Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige

snabbt tilltagande sekularisering i Sverige. Således leder olika slags besvikelser och frustrationer
till att konvertiterna till slut funnit islam. En annan tendens, även om den inte är markant, är en
viss skillnad i betoning mellan kvinnor och män. Möjligen är det så att männen i högre grad
fokuserar på att finna rätt tro och teologi, emedan kvinnorna längtar efter att få ihop livet till en
helhet: att lämna det negativa i västvärlden för en ny livsstil.
I min analys av själva konversionsmotiven kan jag se avgörande likheter bland såväl mina
informanter som i litteraturen. För det första kan jag se grundläggande likheter i hur geografi och
lokalitet påverkat konversionen. Sultán Sjöqvist säger att de platser och sammanhang där hennes
informanter mött islam på ett avgörande sätt ofta varit allmänna och öppna och att det inte varit
något särskilt drag över dem. 95 Men just där har det funnits personer med en tydlig islamsk tro
och i kombination med informantens personliga situation (öppenhet, nyfikenhet, besvikelse osv)
har konversionen inträffat. Dock beskriver sig kvinnorna inte som udda eller religiösa fanatiker
utan råkat befinna sig på en viss plats som fått en avgörande andlig betydelse. Liknande fall finns
även bland mina informanter, t ex Mehmet som oplanerat kom i samtal med en muslim på ett
café. Jag uppfattar att trots stundens ”vanlighet” så tolkar informanterna ändå dessa händelser
som något slags förberedd mark då Gud kunde gripa in.
För det andra ser jag likartade motiv som ofta överlappar varandra. Jag vill understryka att ingen
helt kan veta vad som ligger bakom varje beslut att konvertera. Ibland verkar motivkomplexen
okända även för informanten själv, speciellt om det finns flera och de överlappar varandra. Men
ingenstans uppger konvertiterna ett enda motiv för sin konversion utan alltid flera stycken i
kombination. Det finns alltså ett helt kluster av motivbildningar som kan kombineras och varieras
hos individen beroende på olika faktorer och omständigheter. Ett vanligt motiv är politiskt
engagemang. Exempelvis beskriver många av Sultán Sjöqvists informanter att de ofta var
socialister, miljöintresserade och ville förändra världen innan de började sitt andliga sökande.
Detta är något jag ser tydligt också hos Yusef. Ett annat bärande motiv genom i princip alla
konversioner är den generella civilisationskritiken. Denna kan, likt i Yusefs fall, leda fram till
islam. Men den kan också ses som ett förstärkande motiv till att hålla fast vid islam efter själva
konversionen, något jag uppfattar vara viktigt för t ex Ibrahim och Mehmed. Vidare uppger
konvertiterna ofta betydelsen av att resa och möta andra kulturer som ett motiv. Exempelvis
tillskriver Ahmed sin Europaresa en avgörande betydelse för sin konversion. Intressant är dock
en skillnad i nästa motiv. Informanterna hos Sultán Sjöqvist och Månsson är alla kvinnor och
uppger ofta att kärleken förde dem till islam. Ingen av mina informanter, som alla är män, ger
uttryck för att detta motiv var viktigt före sin konversion. Men väl efteråt har det varit viktigt att
integrera islam i äktenskap och familjeliv (med varierande framgång). Slutligen finns en allmän
fascination för islamsk kultur, filosofi och vetenskap som återkommer i såväl litteraturen som
bland mina informanter. Ahmed blev exempelvis alldeles hänförd av den orörda muslimska
civilisationen. Jag konstaterar alltså att trots att Sultán Sjöqvist och Månsson har andra
ingångsperspektiv än mitt teologiska, kommer vi fram till liknande slutsatser. Mina slutsatser
verkar även bekräftas av Dagens Nyheter-journalisten Eva Ekselius i den artikel hon gjort om
kvinnliga konvertiter där hon sammanfattar:
… valet av islam både är ett val av religion, en civilisationskritik och ett uttryck för
solidaritet med den delen av världen som är mest förtryckt och föraktad … några kommer
från sekulariserade miljöer, andra från aktivt kristna eller judiska familjer. Gemensamt för
95 Sultán Sjöqvist, 2006, s72.
21