Anna Tidén

Allsidig rörelseförmåga hos svenska skolelever –
en studie om grundläggande motorik i olika perspektiv
Avhandlingsplan inför planeringsseminarium
Anna Tidén
Handledare: Karin Redelius
Bihandledare: Suzanne Lundvall

Inledning .................................................................................................................................... 2
Bakgrund .................................................................................................................................... 4
Allsidig rörelseförmåga...................................................................................................... 4
Idrott och hälsa och ”Physical literacy” ............................................................................. 5
Motoriska begrepp och motoriska test ....................................................................................... 8
Motorik ett mångfacetterat begrepp ................................................................................... 8
Motorik............................................................................................................................... 8
Motorisk överföring ........................................................................................................... 8
Motorisk färdighet, prestation och skicklighet................................................................... 9
Motorisk klassificering....................................................................................................... 9
Grovmotoriska grundformer och grundformer i kombination ........................................... 9
Idrottsspecifika, aktivitetsspecifika grundformer............................................................. 10
Motoriktester och testning av barns motoriska förmåga.................................................. 11
Tester för motoriska färdigheter....................................................................................... 11
NyTidstestet i förhållande till andra tester ....................................................................... 13
Svårigheter med tester av motorisk färdighet .................................................................. 14
Forskningsläge ......................................................................................................................... 16
Relationer mellan motorisk förmåga och fysisk aktivitet ................................................ 16
Relationer mellan fysisk aktivitet, fysisk självkänsla och motorisk förmåga .................. 16
Motorikstudien inom SIH................................................................................................. 17
Syfte och frågeställningar......................................................................................................... 18
Syfte ................................................................................................................................. 18
Förslag till frågeställningar .............................................................................................. 18
Preliminära forskningsområden ............................................................................................... 19
Område 1 NyTidstestet och kartläggningen av motorisk förmåga .................................. 19
Område 2 Sociologiska faktorer och motorisk förmåga .................................................. 19
Område 3 Fysisk självkänsla och motorisk förmåga ....................................................... 19
Område 4 Upplevd hälsa och motorisk förmåga.............................................................. 20
Område 5 Fysiska kapaciteter relaterade till motorisk förmåga....................................... 20
Metodval och forskningsetiska frågor...................................................................................... 22
Metoder vid datainsamling............................................................................................... 22
Forskningsetiska frågor .................................................................................................... 23
Referenslista............................................................................................................................. 24
Litteratur och artiklar i tidskrifter..................................................................................... 24
Internet ............................................................................................................................. 26
1

Inledning
Den här avhandlingen kommer att behandla barn och ungdomars allsidiga rörelseförmåga.
Allsidig rörelseförmåga kan ses som ett samlingsbegrepp för de grundläggande rörelser som
man som ung behöver utveckla för att kunna delta i idrott, friluftsliv och andra fysiska
aktiviteter. De motoriska grundformer som ingår i den allsidiga rörelseförmågan är
exempelvis rörelser som att gå, springa, hoppa, krypa, hänga, balansera, kasta och fånga.
Mitt intresse för motorik och allsidiga rörelseförmågor har sin grund i att jag under
många år arbetat som idrottslärare på grund- och gymnasieskolor samt på Gymnastik- och
idrottshögskolan (GIH) som lärarutbildare. Vid kontakter med idrottslärare och även med
idrottstränare inom föreningsidrotten framkommer inte sällan en oro inför vad barn och
ungdomar idag kan motoriskt – eller snarare för vad de inte kan. Ibland utrycks det i termer av
att de unga blir sämre och sämre praktiskt och inte kan ”någonting”. Men vad är det eleverna
blir sämre på, om de nu blir det, och vad behöver de egentligen lära sig i form av
grundläggande rörelser? Det finns många angelägna frågor att ställa runt det område som rör
barns och ungdomars allsidiga rörelseförmåga: Om nu barn och ungdomar rör sig för lite, som
det ofta hävdas idag, och istället spenderar tid framför datorer eller TV-skärmar, hur påverkar
det utvecklingen av den allsidiga rörelseförmågan? Mår barn som rör sig mycket och har en
god motorisk förmåga fysiskt och psykiskt bättre än de som inte gör det? Kan man anta att
barn som har föräldrar som är mycket fysisk aktiva rör sig mer än andra barn? Föreligger det
några skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller vilka rörelser de behärskar och vad
kan det i så fall tänkas bero på? Finns det någon relation mellan den allsidiga motoriska
förmågan och den ”fysiska självkänslan”? Finns det något samband mellan motorisk förmåga
och olika fysiologiska parametrar som balans, grip-, mag-, ben- och armstyrka samt
kondition? Och, den högst angelägna frågan, finns det något samband mellan rörelseförmåga
och om, på vilket sätt och hur ofta man är fysiskt aktiv? Vissa av ovanstående frågor har
belysts till en del, men många återstår att besvara. Min förhoppning med denna avhandling är
att kunna bidra med ökad kunskap inom området.
Som grund för avhandlingsarbetet ligger den flervetenskapliga studien Skola-Idrott-
Hälsa (SIH) som statade 2001(Engström, 2004). 1 Det övergripande syftet med SIH-projektet
var att kartlägga villkoren för barns och ungdomars fysiska aktivitet och hälsa under skolåren.
SIH-projektet innehåller studier om upplevd medicinsk hälsa, fysiologisk status och
1 SIH projektet http://www.gih.se/templates/ihsNormalPage.aspx?id=741 (acc.2009-05-14)
2

grundläggande variabler som längd och vikt, inställning till och upplevelser av ämnet idrott
och hälsa, grad av fysisk aktivitet och fritidsintressen och en mängd andra bakgrundsfrågor.
Några av de frågeställningar rörande motorik som nämndes inledningsvis, fanns också med
vid starten av SIH-projektet. Detta ledde till att jag och min kollega Marie Nyberg utvecklade
ett motoriskt test (NyTidstestet) för att kunna kartlägga barns allsidiga
rörelseförmåga/motorik i skolår 3, 6 och 9. Vid den första datainsamlingen 2001 testades
drygt 1700 barn. Under de följande åren, 2002-2010, har ett antal uppföljningsstudier
genomförts som behandlat ursprungliga frågeställningar men även nya. I den första
uppföljningsstudien 2002 var syftet exempelvis att belysa hur olikheter i barns fysiska
aktivitet avspeglades i motorisk förmåga och hälsotillstånd samt även att analysera närmiljöns
betydelse. 2 I studien som genomfördes 2007 ingick de barn som 2001 gick i skolår 3 och som
2007 gick i skolår 9. Syftet då var att studera omfattning av fysisk aktivitet, interaktioner
mellan övervikt, kondition och muskelstyrka samt upplevd hälsa men även att följa elevernas
motoriska utveckling för att undersöka om den motoriska förmågan förändras under skolåren.
Den empiri som finns från alla delstudier är mycket omfattande och torde vara unik i sitt slag.
Vissa delar är bearbetade och publicerade men det finns mycket data kvar att analysera.
Resultat från de motoriska testerna är delvis bearbetade men det finns en stor mängd kunskap
som ännu inte kommit fram dels rörande barns och ungdomars allsidiga förmåga i allmänhet,
dels rörande relationen mellan olika variabler av både fysiologiskt, medicinskt och
samhällsvetenskapligt slag. Föreliggande avhandling kommer att utgå från den stora mängd
empiri som redan är insamlad men som behöver bearbetas och analyseras ytterligare.
Frågeställningarna är många och avhandlingen kommer inte att kunna behandla allt
men jag ser gärna att den är belyser det motoriska området ur olika kunskapsperspektiv. Jag
hoppas att diskussionerna kring den föreliggande avhandlingsplanen kan ge några svar på
vilka ingångar som är både möjliga och mer eller mindre intressanta att öka kunskapen om
och vilken riktning som bör prioriteras i avhandlingsarbetet.
2 Ur kompletterande ansökan till tidigare tillstyrkt projekt ”Idrott och hälsa underskolåren” till Forskningsetiska kommittén Karolinska
Sjukhuset i Stockholm.
3

Bakgrund
Allsidig rörelseförmåga
Varför är det då viktigt att öka kunskaperna inom det område som rör allsidig rörelseförmåga
och motorik hos barn och ungdomar? Ett skäl är att allsidig rörelseförmåga är ett av de
centrala kunskapsområden som ingår i ämnet idrott och hälsa. Att behärska de grovmotoriska
grundformerna är ett av uppnåendemålen i skolår fem i nuvarande kursplan (Skolverket
2002). I det förslag som finns till kommande kursplan får den allsidiga rörelseförmågan ett
stort utrymme och den ges stor tyngd. 3 En ökad kunskap inom området är betydelsefullt för
idrottslärare vid planering och genomförande av idrottsundervisning i olika åldrar. Motoriska
kunskaper och förmågor är, som jag ser det, särskilt viktigt att utveckla i de yngre åldrarna
eftersom de ligger till grund för all annan fysisk aktivitet.
Ett annat skäl är att barns lek och idrott är viktig för deras totala utveckling. Inte
minst handlar det om att de ska kunna känna trygghet och tillit till den egna kroppens
förmåga. Det är inte ovanligt att barn med sämre allsidig rörelseförmåga väljer bort lek och
idrott på grund av låg självkänsla, rädsla för att misslyckas eller skämmas. (Gallahue &
Ozmun, 2001; Burton & Martsens, 1986; Skard & Vaglum, 1989) Barnen går då miste om
både möjlighet till rörelseträning genom aktiviteterna och social utveckling tillsammans med
andra. Det är särskilt viktigt att stimulera till lek och idrott i unga år då motorisk träning är
speciellt gynnsam ur inlärningssynpunkt (Gallahue 1976). Basfärdigheter och ”tekniska
finesser” som vi lär i unga år verkar också ”finnas kvar”. Det är inte alls ovanligt att vi kan
utföra rörelser som vi lärt oss som barn även om vi inte utfört dessa på länge. Att kunna cykla
eller simma kan vara sådana basfärdigheter. Har vi lärt oss dessa så ”kan vi dem”.
Ett annat skäl till varför det är viktigt att barn uppmuntras att delta i olika
rörelseaktiviteter är att inte bara den motoriska förmågan ökar. Ericssons (2008) studier visar
att om det inom ramen för skolans verksamhet ges möjlighet till ökad fysisk aktivitet, ökar
också och koncentrationsförmågan hos eleverna. Barn med en väl utvecklad fysik och motorik
har även högre fysisk självkänsla, blir lättare accepterade av andra och får en högre status i
grupper (Duesund, 1996). Detta gäller framförallt pojkar där bra fysisk och god motorik
verkar vara en särskilt viktigt. De fysiskt- och motoriskt utvecklade barnen blir också bättre
behandlade av vuxna och åtar sig oftare ledarroller i grupper (Cratty,1979).
3 Förslag http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/97/74/Idrott_och_h%E4lsa.pdf (acc. 2010-04-11)
4

Fysisk aktivitet, idrotts- och motionsvanor
Att som ung utveckla en bred fysisk rörelserepertoar och att ha höga betyg i idrottsämnet har
ett tydligt samband med fysisk aktivitet och regelbunden motion i medelåldern (Engström
2008). Medlemskap i idrottsförening eller om man varit mycket idrottsligt aktiv som ung
verkar vara av mindre betydelse (Engström 2008). Ger en allsidig och bred rörelserepertoar en
trygghet som är mer avgörande än intensiv idrottsaktivitet för framtida motionsvanor? När
ungdomar ägnar sig åt organiserad träning så utvecklas den motoriska förmågan och det
framförallt bland flickorna (Okely, Booth, & Patterson, 2001). Förmågan att behärska och
manövrera racketar, bollar och andra idrottsredskap påverkar hur fysiskt aktiv man är och
vilken kondition man utvecklar (Barnett et al. 2008). Det finns också samband mellan hur
mycket man rör sig och självkänslan (Raustorp et al. 2005, 2006). Således finns samband
mellan fysisk aktivitet, självkänsla och motorisk förmåga både vad gäller utvecklande av
kondition och motionsvanor (Okley et al., 2001, Raustorp et al. 2005, 2006, Barnett et al.
2008a, Barnett et al. 2008b, Biddle S et al 1993, Crocker, Eklund & Kowalski 2000). Men det
finns all anledning att studera dessa samband vidare ur sociokulturella perspektiv för att få en
ökad kunskap om bakomliggande faktorer.
Idrott och hälsa och ”Physical literacy”
Skolan har till uppgift att utveckla alla barns fysiska och psykiska hälsa, bland annat genom
ämnet idrott och hälsa.(Skolverket 2002) Ämnet har dock en tendens att vara en reproduktion
av idrottsrörelsens mål, innehåll och värderingar (Ekberg, 2009; Peterson, 2008).
Specialisering och tävlingsverksamhet ligger inte i linje undervisningsmålen i idrott och hälsa.
De barn och ungdomar som redan valt bort idrottsrörelsens verksamhet kan bli svåra att nå
och gruppen som redan är engagerad får ”more of the same”.
Jag anser att skolan kan innehålla samma aktiviteter som föreningsidrotten men det
är på vilket sätt och med vilka mål som bör studeras vidare. Pågående diskussioner handlar
om ämnets innehåll, legitimering och identitet. Att ta utgångspunkt i begreppet Physical
literacy, i Sverige översatt till fysisk bildning,(Ekberg, 2009), kroppslig kompetens (Larsson,
2007) och fysikförmåga alt. fysisk kompetens (Lundvall & Meckbach, 200x) kan vara en
möjlighet att skifta fokus. En fråga man bör ställa sig är på vilka sätt undervisningen i idrott
och hälsa skall skilja sig avseende mål och innehåll i förhållande till föreningsidrotten. Ett
alternativ är att ta utgångspunkt i begreppet Physical literacy där rörelseförmåga ingår som en
central del (Wall & Murray, 1994; Whitehead 2001, 2007).
5

Den rådande definitionen av Physical literacy kan sammanfattats enligt följande: 4
As appropriate to each individual’s endowment, Physical Literacy can be described as the motivation,
confidence, physical competence, knowledge and understanding to maintain physical activity
throughout life.
Och mer detaljerat som:
Physical literacy can be described as a disposition characterized by the motivation and confidence to
capitalise on our movement potential to make a significant contribution to the quality of life. As humans
we all exhibit this potential, however its specific expression will be particular to the culture in which we
live and the capabilities, particularly those related to movement, with which we are endowed. An
individual who is physically literate moves with poise, economy and confidence in a wide variety of
physically challenging situations. The individual is perceptive in ‘reading’ all aspects of the physical
environment, anticipating movement needs or possibilities and responding appropriately to these, with
intelligence and imagination. A physically literate individual has a well established sense of self as
embodied in the world. This together with an articulate interaction with the environment engenders
positive self esteem and self confidence. Sensitivity to and awareness of our embodied capacities leads
to fluent self expression through non-verbal communication and to perceptive and empathetic
interaction with others. In addition the individual has the ability to identify and articulate the essential
qualities that influence the effectiveness of his/her own movement performance, and has an
understanding of the principles of embodied health, with respect to basic aspects such as exercise, sleep
and nutrition.
Fritt översatt tolkar jag begreppet: Att en individ utifrån egna förutsättningar,
begåvning och inre motivation utvecklar sin rörelseförmåga och sin kroppsliga potential för
att öka och bidra till livskvalitet både i dagsläget och i framtiden. Dessutom deltar individen
med självförtroende och självkänsla i rörelseaktiviteter där hon/han kan läsa av och anpassa
sina rörelser i förutsedda och oförutsedda situationer samt tillsammans med andra individer.
Förkroppsligat lärande handlar även om individen förstår principer för hälsa, träning, sömn
och nutrition.
Lärare bör utveckla undervisningsmetoder där lärandet sker utifrån elevens förmåga
att uppleva och lära samt delaktighet mer än utifrån aktivering i en rad olika idrottsliga
aktiviteter. Den kunskapssyn och de utgångspunkter som lärare har vid planering och
genomförande av idrottsundervisning fordrar en förflyttning av fokus från en
aktivitetscentrerad prestationsmodell till personcentrerad delaktighetsmodell (Larsson, 2007).
Detta kräver ett integrerat perspektiv hos idrottslärare. Det vill säga att lärare har förmåga att
sätta in kropp och rörelse i både humanbiologiska, sociala och kulturella perspektiv (Larsson,
2007).
Enligt Ekberg (2009) saknar ämnet idrott och hälsa gemensam begreppsapparat,
målen är otydliga och ämnet spretigt i förhållande till andra skolämnen Skälet är att dagens
4 Whitehead, M. The current working definitions of physical literacy, www.physical-literacy.org.uk (acc 2009-11-08)
6

kursplaner ger möjlighet till olika tolkningar om både innehåll och genomförande. Ett
tydligare fokus på det kroppliga lärandet, på det grovmotoriska kunskapandet och på
bildningsbegreppet viktigt menar Ekberg (2009).
Ett av skolans mål är att stärka elevernas intresse för fortsatt fysik aktivitet.
Kunskaper om grundläggande rörelseförmåga, fysisk självkänsla och fysisk aktivitet skapar
möjligheter att nå dessa mål. Undervisningen måste i de yngre åldrarna särskilt inriktas mot
att ge eleverna möjligheter att utveckla en allsidig rörelserepertoar som en del i den fysiska
bildningen. Detta kan även vara ett bidrag, tillsammans med andra, för att utveckla den
begreppsapparat och förtydliga innehållet och stärka identiteten som ämnet saknar i idag
(Ekberg, 2009). En ökad kunskap inom området allsidig rörelseförmåga kan därmed vara ett
viktigt bidrag till ämnet idrott och hälsa. Vilka didaktiska överväganden, vilka metoder och
vilket innehåll behöver lärare i skolan beakta för att barnen skall utveckla en allsidig
rörelseförmåga och därmed uppnå målen med ämnet?
7

Motoriska begrepp och motoriska test
Motorik ett mångfacetterat begrepp
Motorik är ett mångfacetterat begrepp som omfattar både motorisk kontroll av mindre rörelser
och det faktiska utförandet av både enkla och komplicerade rörelser i både idrott och
vardagliga situationer. När motorikstudien initierades och genomfördes i samband med SIHprojektet
definierade jag och Marie Nyberg begreppet allsidig rörelsekompetens som ”ett
samlingsnamn för grundformer, kombinationsmotorik samt idrottsspecifika grundformer”
(Nyberg & Tidén, 2006). Vi åsyftar en samlad motoriskt förmåga för att kunna delta i idrott,
friluftsliv och andra fysiska aktiviteter. Valet av begreppet ”allsidig rörelsekompetens”
grundar sig på den långa erfarenhet vi har inom skola och idrottsrörelse där vi konstaterat att
barn med bred rörelserepertoar uppvisar rörelseglädje, initiativförmåga och lust att lära sig
nya rörelser. Jag kommer nu att beskriva några motoriska begrepp som ofta förekommer i
sammanhanget, vissa är mer vetenskapligt belagda och andra mer allmänt vedertagna.
Motorik
Motorik omfattar alla funktioner och processer som hjälper till att styra och kontrollera våra
kroppsliga rörelser (Langlo Jagtöien, et al., 2002). Några exempel är psykomotorik där
samspelet mellan motorik och psykiska faktorer som stress och motivation är involverade.
Sensomotorik innebär att rörelsen bygger på sinnesimpulser som bearbetas och tolkas och ger
ett perceptoriskt svar som i sin tur styr våra rörelser. Viktiga sinnen för styrning av rörelser är
balanssinne, led- och muskelsinne, känsel, syn och hörsel och dessa signaler är ständigt
påkopplade när vi rör oss. Sensomotoriken är viktig vid inlärning av rörelser då den utgör en
erfarenhetsgrund via kontinuerlig återkoppling från sinnena.
Motorisk överföring
Motorisk överföring innebär att motoriska program från tidigare inlärda rörelser tas till vara
när man skall lära sig nya rörelser. Forskningen är inte entydig, men det finns indikationer på
att man drar nytta av dessa program när man lär sig nya rörelser. Kan man utföra kärnkast har
man nytta av den kunskapen när man skall lära sig att slå en serve i tennis eftersom rörelserna
liknar varandra. Effekten av motorisk överföring diskuteras utifrån positiv överföring, negativ
överföring eller ingen överföring alls (Schmidt & Wrisberg, 2000; Marteniuk 1976). Med
positiv överföring menas att man har god nytta av tidigare motoriska program för en ny
rörelse. Överföringseffekten kan dock vara negativ om man lärt in en rörelse felaktigt och vill
lära om. Miljö, motivation och rörelseuppgiftens svårighetsgrad påverkar inlärningen av nya
8

örelser och det gör att överföringsmekanismer svåra att studera. Enligt Gabbard (2000) är
det viktigt att barn lär sig motoriska grundformer som att kasta, hoppa och springa för att sen
ha nytta av det när de skall lära sig andra mer komplexa rörelser och idrotter.
Motorisk färdighet, prestation och skicklighet
Motoriska program är en serie motoriska kommandon som är i förväg strukturerade på
beslutsnivå och som fastställer de väsentliga delarna i en skickligt utförd rörelse (Schmidt &
Wrisberg, 2000). Det medför att individen kan använda sina rörelseerfarenheter nästa gång
motsvarande rörelse ska utföras. Företeelsen brukar kallas automatisering och är gynnsam när
rörelsen lärts rätt, men kan ibland vara negativ om man vill avbryta en påbörjad rörelse eller
lära om en felaktigt inlärd rörelse. Motorisk färdighet innebär förmåga att lösa givna
rörelseuppgifter. Motorisk prestation innebär förmåga att nå målet med maximal sannolikhet
och med minimal tids- och energiåtgång (Schmidt & Wrisberg, 2000). Motorisk färdighet i
kombination med en bättre motorisk prestation betyder att en rörelse utförs med lyckat
resultat, utan onödiga rörelser och på optimal tid, vilket kan definieras som motorisk
skicklighet. Motoriskt lärande innebär förändringar i den inre processen som bestämmer
förmågan att utföra en rörelse. Nivån höjs genom träning och bestäms av att prestationerna
ligger på en jämn nivå (Schmidt & Wrisberg, 2000).
Motorisk klassificering
Förutsägbarhet är ytterligare en aspekt som har betydelse för hur komplicerad en rörelse är,
det vill säga i vilket sammanhang och i vilken miljö rörelserna ska utföras. En kullerbytta som
ska utföras på en matta kan verka relativt enkel i förhållande till att ha kontroll över en boll i
ett bollspel eller en bollek. Vid kullerbyttan är du medveten om vad som skall göras, mattan
ligger stilla och ingen annan person kommer att vara involverad. I bollekar kan du däremot
inte veta var dina kamrater kommer att springa eller var bollen kommer att kastas, så ditt
rörelsemönster måste anpassas till detta. Beroende på i vilket sammanhang rörelsen skall
utföras kan vi placera olika rörelsemoment längs en skala där slutna färdigheter (closed skills)
befinner sig i den ena änden och öppna färdigheter (open skills) i den andra (Schmidt &
Wrisberg, 2001). En kullerbytta hör till de slutna rörelserna och bolleken till de öppna.
Grovmotoriska grundformer och grundformer i kombination
Med grovmotorik avses rörelser som involverar stora muskelgrupper som att gå, hoppa och
krypa, medan finmotorik avser aktivering av små muskelgrupper i exempelvis händerna.
9

Utveckling av rörelser går via behärskande av stora grovmotoriska rörelser till ett mer
detaljerat och förfinat utförande. De grovmotoriska rörelserna utvecklas enligt samma
mönster hos alla individer, men i olika takt och vid olika åldrar. Utvecklingen sker enligt två
principer, dels den proximodistala principen som innebär att rörelser med centralt belägna
kroppsdelar utvecklas före rörelser med perifera kroppsdelar som händer och fingrar, dels den
cephalokaudala principen som betyder att rörelser utvecklas från huvudet och nedåt (Hwang
& Nilsson, 2003). Med grovmotoriska grundformer avses de rörelser som ligger till grund för
fortsatt rörelseutveckling. Dessa grundformer anses vara balansera, klättra, krypa, åla, hänga,
stödja, kasta och fånga, rulla/rotera, hoppa/landa, gå och springa (Hwang & Nilsson 2003).
Utifrån dessa grundformer och kombinationer utvecklas olika färdigheter som i många fall är
viktiga för fysik aktiviteter som lek och idrott.
I den fortsatta rörelseutvecklingen kombineras de enskilda grundformerna med
varandra, ibland kallad kombinationsmotorik. Grundformer och grundformer i kombination
utvecklas sedan till att blir säkrare och mer precisa. Dessa utvecklingsnivåer kan utryckas som
outvecklad form/initial, utvecklad form/elementary och förfinad form/mature (Hwang &
Nilsson, 2003; Gallahue & Ozmun 1998). På detta sätt kan man kvalitativt urskilja olika
rörelsemönster, bedöma hur automatiserade de är samt se hur de utvecklas med träning och
mognad.
Idrottsspecifika, aktivitetsspecifika grundformer
När kombination av olika grundformer behärskas kan dessa utvecklas vidare och bli mer
idrottsspecifika. Vid äventyrslekar i naturen och i gymnastiksalen är grundformer som hoppa,
klättra, hänga, springa, balansera viktiga att behärska. Grundformerna balansera, gå, springa,
hoppa samt klättra är grundförutsättningar för de förflyttningssätt som används i samband
med olika former av friluftsliv. Att glida och flyta i vatten, på snö eller is utgår från
grundformen balans. Olika övningar i redskapsgymnastik är alla utvecklingar av enskilda
grundformer som sedan kombineras med varandra. Exempelvis är både hjulning och
handstående en kombination av stödja och rotera. Ett sidhopp kombineras med springa,
hoppa, stödja, balansera och rotera. Gymnastikens volter är en utveckling av grundformen
rulla/rotera, och barr- och räckövningar av grundformerna hänga och stödja. I friidrott utgår
alla grenar från grundformerna springa, hoppa och kasta. Inom löpgrenarna finns både sprintdistans-
och terränglöpning. Hopp kan utföras såväl långt som högt och i kastgrenarna
återfinns kärnkastet som grund. I bollspelen återfinns de flesta grundformer samt förfiningar
av dessa, till exempel gripa/greppa, föra/fösa, dämpa med kropp, fot eller klubba. I alla
10

ollspel utgör balans och kroppskontroll viktiga förutsättningar. Kärnkastet är en rörelse som
används i många idrotter som exempelvis handboll, volleyboll, racketspel, brännboll samt
friidrottens kastgrenar. Dessa idrottsspecifika grundformer är exempel på funktionell motorik
som utvecklas till allsidig rörelsekompetens som i sin tur utgör grunden för lek, idrott och
friluftsliv eller andra aktiviteter.
Det finns alltså en mängd både allmänna och vetenskapligt belagda begrepp inom
området. Hur kan man då testa och verifiera motoriska kunskaper eller förmågor? Vad finns
det för vanligt förekommande tester, vad är syftet med dessa tester? På vilka sätt har dessa
metoder används inom forskning och vad har det resulterat i för kunskaper på området? Jag
kommer nu att ta upp några motoriska tester, beröra den problematik som finns kring testning
samt redovisa resultat av några svenska och internationella studier.
Motoriktester och testning av barns motoriska förmåga
Vilka verktyg förekommer inom motorisk testmetodik idag och vad finns dokumenterat mot
bakgrund av testernas funktion, metodik och urval av rörelser Jag kommer här att redovisa ett
urval av de tester som finns tillgängliga inom området. Men även en uppdatering på vad av
som har utvecklats eller reviderats de senaste sju-åtta åren. Jag kommer också att beröra
svårigheter vid testning samt några kritiska röster kring testning av motorisk förmåga.
Tester för motoriska färdigheter
En vanlig benämning för motoriska tester är ”Movement Skill Assessment Tools”. Många av
testverktygen innehåller finmotoriska och grovmotoriska rörelser, rörelseförmåga under
förflyttning, rörelseförmåga med ”handredskap eller bollar” eller rörelseuppgifter inriktade
mot stabilitet och balans. Flertalet av testerna är skapade för och anpassade till barn i
förskoleåldern och syftet har oftast varit att upptäcka barn med störningar, sjukdomar eller
andra svårigheter (Cools et al., 2008). På senare år har det tillkommit motoriktester som är
inriktade på att kartlägga generell rörelsekompetens hos barn och ungdomar (Cools et al.,
2008). Avseende grovmotoriska rörelser så finns inte så stora skillnader mellan testerna men
när rörelserna blir mer idrotts- eller aktivitetsspecifika så spelar miljön och kulturen en större
roll. Som exempel kan nämnas ”att slå med slagträ på en stilla boll” (striking with a bat on a
ball from a tee) finns i tester som är konstruerade i länder där idrotter som softball och
baseball är vanliga. Det gör att det kan bli problematiskt att använda testerna om man inte gör
justeringar för den miljö och kultur där testet skall användas. Att konstruera universella
11

kulturellt okänsliga test anses svårt och det är upp till användarnas eller forskarnas tolkning,
justering och val av test som avgör om studierna blir tillförlitliga (Tripathi, Joshua, Kotian &
Tedla, 2008). Här följer en genomgång av några av de vanligast förekommande testerna i
internationell forskning som inriktar sig på att mäta FMS, fundamental movement skills
(Cools et al., 2008).
• Motoriktest fur Vier - bis Sechjährige kinder, (MOT 4-6), tyskt test som bygger på
Körper Koordinationtest fur kinder KTK och Lincoln Oseretsky Motor Development
Scales (LOMDS) (Zimmer & Volkamer, 1987, 2006). MOT 4-6 mäter motorisk status
bland 4-6 åringar och innehåller 18 delmoment Syftet med testet är att i åldersgruppen
4-6 år identifiera motoriska svagheter för att pedagogiskt kunna utveckla dessa
rörelsefärdigheter. Testet genomgår för tillfället en revidering.
• Movement Assessment Battery for children, (Movement ABC) kommer från USA och
är en version av Test of Motor Impairment (TOMI) som i sin tur härstammar från
LOMDS ( Henderson & Sugden, 1992, 2007). Movement ABC mäter FMS och
identifierar samt beskriver rörelseinskränkningar hos barn i åldrarna 4-16 år. Testet
innehåller 32 delmoment samt är indelat i tre ålderskategorier 3-6 år, 7-10 år samt 11-
16 år. Testet reviderades 2007 och det har tillkommit kvalitativa kriterier samt de tre
ålderskategorierna. Normer för olika åldersgrupper har konstruerats efter ett flertal
studier. Testet har används flitigt i USA och Canada men även en hel del i Europa
samt i Kina och Japan.
• Test of Gross Motor Development (TGMD-2) kommer från USA och är ett test skapat
för att identifiera sent utvecklade barn i förhållande till jämnåriga i åldern 4-10 år
(Ulrich, 1985). Rörelser som testas är att hoppa, springa, gallopera, sidlöpning och
horisontella hopp samt rörelser med bollar som tvåhands striking, stillastående
dribbling, fånga, sparka, överarms kast och underarmsrull.
Andra test som förekommer men som inriktar sig på att identifiera och upptäcka sjukdomar
eller funktionshinder är; Peabody Development Scales 1983 och 2000 från USA (Folio &
Fewell, 1983, 2000). PDMS 2 används för att testa för barn med funktionsnedsättningar 0-6
år; Körper Koordinationtest fur Kinder 1974 och 2007 från Tyskland (Kiphard & Shilling,
1974, 2007). KTK screenar för hjärnskador, lär- och beteendestörningar hos barn i åldern 5-
14 år; Maastriche Motoriek Test MMT 2004 från Holland (Vles, Kroes & Feron , 2004).
MMT används för att upptäcka barn med ADHD i åldern 5-6 år; Bruiniks-Oseretsky Test of
12

Motor Profiency 1978 och 2005 från USA (Bruininks & Bruininks, 1978, 2005). BOTMP-
BOT 2 används för att upptäcka barn med Asbergers syndrom, DCD (developmental
coordination disorder) eller MR (mental retardation). Jag tar upp dem här mer för att de är
används och att delar av dem ligger till grund för andra tester.
I Sverige förkommer testerna MUGI (Ericsson, 2003), Motorisk Utveckling som Grund för
Inlärning, FBH-provet (Bille et al. 1992), (FBH förkortning av Folke Bernadotte Hemmet)
och ”Se, upptäcka och förstå” (Sandborgh Holmdahl & Jansson 1992) samt NyTidstestet
(Nyberg & Tidén 2005). I MUGI testet utgår rörelserna framförallt från två andra test, MPUtestet
( Holle et al, 1978) samt FBH-provet men delar återfinns även i BOTMP-testet.
(Bruininks & Bruininks, 1978) MUGI innehåller 15 olika rörelsebedömningar. FBH-provets
avsikt är att identifiera barn med perceptuella och motoriska svårigheter i förskola och skola. I
testets rörelsedel återfinns både finmotoriska och grovmotoriska övningar. Testet innehåller
15 olika rörelser men det finns även en testdel som utvärderar barns finmotorik och som
innehåller övningar med papper, penna och sax. I ”Se, upptäcka och förstå” använder man
leken som testmetod och testet riktar sig mot barn i sex- sjuårsåldern för att studera om de
behärskar en ”motorisk skolkompetens”, d.v.s. behärskar sin kropp och sina rörelser så att
vardagliga skolsituationer kan hanteras. Syftet med observationerna är också att få kunskap
om respektive barns behov och om vilka barn som behöver extra mycket rörelseträning.
NyTidstestet i förhållande till andra tester
När jag och min kollega i samband med SIH:s motorikstudie skulle bestämma oss för ett test
gjorde vi en genomgång av då befintliga tester. Vi hittade inte något test som vi ansåg vara
användbart för vårt syfte, en kartläggning av motorisk förmåga avseende grundformer och
grundformer i kombination. Därför skapade vi istället ett nytt motoriskt test, vilket vi
benämnde NyTidstestet (efter Nyberg Tiden). Testet finns beskrivet i termer av konstruktion,
urval, metod, bedömning, validitet och reliabilitet samt några resultat av studien 2001
(Nyberg & Tidén, 2006). Den empiri som finns och som jag kommer att använda i
avhandlingsarbetet bygger på NyTidstestets kartläggning och datainsamling.
När vi konstruerade NyTidstestet 2001 var vår avsikt att mäta och ta reda på vilka
grundläggande motoriska rörelser som eleverna i skolår 3, 6 och 9 behärskar. Eftersom de
befintliga testerna inom motorik inte uppfyllde våra önskemål så konstruerade vi ett nytt
motoriskt test. Motivet var att utforma ett test som avspeglade barns och ungdomars allsidiga
13

örelsekompetens. 5 Urvalet av rörelser baserades på, allsidighet, grovmotoriska grundformer
och grundformer i kombination. Befintliga tester, teorier kring motorisk utveckling och
diskussioner med kollegor har legat till grund för konstruktionen av testet. Vår egen
erfarenhet från både lärarskap i skolan och ledarskap i idrottsrörelsen har varit till stor nytta.
Rörelserna valdes med intentionen att kön eller idrottsbakgrund inte skulle få för stor
betydelse när vi sammanförde resultaten från alla rörelse stationerna. De rörelser som ingår är
grovmotoriska grundformer samt grundformer i kombination. Grundformer; Rotationer i
olika plan samt framåt och bakåt: Rulla stock, Kullerbytta framåt, Hjulning, ”Flå katt” i
ringar Stödja, styrka och bålstabilitet: Stödja på raka armar mellan plintar, ”Bygga tak”,
Handstående mot vägg, Ta sig över/till hinder med hjälp av linor. Hoppa, koordination:
Rephoppning, Jämfota hopp samt enbenshopp, Sidhopp Åla/krypa: Åla under lågt hinder.
Balans: Balansgång framlänges och baklänges på bom Hantering av ”handredskap”,
bollar studsa, kasta och fånga: Bollbana, studsa dribbla en bolla mellan koner samt kasta
fånga, Kasta ärtpåsar i rockring, precisionskast, Kärnkast stillastående och med ansats.
Grundformer i kombination: Sidhopp Ta sig över/till hinder med hjälp av linor, Bollbana,
studsa dribbla en bolla mellan koner samt kasta fånga, Rephoppning, ”Flå katt” i ringar.
Sammanlagt innehåller testet 16 rörelser för årskurs 3 och 18 för årskurs 6 och 9.
Rörelserna bedöms kvalitativt, hur rörelserna utförs inte vilket resultat rörelser ger. Därför
utformade vi bedömningskriterier på fyra nivåer till varje rörelse. Den enda rörelsen som
bedömds kvantitativt är precisionskast, där antalet träff räknades. I vissa andra test genomförs
antalet repetitioner av en rörelse på viss tid, exempelvis antalet gånger som man kan studsa en
boll under30 sekunder. Men vår avsikt var att studera hur de lyckades att genomföra
rörelserna gentemot våra stipulerade kriterier. De största skillnaderna mellan NyTidstestet och
andra tester inom motorik är ändamålet, de kvalitativa kriterierna, målgruppen 9-15 år samt
att rörelserna är anpassade efter vår rörelsekultur och att testet kan genomföras i de flesta
traditionella svenska gymnastiksalar och idrottshallar.
Svårigheter med tester av motorisk färdighet
Att mäta eller testa generell motorisk förmåga kan ibland anses vara svårt eftersom många
olika saker samspelar eller påverkar. Barn utvecklas olika och det kan skilja sig både mellan
pojkar och flickor samt i vilken takt utvecklingen sker. Vissa anser att motorisk kapacitet är
komplex och även om man testar många rörelser för att erhålla ett tillförlitligt resultat så
5 Allsidig rörelsekompetens används i SIH studien som ett samlingsnamn för grundformer, kombinationsmotorik samt idrottsspecifika
grundformer.
14

skulle testningen ta för lång tid i förhållande till den kunskap man får ut (Netelenbos, 2001a,
2001b). Det finns inte heller någon definition eller något mått på en ”hel” motorisk kapacitet
eller normer/”golden standard” för motorik och rörelseförmåga (Cools et al., 2008).
Sammanfattningsvis kan dock konstateras att vid testning av rörelseförmåga måste
många aspekter tas i beaktande, ändamålet med testningen, barnens ålder och syftet med det
valda testverktyget, hanterbarheten av testet, bedömarnas kunskaper och erfarenheter,
kulturella perspektiv samt tidsåtgången och miljön vid genomförandet av testet (Cools et al.,
2008).
Testerna som här belystes har använts vid forskning och jag kommer nu att beskriva
ett mindre urval av studier som berör områdena motorisk förmåga, fysisk självkänsla, fysisk
aktivitet.
15

Forskningsläge
Studier om skolelevers motoriska förmåga har endast sparsamt förkommit inom svensk
forskning. I dagsläget är det endast Ingegerd Ericssons pedagogiska avhandling (2003) om
motorisk förmåga relaterat till prestationer i svenska och matematik samt
koncentrationsförmåga som publicerats, förutom motorikstudien inom SIH (2005). Området
fysik aktivitet relaterat till bland annat fysisk självkänsla har Raustorp m.fl studerat (2005,
2006). Däremot finns det ett flertal studier internationellt som genomförts för att studera
korrelationer mellan fysisk aktivitet, motorisk förmåga och fysisk självkänsla. Enligt Fox och
Corbin, (1989) består fysisk självkänsla av delarna sport competence, body attractiveness,
phycical strengh and phyciscal condition.
Relationer mellan motorisk förmåga och fysisk aktivitet
Flertalet studier visar att en bra motorisk kompetens påverkar graden av fysisk aktivitet
positivt. En studie av Okely et al. (2001) visar att ungdomar i åldern 13-16 år som deltar i
organiserad träning klarar motorisk tester bättre och att träning gav större effekt på motorisk
färdighet hos flickor än hos pojkar. Resultat från senare studier påvisar samband mellan
rörelseförmåga i förskoleåldern och kondition sex år senare (Barnett et al., 2008a). Det var
särskilt motoriska färdigheter som ”object controlled skills”/ ex. bollar, slagträ som har var
mest utslagsgivande på konditionsvärdet senare. Samma studie är även genomförd med ett
tillägg av fysisk självkänsla, Physical Self-Perception Profile - Children and Youth, (PSPP-
CY) (Barnett et al. 2008b, Fox & Corbin, 1989). Där framkommer att även upplevd motorisk
förmåga är viktig för att vara fysiskt aktiv och utveckla en god kondition. Ingen annan
longitudinell hade tidigare kunnat påvisa ambandet mellan faktisk och upplevd
rörelseförmåga och fysisk aktivitet och kondition. Detta samband har däremot tidigare kunnat
påvisas i ett antal tvärsnittsstudier( Biddle et al., 1993, Crocker, Eklund & Kowalski, 2000).
Att ha muskulär styrka är en annan faktor som enligt Hands et. al, (2009) korrelerar till god
rörelseförmåga, BMI och fysisk aktivitet, liknade resultat har även uppföljningsstudierna med
NyTidstestet och SIH-projektet visat ( Hands et al. 2009, Nyberg & Tidén, 2008).
Relationer mellan fysisk aktivitet, fysisk självkänsla och motorisk förmåga
En studie i Sverige på 501 barn i åldern 11-14 å visar korrelation mellan fysisk aktivitet och
fysisk självkänsla.(Raustorp et al.2005) Studien innehåller även en översättning av CY-PSPP
formuläret till svenska som de använde i undersökningen (Raustorp et al. 2006b). Vid en
uppföljningsstudie 3 år senare så framkommer att det är viktigt för pojkarna att ha ett normalt
16

BMI och för flickorna en hög självkänsla. Detta för att ha en hälsofrämjande livsstil (Raustorp
et al.2006a).
Motorikstudien inom SIH
När NyTidstestet genomfördes för första gången 2001 framkom att elever med svag motorik
var lågaktiva, muskulärt svaga samt överviktiga ( Nyberg & Tidén 2006). De barn som
uppgav att de rörde sig mycket i skolan och på fritiden hade bättre resultat på NyTidstestet än
de mer inaktiva barnen. En stor grupp med överviktiga barn, 50 %, återfanns i den motoriskt
svaga gruppen, medan motsvarande siffra i gruppen med tillfredställande resultat var cirka 15
%. Resultaten från 2007 års uppföljningsstudie visar att motorikresultatet från 2001 hade stor
betydelse för motorikresultatet sex år senare (Nyberg & Tidén, 2008). Andra avgörande
faktorer var vikt, aktivitetsnivå samt styrkeindex från 2001. En tydlig markör är som vi
konstaterat individens relativa styrka. Den visar ett linjärt samband med motorikpoängen. Det
lönar sig således att vara aktiv, normalviktig, relativt stark för att utveckla en god motorik.
Om man är överviktig eller fet som tio-åring är det bara 20 % chans att ha utvecklat en god
motorik i femtonårsåldern.
I de flesta underökningarna framkommer skillnader i resultat mellan pojkar och flickor och
nästan alltid till pojkarnas fördel. Pojkarna är motoriskt bättre, starkare, har bättre kondition
och en högre fysik självkänsla. Samma mönster återfinns även vid i resultaten i NyTidstestet.
Vad dessa skillnader beror på är angeläget att studera närmare.
Det forskningsläge som är redovisat här kan ses som en bakgrund till testning och
tesmetodik inom området och ett allmänt läge av idrottsämnet i Sverige. Jag ser att andra
områdens forskningslägen kommer att behöva studeras inför kommande artiklar och att det
som redovisas här bara är en början.
17

Syfte och frågeställningar
Syfte
Det övergripande syftet men avhandlingen är att bidra med ökade kunskaper i ett
flervetenskapligt perspektiv inom området motorik och allsidig rörelsekompetens. Ett syfte är
att studera vad svenska skolelever behärskar i form av grovmotoriska grundformer och
grundformer i kombination som ett mått på deras motoriska förmåga; dels vad skolbarn
behärskar i olika åldrar, dels hur den motoriska förmågan förändras under skolåren. Ett andra
syfte är att ur sociokulturella perspektiv studera den allsidiga rörelseförmågan i relation till
kön, etnicitet och fritidsvanor samt hur motorisk förmåga i unga år (skolår 3,6, 9) förhåller
sig till fysisk aktivitetsgrad och val av fysisk aktivitet 9 år senare. Ytterligare ett syfte är att
belysa hur barns upplevda hälsa och skador är relaterade till deras motoriska förmågan. Ett
sista syfte är att öka kunskaperna om hur motorik och allsidig rörelseförmåga förhåller sig till
fysiologiska parametrar som styrka, balans och kondition.
Förslag till frågeställningar
• Hur tillförlitligt är NyTidstestet som ett verktyg att kartlägga och mäta
rörelseförmåga?
• Vilken motorisk förmåga har svenska skolelever i skolår 3, 6 och 9 och hur förändras
den under skoltiden?
• Hur skiljer sig den motoriska förmågan mellan pojkar och flickor?
• Hur påverkar olika uppväxtmiljöer utvecklingen av motorisk förmåga?
• Har skolelever med olika etniskt ursprung olika motorisk förmåga och hur skiljer sig
den i så fall?
• Har skolelever med god motorisk förmåga en bättre fysisk självkänsla när de blir
äldre, 9-10 år senare?
• Hur förhåller sig motorisk förmåga i förhållande till skador, ryggbesvär och upplevd
hälsa under skolåren?
• Vilka fysiologiska komponenter är viktiga för att utveckla en god motorisk förmåga
och en allsidig rörelsekompetens och finns det några komponenter som är särskilt
betydelsefulla?
18

Preliminära forskningsområden
Målet är en sammanläggningsavhandling där t motorik och allsidig rörelsekompetens studeras
ur en rad olika perspektiv, såväl metodologiska, fysiologiska, medicinska och
samhällsvetenskapliga. Nedan presenteras tänkbara områden som jag önskar fördjupa mig
ytterligare i. Dessa områden kan också utgöras av en eller flera artiklar i avhandlingen.
Område 1 NyTidstestet och kartläggningen av motorisk förmåga
Det känns angeläget att studera och jämföra NyTidstestet med andra motoriska test och att
publicera testet internationellt. Det skulle kunna utgöra en första artikel. Ett alternativ är att
genomföra en mindre studie och jämföra testet (intertest reliabilitet/validitet) mot exempelvis
Movement ABC eftersom det testet har använts på stora grupper barn i olika länder. I
samband med att testet publiceras skulle också resultat angående den longitudinella
kartläggningen av barns motoriska förmåga förändrats under åren 2001- 2007 kunna
publiceras.
Område 2 Sociologiska faktorer och motorisk förmåga
Det område som behandlar sociologiska faktorer och motorisk förmåga är omfattande och
skulle förmodligen kunna vara ett eller det enda som avhandlingen skulle kunna beröra.
Genom det omfattande empiriska material som samlats in går det att besvara frågeställningar
såsom: Hur samverkar med eller påverkar olika sociokulturella faktorer god eller mindre god
motorisk förmåga? Hur skiljer sig motorisk förmåga utifrån kön, etnicitet, socioekonomisk
bakgrund, fritidsintressen, medlemskap i idrottsförening? Vad karaktäriserar de barn och
ungdomar som har en god eller sämre rörelsekompetens avseende bakgrund, intressen,
inställning till rörelse och fysisk aktivitet? Hur skiljer sig allsidig rörelseförmåga mellan
pojkar och flickor? Finns det olika rörelser, kan dess problematiseras ur sociokulturella
perspektiv? Vad utrycker ungdomarna själva om kroppslig kompetens?
Område 3 Fysisk självkänsla och motorisk förmåga
Området som berör fysisk självkänsla och motorisk förmåga utgår ifrån frågeställningar som;
Hur förhåller sig elevernas/ungdomarnas fysiska självbild till resultat i NyTidstestet och
motorisk förmåga? Vad utrycker elever med god/sämre rörelseförmåga kring idrott, fysisk
aktivitet, självförtroende och självbild? Ger den allsidiga rörelseförmågan en kroppslig
trygghet som kan vara avgörande för hur vi förhåller oss till motion och rörelseaktiviteter? I
denna studie används Children and Youth-Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP)
baserad på PSPP ( Fox & Corbin, 1989), anpassad till yngre barn och ungdomar.
19

Område 4 Upplevd hälsa och motorisk förmåga
Omfattande medicinska data samlades in med hjälp av enkäter i samband med SIH studierna
och det är mycket intressant att analysera dessa gentemot resultat i NyTidstestet. Området
skulle beröra frågeställningar som hur eleverna upplevad hälsa är relaterad till den motoriska
förmågan. Mår de motorisk skickliga eleverna bättre än de som har en sämre motorisk
förmåga? Parametrar som skador, ryggbesvär och allmän hälsa studeras utifrån de motoriska
resultaten.
Område 5 Fysiska kapaciteter relaterade till motorisk förmåga
I området som behandlar fysiska kapaciteter ät tanken är att studera och undersöka vilka
fysiologiska parametrar som är relaterade till god motorisk förmåga. Utifrån insamlad data
från de fysiologiska testerna i samband med SIH studierna kan slutsatser dras från hur
exempelvis balans, syreupptagningsförmåga, styrka i bål, armar och ben, gripstyrka är
relaterade till motorisk förmåga. Det finns idag indikationer på att vissa fysiologiska
parametrar kan vara särskilt viktiga att utveckla som en grund för utveckling av den motoriska
förmågan.
För att besvara frågeställningarna inom de olika områdena så behöver kunskapsläget studeras
djupare samt kompletterande datainsamlingar göras. Grupper att studera i förhållande till
forskningsområdena kan vara; elever som hade goda motorikresultat skolår 3-6-9, elever som
hade svaga motorikresultat skolår 3 men en positiv utveckling till skolår 9, elever som hade
god motorik skolår 3 men sämre resultat i skolår 9.
Ytterligare en uppföljningsstudie har just startat. Elever som deltog i SIH 2001 har i dagarna
fått en enkät, den innehåller en del frågor som kommer att bearbetas i förhållande till detta
avhandlingsarbete. Uppföljande intervjuer och test (CY-PSPP) kommer att genomföras om
det är relevant för avhandlingsarbetet.
Avhandlingens relevans
Ett kunskapsbidrag med avhandlingen är att idrottsämnet som å ena sidan är det eller ett av de
mest populära ämnena i skolan men också ett av de mest ifrågasatta och diskuterade. Skolan
är i allra högsta grad en politisk angelägenhet och från många håll eftersöks idag en
evidensbaserad utbildningsvetenskaplig forskning och en evidensbaserad praktik i skolan. 6 En
belysning av området kan vara ett viktigt bidrag till både idrottsämnet i skolan och
6 Sundell, K., Bremberg, S., & Karlberg, M., ”Svenska skolreformer till mer skada än nytta” Artikel i Göteborgsposten 23 februari 2010
20

idrottslärarutbildningen. I nuvarande kursplaner för ämnet idrott och hälsa är både allsidiga
rörelser och att utveckla en allsidig rörelserepertoar centralt i ämnet och ett av
uppnåendemålen i årskurs 5 är att behärska de grovmotoriska grundformerna.( Skolverket
2002) I förslagen för kommande kursplaner och kunskapskrav för betyg i idrott och hälsa
framträder vikten av en allsidig rörelserepertoar på följande sätt. I syftet med ämnet nämns
”allsidiga rörelseförmågor” och som centralt innehåll för olika årskurser, åk 1-3,
”grovmotoriska grundformer till exempel springa, hoppa och klättra..”, åk 4-6,” sammansatta
grundformer i kombination med olika redskap…” och i årskurs 7-9 som komplexa rörelser i
lekar spel och idrotter, inomhus och utomhus...”. För kunskapskrav årskurs 6 och 9 är bland
annat att eleven använder sin allsidiga rörelseförmåga.. i (åk 6) och använder sin komplexa
rörelseförmåga…i ( åk 9) 7 Jag ser därför att det är ett intressant område att studera och öka
kunskaperna kring området allsidig rörelseförmåga. Eventuellt kan ökade kunskaper inom
området vara idrottsrörelsen och föreningsidrotten till gagn.
7 Skolverket; http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/97/74/Idrott_och_h%E4lsa.pdf (acc. 2010-04-11) Skolverkets förslag till kursplan i
idrott och hälsa i grundskolan
21

Metodval och forskningsetiska frågor
Stora delar av det empiriska material jag kommer att använda är redan insamlat. De metoder
som används beskrivs kortfattat här samt att delar biläggs planen. I den första studien 2001
genomfördes NyTidstestet på ca 1700 elever fördelat på årskurs 3,6 och 9. Vid uppföljningen
2002 testades cirka 500 elever som 2001 gick i årskurs 6 och 2002 gick i årskurs 8. De elever
som testades 2007 gick i årskurs 9 och var cirka 250, dessa elever gick när den första
undersökningen genomfördes i årskurs 3. Alla dessa elever har vid samtliga
undersökningstillfällen även genomgått de fysiologiska testerna samt svarat på enkäterna. I
vissa fall har studierna kompletterats med intervjuer. Det är således ett gediget material att
utgå ifrån i avhandlingsarbetet.
Metoder vid datainsamling
Nytidstestet som har använts inom SIH projektet 2001, 2002, 2007.
Motorisk test för grovmotoriska grundformer och grundformer i kombination. Testet består av
16-18 stationer beroende på åldersgrupp och bedöms efter en fyrgradig skala. Se bilaga.
Övergripande enkät till elever SIH-projektet 2001-2010
För att ta reda på så elevernas bakgrunds förhållanden så besvarade eleverna en enkät med
frågor kring idrottsämnet i skolan avseende områden som innehåll på lektioner, åsikter om
ämnet, i förekommande fall betyg, och inställning till ämnet och olika ämnesdelar. Andra
delar av enkäten innehåll frågor om idrott och fysisk aktivitet samt vad eleverna gjorde på sin
fritid. Övriga frågor handlade om hur eleverna bodde, vad familjen hade för ”tillgångar” i
form av bilar, båtar, fritidshus och vad de brukade gör tillsammans på semestrar och skollov.
Se bilaga.
Fysiologiska tester i samband med SIH-projektet 2001-2007
De fysiologiska datainsamlingarna byggde på både styrketester, som armhang (på tid), sit ups
(antal) och sergeant jump (upphoppshöjd) som tillsammans bildade ett styrkeindex samt
konditionstest i from av ergometercykeltest. Andra fysiologiska data var bland annat balans,
rörlighet och gripstyrka och elevernas vikt och längd.
Medicinsk enkät i samband med SIH-projektet 2001-2007
Medicinska enkätfrågor handlade om (idrotts-)skador på fritid och i skolan, smärta/värk,
allmänt hälsotillstånd samt kostfrågor. Delar av enkäten har senare vi uppföljningsstudierna
ingått i den övergripande enkäten Se bilaga
22

Enkät fysisk självkänsla Uppföljningsstudie (ej genomförd) av ett urval av de individer som
varit med i SIH studierna 2001-2010.med frågeformuläret CY-PSPP, svensk version
(Raustorp, 2006b)
Intervjuer Uppföljningsstudie (ej genomförd) med intervjuer av ett urval av de individer som
varit med i SIH studierna 2001-2010.
Forskningsetiska frågor
Studierna och testerna vid SIH-projektets genomförande har godkänts av Karolinska
Institutets etiska råd. Alla medverkande i studien som var eller är under 15 år fått medgivande
av föräldrar eller vårdnadshavare att delta i studien. Alla insamlad data är hanteras anonymt
och koder och resultat förvaras enligt forskningsetiska principer och regler.
Vid genomförandet av motorikstudien med NyTidstestet strävades efter en trygg och
säker miljö bland annat genom att alla barn fick värma upp tillsammans, testas i mindre
grupper och att pojkar och flickor testades var för sig i möjligaste mån. Varje bedömning
skedde så diskret som möjligt och resultaten ska inte delgavs eleverna. Målet var att alla
skulle lämna testet nöjda och med en fortsatt positiv inställning till lek och rörelse. Vid
genomförandet av alla tester med NyTidstestet har endast ett fåtal skador uppstått, någon
stukad fot och vid något tillfälle någon besvikelse över att inte kanske klarat av så bra som
man önskade. Många gånger visades en stor entusiasm från eleverna att öva vidare och lära
sig övningarna efter testet slut. I mån av möjlighet har det getts tillfälle att lära sig eller träna
vidare efteråt.
23

Referenslista
Litteratur och artiklar i tidskrifter
Barnett, L. M, E. Van Beurden, P. J. Morgan, L. O. Brooks, and J. R. Beard. (2008a) Does Childhood Motor
Skill Proficiency Predict Adolescent Fitness? Med. Sci. Sports Exerc., Vol. 40, No. 12, pp. 2137–2144.
Barnett et al. Perceived sports competence mediates the relationship between childhood motor skill proficiency
and adolescent physical activity and fitness: a longitudinal assessment. International Journal of Behavioral
Nutrition and Physical Activity 2008b, 5:40
Biddle S, Page A, Ashford B, Jennings D, Brooke R, Fox K: Assessment of Children's Physical Self-Perceptions.
Int J Adolesc Youth 1993, 4:93-109.
Bille m. fl., FBH-Provet, (Örebro: Motorika, 1992).
Booth M, Okely AD, Chey T, Bauman A. The reliability and validity of the Adolescent Physical Activity Recall
Questionnaire. Med Sci Sports Exerc. 2002;34(12):1986–95.
Bruininks, R.H. and Bruininks, B.D. (2005) Test of Motor Proficiency. 2nd edition. Manual.: AGS Publishing.
Circle Pines.
Bruininks, R. H. (1978) Bruininks Oseretsky test of motor proficiency. American Guidance Service, Circle pines-
Minnesota.
Burtton, D. & Martens, R. (1986). Pinned by their own goals: An exploratory investigation into why kids drop
out of wrestling. Journal of Sport Psychology, 8, 183-197.
Cools et al.(2008) Movement skill assessment of typically developing preschool children: A Review of seven
movement skill assessment tools. Journal of Sports Science and Medicine (2008) 8, 154-168
Cratty B J, Perceptual and motor development in infants and children (London: Prentice-Hall 1979),
Crocker PRE, Eklund RC, Kowalski KC: Children's physical activity and physical self-perceptions. J Sports Sci
2000, 18:383-394
Duesund L, Kropp, kunskap och självuppfattning (Stockholm: Liber Utbildning, 1996) s. 75 ff.
Ekberg, J-E, Mellan fysisk bildning och aktivering, En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9 (diss. Malmö:
Malmö Högskola, 2009).
Engström, L-M. (2008) 'Who is physically active? Cultural capital and sports participation from adolescence to
middle age—a 38-year follow-up study', Physical Education & Sport Pedagogy,13:4,319 — 343
Engström, L-M. (2004) Skola - idrott - hälsa: Studier av ämnet idrott och hälsa samt av barns och ungdomars
fysiska aktivitet, fysiska kapacitet och hälsotillstånd, (Stockholm: Idrottshögskolan, 2004)
Engström, Lars- Magnus (2004) ”Skola - Idrott - Hälsa, en presentation av SIH-projektet”, Svensk
Idrottsforskning, nr. 4, s. 4–9
Ericsson. I., Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer (diss. Malmö: Malmö Högskola, 2003).
Ericsson, I. (2008) Motor skills, attention and academic achievements. An intervention study in school years 1-3
British Educational Research Journal Vol. 34, no 3 June 2008, pp. 301-313
Folio, M.R. and Fewell, R.R. (1983) Peabody Developmental MotorScales and Activity Cards. DLM teachers
resources, Allen-Texas.
24

Folio, M.R. and Fewell, R.R. (2000) Peabody Developmental MotorScales. Examiners manual. Pro-ED. Inc.,
Austin-Texas
Fox KR, Corbin CB: The Physical Self-Perception Profile: Development and Preliminary Validation. J Sport
Exerc Psychol 1989, 11:408-430.
Gabbard, C. P. (2000). Lifelong motor development. Toronto: Allyn & Bacon. p. 253
Gallahue, David L. & Ozmun, John C.(1998) Understanding Motor Devolopement. New York: McGraw Hill
Gallahue, D. L. (1976) Motor Development and Movement Experiences for young children (3-7).
New York: John Wiley & Sons, Inc.
Hands B, Changes in motor skill and fitness measures among children with high and low motor competence: A
five-year longitudinal study, Journal of Science and Medicine in Sport (2008) 11, 155—162
Hands, B., Larkin, D., Parker, H.,. Straker, L., Perry, M., The relationship among physical activity, motor
competence and health-related fitness in 14-year-old adolescents, Scand J Med Sci Sports 2009: 19: 655–663
Henderson, S.E. and Sugden, D.A. (1992) Movement Assessment Battery for children. Sidcup. Therapy skill
builders, Kent-England.
Henderson, S.E., Sugden, D.A. and Barnett, A.L. (2007) Movement Assessment Battery for children – 2
Examiner’s Manual. Harcourt Assessment, London.
Holle , B. m fl. Motorisk-Perceptuell Utveckling 0-7 år Tvärfackligt behandlingsunderlag = MPU-testet
(Stockholm: Psykologiförlaget, 1978).
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (1995) Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur
Kiphard, E.J. and Shilling, F. (1974) Körperkoordinationtest für Kinder. Beltz test, Weinheim.
Kiphard, E.J. and Shilling, F. (2007) Körperkoordinationtest für Kinder 2, überarbeitete und ergänzte Auflage.
Beltz test, Weinheim.
Larsson, H. Kropp och rörelse - kunskap och lärande, I Idrottsdidaktiska utmaningar, Nacka 2007 s 266-285
Langlo Jagtöien, Greta m.fl.(2002) Motorik, lek och lärande. Göteborg: Multicare Förlag
Marteniuk, Ronald G. (1976) Information processing in motor skills. New York: Holt
Netelenbos, J.B. (2001a) Motorische ontwikkeling van kinderen, handboek 1, introductie. Boom, Amsterdam.
Netelenbos, J.B. (2001b) Motorische ontwikkeling van kinderen, handboek 2, theorie. Boom, Amsterdam.
Nyberg, M & Tidén, A. (2008) Vad har hänt med ”skärmgenerationens” motorik?, Svensk Idrottsforskning, nr 4,
årg. 17 (s.32-34)
Nyberg, M & Tidén, A. (2007) Allsidig rörelsekompetens – ett kroppsligt abc, (s.70-86) , i Idrottsdidaktiska
utmaningar, Larsson, H. & Meckbach, J. (red.), Stockholm: Liber
Nyberg, M & Tidén, A. (2006) Allsidig rörelsekompetens hos barn och ungdomar. Rapport nr 5 i serien Skola –
Idrott – Hälsa, 82s. Idrottshögskolan
Nyberg, M & Tidén, A. (2004) Flå katt- är det något att kunna? (s.189-204), i Mellan nytta och nöje. Bilder av
ämnet Idrott och hälsa. Forskningsrapport 2 i projektet Skola-Idrott-Hälsa, Institutionen för idrotts- och
hälsovetenskap, Stockholm: Idrottshögskolan.
Nyberg, M & Tidén, A. (2004) ”Att kunna – en förutsättning för att vilja?!”, Svensk Idrottsforskning, nr 4, årg.
13 (s.57-60)
25

Nyberg, M & Tidén, A. (2002) ”Hur rörelsekompetenta är dagens barn och ungdomar?, Svensk Idrottsforskning,
nr 3, årg. 11. (s. 21-26)
Okely, A.D., Booth, M.L. & Patterson, J.W. (2001) “ Relationships of physical activity to fundamental
movement skills among adolescents” Medicine & Science in Sports & Exercise, vol 33:11, ss. 1899-1904.
Pedersen, A.V., Sigmundsson, H. and Whiting, H.T.A. (2003) Sex differences in lateralisation of fine manual
skills in children. Experimental Brain Research 149(2), 249-251.
Raustorp et al. Physical activity and self-perception in school children assessed with the Children and Youth –
Physical Self-Perception Profile. Scand J Med Sci Sports 2005: 15: 126–134
Raustorp et al. Physical activity, body composition and physical self-esteem: a 3-year follow-up study among
adolescents in Sweden., Scand J Med Sci Sports 2006: 16: 258–266 a
Raustorp, A. Fysisk Självkänsla. (Uppsala: Kunskapsförlaget, 2006) b
Sandborgh Holmdahl G & Jansson,Y., Se upptäcka och förstå, (Solna: Ekelunds förlag, 1992).
Schmidt, Richard A. & Wrisberg, Craig A. (2001) Idrottens rörelselära, motorik och motorisk inlärning.
Stockholm: Sisu idrottsböcker
Schmidt, Richard A. & Wrisberg, Craig A. (2000) Motor Learning and Performance: A problem-based learning
approach. Champaign: IL: Human Kinetics, cop
Skard, O. & Vaglum, P. (1989). The influence of psychosocial and sport factors on dropout
from boys’ soccer: A prospective study. Scandinavian Journal of Sports Science, 11(2), 65-72.
Sundell, K., Bremberg, S., & Karlberg, M., ”Svenska skolreformer till mer skada än nytta” Artikel i
Göteborgsposten 23 februari
Tripathi, R., Joshua, A.M., Kotian, M.S. and Tedla, J.S. (2008) Normal motor development of Indian children on
Peabody Developmental Motor Scales-2 (PDMS-2). Pediatric Physical Therapy 20(2), 167-172.
Ulrich, D.A. (1985) Test of Gross Motor Development. Pro-ED. Inc., Austin, Texas.
Ulrich, D.A. (2000) Test of Gross Motor Development, 2nd ed. Examiner’s manual. Pro-ED. Inc., Austin, Texas
Van Waelvelde, H., De Weerdt, W., De Cock, P. and . Smits Engelsman B.C.M. (2003) Ball catching. Can it be
measured? Physiotherapy Theory and Practice 19, 259-267.
Vles J.S.H., Kroes M. and Feron F.J.M. (2004) MMT: MaastrichtseMotoriek Test. Pits BV, Leiden.
Whitehead, M. The concept of physical literacy, Physical education & Sport Pedagogy, 2001 6:2, 127-138
Whitehead, M. Philosophical considerations in relation to developing a sense of self, universality and
propositional knowledge, Sport ethics and Philosophy 2007 vo1 no 3
Zimmer, R. and Volkamer, M. (1987) Motoriktest für vier- bissechsjärige Kinder (manual). Beltztest, Weinheim.
Zimmer, R. (2006) Diagnostik der Bewegungsentwicklung von Kindern: Beobachten – Einschätzen –
Dokumentieren. 2nd international conference Learning processes in early childhood and assessment issues, June,
22-24, Bolzano-Italy. Book of abstracts. 15.
Internet
Whitehead, M. The current working definitions of physical literacy, www.physical-literacy.org.uk ( 2009-11-08)
Skolverket; http://www.skolverket.se (acc.2009-05-16) Kursplaner i Idrott och hälsa
Skolverket; http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/97/74/Idrott_och_h%E4lsa.pdf (acc. 2010-04-11)
Skolverkets förslag till kursplan i idrott och hälsa i grundskolan
26