Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige
Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige
Bilaga 1: Kontextualisering – praktisk tillämpning Vad kan kristna lära? Vilken respons kan man finna från kyrkorna i frågan om konversioner från kristendom till islam? Det jag kan se är att Svenska kyrkan aktivt jobbat med missionsdialog och religionsmöte på hemmaplan åtminstone sedan 1990-talet 111 då det gjordes en större undersökning om relationen till islam och muslimer. 1997 konstateras att kontaktytan med muslimer är betydande. Interreligiösa äktenskap där ena parten är muslim är vanliga i storstäderna och förekommer faktiskt upp i upp emot 40 % av de mindre pastoraten. 112 Här finns förutsättningar för fortsatt mötesplats i kyrkan men också reflektion om hur detta påverkar och hur man möter varandra. På grund av fortsatt invandring kan vi anta att denna procentsiffra ökar. I samma undersökning sägs också att i upp emot hälften av pastoraten har det förekommit konversioner men att det vanligaste är att muslimer går över till kristendomen. Vid några tillfällen i undersökningen kommer just frågan om konversion upp och känsligheten i detta samt betydelsen av respekt och dialog. Flera röster hävdar att man inte aktivt bedrivit missionsverksamhet bland muslimer utan dessa kommit frivilligt till kyrkan. Ofta ha detta skett efter en livsavgörande händelse där man sedan fått kontakt med en präst och fått en bibel (man motsätter sig dock föreställningen att ett stort antal gör detta som ett ”knep” för att få stanna i Sverige). 113 Men jag finner det intressant att notera att ingenstans i materialet tas specifikt frågan upp om kristna som konverterar till islam. Är det för känsligt? En marginell företeelse då konvertiterna är få (än så länge)? I samma kapitel konstateras, vilket också är mitt intryck utifrån egen erfarenhet, att det sker påfallande lite av organiserad dialog från frikyrkligt håll. Men istället verkar det finnas gott om lokala mötesplatser inte minst bland nyare församlingar i mångkulturella miljöer. Kanske kan dessa perspektiv – den organiserade dialogen och personliga mötesplatsen - komplettera varandra? Dock konstaterar jag, återigen, vid en översyn av databaser i olika bibliotek ett fokus på dialog, integration samt kulturell och religiös respekt för varandra. Men mer sällan tas de teologiska skillnaderna upp och ofta undviker man diskussion av själva kärnan: Vad skiljer islam och kristendom åt? Frågan om svenska konvertiter är i stort sett obefintlig i dessa diskussioner och överlag finner jag svag respons särskilt från frikyrkorna. 114 Min uppsats bekräftar betydelsen av att ta dessa konvertiter på allvar. Om vi antar att skaran ökar i takt med sekulariseringen och ökad invandring, samt lägger till konversioner till helt andra religioner och rörelser, så bör det finnas en växande grupp som lämnar sin kulturkristna miljö i Sverige – eller rent av en aktivt kristen bakgrund. Jag vill här därför teckna några lärdomar och möjliga vägar att bemöta konvertiter i Sverige som en konsekvens av denna uppsats. - Rätt ortodoxi! I min problemformulering har jag satt ett frågetecken. Jag misstänkte redan tidigt i mitt arbete att det konvertiterna inte vänt sig bort från Jesus-personen för att istället följa Muhammed. Under uppsatsens gång har jag snarare sett ett tydligt ”både och”. En ny Jesus-bild framträder som inte är i linje med ortodox, klassisk kristen teologi. Men paradoxalt nog hävdar informanterna att de upphöjer Jesus på ett nytt sätt och att denne numera äntligen får sin rättmätiga plats. De kan efter sin konversion för första gången ta till sig Jesus på ett personligt sätt genom en fördjupad och förnyad förståelse 111 Se Svanberg & Westerlund, 1999, s257-260 samt Muslimska grannar – Svenska kyrkan möter islam av Håkan E. Wilhelmsson. Det andra perspektivet, islamsk mission på svensk mark, har det forskats mindre om enligt Göran Larsson i sin bibliografi (2004, s21) – något som säkert kommer i framtiden. 112 Wilhelmsson, 1997, s14. 113 Wilhelmsson, 1997, s90. 114 Det finns dock enskilda exempel, t ex Lars Johansson från Örebro Missionsskola som i tidskriften Forum för tro och samhälle ofta berört liknande frågor. Men någon övergripande dialog eller strategi för att hantera konversioner i frikyrkligheten finner jag inte. Däremot en missiologi för utlandsarbetet samt också evangelisationsstrategier för Sverige. 29
för hans person och gärning. Som profet visar han vägen till Gud, som lärare är han ett föredöme och i undergärningar väcker han en ny respekt och vördnad. Jag menar att detta är en stor utmaning för kyrkan som ju har en annan syn på Jesu identitet och person. Kyrkan behöver förklara dogmerna bättre och levandegöra dem. I mötet med sökare behöver man tydliggöra tro och teologi och inte lägga vikt vid det obskyra eller sekundära. Det som förvirrar, förstör eller skymmer bilden av det centrala med Jesus behöver man reflektera över först i de egna leden innan detta kommuniceras utåt. Det finns risk att hårklyvningsdiskussioner kan leda till tvivel som gör att den osäkre lämnar kristendomen för en enklare Jesus-tro i islam. Yusef, en av mina informanter, påminner om hur viktigt det är att man undervisar korrekt om svåra ting: Det är främmande för islamisk gudsbild att Gud skulle kunna ha en son, så enkelt är det egentligen… Arvssynden t ex ... för mamma hade det varit en stötesten, det var det som gjorde att hon inte kunde vara en kristen. Men numera har jag hört präster förklara arvsynden på ett sätt som är helt kompatibelt med på hur man ser på synd och fria viljan inom islam. I Anna Månssons avhandling uppger de amerikanska konvertiterna i högre grad än de svenska en brottningskamp med den kristna tron. ”Fördelen” för svenska kyrkors vidkommande är ju att så få varit aktivt kristna och sedan lämnat det kristna tron för islams skull. ”Nackdelen” – eller utmaningen – är man inte haft någon relation till kyrkan alls, det har inte funnits kristna vänner i närheten, tron har varit otydlig osv. Jag finner det speciellt intressant hur Jesus-personen attraherar oavsett konvertitens bakgrund. Även en forskare som Otterbeck beskriver sig som icke-troende men i sin forskning kring islam har han paradoxalt nog insett hur pass mycket kristet influerad han ändå är. 115 På liknande sätt menar Lena Pettersson under sin tid som präst i Rosengårdsområdet att livet i den mångkulturella miljön gör att de egna svenskkyrkliga ungdomarna börjar fundera på sin egen religion. 116 Jag kommer dock fortfarande inte förbi den för kristen teologi så centrala frågan om nåd och frälsning (trots att det inte är min sak att bedöma konvertitens inre förhållande till Gud och Jesus). Konvertiternas längtan efter trygghet, tydlighet och ritualer slår lätt över och andas ibland lagiskhet och gärningslära för att tala med kristna termer. När Jesus ”reduceras” till profet och lärare försvinner hans frälsargärning som är den kristna trons kärna: Gud tar initiativet till människans räddning genom medlaren Jesus. - Rätt ortopraxi! På reflekterad tro och teologi måste följa en genomtänkt praktik. Vissa informanter riktar kritik mot den kristna kyrkan för att antingen inte göra något eller att man ägnar sig åt fel saker, t ex föreningskristendom snarare än samhällsförändring. Flera informanter ger uttryck för en önskan efter ett tydligt regelverk med fasta regler med andliga ordningar som också fungerar i ”verkligheten”. 117 Jag menar att denna kritik inte håller fullt utan är subjektivt upplevd (något som bl a min informant Ibrahim resonerar kring och verkar inse). Dels finns en väl utvecklad andlig praktik i tidegärden, klosterväsendet, pilgrimsrörelsen osv. Dels finns, förutom klassisk föreningsverksamhet som många fortfarande är delaktiga i, också ett stort socialt och politiskt engagemang inom diakoni samt nykterhets- och fredsrörelser m.m. Konvertiterna utmanar dock kyrkan till att fortsätta reflektera över hur hon i varje tid inte bara fokuserar läran utan också det kristna livet. Den kristna praktiken måste helt enkelt gestalta teologin. Det man tror ska vara på riktigt och äkta. Detta borde kristna av alla samfund kunna stämma in i. 115 Otterbeck, 2010, s23. 116 Wilhelmsson, 1997, s94. 117 Sultán Sjöqvist, 2006, s163-164. 30
- Page 1 and 2: Från Jesus till Muhammed? - ett kv
- Page 3 and 4: Innehåll 1. Inledning och bakgrund
- Page 5 and 6: också varit viktigt att inte bara
- Page 7 and 8: intervjusituationen har dock frågo
- Page 9 and 10: konflikten med familj och vänner.
- Page 11 and 12: Det gäller såväl avgörande hän
- Page 13 and 14: Men jag kommer ihåg att jag hade e
- Page 15 and 16: vara mobbad, det var ju liksom sjä
- Page 17 and 18: Jag ser att följande kedja av teol
- Page 19 and 20: tvingas arbeta mycket, barnen lämn
- Page 21 and 22: gemenskapen. 89 Å ena sidan är de
- Page 23 and 24: dem är att de saknat andlighet, in
- Page 25 and 26: Om man har fattat trosbekännelsen
- Page 27 and 28: för sin konversion. Jag har också
- Page 29: Bibliografi Abdallah, Ibrahim. 2010
- Page 33 and 34: - Rätt helhet! Konvertiterna utman
- Page 35 and 36: Bilaga 2: Frågeguide: 1) Berätta
- Page 37 and 38: över till Kastrup då och skulle t
- Page 39 and 40: grundreligion, på sätt och vis ba
- Page 41 and 42: elever… en sån där period när
- Page 43 and 44: C-J: Vad säger du till kristna ida
- Page 45 and 46: Guds karta... och... för mig är d
- Page 47 and 48: troende... inom Svenska kyrkan, pre
- Page 49: väldigt nära kontakt med mina sl
Bilaga 1: Kontextualisering – praktisk <strong>till</strong>ämpning<br />
Vad kan kristna lära?<br />
Vilken respons kan man finna från kyrkorna i frågan om konversioner från kristendom <strong>till</strong> islam?<br />
Det jag kan se är att Svenska kyrkan aktivt jobbat med missionsdialog och religionsmöte på<br />
hemmaplan åtminstone sedan 1990-talet 111 då det gjordes en större undersökning om relationen<br />
<strong>till</strong> islam och muslimer. 1997 konstateras att kontaktytan med muslimer är betydande.<br />
Interreligiösa äktenskap där ena parten är muslim är vanliga i storstäderna och förekommer<br />
faktiskt upp i upp emot 40 % av de mindre pastoraten. 112 Här finns förutsättningar för fortsatt<br />
mötesplats i kyrkan men också reflektion om hur detta påverkar och hur man möter varandra. På<br />
grund av fortsatt invandring kan vi anta att denna procentsiffra ökar. I samma undersökning sägs<br />
också att i upp emot hälften av pastoraten har det förekommit konversioner men att det<br />
vanligaste är att muslimer går över <strong>till</strong> kristendomen. Vid några <strong>till</strong>fällen i undersökningen<br />
kommer just frågan om konversion upp och känsligheten i detta samt betydelsen av respekt och<br />
dialog. Flera röster hävdar att man inte aktivt bedrivit missionsverksamhet bland muslimer utan<br />
dessa kommit frivilligt <strong>till</strong> kyrkan. Ofta ha detta skett efter en livsavgörande händelse där man<br />
sedan fått kontakt med en präst och fått en bibel (man motsätter sig dock föreställningen att ett<br />
stort antal gör detta som ett ”knep” för att få stanna i <strong>Sverige</strong>). 113 Men jag finner det intressant att<br />
notera att ingenstans i materialet tas specifikt frågan upp om kristna som konverterar <strong>till</strong> islam. Är<br />
det för känsligt? En marginell företeelse då konvertiterna är få (än så länge)? I samma kapitel<br />
konstateras, vilket också är mitt intryck utifrån egen erfarenhet, att det sker påfallande lite av<br />
organiserad dialog från frikyrkligt håll. Men istället verkar det finnas gott om lokala mötesplatser<br />
inte minst bland nyare församlingar i mångkulturella miljöer. Kanske kan dessa perspektiv – den<br />
organiserade dialogen och personliga mötesplatsen - komplettera varandra? Dock konstaterar jag,<br />
återigen, vid en översyn av databaser i olika bibliotek ett fokus på dialog, integration samt<br />
kulturell och religiös respekt för varandra. Men mer sällan tas de teologiska skillnaderna upp och<br />
ofta undviker man diskussion av själva kärnan: Vad skiljer islam och kristendom åt? Frågan om<br />
svenska konvertiter är i stort sett obefintlig i dessa diskussioner och överlag finner jag svag<br />
respons särskilt från frikyrkorna. 114 Min uppsats bekräftar betydelsen av att ta dessa konvertiter på<br />
allvar. Om vi antar att skaran ökar i takt med sekulariseringen och ökad invandring, samt lägger<br />
<strong>till</strong> konversioner <strong>till</strong> helt andra religioner och rörelser, så bör det finnas en växande grupp som<br />
lämnar sin kulturkristna miljö i <strong>Sverige</strong> – eller rent av en aktivt kristen bakgrund. Jag vill här<br />
därför teckna några lärdomar och möjliga vägar att bemöta konvertiter i <strong>Sverige</strong> som en<br />
konsekvens av denna uppsats.<br />
- Rätt ortodoxi! I min problemformulering har jag satt ett frågetecken. Jag misstänkte redan<br />
tidigt i mitt arbete att det konvertiterna inte vänt sig bort från <strong>Jesus</strong>-personen för att<br />
istället följa <strong>Muhammed</strong>. Under uppsatsens gång har jag snarare sett ett tydligt ”både<br />
och”. En ny <strong>Jesus</strong>-bild framträder som inte är i linje med ortodox, klassisk kristen teologi.<br />
Men paradoxalt nog hävdar informanterna att de upphöjer <strong>Jesus</strong> på ett <strong>nytt</strong> sätt och att<br />
denne numera äntligen får sin rättmätiga plats. De kan efter sin konversion för första<br />
gången ta <strong>till</strong> sig <strong>Jesus</strong> på ett personligt sätt genom en fördjupad och förnyad förståelse<br />
111 Se Svanberg & Westerlund, 1999, s257-260 samt Muslimska grannar – Svenska kyrkan möter islam av Håkan E.<br />
Wilhelmsson. Det andra perspektivet, islamsk mission på svensk mark, har det forskats mindre om enligt Göran<br />
Larsson i sin bibliografi (2004, s21) – något som säkert kommer i framtiden.<br />
112 Wilhelmsson, 1997, s14.<br />
113 Wilhelmsson, 1997, s90.<br />
114 Det finns dock enskilda exempel, t ex Lars <strong>Johan</strong>sson från Örebro Missionsskola som i tidskriften Forum för tro och<br />
samhälle ofta berört liknande frågor. Men någon övergripande dialog eller strategi för att hantera konversioner i<br />
frikyrkligheten finner jag inte. Däremot en missiologi för utlandsarbetet samt också evangelisationsstrategier för<br />
<strong>Sverige</strong>.<br />
29
Change language