Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige
Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige
3.4 Forskningsöversikt Jag finner inte mycket av tidigare svensk forskning som specifikt tar upp min frågeställning och söker bakgrund och orsaker till detta. Jag konstaterar först och främst att det som publicerats generellt haft antingen perspektivet konversion från islam till kristendom (så t ex Thomas Stoor) eller på ett dialogiskt plan med utgångspunkt i religionsteologi (så t ex Muslimska grannar och andra skrifter från Svenska kyrkan). Dessa perspektiv är naturliga då kristendomen varit en starkt missionerande religion och tillika majoritetsreligion i Sverige. Därför finns det en längre tradition av konversionsberättelser åt andra hållet, dvs från islam till kristendom. Men inom islam talar man traditionellt och historiskt hellre om upplysning, dawa, 25 och citerar Koranen: ”det finns inget tvång i religionen” (sura 2:136). Jag ser att konversionsberättelserna tar form under 1980- och 90-talet parallellt med att konversionsforskningen som avser islam också börjat ta fart. Historiskt sett är islam per se inte främmande i Sverige men det nya vid denna tid är islam som minoritetsreligion inom rikets gränser. Främst har jag sökt böcker, artiklar och tidsskrifter via Stockholms stadsbibliotek. Men också via databaser i Kungliga biblioteket samt genom råd från professor Jan Hjärpe 26 , islamolog i Lund. Detta har dock inneburit att jag inte använt mig av alla islamologer i Sverige utan endast sådant forskningsmaterial som är relevant för min uppsats. 27 På motsvarande sätt gjorde jag en genomgång av tidsskriften Salaams årgångar från 1980- och 90-tal – en föregångare till modernare tidsskrifter om islam i Sverige med många kvinnliga konvertiter som författare. Men Salaam har mest utgjort en bakgrundskälla och inget primärt studieobjekt som tillfört något nytt i min analys. Jag har i stort undvikit att utgå från internet i mitt arbete även om jag brukat Göran Larssons bibliografi i syfte att få en överblick av islamsk konversionsdiskurs på hemsidor. En nackdel är dock att internet ständigt förändras och att mycket information är tendentiös. Vad väljer en konvertit att berätta alternativt väljer bort? Jag konstaterar också att det finns dubbla känslor hos mina informanter gentemot internet. Å ena sidan ska man inte lita på allt som skrivs (Ibrahim menar t ex att internet gjort mer skada än nytta för islams del). Å andra verkar det vara ett bra kommunikationsmedel rätt använt. Några hemsidor inkluderar omvändelseberättelser 28 som också riktar viss kritik mot kristendomen. Men jag har inte kunnat finna någon ny information och har därför inte fördjupat mig i dessa internetanalyser. Slutligen konstaterar jag att vid min översyn att svenska konvertitforskare och islamologer anlägger socio-politiska, feministiska, kulturella, integrativa m fl perspektiv på sina arbeten 29 . Vanligt förekommande är integrationsaspekter rörande frågor om familj, skilsmässa, arbete, sjalen i det offentliga rummet osv (så t ex Blågul islam). Men trots att teologiska frågor ställs – vilket är naturligt p g a själva forskningsämnets natur - är det sällan eller aldrig som de är huvudfokus. Väldigt lite har skrivits från ett kristet, teologiskt perspektiv som inte berör religionsmöten och religionsdialog. Jag undrar om frågan är känslig och att därför få konvertiter vill träda fram i ett sekulariserat land där majoritetskulturen definierar tron som en privatsak. Flera informanter beskriver just 25 Westerlund, 2009, s17 samt Svanberg & Westerlund, 1999, s18. 26 E-post till uppsatsförfattaren 2012-12-19. 27 T ex konvertitforskning av Lena och Thomas Gerholm (Månsson,2002, s39). 28 Den mest framträdande är: http://www.islamguiden.com med en länk till http://www.konvertitguiden.com innehållande vittnesbörd av konvertiter med blandad bakgrund. 29 Se t ex Månsson, 2002, s27. 7
konflikten med familj och vänner. Det kan också bero på att ämnesvalet anses obetydligt och marginaliserat då gruppen konvertiter inte är särskilt stor. Beträffande muslimer som konverterar till kristendom finns dock mer material att tillgå som populärlitteratur av uppbyggelsekaraktär. Men jag konstaterar att det gjorts väldigt lite komparativ teologisk forskning rörande konversioner från kristendom till islam. 30 Min förhoppning är att denna uppsats kan bidra med ett perspektiv eller vara ansats till ny forskning inom området. 3.5 Val av litteratur Jag har valt att fokusera vid primärkällor: mina fyra informanter samt relevant litteratur och forskning, där det också ingår somliga sekundärkällor. Jag har vidare sökt utöva källkritik och bedöma källorna utifrån vedertagna kriterier om oberoende, äkthet samt färskhets- och samtidighetskrav. 31 Jag fokuserar därför på samtida, erkänd forskning – främst två avhandlingar av Anna Månsson (Becoming Muslim – Meanings of Conversion to Islam) och Madeleine Sultán Sjöqvist (”Vi blev muslimer” – Svenska kvinnor berättar) . Dessa forskare har gjort ett flertal djupintervjuer med svenska konvertiter som alla omfamnat islam (Månsson även några amerikanska som jag dock uteslutit från min analys). Intervjuerna med informanterna är totalt 18 till antalet (Månsson) respektive 26 (Sultán Sjöqvist). Månsson har ett etnologiskt perspektiv och diskuterar i analysen vad som sker med konvertiterna utifrån självbild och transformation av jaget samt det efterföljande kulturella mötet med omvärlden. Sultán Sjöqvist intar ett sociologiskt perspektiv och diskuterar vad som sker när man byter världsbild och särskilt hur detta påverkar könsroller och familjeliv. Sultán Sjöqvist skriver att i alla konversionsberättelser finns ett ”före” och ett ”efter” baserat på upplevelsen av kontakt med Gud. Processtänkandet i informanternas berättelser är tydligt. 32 Men det gamla ställs mot det nya och många beskriver ”gyllene ögonblick” - ett slags upplysning eller stunder av förklarat ljus. 33 Genomgående tolkar informanterna samtiden som hotfull och särskilt utsatta är kvinnorna. 34 Bilden av den muslimska gemenskapen förläggs till platser som är förmoderna och rymmer storfamiljen – oftast i icke-europeisk kontext på odefinierbara landsbygder i norra Afrika. Där tänker man sig ett ursprungligt fungerande islam, en blomstrande kultur där det råder en imaginär monokultur då människor lever i harmoni med varandra, naturen och Gud (Jämför min informant Ahmeds fascination för Marocko). Den avgörande förändringen leder snart till en nyorientering vad gäller livsstil, moral, omvärldssyn osv. Men med tiden blir tidigare svartvita livsperspektiv mer reflekterande; här finns ett mått av distans och ibland även självkritik. Liknande beskrivningar av konversionsprocessen finns också i Månssons avhandling. Men jag har också medvetet sökt reda på konfessionella böcker med konversionsberättelser från olika livsvärldar kring vilka man givetvis kan diskutera källkritik och urval. Av den anledningen har jag brukat viss försiktighet i mina analyser av Ibrahim Abdallahs Vägen till islam (från moskén vid Medborgarplatsen i Stockholm) med tendentiösa beskrivningar. Ändå finner jag den intressant då flera konvertiter talar fritt ur hjärtat och ger ett inifrånperspektiv som trots avsaknad av vetenskaplighet ändå verkar bekräfta mina övriga resultat. 30 Sultán Sjöqvist, 2006, s48-55. 31 Ejvegård, 2009, s72. 32 Sultán Sjöqvist, 2006, s78. 33 Ibid, s174ff. 34 Ibid, s262. 8
- Page 1 and 2: Från Jesus till Muhammed? - ett kv
- Page 3 and 4: Innehåll 1. Inledning och bakgrund
- Page 5 and 6: också varit viktigt att inte bara
- Page 7: intervjusituationen har dock frågo
- Page 11 and 12: Det gäller såväl avgörande hän
- Page 13 and 14: Men jag kommer ihåg att jag hade e
- Page 15 and 16: vara mobbad, det var ju liksom sjä
- Page 17 and 18: Jag ser att följande kedja av teol
- Page 19 and 20: tvingas arbeta mycket, barnen lämn
- Page 21 and 22: gemenskapen. 89 Å ena sidan är de
- Page 23 and 24: dem är att de saknat andlighet, in
- Page 25 and 26: Om man har fattat trosbekännelsen
- Page 27 and 28: för sin konversion. Jag har också
- Page 29 and 30: Bibliografi Abdallah, Ibrahim. 2010
- Page 31 and 32: för hans person och gärning. Som
- Page 33 and 34: - Rätt helhet! Konvertiterna utman
- Page 35 and 36: Bilaga 2: Frågeguide: 1) Berätta
- Page 37 and 38: över till Kastrup då och skulle t
- Page 39 and 40: grundreligion, på sätt och vis ba
- Page 41 and 42: elever… en sån där period när
- Page 43 and 44: C-J: Vad säger du till kristna ida
- Page 45 and 46: Guds karta... och... för mig är d
- Page 47 and 48: troende... inom Svenska kyrkan, pre
- Page 49: väldigt nära kontakt med mina sl
konflikten med familj och vänner. Det kan också bero på att ämnesvalet anses obetydligt<br />
och marginaliserat då gruppen konvertiter inte är särskilt stor. Beträffande muslimer som<br />
konverterar <strong>till</strong> kristendom finns dock mer material att <strong>till</strong>gå som populärlitteratur av<br />
uppbyggelsekaraktär. Men jag konstaterar att det gjorts väldigt lite komparativ teologisk<br />
forskning rörande konversioner från kristendom <strong>till</strong> islam. 30 Min förhoppning är att denna<br />
uppsats kan bidra med ett perspektiv eller vara ansats <strong>till</strong> ny forskning inom området.<br />
3.5 Val av litteratur<br />
Jag har valt att fokusera vid primärkällor: mina fyra informanter samt relevant litteratur<br />
och forskning, där det också ingår somliga sekundärkällor. Jag har vidare sökt utöva<br />
källkritik och bedöma källorna utifrån vedertagna kriterier om oberoende, äkthet samt<br />
färskhets- och samtidighetskrav. 31 Jag fokuserar därför på samtida, erkänd forskning –<br />
främst två avhandlingar av Anna Månsson (Becoming Muslim – Meanings of Conversion to<br />
Islam) och Madeleine Sultán Sjöqvist (”Vi blev muslimer” – Svenska kvinnor berättar) . Dessa<br />
forskare har gjort ett flertal djupintervjuer med svenska konvertiter som alla omfamnat<br />
islam (Månsson även några amerikanska som jag dock uteslutit från min analys).<br />
Intervjuerna med informanterna är totalt 18 <strong>till</strong> antalet (Månsson) respektive 26 (Sultán<br />
Sjöqvist). Månsson har ett etnologiskt perspektiv och diskuterar i analysen vad som sker<br />
med konvertiterna utifrån självbild och transformation av jaget samt det efterföljande<br />
kulturella mötet med omvärlden. Sultán Sjöqvist intar ett sociologiskt perspektiv och<br />
diskuterar vad som sker när man byter världsbild och särskilt hur detta påverkar<br />
könsroller och familjeliv. Sultán Sjöqvist skriver att i alla konversionsberättelser finns ett<br />
”före” och ett ”efter” baserat på upplevelsen av kontakt med Gud. Processtänkandet i<br />
informanternas berättelser är tydligt. 32 Men det gamla ställs mot det nya och många<br />
beskriver ”gyllene ögonblick” - ett slags upplysning eller stunder av förklarat ljus. 33<br />
Genomgående tolkar informanterna samtiden som hotfull och särskilt utsatta är<br />
kvinnorna. 34 Bilden av den muslimska gemenskapen förläggs <strong>till</strong> platser som är<br />
förmoderna och rymmer storfamiljen – oftast i icke-europeisk kontext på odefinierbara<br />
landsbygder i norra Afrika. Där tänker man sig ett ursprungligt fungerande islam, en<br />
blomstrande kultur där det råder en imaginär monokultur då människor lever i harmoni<br />
med varandra, naturen och Gud (Jämför min informant Ahmeds fascination för<br />
Marocko). Den avgörande förändringen leder snart <strong>till</strong> en nyorientering vad gäller livsstil,<br />
moral, omvärldssyn osv. Men med tiden blir tidigare svartvita livsperspektiv mer<br />
reflekterande; här finns ett mått av distans och ibland även självkritik. Liknande<br />
beskrivningar av konversionsprocessen finns också i Månssons avhandling.<br />
Men jag har också medvetet sökt reda på konfessionella böcker med<br />
konversionsberättelser från olika livsvärldar kring vilka man givetvis kan diskutera<br />
källkritik och urval. Av den anledningen har jag brukat viss försiktighet i mina analyser av<br />
Ibrahim Abdallahs Vägen <strong>till</strong> islam (från moskén vid Medborgarplatsen i Stockholm) med<br />
tendentiösa beskrivningar. Ändå finner jag den intressant då flera konvertiter talar fritt ur<br />
hjärtat och ger ett inifrånperspektiv som trots avsaknad av vetenskaplighet ändå verkar<br />
bekräfta mina övriga resultat.<br />
30 Sultán Sjöqvist, 2006, s48-55.<br />
31 Ejvegård, 2009, s72.<br />
32 Sultán Sjöqvist, 2006, s78.<br />
33 Ibid, s174ff.<br />
34 Ibid, s262.<br />
8
Change language