Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige

4. Disposition
Innehållsförteckningen i början beskriver min arbetsgång. Jag har valt att lägga upp arbetet i tre
delar. De inledande kapitlen handlar om problemformulering och metod. Sedan följer litteraturoch
intervjuanalyser. Slutligen diskussion, sammanfattning samt förslag till vidare forskning följt
av en bilaga.
5. Avgränsningar
Jag har genomgående sökt skilja på en kulturell och teologisk förståelse av religion väl medveten
om att dessa perspektiv ofta överlappar. Man kan inte vara aktivt troende utan att också ingå i en
kultur, men man kan vara kulturellt religiös utan att bära på en personlig tro. Mitt syfte är att
studera teologiska motiv bakom en konversion - inte integration, jämställdhet, kulturmöten osv.
En annan avgränsning rör den svenska kontexten och således har jag inte sökt informanter eller
forskning utanför Sveriges gränser. Till sist har jag p g a uppsatsens omfång gjort en avgränsning i
mängden litteratur samt antalet intervjuer.
6. Definitioner
Jag undviker arabiska lånord och använder de svenska varianterna istället. Jag diskuterar inte olika
muslimska riktningar utan talar om ”ett” islam som syftar på de grunder som majoriteten
muslimer bekänner sig till. På motsvarande sätt låter jag samlingsbeteckningarna ”kristen” och
”kyrka” stå för alla kristna samfund från de tre stora kyrkofamiljerna som grundar sig på de
gemensamma trosbekännelserna med start vid kyrkomötet i Nicea år 325.
7. Teologisk jämförelse mellan kristendom och islam
Den s k Abrahams barn-teologin 35 betonar en gemensam stamfader för judendom, kristendom
och islam men att sedan skedde en splittring via Ismael och Isak. 36 Religionshistorikern Christer
Hedin poängterar dock att det finns många likheter mellan dessa systerreligioner. 37 Jag menar att
trots överlappningar är det uppenbart att vi talar om tre olika religioner som de formats historiskt
sett. De facto finns skillnader religionerna emellan vilket konvertiter åt det ena eller andra hållet
är ett bevis på. Detta förtjänar att belysas teologiskt, vilket jag ämnar göra i denna uppsats. En av
de tydligaste gemensamma referenspunkterna är Jesus-gestalten. Jesus var jude men judendomen
accepterar inte hans anspråk på att vara Guds son och Messias. Däremot finns en ganska tydlig
islamsk bild av Jesus i Koranen. Det är allmänt erkänt att islam uppstod i en tid och på en plats
där Jesusgestalten var vida känd (trots olika kristologier i divergerande kristna samfund) . 38 Likaså
betonar islam att Muhammed hade en speciell närhet till Jesus och att ingen profet uppträdde
mellan dem (Jesus skulle då ha banat väg för Muhammed på ungefär samma sätt som Johannes
döparen Jesus). 39 Men samtidigt accepterar inte muslimer klassisk kristologi som de menar leder
till avgörande svårigheter. Följaktligen omgärdas Muhammeds och Koranens Jesus-beskrivningar
av polemik på ett sätt som inte gäller någon annan profet som dessa religioner har gemensamt. 40
35 För den som vill veta mer om islamska lärosatser, hänvisar jag till Att vara europeisk muslim av Tariq Ramadan,
Islamlexikonet av Jørgen Bæck Simonsen samt Islamologi – studiet av en religion med Jonas Otterbeck & Leif Stenberg
som redaktörer.
36 Hedin, 2004, s10, 27-28.
37 Ibid, s35-36.
38 Se Khalidi, 2002, s16-17. Han menar att det finns mycket kvar för kristna teologer att utforska: Jesusbilden i
Koranen, haditherna m.m.
39 Ibid, s53.
40 Ibid, s22.
9