Föräldraskap och akademisk karriär? - Internwebben - Karolinska ...

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 7 (33)
3 Tidigare studier om doktorander och
föräldraskap
Nyskapande och tillväxt är viktiga faktorer för att samhället ska kunna fungera
och utvecklas. Kvinnor och män inom akademin, deras kunskapsalstrande och
forskning, bidrar till en sådan utveckling och är därför en viktig samhällelig
satsning. Behovet av att ta tillvara på kunskap och kompetens hos båda könen är
en förutsättning för att nå högsta möjliga kvalitet på utbildning och forskning
som i sin tur leder till en god utveckling av det framtida samhället. Tidigare
studier visar dock på att möjligheterna för kvinnor och män att göra karriär inom
akademin inte alltid är en självklarhet utan att det finns ”könade” hinder på
vägen.
Olika villkor inom akademin
Sverige ses ofta som ett föregångsland när det gäller jämställdhet. Dock är
förhållandena inom utbildningsområdet inte alltid särskild jämställda och
akademin, liksom resten av samhället, präglas av olika villkor för kvinnor och
män. Att kvinnor och män gör könssegregerade val är en vanligt förekommande
beskrivning i studier och rapporter om vad som karaktäriserar det svenska
utbildningssystemet och arbetsmarknaden. Trots det faktum att kvinnor som
grupp når högre studieresultat än män under grundskole-, gymnasie- och
universitetsnivå samt att andelen högutbildade kvinnor ökar, återspeglas det inte
i representationen av kvinnor på högre befattningar. 27 Tydliga maktstrukturer
genomsyrar fortfarande vårt samhälle med olika villkor mellan könen vad gäller
karriär och löneutveckling.
I Högskoleverket (HSV) och Statistiska centralbyråns (SCB) rapport Kvinnor
och män i högskolan från 2008 framhålls det att könsfördelningen blir allt
snedare allt högre upp i den akademiska hierarkin, sned på så sätt att männen är i
majoritet. Det påpekas även att utvecklingen mot en jämn könsfördelning går
långsamt. Könsfördelningen generellt sett bland lärarna på universitet och
högskolor i Sverige är endast jämn i gruppen lektorer, medan den är ojämn på
professorsnivå. Dessutom framhålls det i rapporten att om andelen nyanställda
professorer som är kvinnor fortsätter att öka i samma takt som under de senaste
tio åren, beräknas 31 procent av professorerna vara kvinnor år 2030. Dock ser
utvecklingen inom det medicinska vetenskapsområdet mer positivt ut, liksom
inom humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområden, än inom
naturvetenskapligt och tekniskt vetenskapsområde. 28 Denna skillnad i utveckling
tycks bero på att det finns stora skillnader i könsfördelningen av nyexaminerade
27 HSV 2008. Kvinnor och män i högskolan, s. 76.
28 Ibid