Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige
Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige
1. Inledning och bakgrund ”Det är få ting som förvånar icke-muslimska svenskar mer än etniska svenskar som konverterar till islam” skriver Anne Sofie Roald om de starka reaktioner hon fick i början av 1980-talet när hon blev muslim. 1 Sverige har gått från en enhetskultur där Svenska kyrkan var den förhärskande religiösa kraften till en mångkultur med olika etniska, kulturella och religiösa grupper. Islam är idag den andra största religionen i Sverige. Därför är min förförståelse samt mitt ingångsperspektiv till uppsatsen följande. Jag är själv kristen och konverterade vid nitton års ålder från en sekulariserad bakgrund till en personlig kristen tro. Jag arbetar idag i en frikyrka i Skarpnäck som är ett mångkulturellt samhälle i sydöstra Stockholm. Men alla omvänder sig inte till kristen tro. Somliga gör en motsatt resa för att istället bli muslimer. Jag är intresserad av att veta varför. 2. Syfte och frågeställning Mitt syfte med uppsatsen är att bedriva forskning med inriktning på teologiska motiv för en konversion 2 till islam i nutida Sverige. Konvertiterna lever – oavsett trosbakgrund – i ett land där kristendomen och statskyrkan varit majoritetsreligion och därför påverkat etik, juridik, traditioner osv. Konvertiten kan ha haft en direkt kristen förförståelse (t ex som tidigare medlem i en kyrka) eller indirekt där kristendomen utgör en bakgrundsfond i ett kulturkristet Sverige (och t ex påverkat konvertiten vad gäller traditioner och seder). Det kunde rimligtvis ha legat närmast till hands att söka religiösa svar inom denna tradition. Varför väljer man islam istället? Min frågeställning är därför följande: Vilka teologiska motiv finns för att konvertera till islam i Sverige? Finns det specifika kamp- eller konfliktmotiv gentemot kristendomens tro och föreställningsvärld? 3. Vetenskaplig metod 3.1 Val av metod Jag har valt en kvalitativ metod för den här uppsatsen som innefattar såväl intervjuer som dialog med litteratur. Jag har gjort en analytisk induktion av intervjuer med fyra konvertiter i syfte att få fram vilka innebörder informanterna själva tillskriver sin konversion. Därefter har jag jämfört resultatet med läst litteratur (främst svensk forskning). 3 I det följande beskriver jag detta arbetssätt mer utförligt. 3.2 Val av informanter Jag har börjat med att ställa mig frågan vad jag vill jag ha fram av mina informanter, vidare hur jag går tillväga för att söka dem och slutligen hur många informanter jag behöver. Mitt syfte med intervjuerna är att söka efter teologiska motiv för en konversion till islam. Därför har jag låtit detta vara avgörande i mina val av informanter. Jag har således velat undvika informanter som betecknar sig som kulturella muslimer och som inte förmodats ha reflekterat teologiskt över sin tro i någon större utsträckning. Det har 1 Ouis & Roald, 2003, s101-102. 2 Jag brukar det i forskarkretsar vedertagna begreppet ”konversion” istället för det i och för sig intressanta ”revertit” – ett begrepp som många svenska muslimer använder och avser en återgång till islam som naturlig religion och ursprungstillstånd för alla människor. 3 Jag har följt Forskning och skrivande Wayne C. Booth som grund för min arbetsgång. 3
också varit viktigt att inte bara möta imamer/andliga ledare utan också någon på gräsrotsnivå som inte självklart definierat sin tro i teologisk detalj. Mina sökningar har smalnat av då jag sökt personer med etniskt svensk bakgrund (som jag här definierar som födda i Sverige av föräldrar som också är födda i landet). Vidare är mina fyra informanter män. En majoritet av konvertiterna i Sverige kan vara kvinnor 4 och mycket riktigt har flera avhandlingar handlat om dessa. Jag frågar mig vad det är som gör att somliga svenska män ändå konverterar till islam. I intervjuboken ”För Guds skull” i samarbete med Utbildningsradion har Kerstin Gustafsson Figueroa intervjuat muslimer med vitt skilda bakgrunder i Sverige idag. Hon skriver: ”De svenska män jag träffat som konverterat till islam är inte många. Men de jag träffat har alla varit lågmälda, unga män, blida sökare.” 5 Somliga kvinnliga konvertiter kan säkert uppleva socio-kulturella fördelar i makens släkt om denne kommer från ett muslimskt land. Detsamma kan inte lika lätt sägas om en manlig konvertit som knappast åtnjuter sociala förmåner i ett sekulariserat Sverige där islam ännu är omgärdat av negativa föreställningar. Det finns således skäl att anta att han har en någorlunda grundad teologisk övertygelse som går djupare än byte av kultur och socialt sammanhang och vars konsekvenser han tvingats reflektera över innan konversionen. 6 En särskild svårighet har varit att komma i kontakt med informanterna. Uppgifterna om hur många muslimer det finns i Sverige går isär: någon islamsk organisation uppger själv 300 000-350 000 medan islamologer hävdar att det rör sig om ca 100 000 som har en relation till moskéerna men att endast ca 15 000 går till fredagsbön. 7 Som en följd finns det som islamologen Jan Hjärpe brukar kalla ”islamer” – dvs varierande tolkningar och uttryck för islam. 8 Dock har inga stora skaror konverterat till islam trots att Sverige haft kontakt med islam ändå sedan vikingatidens resor till Konstantinopel. Oftast har det stannat vid ett slags kulturell fascination för islamsk kultur och filosofi, snarare än masskonverteringar. 9 Ingen databank, myndighet eller moské registrerar tro eller antalet omvändelser i Sverige. 10 Statlig organisationsstatistik ger heller ingen heltäckande bild. Muslimska ledare anger upp till 5 000 men svenska forskare hamnar på 2-3 000. 11 Forskaren Anne Sofie Roald säger att en stor grupp utgör kvinnor som gift sig med utländska män med muslimsk bakgrund 12 och att det ofta är en handling för att bli socialt acceptabel i partnerns etniska och religiösa miljö. 13 En av mina informanter som är imam säger också att det finns många män som gift sig med en muslimsk tjej och konverterat men att man inte ser dem fortsättningsvis i moskén. Jag menar att det är rimligt att anta att den verkliga siffran ligger ungefär i ovan nämnda spann. Jag hittar heller inga tillförlitliga uppgifter på att antalet ökar kraftigt. Ett problem för flera forskare är att informanter inte velat ställa upp p g a rädsla för att hängas ut i media, en ovilja att bli ett forskningsobjekt eller att man fortfarande är hemligt muslim. 14 Denna problematik har delvis varit ett dilemma även för mig. Forskaren Madeleine Sultán Sjöqvist nämner 4 Månsson, 2002, s25. 5 2007, s54. 6 Ibid, s26 där hon bekräftar att mitt teologiska perspektiv är ett forskningsfält som förtjänar att upptäckas. 7 Ibid, s35. 8 Ouis & Roald, 2003, s76ff 9 Svanberg & Westerlund, 1999, s12-14, 85, 100. T ex finner Ali Köse att brittiska konvertiter ofta har intellektuella och konstnärliga intressen samt attraheras av sufismen. 10 Abdallah, 2010, s5. 11 Otterbeck, 2010, s110. 12 Roald, 2009, s62. 13 Ibid, 2009, s202. 14 Se bl a Månsson, 2002, s29. 4
- Page 1 and 2: Från Jesus till Muhammed? - ett kv
- Page 3: Innehåll 1. Inledning och bakgrund
- Page 7 and 8: intervjusituationen har dock frågo
- Page 9 and 10: konflikten med familj och vänner.
- Page 11 and 12: Det gäller såväl avgörande hän
- Page 13 and 14: Men jag kommer ihåg att jag hade e
- Page 15 and 16: vara mobbad, det var ju liksom sjä
- Page 17 and 18: Jag ser att följande kedja av teol
- Page 19 and 20: tvingas arbeta mycket, barnen lämn
- Page 21 and 22: gemenskapen. 89 Å ena sidan är de
- Page 23 and 24: dem är att de saknat andlighet, in
- Page 25 and 26: Om man har fattat trosbekännelsen
- Page 27 and 28: för sin konversion. Jag har också
- Page 29 and 30: Bibliografi Abdallah, Ibrahim. 2010
- Page 31 and 32: för hans person och gärning. Som
- Page 33 and 34: - Rätt helhet! Konvertiterna utman
- Page 35 and 36: Bilaga 2: Frågeguide: 1) Berätta
- Page 37 and 38: över till Kastrup då och skulle t
- Page 39 and 40: grundreligion, på sätt och vis ba
- Page 41 and 42: elever… en sån där period när
- Page 43 and 44: C-J: Vad säger du till kristna ida
- Page 45 and 46: Guds karta... och... för mig är d
- Page 47 and 48: troende... inom Svenska kyrkan, pre
- Page 49: väldigt nära kontakt med mina sl
1. Inledning och bakgrund<br />
”Det är få ting som förvånar icke-muslimska svenskar mer än etniska svenskar som konverterar<br />
<strong>till</strong> islam” skriver Anne Sofie Roald om de starka reaktioner hon fick i början av 1980-talet när<br />
hon blev muslim. 1 <strong>Sverige</strong> har gått från en enhetskultur där Svenska kyrkan var den förhärskande<br />
religiösa kraften <strong>till</strong> en mångkultur med olika etniska, kulturella och religiösa grupper. Islam är<br />
idag den andra största religionen i <strong>Sverige</strong>. Därför är min förförståelse samt mitt<br />
ingångsperspektiv <strong>till</strong> uppsatsen följande. Jag är själv kristen och konverterade vid nitton års ålder<br />
från en sekulariserad bakgrund <strong>till</strong> en personlig kristen tro. Jag arbetar idag i en frikyrka i<br />
Skarpnäck som är ett mångkulturellt samhälle i sydöstra Stockholm. Men alla omvänder sig inte<br />
<strong>till</strong> kristen tro. Somliga gör en motsatt resa för att istället bli muslimer. Jag är intresserad av att veta<br />
varför.<br />
2. Syfte och frågeställning<br />
Mitt syfte med uppsatsen är att bedriva forskning med inriktning på teologiska motiv för en<br />
konversion 2 <strong>till</strong> islam i nutida <strong>Sverige</strong>. Konvertiterna lever – oavsett trosbakgrund – i ett land där<br />
kristendomen och statskyrkan varit majoritetsreligion och därför påverkat etik, juridik, traditioner<br />
osv. Konvertiten kan ha haft en direkt kristen förförståelse (t ex som tidigare medlem i en kyrka)<br />
eller indirekt där kristendomen utgör en bakgrundsfond i ett kulturkristet <strong>Sverige</strong> (och t ex<br />
påverkat konvertiten vad gäller traditioner och seder). Det kunde rimligtvis ha legat närmast <strong>till</strong><br />
hands att söka religiösa svar inom denna tradition. Varför väljer man islam istället?<br />
Min frågeställning är därför följande: Vilka teologiska motiv finns för att konvertera <strong>till</strong> islam i<br />
<strong>Sverige</strong>? Finns det specifika kamp- eller konfliktmotiv gentemot kristendomens tro och<br />
föreställningsvärld?<br />
3. Vetenskaplig metod<br />
3.1 Val av metod<br />
Jag har valt en kvalitativ metod för den här uppsatsen som innefattar såväl intervjuer som<br />
dialog med litteratur. Jag har gjort en analytisk induktion av intervjuer med fyra<br />
konvertiter i syfte att få fram vilka innebörder informanterna själva <strong>till</strong>skriver sin<br />
konversion. Därefter har jag jämfört resultatet med läst litteratur (främst svensk<br />
forskning). 3 I det följande beskriver jag detta arbetssätt mer utförligt.<br />
3.2 Val av informanter<br />
Jag har börjat med att ställa mig frågan vad jag vill jag ha fram av mina informanter,<br />
vidare hur jag går <strong>till</strong>väga för att söka dem och slutligen hur många informanter jag<br />
behöver. Mitt syfte med intervjuerna är att söka efter teologiska motiv för en konversion<br />
<strong>till</strong> islam. Därför har jag låtit detta vara avgörande i mina val av informanter. Jag har<br />
således velat undvika informanter som betecknar sig som kulturella muslimer och som<br />
inte förmodats ha reflekterat teologiskt över sin tro i någon större utsträckning. Det har<br />
1 Ouis & Roald, 2003, s101-102.<br />
2 Jag brukar det i forskarkretsar vedertagna begreppet ”konversion” istället för det i och för sig intressanta ”revertit”<br />
– ett begrepp som många svenska muslimer använder och avser en återgång <strong>till</strong> islam som naturlig religion och<br />
ursprungs<strong>till</strong>stånd för alla människor.<br />
3 Jag har följt Forskning och skrivande Wayne C. Booth som grund för min arbetsgång.<br />
3
Change language