Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige
Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige
osäkerhet i en familj som var ateistisk. 47 Återkommande är oro inför framtiden och ett existentiellt vakuum som ofta utlöses av en kris. En informant upplever en vändpunkt när hon ser en dokumentär om atombomben på TV. 48 För åter andra är det en gradvis förändring med överlappande händelser och nya helhetsperspektiv framträder. 49 Som om en konsekvens av denna vilsenhet beskriver man sig som sökare ofta tidigt i livet. Kyrkan och den kristna tron har geografiskt och kulturellt legat närmast, men inte gett någonting. Sökandet har sedan fortsatt t ex inom nyandligheten men på olika vägar har man till slut omfamnat islam. Här har man funnit en helhetssyn som inkluderar religiösa riter under dagen, det universella broderskapet och känslan av att bli ren. 50 Retoriskt säger en informant att de kristna har en dag i veckan och att många går till kyrkan en gång om året, men muslimerna ber fem gånger om dagen – hur skall man då kunna glömma Gud? 51 En annan säger att man i islam finner en andlighet man inte hittar någon annanstans. 52 Vanligt är att man saknar en gemensam etisk grund i det västerländska samhället. En informant kritiserar att människor inte längre minns varför de stora högtiderna firas och att riternas djupare mening ersatts av kommersialism. 53 Det finns alltså ett sökande efter stabilitet och en helhetskänsla (”wholeness”) som man finner i islam. 54 Sultán Sjöqvist konstaterar i sin avhandling att islam ännu inte varit utsatt för samma sekulariseringsprocess som kristendom och judendom. Därför kan detta sammanhang utgöra en lockelse för människor som inte är tillfreds med det senmoderna livet. Islam kan upplevas som mer ”autentisk” och därför fungera som kulturell motkraft till moderniteten. 55 I min analys av själva konversionen kan jag se flera överlappande motiv. För det första nämner flera av Sjöqvists och Månssons informanter politiska skäl för sin konversion. Hos de något äldre fanns ett vänsterengagemang redan på 1960- och 70-talet. 56 Vietnam nämns som en faktor. Ofta var man uttalat kritisk mot kyrkan som institution. Paradoxalt nog var man ateist men samtidigt sökare – om än utanför kristendomen. 57 Flera informanter beskriver också en växande besvikelse gentemot det politiserade studentlivet som till slut inte gav någonting utan upplevdes patetiskt. 58 En informant beskriver sin konversion till islam som att ställa sig på den andres sida - den fattige och svage – i kontrast mot det rika väst 59 och att visa omsorg om släktingar och äldre. 60 Informanterna försöker alltså förena politiska värden som solidaritet, kvinnans roll och fred med islams tro och omvärldssyn. 61 Ett annat mycket vanligt förekommande motiv - som ibland är en konsekvens av föregående - är tröttheten gentemot det samhälle man lever i, ett slags socio-politisk, kulturell och etisk kritik. Månsson beskriver det som ett slags civilisationskritik: väst står mot öst, kristendom mot islam, sekularism mot andlighet, modernitet mot tradition, individualism mot familjeorienterade värderingar. 62 Flera informanter kritiserar det egoistiska och individualistiska Sverige, där kvinnor 47 Månsson, 2002, s106. 48 Ibid, s72. 49 Ibid, s72. 50 Abdallah, 2010, s173. 51 Abdallah, 2010, s193. 52 Ibid, s76. 53 Sultán Sjöqvist, 2006, s88, 92. 54 Ibid, s25. 55 Ibid, s21. 56 Månsson, 2002, s50. 57 Ibid, s51. 58 Ibid, s119. 59 Månsson, 2002, s115. 60 Sultán Sjöqvist, 2006, s149. 61 Abdallah, 2010, s138. 62 Månsson, 2002, s112. 17
tvingas arbeta mycket, barnen lämnas bort tidigt och där familjen inte respekteras. 63 Den västerländska kvinnan är utnyttjad av kommersialismen. Hon fastnar till slut i ett självdestruktivt beteende. 64 Flera informanter uttrycker att i islam finns en sund balans vad gäller jämställdheten och kritiserar feminismen som gått för långt. En informant kontrasterar också kristendomens och islams syn på jämställdhet mellan könen: kyrkan har förtryckt kvinnor emedan islam står för jämlikhet inför Allah. 65 Män och kvinnor är nämligen lika mycket värda inför Gud men har olika roller. 66 Faktum är att det är väst som förtrycker kvinnor med dubbla budskap emedan den muslimska kvinnan i egentlig mening är frigjord. I islam slipper man sexfixeringen och kravet att ständigt vara attraktiv på marknaden – kvinnan får vara den hon är. Ännu ett motiv är resor och kulturmöten. En informant berättar om sin långresa till Indien på 1970-talet. 67 Ytterligare andra nämner internationella flygplatser, tåg- och bussresor, ja även charterresor då man letat sig bortom turiststråken. 68 Inte sällan kombineras rörligheten med vidgade perspektiv; man möter nya människor och fascineras av exotisk kultur eller går med i dans- och musikgrupper. En informant lyfter fram grannskapet och bostadsområdet - närmare bestämt tvättstugan - som mötesplats. 69 Sultán Sjöqvist skriver att hennes informanter har anammat en muslimsk tillhörighet kopplat till geografiska platser och vänskapsrelationer. 70 I berättelserna finns en tydlig kronologi inom vilken konvertiterna skapar mening kring platser och relationer där det inträffar vissa händelser som för dem närmare islam. Som en följd av denna rörlighet kommer ytterligare ett motiv som är mycket vanligt förekommande: romantiska relationer över etniska och religiösa gränser. Man möter sitt livs kärlek i ett islamskt land. Särskilt vanligt verkar kärleken mellan en svensk kvinna och en utländsk man med muslimsk bakgrund vara och som ofta är början på en andlig resa mot islam för kvinnans del. 71 En kvinnlig informant berättar att hon mötte mycket utländska män med muslimsk bakgrund på caféer och diskotek och tyckte det var spännande. 72 Endast i undantagsfall verkar det finnas någon form av tvång i detta – snarare har man sökt sig till islam på egen hand. 73 Ett motiv som ibland nämns är synen på vetenskap, filosofi samt rationellt tänkande. Flera uttrycker beundran inför hela den arabiska världen och dess historia. Samtidigt riktar man kritik mot ett det allt vanligare avfallet från detta klassiska paradigm till förmån för ett västerländskt. En informant säger att hon attraherades av logiken i islam och fick svar som både hjärtat och hjärnan kunde acceptera. 74 En bidragande faktor tycks skolans neutralitet vara. En kvinnlig informant kom i kontakt med islam just i byte från en ”monokulturell” skola till en där det fanns många kulturer. 75 I min uppsats är jag särskilt intresserad av att söka teologiska motiv för en konversion. I min analys av informanterna i litteraturen ser jag att civilisationskritiken är ett särskilt bärande motiv för konversionen. Men det är också vanligt med teologiska frågeställningar. Jag konstaterar dock 63 Ibid, s123 samt Sultán Sjöqvist, 2006, s90. 64 Otterbeck, 2010, s164. 65 Månsson, 2002, s131. 66 Se t ex Abdallah, 2010, s76. 67 Månsson, 2002, s53. 68 Sultán Sjöqvist, 2006, s71. 69 Ibid, s68. 70 Ibid, s65. 71 Se t ex Gustafsson Figueroa, 2007, s136, 146 samt Roald, 2009, s113-121 för problematiken med kulturkrockar där konvertiten vill ta tron på allvar emedan partnern vill förbli kulturell muslim. 72 Sultán Sjöqvist, 2006, s66. 73 Ouis & Roald, 2003, s105. 74 Abdallah, 2010, s137. 75 Sultán Sjöqvist, 2006, s70. 18
- Page 1 and 2: Från Jesus till Muhammed? - ett kv
- Page 3 and 4: Innehåll 1. Inledning och bakgrund
- Page 5 and 6: också varit viktigt att inte bara
- Page 7 and 8: intervjusituationen har dock frågo
- Page 9 and 10: konflikten med familj och vänner.
- Page 11 and 12: Det gäller såväl avgörande hän
- Page 13 and 14: Men jag kommer ihåg att jag hade e
- Page 15 and 16: vara mobbad, det var ju liksom sjä
- Page 17: Jag ser att följande kedja av teol
- Page 21 and 22: gemenskapen. 89 Å ena sidan är de
- Page 23 and 24: dem är att de saknat andlighet, in
- Page 25 and 26: Om man har fattat trosbekännelsen
- Page 27 and 28: för sin konversion. Jag har också
- Page 29 and 30: Bibliografi Abdallah, Ibrahim. 2010
- Page 31 and 32: för hans person och gärning. Som
- Page 33 and 34: - Rätt helhet! Konvertiterna utman
- Page 35 and 36: Bilaga 2: Frågeguide: 1) Berätta
- Page 37 and 38: över till Kastrup då och skulle t
- Page 39 and 40: grundreligion, på sätt och vis ba
- Page 41 and 42: elever… en sån där period när
- Page 43 and 44: C-J: Vad säger du till kristna ida
- Page 45 and 46: Guds karta... och... för mig är d
- Page 47 and 48: troende... inom Svenska kyrkan, pre
- Page 49: väldigt nära kontakt med mina sl
tvingas arbeta mycket, barnen lämnas bort tidigt och där familjen inte respekteras. 63 Den<br />
västerländska kvinnan är ut<strong>nytt</strong>jad av kommersialismen. Hon fastnar <strong>till</strong> slut i ett självdestruktivt<br />
beteende. 64 Flera informanter uttrycker att i islam finns en sund balans vad gäller jämställdheten<br />
och kritiserar feminismen som gått för långt. En informant kontrasterar också kristendomens och<br />
islams syn på jämställdhet mellan könen: kyrkan har förtryckt kvinnor emedan islam står för<br />
jämlikhet inför Allah. 65 Män och kvinnor är nämligen lika mycket värda inför Gud men har olika<br />
roller. 66 Faktum är att det är väst som förtrycker kvinnor med dubbla budskap emedan den<br />
muslimska kvinnan i egentlig mening är frigjord. I islam slipper man sexfixeringen och kravet att<br />
ständigt vara attraktiv på marknaden – kvinnan får vara den hon är.<br />
Ännu ett motiv är resor och kulturmöten. En informant berättar om sin långresa <strong>till</strong> Indien på<br />
1970-talet. 67 Ytterligare andra nämner internationella flygplatser, tåg- och bussresor, ja även<br />
charterresor då man letat sig bortom turiststråken. 68 Inte sällan kombineras rörligheten med<br />
vidgade perspektiv; man möter nya människor och fascineras av exotisk kultur eller går med i<br />
dans- och musikgrupper. En informant lyfter fram grannskapet och bostadsområdet - närmare<br />
bestämt tvättstugan - som mötesplats. 69 Sultán Sjöqvist skriver att hennes informanter har<br />
anammat en muslimsk <strong>till</strong>hörighet kopplat <strong>till</strong> geografiska platser och vänskapsrelationer. 70 I<br />
berättelserna finns en tydlig kronologi inom vilken konvertiterna skapar mening kring platser och<br />
relationer där det inträffar vissa händelser som för dem närmare islam.<br />
Som en följd av denna rörlighet kommer ytterligare ett motiv som är mycket vanligt<br />
förekommande: romantiska relationer över etniska och religiösa gränser. Man möter sitt livs<br />
kärlek i ett islamskt land. Särskilt vanligt verkar kärleken mellan en svensk kvinna och en utländsk<br />
man med muslimsk bakgrund vara och som ofta är början på en andlig resa mot islam för<br />
kvinnans del. 71 En kvinnlig informant berättar att hon mötte mycket utländska män med<br />
muslimsk bakgrund på caféer och diskotek och tyckte det var spännande. 72 Endast i undantagsfall<br />
verkar det finnas någon form av tvång i detta – snarare har man sökt sig <strong>till</strong> islam på egen hand. 73<br />
<strong>Ett</strong> motiv som ibland nämns är synen på vetenskap, filosofi samt rationellt tänkande. Flera<br />
uttrycker beundran inför hela den arabiska världen och dess historia. Samtidigt riktar man kritik<br />
mot ett det allt vanligare avfallet från detta klassiska paradigm <strong>till</strong> förmån för ett västerländskt. En<br />
informant säger att hon attraherades av logiken i islam och fick svar som både hjärtat och hjärnan<br />
kunde acceptera. 74 En bidragande faktor tycks skolans neutralitet vara. En kvinnlig informant<br />
kom i kontakt med islam just i byte från en ”monokulturell” skola <strong>till</strong> en där det fanns många<br />
kulturer. 75<br />
I min uppsats är jag särskilt intresserad av att söka teologiska motiv för en konversion. I min<br />
analys av informanterna i litteraturen ser jag att civilisationskritiken är ett särskilt bärande motiv<br />
för konversionen. Men det är också vanligt med teologiska frågeställningar. Jag konstaterar dock<br />
63 Ibid, s123 samt Sultán Sjöqvist, 2006, s90.<br />
64 Otterbeck, 2010, s164.<br />
65 Månsson, 2002, s131.<br />
66 Se t ex Abdallah, 2010, s76.<br />
67 Månsson, 2002, s53.<br />
68 Sultán Sjöqvist, 2006, s71.<br />
69 Ibid, s68.<br />
70 Ibid, s65.<br />
71 Se t ex Gustafsson Figueroa, 2007, s136, 146 samt Roald, 2009, s113-121 för problematiken med kulturkrockar där<br />
konvertiten vill ta tron på allvar emedan partnern vill förbli kulturell muslim.<br />
72 Sultán Sjöqvist, 2006, s66.<br />
73 Ouis & Roald, 2003, s105.<br />
74 Abdallah, 2010, s137.<br />
75 Sultán Sjöqvist, 2006, s70.<br />
18
Change language