Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige

måste han ändå på något sätt känna glädje över det och släppa att detta är en dogm som han inte
accepterar. Han säger:
”Vad betyder islam? Ok - jag räknas till muslim men GÖR jag islam liksom?” Eller kristen:
”Handlar du på ett kristet sätt, tänker du på ett kristet sätt, lever du Kristus?” … Du kan
vara en god människa utan att vara en god muslim, men du kan ABSOLUT INTE vara en
god muslim utan att vara en god människa ... eller för all del kristen då.
9. Analys av informanternas konversionsmotiv
Jag kommer här att analysera de konversionsmotiv jag funnit hos mina informanter.
I min analys av informanternas uppväxt kan jag se en särskiljande faktor som genomgående är
ganska tydlig. Det är frågan om närhet eller distans till den kristna tron innan man blev muslim.
Jag uppfattar nämligen att motiven skiljer sig mellan informanter med uttalat kristen bakgrund
och de som kommer från en sekulär miljö. Exempelvis har Ibrahim helt naturligt haft en mer
djupgående brottningskamp med treenighetsbegreppet och Jesus som frälsare än Yusef. Ibrahim
lämnade inte kristendomen direkt utan sökte först vidare i andra teologiska riktingar än de
invanda. Genom katolicismen och gestalter som Wilfrid Stinissen försökte han göra en teologisk
syntes innan han till slut tog steget över till islam och sufismen som upplevdes inkluderande mot
andra religiösa tolkningar. Men Yusef avskrev kristendomen som meningsbärare långt innan sin
konversion till islam under sin socialistiska, ateistiska uppväxtmiljö. Det är först efter
konversionen som kristendomen i någon mening blivit intressant att relatera till igen. Exempelvis
säger Mehmed: ”När jag tänker tillbaks … jag hade varit i kyrkan många gånger men jag kände
aldrig Guds närvaro då. NU gör jag det som muslim på ett annat sätt (skratt)”.
I min analys av själva konversionen ser jag flera motiv men att civilisationskritiken är bärande
bland i princip alla informanterna (inte minst Mehmed och Yusef). Konvertiternas ofta uttryckta
besvikelse över sitt liv före islam förstärks av att det inte fanns någon permanent lösning på
livsproblemen. Som en röd tråd löper kritiken mot västvärlden, ibland förenad med kritik mot
hur kristendomen antingen påverkat vår civilisation negativt eller inte varit tillräckligt stark utan
gett efter för sekulära, materialistiska krafter. Mehmed uttrycker tydligt denna leda gentemot sitt
gamla sammanhang med festande och ytlighet – hela livsstilen var meningslös till slut. Ibrahim
kände detta redan i tonåren men valde senare i det militära att sluta dricka öl med kompisarna till
förmån för ett andligt sökande. Yusef har en delvis annan ingång. För honom var det en politisk
medvetenhet som satte igång ett andligt sökande men först efter att de politiska svaren känts
otillfredsställande. Men för dem alla framstår islam som ett helhetspaket med lösningar på livets
svåra frågor och lösningen på västvärldens problem. Min tolkning är att konversionen utgör en
symbolisk befrielseakt där man gör upp med negativa aspekter av sin ursprungskultur och
bakgrund. Man blir fri att söka sig nya vägar – också andliga. Ahmed framhåller t ex gång på gång
vikten av att ta ställning genom att så fort möjligt gå ur Svenska kyrkan. På motsvarande sätt
beskriver han också hur resan som slutligen tog honom till Marocko ledde till en avgörande
vändpunkt. Han fascinerades av hela den arabiska livsstilen och framhåller under intervjun att
han studerat arabiska och filosofi för att fördjupa sig i detta nya levnadssätt. Islam kommer sedan
in som en holistisk religion som innefattar alla aspekter av det nya livet för konvertiten. Här
förenas en känsla av mystik, etiska påbud, rationella svar och gemenskap med andra muslimer
(inte sällan konvertiter) som bildar ett slags motstånds- eller subkultur.
I min uppsats är jag särskilt intresserad av att söka teologiska motiv för en konversion. Mina fyra
informanter ger alla uttryck för teologiska frågeställningar som bärande motiv för sin konversion.
15