Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige

Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige

ettnyttsverige.files.wordpress.com
from ettnyttsverige.files.wordpress.com More from this publisher
31.03.2014 Views

att det mer sällan rör sig om en direkt konfrontation med den kristna tron – snarare en generell osäkerhet gentemot dogmerna och kyrkan. De gånger detta diskuteras hos Sultán Sjöqvist och Månsson, liksom hos Abdallah, rör det sig ofta om konvertiter med kristen bakgrund. Jag vill därför här diskutera följande problemkomplex som dessa söker göra upp med: treenigheten, Jesu inkarnation och korsdöd samt försoningsläran. 76 Någon beskriver en känsla av att gudomen sprängs i bitar p g a trinitetstanken och leder till tron på tre gudar. 77 En kvinnlig konvertit beskriver att det som kändes fel i kristendomen är att Jesus betraktas som Guds son. 78 Vidare säger sig en kvinnlig informant inte kunna tänka en gud som är som oss människor och att hon därför inte kunde förstå Jesusbilden. 79 En manlig konvertit betonar att man i islam har direktkontakt med Gud – ingen präst eller påve står emellan och förmedlar kontakten. 80 Flera betonar just att gudsenheten är central inom islam och att därför kristendomens lära om Jesu identitet blir svårgreppbar. Paradoxalt nog verkar flera informanter alltså mena att Jesus är så pass viktig i islam att han inte får skymmas som i kristendomen. Till sist gör hela arvsyndskomplexet att man uppfattar kristendomen som ologisk och osann. En informant med aktivt kristen bakgrund beskriver att hon i tonåren hade svårt att acceptera kristendomens försoningslära. 81 Hon tyckte att en väldigt grym gudsbild utvecklades men allt förändrades under en resa till Frankrike där hon fick lära sig om islam genom muslimska vänner. En konvertit citerar den gamla syndabekännelsen och menar att den är väldigt tungt att bära; Jesus visar oss en bit på vägen men Muhammed och Koranen visar hela. 82 Även en forskare som Roald berör detta och menar att islam har en enklare syn på Jesus utan försoningsläran (och därför blir treenigheten också problematisk). 83 Samtidigt påpekar hon att i ett mångkulturellt samhälle framstår inte islam som mer annorlunda än något annat utan som en fullt naturlig fortsättning på kristendomens monoteistiska tradition. Vidare tycker man också att Bibeln är osammanhängande och rörig. Det finns inget system för att läsa den. De troende ger ofta vaga svar och pekar på annat som uppfattas som viktigt i kristen tro, t ex gemenskap. 84 Flera informanter uttrycker en osäkerhet över vad som verkligen står i Bibeln. Den nytolkas och moderniseras hela tiden. Som exempel anförs förvirringen med fyra evangelier och motstridiga faktauppgifter samt att evangeliet går att tolka på flera olika sätt. Muhammed Knut Bernström var en offentligt känd konvertit och f d ambassadör samt koranöversättare. Han blev besviken när Andra Vatikankonciliet moderniserade den katolska mässans språk. 85 Många konvertiter drar slutsatsen att en sådan religion inte förmår ge entydiga svar. I förlängningen misslyckas kristendomen att ge normativ vägledning och banar därmed väg för ateism och det sekulariserade samhället. Som en konsekvens av kritiken mot dogmerna och bibeltolkningen nämner flera informanter betydelsen av att få utträda ur Svenska kyrkan. 86 En menar att man i kyrkan inte får ifrågasätta utan bara lyda men islam uppmanar till att tänka själv och bilda sig en egen uppfattning. 87 Några informanter har sökt frid men kunde inte finna den fullt ut i kyrkan – bara som en vag känsla vid något enstaka tillfälle i en andakt. 88 Flera informanter uttrycker ambivalens gentemot den kristna 76 Ibid, s98 samt Månsson, 2002, s 128-129. 77 Abdallah, 2010, s169. 78 Ibid, s90. 79 Ibid, s118. 80 Ibid, s58. 81 Abdallah, 2010, s25. 82 Ibid, s123. 83 Ouis & Roald, 2003, s319. 84 Sultán Sjöqvist, 2006, s94-97. 85 Abdallah, 2010, s182. 86 Månsson, 2002, s51-52. 87 Ibid, s127. 88 Sultán Sjöqvist, 2006, s97-98. 19

gemenskapen. 89 Å ena sidan är de kristna ofta snälla, fina och välmenande. Å andra sidan tenderar de att vara lika ytliga och materialistiska som de sekulariserade västerlänningarna och vet inte så mycket vad de egentligen tror på. En manlig konvertit kritiserar de kristnas prat men imponeras av muslimernas handlingskraft. 90 Han betonar också muslimernas vänlighet och hjälpsamhet i motsats till svenskarnas (underförstått de kristnas) själviskhet och känslokyla. Slutligen har jag analyserat livet efter konversionen och den nyorientering detta innebär. Jag finner särskilt två slutsatser av Sultán Sjöqvist intressanta. 91 Den första är själva berättandet av konversionsprocessen. Hon menar att denna får en rituell karaktär och fungerar som en bekräftelse på att konversionen antingen innebär ett välbehövligt brott mot det gamla sammanhanget eller som ett naturligt uttryck för kontinuitet (något jag kan se också hos mina informanter). Den andra slutsatsen är att konvertiternas religiösa tillhörighet inte är resultatet av religiös socialisation. Istället ses denna tillhörighet som ett personligt och medvetet val som bygger på sammanhållning med en grupp utifrån intressen och livsstil. 92 Från att religionen tidigare i historien ofta varit kopplad till ett kollektiv i en etnisk grupp, så blir tro allt mer ett individuellt val i den globaliserade kulturen. 93 Konsekvensen är å ena sidan att individer från etniska grupper som tidigare förknippats med en viss religion, numera inte självklart identifierar sig med gruppens traditionella trosuppfattning. Å andra sidan kan dessa individer välja en helt annan religion som inte varit förbunden med den egna etniska gruppen. Det är så man måste förstå den ”nya” verkligheten då många kulturmuslimer i Sverige inte alls ser sig som religiösa, samtidigt som enskilda svenskar likt informanterna i denna uppsats med rötter långt bak i Sverige frivilligt konverterar till islam. 11. Diskussion: Jämförelse av konversionsmotiven mellan informanter och litteratur Jag kommer här att jämföra de konversionsmotiv jag funnit hos mina informanter med litteraturen. 94 I min analys av konvertiternas uppväxt vill jag börja med att ställa frågan om informanternas ålder, socialgrupp eller kön speciellt inverkat på konvertiterna. Jag har inte kunnat studera detta ingående men jag kan inte se, varken i litteratur eller bland mina informanter, om dessa faktorer specifikt påverkat motiven för en konversion. Snarare ser jag att det finns en uppsättning individuella särdrag, ofta kopplat till uppväxtmiljö och avgörande personliga händelser i livet - särskilt i mötet med en muslim. Genomgående finns en allmän känsla av depression, tvivel och sökande efter något mer i livet redan som ung bland informanter som Ahmed och Mehmed samt i den litteratur jag studerat. Det bör dock påpekas att jag inte undersökt skildringar av äldre konvertiter (de äldsta hos Månsson och Sultán Sjöqvist är personer födda på 1940-talet, de yngsta på 1990-talet). Men jag tycker mig se en tendens att ju äldre konvertiten är, och om denne konverterade på 1960- och 70-talet, så var kultur-, miljö- och politiska frågor helt avgörande för omvändelsen. Särskilt för konvertiter som Yusef med uttalade vänstersympatier och ett klasstänkande var kristendomen inte ens relevant att söka i. De medelålders eller yngre konvertiterna beskriver mer sällan politiska motiv utan oftare en allmän rotlöshet och existentiell vilsenhet som aldrig fick några entydiga gensvar från kristet håll, vilket delvis kan förklaras av en 89 Ibid, s97. 90 Abdallah, 2010, s151. 91 Sultán Sjöqvist, 2006, s173. 92 Sultán Sjöqvist, 2006, s35. 93 Ibid, s45. 94 Av utrymmesbrist presenterar jag inte Månssons och Sultán Sjöqvists informanter närmare utan hänvisar till deras forskning. Man får en bredare bild av mina informanter om man läser bilagan. 20

att det mer sällan rör sig om en direkt konfrontation med den kristna tron – snarare en generell<br />

osäkerhet gentemot dogmerna och kyrkan. De gånger detta diskuteras hos Sultán Sjöqvist och<br />

Månsson, liksom hos Abdallah, rör det sig ofta om konvertiter med kristen bakgrund. Jag vill<br />

därför här diskutera följande problemkomplex som dessa söker göra upp med: treenigheten, Jesu<br />

inkarnation och korsdöd samt försoningsläran. 76 Någon beskriver en känsla av att gudomen<br />

sprängs i bitar p g a trinitetstanken och leder <strong>till</strong> tron på tre gudar. 77 En kvinnlig konvertit<br />

beskriver att det som kändes fel i kristendomen är att <strong>Jesus</strong> betraktas som Guds son. 78 Vidare<br />

säger sig en kvinnlig informant inte kunna tänka en gud som är som oss människor och att hon<br />

därför inte kunde förstå <strong>Jesus</strong>bilden. 79 En manlig konvertit betonar att man i islam har<br />

direktkontakt med Gud – ingen präst eller påve står emellan och förmedlar kontakten. 80 Flera<br />

betonar just att gudsenheten är central inom islam och att därför kristendomens lära om Jesu<br />

identitet blir svårgreppbar. Paradoxalt nog verkar flera informanter alltså mena att <strong>Jesus</strong> är så pass<br />

viktig i islam att han inte får skymmas som i kristendomen. Till sist gör hela arvsyndskomplexet<br />

att man uppfattar kristendomen som ologisk och osann. En informant med aktivt kristen<br />

bakgrund beskriver att hon i tonåren hade svårt att acceptera kristendomens försoningslära. 81<br />

Hon tyckte att en väldigt grym gudsbild utvecklades men allt förändrades under en resa <strong>till</strong><br />

Frankrike där hon fick lära sig om islam genom muslimska vänner. En konvertit citerar den gamla<br />

syndabekännelsen och menar att den är väldigt tungt att bära; <strong>Jesus</strong> visar oss en bit på vägen men<br />

<strong>Muhammed</strong> och Koranen visar hela. 82 Även en forskare som Roald berör detta och menar att<br />

islam har en enklare syn på <strong>Jesus</strong> utan försoningsläran (och därför blir treenigheten också<br />

problematisk). 83 Samtidigt påpekar hon att i ett mångkulturellt samhälle framstår inte islam som<br />

mer annorlunda än något annat utan som en fullt naturlig fortsättning på kristendomens<br />

monoteistiska tradition.<br />

Vidare tycker man också att Bibeln är osammanhängande och rörig. Det finns inget system för att<br />

läsa den. De troende ger ofta vaga svar och pekar på annat som uppfattas som viktigt i kristen<br />

tro, t ex gemenskap. 84 Flera informanter uttrycker en osäkerhet över vad som verkligen står i<br />

Bibeln. Den nytolkas och moderniseras hela tiden. Som exempel anförs förvirringen med fyra<br />

evangelier och motstridiga faktauppgifter samt att evangeliet går att tolka på flera olika sätt.<br />

<strong>Muhammed</strong> Knut Bernström var en offentligt känd konvertit och f d ambassadör samt<br />

koranöversättare. Han blev besviken när Andra Vatikankonciliet moderniserade den katolska<br />

mässans språk. 85 Många konvertiter drar slutsatsen att en sådan religion inte förmår ge entydiga<br />

svar. I förlängningen misslyckas kristendomen att ge normativ vägledning och banar därmed väg<br />

för ateism och det sekulariserade samhället.<br />

Som en konsekvens av kritiken mot dogmerna och bibeltolkningen nämner flera informanter<br />

betydelsen av att få utträda ur Svenska kyrkan. 86 En menar att man i kyrkan inte får ifrågasätta<br />

utan bara lyda men islam uppmanar <strong>till</strong> att tänka själv och bilda sig en egen uppfattning. 87 Några<br />

informanter har sökt frid men kunde inte finna den fullt ut i kyrkan – bara som en vag känsla vid<br />

något enstaka <strong>till</strong>fälle i en andakt. 88 Flera informanter uttrycker ambivalens gentemot den kristna<br />

76 Ibid, s98 samt Månsson, 2002, s 128-129.<br />

77 Abdallah, 2010, s169.<br />

78 Ibid, s90.<br />

79 Ibid, s118.<br />

80 Ibid, s58.<br />

81 Abdallah, 2010, s25.<br />

82 Ibid, s123.<br />

83 Ouis & Roald, 2003, s319.<br />

84 Sultán Sjöqvist, 2006, s94-97.<br />

85 Abdallah, 2010, s182.<br />

86 Månsson, 2002, s51-52.<br />

87 Ibid, s127.<br />

88 Sultán Sjöqvist, 2006, s97-98.<br />

19

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!