskabla än deponering. Skillnaderna 

ökar ju mer utpräglade tekniska egenskaper materialet har. 


Deponi 




1,E+00 

1,E-01 

1,E-02 

1,E-03 

1,E-04 

1,E-05 

1,E-06 

1,E-07 

1,E-08 

1,E-09 

1,E-10 

Figur 12 

Relativ risk för skyddsvärda landlevande organismer < 30 år 





Jordliknande 





Jordliknande 



har risken med hanteringen uppskattats vara. Där staplar saknas (planerad 

användning asfalterade ytor) har användningen bedömts vara helt utan risk. 



25 (32)

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 


Figur 13 

1,E+00 

1,E-01 

1,E-02 

1,E-03 

1,E-04 

1,E-05 

1,E-06 

1,E-07 

1,E-08 

1,E-09 

1,E-10 

Relativ risk för skyddsvärda landlevande organismer integrerat < 30 

år 



Deponi 


Skogsbilväg 








Relativ risk för skyddsvärda landlevande organismer av flyttat material 


1,E+00 

1,E-01 

1,E-02 

1,E-03 

1,E-04 

1,E-05 

1,E-06 

1,E-07 

1,E-08 

1,E-09 

1,E-10 

Figur 14 



Deponi 


Skogsbilväg 










känsligare markanvändning återfinns i Figur 14. Risken med ofrivillig flytt och spridning 

av material är lägre om materialen används på deponier med undantag för det fall 

26 (32)

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 

monolitiska konstruktioner anläggs där riskerna blir ungefär lika stora. Användning av 

alternativa ballastmaterial i skogsbilvägar har i detta fall bedömts medföra en risk som 

är av samma storleksordning som användning på asfalterade ytor. Återigen medför också 

jordliknande material en (något) större risk än andra material. 

På mycket lång sikt (efter 100 år) har de olika konstruktionerna bedömts vara mer likvärdiga, 

se Figur 15 och Figur 16, jämfört med bedömningen i ett kortsiktigt perspektiv. 

Fortfarande saknas helt risk i det fall en yta är asfalterad och risken minskar ju mer utpräglat 

tekniska egenskaper ballastmaterialet har. Återigen medför skogsbilvägar en 

större risk än andra konstruktioner. 

Deponi 

Relativ risk för skyddsvärda landlevande organismer >100 år 





Figur 15 

1,E+00 

1,E-01 

1,E-02 

1,E-03 

1,E-04 

1,E-05 

1,E-06 

1,E-07 

1,E-08 

1,E-09 

1,E-10 





Jordliknande 





Jordliknande 





27 (32)

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 

Relativ risk för skyddsvärda landlevande organismer integrerat >100 år 


1,E+00 

1,E-01 

1,E-02 

1,E-03 

1,E-04 

1,E-05 

1,E-06 

1,E-07 

1,E-08 

1,E-09 

1,E-10 

Figur 16 



Deponi 


Skogsbilväg 








3.4 Ekotoxikologiska effekter i ytvattenrecipient 

Händelseträden har konstruerats som binära tillståndsdiagram för två olika scenarier. 

Scenarier belyser risken för en närbelägen recipient analogt med det sätt som tillämpas 

vid beräkning av risken i [1]. 



(0-30 år). Oavsiktlig förflyttning av material i en sådan omfattning att det skulle kunna 

påverka en ytvattenrecipient har bedömts vara helt osannolik och underordnad risken 

för att en ändrad markanvändning sker och har därför inte analyserats. För detta scenario 

utnyttjas följande sekvens av händelser förknippad med en exponering som får negativa 

konsekvenser: 

– Sannolikhet för ökad infiltration 

– Konstruktioner för att minska påverkan på omgivning 

– Konstruktionens känslighet för ett ökat läckage eller skador 

– Materialets känslighet för ett ökat läckage 

– Recipientens känslighet 

Det andra scenariot beskriver risken förknippad med att ett markområde utnyttjas på 



scenariot: 


varje slutnod i de flesta fall getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ konsekvens 

bedömts kunna uppstå eller ej i samtliga fall förutom för deponi. De deponerade mäng- 

28 (32)

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 

derna i en deponi utgör en dock stor föroreningspotential i förhållande till de begränsade 

mängderna i en anläggning med en begränsad yta och tjocklek (0,2-0,4 m). Konsekvenserna 

av ett läckage från en deponi på lång sikt bedöms därför vara 100 ggr större än för 

läckage från en konstruktion och slutnoden getts värdet 100. I ett kortsiktigt perspektiv 

(< 30 år) används dock värdet 1 för konsekvensen även för en deponi. Det är viktigt att 

framhålla att analysen är mycket förenklad. Både skattning av sannolikheten för olika 

händelser och konsekvensen av dessa är mycket schablonartade. Det finns stora osäkerheter 

i den genomförda analysen och syftet är enbart att jämföra den relativa risken mellan 

olika typer av material i olika konstruktioner. Den beräknade relativa risken får därför 

inte ses som en säker kvantitativ skattning på hur stor risken är. För en sådan skattning 

krävs fördjupade studier. Exempel på hur ett händelseträd ser ut återfinns i bilaga 

4. 



återfinns i Figur 17 och Figur 18. I Figur 17 redovisas de beräknade riskerna separat 

då markanvändning är som planerat eller om den ändras medan Figur 18 visar den integrerade 

risken med hänsyn taget till både planerad och ändrad markanvändning under 

en 30-årsperiod. 

Deponi 




1,E+00 

NORMAL INFILTRATION 

Relativ risk för vattenrecipienter < 30 år 




Jordliknande 

ÖKAD INFILTRATION 




Jordliknande 


1,E-01 

1,E-02 

1,E-03 

1,E-04 

1,E-05 

1,E-06 

1,E-07 

Figur 17 





29 (32)

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 

1,E+00 

Relativ risk för vattenrecipienter integrerat < 30 år 



1,E-01 


1,E-02 

1,E-03 

1,E-04 

1,E-05 

1,E-06 

1,E-07 

Figur 18 

Deponi Asfalterade ytor Skogsbilväg Deponitäckning 







Av figurerna framgår att deponering eller utnyttjande som deponitäckning av alternativa 

ballastmaterial systematiskt uppskattas vara mindre riskabelt än de andra tillämpningarna 

medan typ av material har relativt liten betydelse. Anledningen är främst att kontroll 

och övervakning samt möjligheter till skyddsåtgärder bedömts vara betydligt bättre vid 

en deponi. Utnyttjande i asfalterade ytor framstår också som mindre riskabelt än utnyttjande 

i skogsbilväg. Även här är förklaringen att det har bedömts att kontrollen vid anläggning 

och myndighetsprövning är bättre för asfalterade ytor än för skogsbilvägar. 

Den beräknade relativa risken på mycket lång sikt återges i Figur 19 och Figur 20. På 

mycket lång sikt framstår deponier som en ner riskfylld konstruktion än de övriga, 

skogsbilvägar och asfalterade ytor som likvärdiga och användning som deponitäckning 

det minst riskabla. Skillnaden mellan olika typer av material bedöms vara relativt liten. 

Anledningen är att en deponi innehåller en mycket stor föroreningspotential och att utlakningen 

är beroende av funktionen hos en mängd tekniska konstruktioner (sluttäckning 

och konstgjorda geologiska barriärer) samt att kontrollen efter 100 år kan förväntas 

vara begränsad. Däremot har den lakbara föroreningspotentialen efter 100 år bedömts 

vara till betydande del utlakad för övriga konstruktioner. Deponitäckningar har bedömts 

utgöra en tydligt mindre risk än övriga alternativ beroende på en begränsad utlakningspotential 

(det har förutsatts att materialet endast utgör en mindre del av täckskiktet) och 

en förhållandevis säker lokalisering med avseende på känsliga recipienter. 

30 (32)

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 

Deponi 




1,E+02 

NORMAL INFILTRATION 

Relativ risk för vattenrecipienter >100 år 




Jordliknande 

ÖKAD INFILTRATION 




Jordliknande 


1,E+01 

1,E+00 

1,E-01 

1,E-02 

1,E-03 

1,E-04 

1,E-05 

1,E-06 

1,E-07 

Figur 19 





1,E+00 

Relativ risk för vattenrecipienter integrerat >100 år 




1,E-01 

1,E-02 

1,E-03 

1,E-04 

1,E-05 

1,E-06 

1,E-07 

Deponi 


Skogsbilväg 


Figur 20 







31 (32)

SGI 2008-03-25 2-0708-0542 

3.5 Risker föranledda av olyckor vid hantering. 

Större olyckor med spill av material bedöms inte utgöra ett betydande problem. För de 

material och ämnen som omfattas av föreliggande rapport sker utlakning relativt långsamt 

varför det finns tid att åtgärda och samla upp materialen efter en olycka. Ingen 

betydande skillnad finns mellan de olika åtgärdsalternativ som beaktats. 

4 Litteraturreferenser 

[1] Naturvårdsverket 2007. Remiss av Naturvårdsverkets kriterier för återvinning av 

avfall i anläggningsarbeten, Dnr 190-3631-06 

[2] Naturvårdsverket 2007. Remiss angående vägledningsmaterial om förorenade 

områden, Naturvårdsverket 2007-10-19, Dnr 642-4709-04 

[3] Skogsvårdsstyrelsen. 2001. Rekommendationer vid uttag av skogsbränsle och 

kompensationsgödsling, Meddelande 2, Skogsstyrelsens förlag, Jönköping 

[4] Avfall Sverige 2006. Bedömning av kompostjord – Riktlinjer för jordtillverkning 

av kompost”, Malmö 2006, RVF rapport 2006:11 

[5] Larsson Jan, Svensson Jesper 2000. FORMELLA METODER – en studie om 

riskanalyser, Mitthögskolan Institutionen för informationsteknologi och media, 

Examensarbete 

[6] Naturvårdsverket, 2006. Strategi för hållbar avfallshantering. Sveriges avfallsplan. 

[7] Naturvårdsverkets hemsida http://www.naturvardsverket.se/sv/Produkter-ochavfall/Avfall/Hantering-och-behandling-av-avfall/Deponering-av-avfall/Atgardadeponier/, 

Access 2008-02-27) 

[8] Olsson S., 2008. Livscykelperspektiv på återvinning av askor. Ecoloop. Bilaga 3 

till Avfall Sverige 2008, Riktlinjer för återvinning av avfall i anläggningsbyggande 

- Konsekvensanalys av Naturvårdsverkets remissförslag gällande As, Pb, Cd 

och Hg, vid olika användning av ett antal avfallsslag, Rapport F2008:04 

[9] Stripple H.., 2008. Utvärdering av förslag till nya riktlinjer för återvinning av avfall 

i anläggningsarbeten * Delstudie för järnsand, IVL-rapport U2239. Bilaga 4 

till Avfall Sverige 2008, Riktlinjer för återvinning av avfall i anläggningsbyggande 

- Konsekvensanalys av Naturvårdsverkets remissförslag gällande As, Pb, Cd 

och Hg, vid olika användning av ett antal avfallsslag, Rapport F2008:04 

[10] Naturvårdsverket 2004. Deponering av avfall, Handbok med allmänna råd 2004:2. 

[11] Larsson L., Rogbeck J., Håkansson K. 2007. Passiva filterbarriärer – Vägledning, 

SGI Varia 586 Linköping 

32 (32)

BILAGA 1. Oralt intag av material. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet anger 

att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ 

konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542) 

1a. Händelseträd för ett jordliknande material i en asfaltsyta i bruk eller vid ändrad markanvändning inom 30 år från anläggandet 

Asfaltyta 30 år Oralt intag Jordliknande 

0,04051 

Planerad markanvändning 

0,00001 

0,500 

Ändrad markanvändning 

0,08100 

0,500 

Människor ej exponerade 

0,00000; P = 0,495 

0,990 

Människor exponerade 

0,010 

Materialet ej exponerat 

0,00000; P = 0,005 

0,990 

0,00100 

Materialet exponerat 

0,010 


0,00000; P = 0,050 

0,100 


0,900 

Kunskap om materialet 

0,900 

0,10000 

Inte kunskap om materialet 

0,100 


0,00000; P = 0,405 

0,900 

0,09000 


0,100 


0,100 

0,90000 


0,900 

1b. Händelseträd för ett avfalls-/byggmaterial i en asfaltsyta om materialet flyttas 

0,00000; P = 0,000 

Materialet undviks 

0,000 

1,00000 

Materialet undviks ej 

1,000 

0,00000; P = 0,005 


0,000 

1,00000 


1,000 

0,00000 

Materialet fysiskt svårt att inta 

0,00000 

0,000 

1,00000 

Materialet ej fysiskt svårt att inta 

1,00000; P = 0,000 

1,000 

0,00000 


0,00000 

0,000 

1,00000 


1,00000; P = 0,041 

1,000 

Asfaltyta Flytt Oralt intag Byggmtrl 

0,0001 

Flytt till känslig mark 

0,100 

Utspädning 

0,500 

0,0006 

Ej utspädning 

0,500 

Ej flytt till känslig mark 

0,0000; P = 0,900 

0,900 

0,0000; P = 0,050 

Människor ej exponering 

0,0000; P = 0,025 

0,500 

0,0013 

Människor exponering 

0,500 


0,0000; P = 0,013 

0,500 

0,0025 


0,500 


0,000 

0,0050 


1,000 

0,0000 


0,990 

0,0050 


0,010 

0,0000; P = 0,012 


0,0000; P = 0,000 

0,500 

0,5000 


1,0000; P = 0,000 

0,500 

1 (36)




2. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en deponi inom 30 år 

2 (36)




3. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en deponitäckning inom 30 år 

3 (36)




4. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på asfalterade ytor inom 30 år 

4 (36)




5. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en skogsbilväg inom 30 år 

5 (36)




6. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en deponi efter 100 år 

6 (36)




7. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en deponitäckning efter 100 år 

7 (36)




8. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på asfalterade ytor efter 100 år 

8 (36)




9. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en skogsbilväg efter 100 år 

9 (36)

BILAGA 2. Intag via växter. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet 

anger att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på 

om en negativ konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542) 

1. Händelseträd för ett avfalls-/byggmaterial i en asfaltsyta i bruk eller vid ändrad markanvändning inom 30 år från anläggandet. 

Asfaltyta 30 år intag växter 

jordliknande material 

0,000000001 


0,500 


0,000000001 

0,500 


0,000000000; P = 0,500 

1,000 

0,000000000 


1,000000000 

0,000 


0,000000000; P = 0,495 

0,990 


0,010 


0,000000000; P = 0,005 

0,990 

0,000000100 


0,010 


0,900 

0,000010000 


0,100 

0,000000000; P = 0,000 


0,999 

0,000100000 


0,001 

0,000000000; P = 0,000 

Materialet jordförbättras 

0,000000000; P = 0,000 

0,900 

0,100000000 

Materialet jordförbättras ej 

1,000000000; P = 0,000 

0,100 

10 (36)





11 (36)





12 (36)





13 (36)





14 (36)





15 (36)





16 (36)





17 (36)





18 (36)

BILAGA 3. Känsliga marklevande organismer. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk 

sannolikhet anger att risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende 

på om en negativ konsekvens bedömts kunna uppstå eller ej. (SGI dnr 2-0708-0542) 

1. Exempel på händelseträd för ett grovkornigt avfalls/byggmaterial som i ett kortsiktigt perspektiv (inom 30 år) deponerats 

på en deponi. 

Deponitäckning 30 år Markorganismer 

Byggmtrl grovkorningt 

0,0000001 


0,0000001 

0,999 


0,0000001 

0,001 

Högre markorganismers exponeras ej 

0,0000000; P = 0,989 

0,990 

Högre markorganismer exponeras 

0,0000100 

0,010 

Materialet exponeras ej 

0,0000000; P = 0,010 

0,999 


0,001 

Högre markorganismers exponeras ej 

0,0000000; P = 0,001 

0,990 

Högre markorganismer exponeras 

0,0000100 

0,010 

Minskad effekt genom anpassning 

0,0000000 

0,000 

0,0100000 


Ej minskad effekt genom anpassning 

0,000 

0,0100000 

1,000 


1,000 

Materialet exponeras ej 

0,0000000; P = 0,000 

0,999 


0,001 

Minskad effekt genom anpassning 

0,0000000 

0,000 

0,0100000 


Ej minskad effekt genom anpassning 

0,000 

0,0100000 

1,000 


1,000 

0,0000000 


0,0000000; P = 0,000 

0,990 

0,0100000 


1,0000000; P = 0,000 

0,010 

0,0000000 


0,0000000; P = 0,000 

0,990 

0,0100000 


1,0000000; P = 0,000 

0,010 

19 (36)





20 (36)





21 (36)





22 (36)





23 (36)





24 (36)





25 (36)





26 (36)





27 (36)

BILAGA 4. Ytvattenrecipient. Uppskattade sannolikheter och relativ risk för händelser som kan leda till exponering. En hög numerisk sannolikhet anger att 

risken för exponering är stor. Konsekvensen av en händelse eller serie händelser har för varje slutnod getts värdet 1 eller 0 beroende på om en negativ konsekvens 

bedömts kunna uppstå eller ej. För en deponi bedöms dock att konsekvenserna är 100 ggr större i ett långsiktigt perspektiv, se tabell 6. 

(SGI dnr 2-0708-0542) 

1. Exempel på händelseträd för ett tydligt avfalls/byggmaterial som i ett kortsiktigt perspektiv (inom 30 år) deponerats på en deponi. 

0,0000000; P = 0,000 

1,0000000; P = 0,000 

Deponi 30 år Ytvattenrecipient 

0,0000010 

Infiltration oförändrad 

0,0000005 

0,900 

Konstruktionens skyddseffekt hög 

0,0000000; P = 0,899 

0,999 

Konstruktionens skyddseffekt låg 

0,001 

Konstruktionens okänslig 

0,0000000; P = 0,001 

0,990 

Materialets okänsligt 

0,0005000 

Konstruktionens känslig 

0,010 

0,0000000; P = 0,000 

0,500 

0,0500000 

Recipienten okänslig 

Materialets känsligt 

0,0000000; P = 0,000 

0,900 

0,1000000 

0,500 Recipientens känslig 

1,0000000; P = 0,000 

0,100 

Infiltration ökar 

0,100 

Konstruktionens skyddseffekt hög 

0,0000000; P = 0,099 

0,990 

0,0000050 

Konstruktionens skyddseffekt låg 

0,010 

Konstruktionens okänslig 

0,0000000; P = 0,001 

0,990 

Materialets okänsligt 

0,0005000 

Konstruktionens känslig 

0,010 

0,0000000; P = 0,000 

0,500 

0,0500000 

Recipienten okänslig 

Materialets känsligt 0,900 

0,1000000 

0,500 Recipientens känslig 

0,100 

28 (36)





(SGI dnr 2-0708-0542) 

29 (36)





(SGI dnr 2-0708-0542) 

30 (36)





(SGI dnr 2-0708-0542) 

31 (36)





(SGI dnr 2-0708-0542) 

32 (36)





(SGI dnr 2-0708-0542) 

33 (36)





(SGI dnr 2-0708-0542) 

34 (36)





(SGI dnr 2-0708-0542) 

35 (36)




9. Beräknad relativ risk vid en händelse som motsvarar exponering på en skogsbilväg efter 100 år. 

(SGI dnr 2-0708-0542) 

36 (36)

Rapporter från Avfall sveriges förbränningssatsning 2008 

F 2008:01 

Högre elutbyte ur avfall 

F 2008:02 

Bästa tillgängliga tekniker för avfallsförbränning. Översättning av kapitel 5 BREF Waste Incineration 

F 2008:03 Checklista för egenkontroll vid avfallsanläggningar baserat på FVE (SFS 1998:901) 

F2008:04 Miljökonsekvensanalys av Naturvårdsverkets förslag till kriterier för återvinning av avfall i 

anläggningsarbeten

Avfall Sverige Utveckling F2008:04 Bilaga 5 

ISSN 1103-4092 

©Avfall Sverige AB 

Adress 

Telefon 

Fax 

E-post 

Hemsida 

Prostgatan 2, 211 25 Malmö 

040-35 66 00 

040-35 66 26 

info@avfallsverige.se 

www.avfallsverige.se

Bilaga 5 - Avfall Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?