Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige

3.4 Forskningsöversikt
Jag finner inte mycket av tidigare svensk forskning som specifikt tar upp min
frågeställning och söker bakgrund och orsaker till detta. Jag konstaterar först och främst
att det som publicerats generellt haft antingen perspektivet konversion från islam till
kristendom (så t ex Thomas Stoor) eller på ett dialogiskt plan med utgångspunkt i
religionsteologi (så t ex Muslimska grannar och andra skrifter från Svenska kyrkan). Dessa
perspektiv är naturliga då kristendomen varit en starkt missionerande religion och tillika
majoritetsreligion i Sverige. Därför finns det en längre tradition av konversionsberättelser
åt andra hållet, dvs från islam till kristendom. Men inom islam talar man traditionellt och
historiskt hellre om upplysning, dawa, 25 och citerar Koranen: ”det finns inget tvång i
religionen” (sura 2:136).
Jag ser att konversionsberättelserna tar form under 1980- och 90-talet parallellt med att
konversionsforskningen som avser islam också börjat ta fart. Historiskt sett är islam per
se inte främmande i Sverige men det nya vid denna tid är islam som minoritetsreligion
inom rikets gränser. Främst har jag sökt böcker, artiklar och tidsskrifter via Stockholms
stadsbibliotek. Men också via databaser i Kungliga biblioteket samt genom råd från
professor Jan Hjärpe 26 , islamolog i Lund. Detta har dock inneburit att jag inte använt mig
av alla islamologer i Sverige utan endast sådant forskningsmaterial som är relevant för
min uppsats. 27 På motsvarande sätt gjorde jag en genomgång av tidsskriften Salaams
årgångar från 1980- och 90-tal – en föregångare till modernare tidsskrifter om islam i
Sverige med många kvinnliga konvertiter som författare. Men Salaam har mest utgjort en
bakgrundskälla och inget primärt studieobjekt som tillfört något nytt i min analys.
Jag har i stort undvikit att utgå från internet i mitt arbete även om jag brukat Göran
Larssons bibliografi i syfte att få en överblick av islamsk konversionsdiskurs på hemsidor.
En nackdel är dock att internet ständigt förändras och att mycket information är
tendentiös. Vad väljer en konvertit att berätta alternativt väljer bort? Jag konstaterar också
att det finns dubbla känslor hos mina informanter gentemot internet. Å ena sidan ska
man inte lita på allt som skrivs (Ibrahim menar t ex att internet gjort mer skada än nytta
för islams del). Å andra verkar det vara ett bra kommunikationsmedel rätt använt. Några
hemsidor inkluderar omvändelseberättelser 28 som också riktar viss kritik mot
kristendomen. Men jag har inte kunnat finna någon ny information och har därför inte
fördjupat mig i dessa internetanalyser.
Slutligen konstaterar jag att vid min översyn att svenska konvertitforskare och islamologer
anlägger socio-politiska, feministiska, kulturella, integrativa m fl perspektiv på sina
arbeten 29 . Vanligt förekommande är integrationsaspekter rörande frågor om familj,
skilsmässa, arbete, sjalen i det offentliga rummet osv (så t ex Blågul islam). Men trots att
teologiska frågor ställs – vilket är naturligt p g a själva forskningsämnets natur - är det
sällan eller aldrig som de är huvudfokus. Väldigt lite har skrivits från ett kristet, teologiskt
perspektiv som inte berör religionsmöten och religionsdialog. Jag undrar om frågan är
känslig och att därför få konvertiter vill träda fram i ett sekulariserat land där
majoritetskulturen definierar tron som en privatsak. Flera informanter beskriver just
25 Westerlund, 2009, s17 samt Svanberg & Westerlund, 1999, s18.
26 E-post till uppsatsförfattaren 2012-12-19.
27 T ex konvertitforskning av Lena och Thomas Gerholm (Månsson,2002, s39).
28 Den mest framträdande är: http://www.islamguiden.com med en länk till http://www.konvertitguiden.com
innehållande vittnesbörd av konvertiter med blandad bakgrund.
29 Se t ex Månsson, 2002, s27.
7