Föräldraskap och akademisk karriär? - Internwebben - Karolinska ...

Föräldraskap och akademisk karriär?
En studie om föräldraskap bland doktorander på KI

Föräldraskap och akademisk karriär?
En studie om föräldraskap bland doktorander på KI
enligt handlingsplanen för likabehandling 2010-2012
Genomförd under hösten 2011 och våren 2012 av Catarina Lindqvist, praktikant vid KI
inom ramen för masterutbildning i statsvetenskap med inriktning mot politik och kön på
Stockholms universitet
i samarbete med Sylvie Garnbeck (personalavdelningen) och Silja Marit Zetterqvist
(avdelningen för forskning och forskarutbildning), båda likabehandlingssamordnare.
För fler exemplar, kontakta sylvie.garnbeck@ki.se

Föräldraskap och akademisk karriär?
En studie om föräldraskap bland doktorander på KI
Dnr 2863/2012-201
INNEHÅLL
1 Inledning ............................................................................................. 1
Likabehandling på KI ............................................................................ 1
Mål och syfte ........................................................................................ 2
Metod och material ............................................................................... 3
Tillvägagångssätt .................................................................................. 3
2 Regler kring föräldraledighet ............................................................. 4
Föräldralön ........................................................................................... 5
Föräldraledighet vid utbildningsbidrag .................................................. 5
Föräldraledighet vid utbildningsbidrag och assistentanställning ............ 5
Jämställdhetsbonus ............................................................................... 5
Doktorandernas finansiering och föräldraförsäkring ............................... 6
3 Tidigare studier om doktorander och föräldraskap ......................... 7
Olika villkor inom akademin .................................................................. 7
Jämn könsfördelning bland doktorander ............................................... 8
Få kvinnor på professorsnivå ................................................................ 9
Föräldraskap och doktorand ............................................................... 10
4 Doktoranders föräldrauttag vid KI ................................................... 11
5 Doktorand och förälder vid KI – intervjuresultat ............................ 12
Doktorandernas situation .................................................................... 12
Jämställdhet på KI .............................................................................. 16
Hanledarens roll ................................................................................. 18
Akademisk karriär ............................................................................... 20
Förälder och doktorand på KI ............................................................. 21
Arbetsgivarens attityder och bemötande ............................................. 25
Regelverk och information .................................................................. 26
6 Förslag på förbättringsåtgärder ...................................................... 27
Ökade krav på handledare ................................................................. 28
Information om rättigheter och skyldigheter ........................................ 28
Strukturer och tydligt regelverk ........................................................... 28
Anställningstrygghet ........................................................................... 28
Karriärvägledning ............................................................................... 29
Referenslista ......................................................................................... 30
Bilaga 1 .................................................................................................. 32

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 1 (33)
1 Inledning
Karolinska Institutet (KI) har som mål att vara ett av världens ledande
medicinska universitet med uppdrag att förbättra människors hälsa genom
forskning och utbildning. Alla studenter och anställda ska ges möjlighet att
utvecklas utifrån sina egna förutsättningar oberoende av exempelvis kön.
En viktig jämställdhetsfråga som påverkar kvinnor och mäns förutsättningar i
arbetslivet är föräldraskap och föräldraledighet. Undersökningar visar att långa
föräldraledighetsperioder har särskilt negativ påverkan på kvinnors karriär och
inkomstutveckling. 1 I doktorandgruppen på KI är kvinnor och män föräldrar i
lika stor utsträckning men statistik visar att föräldrauttag bland doktorander vid
KI följer den könsobalans som råder i resten av samhället. Kvinnor i
doktorandgruppen står för en absolut majoritet av föräldrauttag, vilket antas ha
en negativ påverkan på kvinnors fortsatta karriär.
I denna studie om föräldraskap bland doktorander på KI ges en bild av hur
doktorander ser på sin situation som doktorand på KI – i fråga om stress, krav
och arbetsbelastning. I studien undersöks hur doktoranderna ser på
forskarutbildning i kombination med föräldraskap, vilka möjligheter och hinder
som tycks finnas. Utifrån de resultat som redovisas i rapporten föreslås slutligen
ett antal konkreta förbättringsåtgärder som KI kan genomföra för att
doktorander, kvinnor som män, ska ges samma möjlighet att fortsätta sin
akademiska karriär och samtidigt vara föräldrar.
Inledningsvis (kap 1) beskrivs hur likabehandlingsarbetet bedrivs på KI, vilka
mål och riktlinjer som styr likabehandlingsarbetet och syftet med denna studie.
Därefter redovisas hur studien har genomförts, tillvägagångssätt och eventuella
begränsningar som uppstått under tidens gång. Sedan (kap 2) följer ett avsnitt
med KIs regelverk vid föräldraledighet samt doktorandernas finansiering och
föräldraförsäkring. Därefter (kap 3) ges en översikt av studier, forskning och
rapporter inom området följt av en statistisk sammanställning av föräldrauttag
vid KI (kap 4). Slutligen (kap 5) redovisas intervjuresultaten och i ett avslutande
avsnitt (kap 6) finns förslag på konkreta åtgärder.
Likabehandling på KI
På KI samordnas likabehandlingsarbetet av kommittén för likabehandling som
har i uppdrag att driva ett strategiskt förändringsarbete. Likabehandlingsarbetet
utgår från diskrimineringslagen 2 och var tredje år sammanställs en plan för hur
likabehandlingsarbetet ska bedrivas. KIs handlingsplan för likabehandling
1 Diskrimineringsombudsmannen (DO) 2004. Föräldraskap: Kunskap- och nulägesrapport, s. 5.
2 För definition av diskrimineringsgrunderna se Diskrimineringslag (2008:567), 1 kap. § 5.

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 2 (33)
omfattar samtliga anställda och studenter på grundnivå, avancerad nivå och
forskarnivå. I planen framgår det bland annat att KIs verksamhet ska präglas av;
ett etiskt förhållningssätt; av tilltro och stöd till alla medarbetares och studenters
initiativ, kreativitet, självständighet och kompetens; av gott ledarskap; av
jämställdhet och mångfald och ledarskap som visar vägen när det gäller KIs
värderingar. 3 En av riktlinjerna i handlingsplanen för likabehandling är att KI
ska vara en attraktiv arbets- och studieplats där kvinnor och män ges samma
möjlighet att förena arbete, studier och föräldraskap och där båda könen
uppmuntras att i samma utsträckning utnyttja rätten till föräldraledighet. 4
Handlingsplanen för likabehandling omfattar ett antal mål och aktiva åtgärder
som kommer att genomföras under perioden 2010-2012. Ett av dessa mål
handlar om att förbättra möjligheterna för båda könen att förena arbete och
föräldraskap och utjämna könsobalansen vid utnyttjandet av rätten till
föräldraledighet. Detta mål syftar bland annat till att påverka genomsnittsuttaget
av föräldraledighet så att det blir ett jämnare uttag mellan könen, jämfört med
2010 års siffror. Båda könen ska ha samma karriärmöjligheter och utnyttja sina
rättigheter i samband med föräldraskap i samma utsträckning. Detta betraktas
som en kvalitetsfråga. I nuläget råder det en könsobalans i uttag av
föräldraledighet. 5
Mål och syfte
Hypotesen för studien är att föräldraskap och föräldraledighet är en av flera
faktorer som påverkar könsobalansen bland professorerna. Bland doktoranderna
på KI är könsfördelningen något ojämn då kvinnor är i majoritet med 62
procent 6 , medan männen är i majoritet på den högsta akademiska befattningen,
professorsnivån. 7 Doktorandperioden är en kritisk period då många både får
barn och samtidigt lägger grunden för sin akademiska karriär. Bland
doktoranderna på KI står kvinnor för den övervägande delen av uttaget av
föräldraledighet, trots att kvinnor och män har barn (under 18 år) i lika stor
utsträckning. 8 Detta kan få konsekvenser för kvinnors fortsatta akademiska
karriär. Syftet med studien är att få en bild av hur doktoranderna själva ser på sin
3 KI 2009. Strategi 2012, Karolinska Institutets utvecklingsstrategi 2010 – 2012.
4 KI 2010. Handlingsplan för likabehandling.
5 Ibid
6 Av totalt 2 133 doktorander (≥ 10% aktivitet) var kvinnor representerade med 62 procent och
män 38 procent 2011, KI 2012. Karolinska Institutets årsredovisning 2011, s. 6.
7 Av totalt 347 professorer var kvinnor representerade med 26 procent och män 74 procent 2011,
KI 2012. Karolinska Institutets årsredovisning 2011, s. 6.
8 KI 2010. Exit poll 2009, Sammanställning av enkätsvar från doktorander vid Karolinska
Institutet 2009, s. 7. I sammanställningen framgår det att hälften av de svarande har barn under
18 år och där andelen kvinnor som har barn under 18 år är högre (52 procent) än andelen män
(48 procent) i samma situation. 2008 var förhållandet det motsatta, då större andel bland männen
hade barn under 18 år.

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 3 (33)
situation och vad KI kan göra för att förbättra möjligheten att kombinera
föräldraskap och forskarkarriär.
Metod och material
Studiens kvantitativa del består av statistik hämtad från KIs personal- och
lönesystem Primula och KIs årsredovisning 2011. Rapporten omfattar underlag
gällande antal verksamma doktorander vid KI, fördelningen mellan könen och
fördelningen av olika finansieringstyper bland doktoranderna. I studien har även
undersökts doktoranders föräldrauttag och hur fördelningen ser ut mellan könen.
Denna statistik har hämtats från år 2001, 2006 och 2011 för att på så sätt få en
uppfattning om fördelningen eventuellt har förändrats över en tioårsperiod.
Materialet för den kvalitativa delen av studien utgörs av djupintervjuer. Metoden
har valts för att upptäcka och identifiera okända eller otillräckligt kända
företeelser och eventuella mönster avseende doktorander och föräldraskap.
Intervjuerna har haft en semistrukturerad form där den intervjuade tillfrågats om
ett antal frågeområden, där frågeföljden och ordanalysen avgjorts av
intervjusituationen och informantens svar. Frågorna som ställts har varit öppna
och gett informanterna lika chans att säga sin åsikt om samma frågeområde.
Materialet för studien består, förutom intervjuer och statistik, av tidigare
forskning på området i form av rapporter från Tjänstemännens Centralorganisation
(TCO), Högskoleverket, Statistiska Centralbyrån, Diskrimineringsombudsmannen
och Sveriges doktorandförening i samarbete med Sveriges
förenade studentkårer. Information har även hämtats från Försäkringskassans
och KIs hemsidor gällande regler kring föräldraskap och anställning samt KIs
likabehandlingsplan.
Tillvägagångssätt
Vi har intervjuat 23 informanter, varav 20 doktorander och tre professorer som
även verkar som handledare. Av doktoranderna är 15 kvinnor och fem män och
av professorerna är två kvinnor och en man. Urvalet av doktorander har skett
slumpmässigt och inte följt något bestämt mönster. Doktoranderna har
kontaktats per telefon och informerats om studien med en förfrågan om att ställa
upp på en djupintervju. En del av doktoranderna har själva kontaktat oss efter att
ha fått ett mejlutskick om studien. De intervjuade professorerna har blivit
kontaktade då vi har hört positiva synpunkter om just de institutioner de verkar
på. Det har varit mycket värdefullt att få ta del av deras åsikter och erfarenheter.
Förutom kön finns det en spridning bland de intervjuade doktoranderna gällande
ålder, utbildningsbakgrund, tillhörande institution, om de har barn eller inte och
sexuell läggning. Den yngsta intervjuade doktoranden är 25 år och den äldsta

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 4 (33)
har fyllt 50 år. Ungefär hälften har ett eller flera barn. De intervjuade
doktoranderna har kommit olika långt i sin utbildning och knappt hälften är
kliniker. Några intervjuade doktorander har sin utbildningsbakgrund från ett
annat land än Sverige.
Intervjuerna har pågått i ca en timme. Vi har utgått från ett frågeschema med
frågor inriktade på fyra olika områden; doktorandernas situation/karriär/framtid,
arbetsgivarens attityder och bemötande, regelverk samt förslag till förbättringar
(se Bilaga 1). Frågorna har inte ställts på exakt samma sätt vid varje intervju,
men har berört de fyra olika områdena. Inspelning har skett vid intervjuerna och
vi har varit tydliga med att det ska råda absolut anonymitet förutom den
intervjuades kön då det kan anses vara en viktig uppgift för tolkning av
intervjusvaren.
2 Regler kring föräldraledighet
De regler som finns vid KI gällande föräldraledighet regleras av föräldraledighetslagen,
9 ALFA 10 och lokalt avtal om föräldralön. Som anställd
doktorand har man rätt till; hel ledighet till dess att barnet är 18 månader; hel
ledighet i övrigt medan hel föräldrapenning erhålls; hel, halv, fjärdedels
respektive åttondels ledighet när föräldrapenning tas ut på respektive nivå samt
arbetstidsförkortning med 25 procent till utgången av det skolår barnet fyller
tolv år. 11
Anmälan om föräldraledighet ska göras två månader innan beräknad nedkomst
och omfattar hela den tid som ledigheten avser, vilket innebär att även semester
ska planeras in. Planeringen ska ske i samråd med arbetsgivaren. Minst 20
semesterdagar per år ska tas ut. Föräldraledighet får delas upp på högst tre
perioder per kalenderår om inte arbetsgivare och arbetstagare kommer överens
om något annat. Ändras omfattningen på ledigheten räknas det som en ny
period. Syftet med planeringen är att arbetsgivarens verksamhet ska fungera.
Den anställde ska själv begära föräldrapenning från Försäkringskassan. KI gör
helt löneavdrag. 12
9 Föräldraledighetslagen (1995:584) reglerar arbetstagares rätt som förälder att vara ledig från
sin anställning. Lagen säger att man har rätt att vara föräldraledig ifrån din anställning i 18
månader. Längre föräldraledighet än 18 månader är möjlig om det finns inskrivet i kollektivavtal
eller om arbetsgivaren beviljar det. Har man föräldrapenningdagar kvar har man rätt att vara
ledig när man tar ut dessa till dess barnet fyller åtta år.
10 ALFA 2008. Allmänt löne- och förmånsavtal. (Centrala avtal 2008:1).
11 KI 2012. Personalhandboken – Information till anställda vid Karolinska Institutet, s. 12-13.
12 Ibid

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 5 (33)
Föräldralön
En arbetstagare som är ledig för barns födelse eller vård av adoptivbarn har rätt
till föräldralön från KI. För att en arbetstagare ska erhålla föräldralön ska denne
ha varit anställd hos KI minst 90 dagar innan begärd ledighet. Nyanställda med
barn under 36 månader har rätt till tillfällen med föräldralön som motsvarar 92
procent av dagarna de har kvar hos Försäkringskassan. 13
Föräldralön utgår med 10 procent av daglönen vid högst 360 tillfällen och längst
till dess barnet är 36 månader. För adoptivbarn avses 36 månader från det att
barnet kommit i adoptivförälderns vård. Med ordet tillfällen förstås att om en
anställd väljer att vara föräldraledig på deltid går det åt sju tillfällen per vecka. 14
Föräldraledighet vid utbildningsbidrag
Doktorander med utbildningsbidrag har rätt att behålla utbildningsbidraget
och/eller ta ut föräldrapenning under 360 dagar på grundnivå samt 90 dagar på
lägstanivå. Dessa doktorander har inte rätt till föräldralön. 15 Om ersättning utgår
från Försäkringskassan då föräldrapenning enligt grundnivån utbetalas reduceras
utbildningsbidraget med motsvarande belopp. 16
Föräldraledighet vid utbildningsbidrag och
assistentanställning
Doktorander med utbildningsbidrag och kombinerad assistentanställning har rätt
att behålla utbildningsbidraget och/eller ta ut föräldrapenning enligt
Försäkringskassans regler. Dessa doktorander har även rätt till föräldralön på sin
assistentanställning. 17 Om ersättning utgår från Försäkringskassan då föräldrapenning
enligt grundnivån utbetalas, reduceras utbildningsbidraget med
motsvarande belopp. 18
Jämställdhetsbonus
Jämställdhetsbonusen är del av föräldraförsäkringen och infördes av regeringen
1 juli 2008 med syfte att förbättra förutsättningarna för män och kvinnor att dela
mer lika på föräldraledigheten och ta ett jämlikt ansvar för föräldraskapet. Detta
för att förbättra förutsättningarna för jämställdhet vad gäller såväl
föräldraledighet som deltagande i arbetslivet. 19 Jämställdhetsbonusen är en
13 KI 2012. Personalhandboken – Information till anställda vid Karolinska Institutet, s. 12-13.
14 Ibid
15 KI 2012. Förmåner för doktorander vid sjukdom och föräldraledighet, s.3.
16 Förordning (1995:938) om utbildningsbidrag för doktorander 11 §
17 KI 2012. Förmåner för doktorander vid sjukdom och föräldraledighet, s.3.
18 Förordning (1995:938) om utbildningsbidrag för doktorander 11 §
19 Regeringen 2007. Jämställdhetsbonus – föräldrapolitisk reform.

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 6 (33)
summa pengar i form av ett skatteavdrag som föräldrar kan få året efter
ledigheten. Ju jämnare föräldrarna delar på dagarna, desto större blir bonusen.
Det är först när den föräldern som tagit ut lägst antal dagar tar ut
föräldrapenning som jämställdhetsbonusen betalas ut. För att få jämställdhetsbonus
krävs gemensam vårdnad om barnet när föräldrapenning tas ut. 20
Doktorandernas finansiering och föräldraförsäkring
Som framgår av ovanstående redovisning av regelverket kring föräldraledigheten
ser förutsättningarna olika ut beroende på finansieringsform.
Anställda doktorander har rätt till föräldrapenning i enlighet med
socialförsäkringssystemet/Försäkringskassans regler om uttag. Doktorander med
utbildningsbidrag omfattas inte av dessa regler då de inte är anställda, men de
har rätt till en förlängning av sitt utbildningsbidrag vid föräldraledighet i
enlighet med gällande regelverk. 21 Utbildningsbidrag för doktorander ses ibland
som något problematisk då det innebär att man helt eller delvis ställs utanför
socialförsäkringssystemet. Har man som doktorand en finansiering bestående av
ett externt stipendium har man inte heller rätt till föräldrapenning och står
därmed också helt utanför socialförsäkringssystemet. 22
Som doktorand med utbildningsbidrag kan man även ha en så kallad assistentanställning
upp till 40 procent. 23 Det är inte ovanligt med lägre nivåer, som 5-20
procent. Enligt KIs lokala avtal om löner bör en heltidsdoktorand med
utbildningsbidrag ha en assistentanställning om minst 10 procent. 24 Assistenttjänst
ger samma förmåner som andra anställningar men blir låg på grund av den
begränsade omfattningen. Detta i sin tur leder till att ersättningsnivån blir låg. 25
I Sveriges doktorandförening (SDF) och Sveriges förenade studentkårers (SFS)
rapport Doktorander bör vara anställda menar man att det är högst felaktigt att
en doktorands ekonomi och möjligheterna att bilda familj ska bero på hur pass
väl finansierat doktorandprojektet är. I många forskargrupper arbetar
doktorander med olika finansieringsformer sida vid sida med liknande eller till
och med samma uppgifter. SDF och SFS menar att det är mycket problematiskt
att lön och sociala villkor kan vara helt olika för doktorander som utför samma
typ av arbete inom samma forskargrupp. 26
20 Försäkringskassans webbplats för privatperson – förälder.
21
KI 2012. Förmåner för doktorander vid sjukdom och föräldraledighet, s.3.
22 Sveriges doktorandförening (SDF) och Sveriges förenade studentkårer (SFS), Doktorander
bör vara anställda.
23 Svensk författningssamling 1998. Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100).
24 KI 2011. Bilaga 1 till lokalt kollektivavtal om löner m.
25 Sveriges doktorandförening (SDF) och Sveriges förenade studentkårer (SFS), Doktorander
bör vara anställda.
26 Ibid

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 7 (33)
3 Tidigare studier om doktorander och
föräldraskap
Nyskapande och tillväxt är viktiga faktorer för att samhället ska kunna fungera
och utvecklas. Kvinnor och män inom akademin, deras kunskapsalstrande och
forskning, bidrar till en sådan utveckling och är därför en viktig samhällelig
satsning. Behovet av att ta tillvara på kunskap och kompetens hos båda könen är
en förutsättning för att nå högsta möjliga kvalitet på utbildning och forskning
som i sin tur leder till en god utveckling av det framtida samhället. Tidigare
studier visar dock på att möjligheterna för kvinnor och män att göra karriär inom
akademin inte alltid är en självklarhet utan att det finns ”könade” hinder på
vägen.
Olika villkor inom akademin
Sverige ses ofta som ett föregångsland när det gäller jämställdhet. Dock är
förhållandena inom utbildningsområdet inte alltid särskild jämställda och
akademin, liksom resten av samhället, präglas av olika villkor för kvinnor och
män. Att kvinnor och män gör könssegregerade val är en vanligt förekommande
beskrivning i studier och rapporter om vad som karaktäriserar det svenska
utbildningssystemet och arbetsmarknaden. Trots det faktum att kvinnor som
grupp når högre studieresultat än män under grundskole-, gymnasie- och
universitetsnivå samt att andelen högutbildade kvinnor ökar, återspeglas det inte
i representationen av kvinnor på högre befattningar. 27 Tydliga maktstrukturer
genomsyrar fortfarande vårt samhälle med olika villkor mellan könen vad gäller
karriär och löneutveckling.
I Högskoleverket (HSV) och Statistiska centralbyråns (SCB) rapport Kvinnor
och män i högskolan från 2008 framhålls det att könsfördelningen blir allt
snedare allt högre upp i den akademiska hierarkin, sned på så sätt att männen är i
majoritet. Det påpekas även att utvecklingen mot en jämn könsfördelning går
långsamt. Könsfördelningen generellt sett bland lärarna på universitet och
högskolor i Sverige är endast jämn i gruppen lektorer, medan den är ojämn på
professorsnivå. Dessutom framhålls det i rapporten att om andelen nyanställda
professorer som är kvinnor fortsätter att öka i samma takt som under de senaste
tio åren, beräknas 31 procent av professorerna vara kvinnor år 2030. Dock ser
utvecklingen inom det medicinska vetenskapsområdet mer positivt ut, liksom
inom humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområden, än inom
naturvetenskapligt och tekniskt vetenskapsområde. 28 Denna skillnad i utveckling
tycks bero på att det finns stora skillnader i könsfördelningen av nyexaminerade
27 HSV 2008. Kvinnor och män i högskolan, s. 76.
28 Ibid

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 8 (33)
mellan vetenskapsområdena. Kvinnor är exempelvis i majoritet inom de
medicinska ämnena, medan en klar majoritet bland de examinerade inom
teknikvetenskap är män. 29
Jämn könsfördelning bland doktorander
Bland nyantagna doktorander har kvinnorna ökat starkt i antal och sedan 1986
har det skett en fördubbling av antalet kvinnor inom doktorandgruppen. Även
antalet män har ökat i denna kategori, men inte i samma utsträckning.
Uppgången i antalet doktorander som är kvinnor har därmed lett till att det idag
råder en jämn könsfördelning bland doktorander på svenska universitet och
högskolor, men det skiljer sig mellan olika vetenskapsområden. En särskild
ökning av kvinnor ses inom det medicinska vetenskapsområdet. Antalet män
inom kategorin nybörjardoktorander har legat konstant sedan 1986 med 300-400
i antal, medan nybörjardoktorander som är kvinnor har ökat markant från att år
1986 vara 150 i antal till att det år 2003 fanns 600 nybörjare. 30 Att det finns
många kvinnor bland nybörjardoktorander inom de medicinska ämnena har en
naturlig koppling till att majoriteten av dem som examineras inom de
medicinska grundutbildningarna numera är kvinnor. 31
Under 2011 fanns det vid KI 2 133 aktiva doktorander. Av dessa var 544
doktorander anställda och 340 doktorander hade utbildningsbidrag. Av de
anställda doktoranderna var 62 procent kvinnor och 38 procent män. 32 Dessa
siffror, både i det totala antalet doktorander i de två olika grupperna och antalet
kvinnor och män, har i stort sett varit konstant under de senaste fem åren (se
figur 1). 33
29 HSV 2008. Kvinnor och män i högskolan, s. 68.
30 Ibid, s. 65.
31 Ibid, s. 66.
32 KI 2012. Karolinska Institutets årsredovisning 2011, s. 5.
33 Ibid

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 9 (33)
100%
Antal doktorander på KI
90%
80%
70%
60%
50%
40%
Kvinnor
Män
30%
20%
10%
0%
2011 2010 2009 2008 2007
Figur 1
Få kvinnor på professorsnivå
Medan det inom akademin generellt sett råder en jämn könsfördelning bland
doktorander ändrar det riktning på professorsnivån till att kvinnor endast finns
representerade med 20 procent på en nationell nivå. Av de 347 verksamma
professorer som finns vid KI är endast 26 procent kvinnor. 34 Kvinnornas karriär
fortsätter alltså av en eller annan orsak inte till professorsnivån i samma
utsträckning som männens karriär.
Denna ojämna könsfördelning bland professorer har ibland förklarats med att
antalet doktorsexaminerade kvinnor tidigare varit för låg. I HSVs rapport
Kvinnor och män i högskolan framhålls det dock att en sådan förklaring inte är
tillräcklig. Där menas det att könsfördelningen bland professorer skulle varit
jämnare om kvinnorna som doktorerade under åttiotalet gjort samma karriär som
männen. Av de som doktorerade mellan 1980 och 1991 har männen i större
utsträckning än kvinnorna anställts som professorer vid svenska lärosäten. I
rapporten förklaras det även att kvinnor inte finns representerade i samma
utsträckning som männen till viss del finner sin förklaring i att kvinnorna
generellt var äldre än männen när de doktorerade vilket hänger samman med att
kvinnor framför allt doktorerar inom de områden där forskarstuderande över lag
är äldre. Även barnafödande och föräldraledighet framhålls som en orsak. Men
34 KI 2012. Karolinska Institutets årsredovisning 2011, s. 6.

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 10 (33)
trots att ålderskillnaden tas i beaktande har en större andel av männen än
kvinnorna anställts som professorer. 35
Föräldraskap och doktorand
Att doktorander ofta upplever svårigheter att kombinera föräldraskap med sina
studier framgår i en rapport som Statstjänstemannaförbundet sammanställt
tillsammans med TCO. I rapporten framhålls forskarstudierna och de rådande
forskaridealen som orsak till att doktorandföräldrar avstår från att ta ut
föräldraledighet. 36 I Diskrimineringsombudsmannens (DO) (då Jämställdhetsombudsmannen)
rapport Föräldraskap – Kunskaps- och nulägesrapport från
2004 framgår att unga kvinnor och män i stort sett har samma förutsättningar på
arbetsmarknaden till dess att de blir föräldrar. Då kvinnor tar ut mer
föräldraledighet, vabbar mer och arbetar deltid i större utsträckning missgynnas
kvinnor av arbetsgivaren under åren som småbarnsförälder. När barnen är vuxna
har kvinnorna svårt att ta igen det försprång männen har på arbetsmarknaden. 37
Det innebär, enligt rapporten, ”[...] att långa föräldraledighetsperioder är
negativt särskilt för kvinnors karriär- och inkomstutveckling, för en jämställd
fördelning av ansvar för barn och hushållsarbete, samt riskerar att leda till
arbetslöshet för den som varit långledig.” 38
Det framgår även i rapporten att kvinnor upplever en högre grad av stress än
män i försöket att förena barn och arbete, men att män som tar ut allt mer
föräldraledighet också upplever en ökad stress än män som tar ut lite eller ingen
föräldraledighet alls. 39 Ur ett samhällsperspektiv ses kvinnor och deras mammaledighet
som en självklarhet och ett icke förhandlingsbart ansvar medan män
fritt kan välja hur mycket ansvar de vill ägna pappaledigheten. 40
Det har de senaste åren skett en ökning av mäns uttag av föräldraledighet och
TCOs Pappaindex 2011 visar att de pappor som tar ut föräldraförsäkring är
föräldralediga något längre än tidigare. Men trots att det skett en ökning av mäns
uttag av föräldraledighet är fördelningen mellan män och kvinnor fortfarande
ojämn. 41 Kvinnor tar ut den större delen av föräldradagarna, rättare sagt drygt tre
fjärdedelar medan män endast tar ut en mindre del och en mindre grupp män tar
inte ut någon föräldraledighet alls. Utvecklingen mot en jämnare fördelning av
föräldrauttag går långsamt.
35 HSV 2008. Kvinnor och män i högskolan, s. 84.
36 Statstjänstemannaförbundet och TCO 2006. Livet som doktorand – en rapport om
forskarstuderandes livssituation, s. 8.
37 DO 2006. Föräldraskap – kunskaps- och nulägesrapport, s. 24.
38 Ibid, s. 5.
39 Ibid
40 Ibid, s. 6.
41 Försäkringskassan 2011. Föräldrapenning – Båda föräldrarnas försäkring? och TCO 2012.
Pappaindex 2011, s. 9-10.

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 11 (33)
TCOs granskning visar att en jämnare fördelning av föräldraledigheten är en
viktig insats för jämställdheten. Den sneda fördelningen speglar
jämställdhetsproblematiken och samhällets förväntningar på kvinnor att ta det
största ansvaret för hem och barn. Då kvinnor tar ut den större delen av
föräldraledigheten i samband med barns födelse liksom vid vård av sjukt barn
halkar de efter i arbetslivet och försämrar möjligheterna för löneutveckling och
karriär. 42
4 Doktoranders föräldrauttag vid KI
Statistiken visar att det är kvinnorna bland anställda doktorander och
doktorander med utbildningsbidrag/assistenttjänst som tar ut en majoritet av
föräldraledigheten. Vi har tittat på tre olika år med fem års intervall; 2001, 2006
och 2011. Under samtliga år har kvinnorna varit i majoritet räknat i antal
personer, tillfällen och dagar. 43
År 2011 var totalt 867 doktorander verksamma vid KI. 189 doktorander
(22 procent) tog ut föräldraledighet. Könsfördelningen var 42 män (22 procent)
och 147 kvinnor (78 procent). Tillsammans tog de ut föräldraledighet vid 27 397
tillfällen 44 där männen stod för 13 procent av tillfällena och kvinnorna för 87
procent.
Tittar man fem år tillbaka i tiden, år 2006, var totalt 830 doktorander verksamma
vid KI. 109 doktorander (dvs. 13 procent) tog ut föräldraledighet. Könsfördelningen
var 13 män (12 procent) och hela 96 kvinnor (88 procent).
Tillsammans tog de ut föräldraledighet vid 18 748 tillfällen där männen stod för
9 procent av tillfällena och kvinnorna 91 procent.
Ser man tio år tillbaka, år 2001, var totalt 702 doktorander verksamma vid KI.
70 doktorander (dvs. 10 procent). Könsfördelningen var nio män (13 procent)
och 61 kvinnor (87 procent). Tillsammans tog de ut föräldraledighet vid 11 625
tillfällen där männen stod för 6 procent av tillfällena och kvinnorna 94 procent.
Sammantaget kan vi se en ökning med 12 procent från 2001 till 2011 i antalet
doktorander som har tagit ut föräldraledighet i förhållande till antalet
verksamma doktorander. Det har även skett en procentuell ökning (9 procent) i
antalet män i doktorandgruppen som tagit ut föräldraledighet. Likaså har det
42 TCO 2012. Pappaindex 2011, s. 9-10.
43 Statistik hämtad från KIs Personal- och lönesystem Primula 2012.
44 Ett tillfälle räknas som ledighet vid heldag eller del av dag.

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 12 (33)
skett en ökning (från 6 procent 2001 till 13 procent 2011) i antalet tillfällen som
män i doktorandgruppen har tagit ut.
Föräldrauttag bland KIs doktorander
2001 2006 2011
Personer (% av alla doktorander) 70 (10 %) 109 (13 %) 189 (22 %)
- kvinnor 61 (87 %) 96 (88 %) 147 (78 %)
- män 9 (13 %) 13 (12 %) 42 (22 %)
Tillfällen 11 625 18 748 27 397
- kvinnor 10 911 (94 %) 17 143 (91 %) 23 701 (87 %)
- män 714 (6 %) 1 605 (9 %) 3 696 (13 %)
Figur 2
5 Doktorand och förälder vid KI – intervjuresultat
Nedan följer ett avsnitt med en sammanfattning med referat och citat från
intervjuerna med doktorander och professorer. Avsnittet är uppdelat i åtta olika
teman; doktorandernas situation, jämställdhet på KI, handledarens roll,
akademisk karriär, föräldraskap på KI, arbetsgivarens attityder och bemötande,
regelverk samt förslag på förbättringsåtgärder (se bilaga 1).
Doktorandernas situation
Den generella bilden som doktoranderna beskriver kring deras situation som
doktorand på KI är positiv. Visserligen innebär forskarutbildningen hårt arbete,
men det beskrivs som något det funnits en medvetenhet om innan de började.
Doktoranderna ger en bild av att det allmänna klimatet och miljön är god. De
flesta har bra relationer med sina kollegor och handledare och många upplever
att det finns en god gemenskap i den forskargrupp de verkar i, men att det också
beror på vilken institution de är verksamma vid. Så här beskriver en doktorand
sin situation:
”Spontant känns det väldigt bra. Det är en jättebra arbetsplats, åtminstone
på vår institution och vår avdelning… och allmänt är det en väldigt bra
grupp och en väldigt bra stämning… det uppehålls ju någon slags
professionalism men samtidigt kan vi vara goda vänner med varandra och
funktionera.” (doktorand, man)

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 13 (33)
Många påpekar att upplevelsen av arbetsbelastningen och stressen är individuell
och beror många gånger på hur mycket ansvar doktoranden lägger på sig själv.
En doktorand beskriver att det kan vara ett problem ibland, eftersom det blir så
olika bland doktoranderna när det gäller hur mycket arbete personer tar på sig,
exempelvis administrativt arbete. Och särskilt ambitiösa tjejer har en tendens att
ta på sig mycket extra uppgifter. Hon säger:
”… det är jätteolika, för då vissa doktorander har tagit på sig ganska
mycket sådana bitar medan andra nästan ingenting. Och det är ett jättesvårt
problem, för det känns så ibland orättvist samtidigt som det är kul för de
som är insatta, så blir det väldigt mycket jobb ibland. Ja, är man ambitiös
så, och framförallt ambitiösa tjejer – som det så ofta är – så kan det bli
väldigt, väldigt mycket. Och det finns hur mycket som helst att göra i vår
grupp, det tar aldrig slut liksom.” (doktorand, kvinna)
Trots att många beskriver arbetsmiljön och klimatet som bra beskrivs KI allt
som oftast som en miljö som är väldigt resultatinriktat och konkurrensutsatt,
vilket skapar en press på doktoranderna att snabbt leverera och publicera
resultat. Två doktorander uttrycker sig så här:
”Det är ju lite tradition på vår institution att är man doktorand så ska man
jobba hela tiden, och jag försökte lite men det funkar inte för mig så nu har
jag bestämt mig, och ja, det är klart jag kan jobba mer under vissa perioder
men inte hela tiden. Vi får se om det bär eller brister. Även om jag inte
väljer familj så vill jag inte ha ett liv som bara består av jobb… det är det
inte värt i längden.” (doktorand, kvinna)
”Jag tycker nästan att det finns en förväntan, så här att, det hör jag ibland
att ’ni är ingen riktig doktorand om du inte jobbar häcken av dig och om
du inte sitter där på kvällarna’… man får nästan lite dåligt samvete om
man inte går hem klockan nio på kvällen, tre dagar i veckan liksom. Men
det kanske är man själv… men någonstans kommer det ju ifrån att man
måste.” (doktorand, kvinna)
Den resultatinriktade miljön är något som inte bara doktoranderna upplever utan
något som även är högst påtaglig för de intervjuade professorerna. En professor
beskriver i positiva ordalag att det skett en utveckling på KI under de senaste
decennierna där hela forskningen på ett tydligt sätt har professionaliserats och
internationaliserats och där det finns en tydligare fokus på ekonomiska intressen,
som exempelvis patent. Han menar även att det i och med den utvecklingen som
skett på KI har lett till att frågor gällande etiska regler och arbetsmiljöfrågor har
blivit viktigare, vilket han menar inte fanns förr och att en sådan utveckling är
positiv.

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 14 (33)
Dock har utvecklingen mot en mer resultatinriktad miljö även fört med sig större
krav på professorerna. Det framgår i intervjuerna att även de upplever att det
finns en ständig press på dem att producera goda forskningsresultat och söka
anslag. Så här beskriver en professor det:
”Det tänker man i stort sätt på varje sekund hela dagarna. Det är ett väldigt
dominerande inslag, på gott och ont. Det driver en framåt men också lite
ångestskapande så där. Ångest kanske är ett starkt ord, men… jag är lite
orolig.” (professor, man)
Samtliga doktorander uttrycker det som något positivt att de i och med sina
doktorandstudier har flexibla arbetstider på KI, och att det i sin tur innebär en
frihet. Det gör att doktoranderna själva kan planera när de ska jobba och har
möjlighet att jobba hemifrån, vilket samtliga värderar högt. Men samtidigt som
det är något positivt kan det även innebära nackdelar:
”I och med att man har en sådan flexibilitet kommer det också det här att
man aldrig är riktigt ledig och det är väl det enda där man kan känna
liksom att om man hade haft ett vanligt jobb… och jobbat nio till fem och
är ledig när man är ledig… just det att man aldrig riktigt känner sig riktigt
ledig, även om det är semester eller jullov så har man alltid i bakhuvudet
att egentligen borde jag nog läsa det där pappret… något ständigt dåligt
samvete så där.” (doktorand, kvinna)
Doktorandstudierna kan också innebära extraarbete, som exempelvis
administrativt arbete, vilket egentligen inte ingår i en doktorands uppgifter och
studier. Ingen doktorand menar att det är ett påtagligt problem för dem
personligen och många menar att det är beroende på vilken grupp de ingår i,
arbetsbelastningen i gruppen och vilken handledare de har. Dock menar en del
kvinnor att de ibland kan reagera på frågor de kan få angående administrativt
arbete och undrar om det skulle ha ställts samma fråga till en man. På frågan om
det finns någon skillnad i hur mycket administrativt arbete eller andra uppgifter,
som män och kvinnor tar på sig, säger en doktorand:
”Jag tror inte att det är så i vår grupp. Men ibland kan det vara småsaker…
som jag ibland har undrat över om män skulle få samma frågor som om jag
har fått frågan om jag kan göra några ’slides’ som någon behöver tills
imorgon, om jag kan förbereda. Men då kan jag tänka att ’jag är inte en
sekreterare’. Jag har fått sådana frågor. Och en annan gång fått frågan om
jag kan koka kaffe inför att en grupp ska komma på besök.” (doktorand,
kvinna)
En annan doktorand beskriver det så här:
”Man har vant sig vid att man får göra en del skitjobb, men jag tycker att
det är helt okej, att en professor inte sitter och kopierar upp

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 15 (33)
undervisningsmaterial, för hans tid är dyrare än vad vår är. Men så sa en
kvinnlig kollega till mig att hon störde sig på att han alltid gav de här
uppgifterna till kvinnliga doktorander och inte manliga… nu när hon sa det
så insåg jag att hon nog hade rätt faktiskt att det gärna blir tjejerna som gör
det men det kan ju bero lika mycket på att tjejerna erbjuder sig mera, man
är mera van vid att man ska vara till lags och hjälpa till, att man känner att
man har mer att bevisa. För jag vet att jag ofta är väldigt snabb med att
erbjuda mig.” (doktorand, kvinna)
En annan doktorand menar att det finns en skillnad i hur mycket administrativa
och andra uppgifter kvinnor och män tar på sig, men att det beror på att män och
kvinnor är olika:
”Det är ju skillnad, det kan vi aldrig komma ifrån. Vi är olika. Och jag tror
inte vår professor… hon är ju väldigt öppen och absolut inte så att hon
diskriminerar någon eller att det är någon skillnad. Tvärtom, hon är, tror
jag, en av de bättre när det gäller mammaledigheter och så vidare. Men
som sagt vi kan inte komma ifrån det, killarna och tjejerna är olika. De
behandlas lika, men det är klart det är lite olika där också, men omedvetet,
men jag tror det är ett problem vi aldrig kommer komma ifrån.”
(doktorand, kvinna)
En del doktorander som intervjuats uttrycker att män tar för sig på ett annat sätt
än vad kvinnor gör, men att det inte är något specifikt för KI utan snarare ett
samhällsproblem:
”Men det är ju något som män socialiseras in i redan som barn, det här att
ta plats och att man vet att man syns och hörs. Så, som jag sa, den här
manliga professorn han tar plats, han vet att han kan göra det och han har
inga problem med det. Men generellt tycker jag att vi har väldigt starka
kvinnor hos oss, på ett positivt sätt, så jag ser många utav de som
förebilder…” (doktorand, kvinna)
Vidare säger doktoranden:
”… lönen är ju ändå förhandlingsbar och man har rätt att förhandla om sin
lön och då har jag fått den uppfattningen att… männen tar mer för sig…
det är en klassisk grej jag har hört det där med lön, att när man frågar en
kvinna ’vad vill du ha för lön och vad vill du ha ut av ditt arbete, vad är
viktiga faktorer för att du ska trivas på din arbetsplats?’. Och lönen
kommer ganska långt ner, medan män liksom säger att ’klart jag ska ha en
högre lön, jag vill ha en bra lön’. De tar för sig mycket mer än kvinnorna.”
(doktorand, kvinna)
Många menar att det finns en generell uppfattning på KI att doktorander
förväntas vara tacksam över att få vara på KI samt att de förväntas svara på e-

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 16 (33)
post och förväntas komma in för att arbeta en helg. Detta skapar en viss press på
dem att hela tiden prestera vilket leder till att de aldrig riktigt har möjlighet att
koppla bort studierna och projektet. Det framkommer också att det kan finnas en
skillnad i om doktoranden har en bakgrund som kliniker (oftast läkare) eller inte.
En kliniker har ofta en annan erfarenhet, en annan trygghet i och med
möjligheten att kunna söka en anställning utanför KI vilket inte gäller de
doktorander som börjat sin forskarutbildning direkt efter grundutbildningen. En
kliniker beskriver det så här:
”Jag tror att det är många utav de yngre (doktoranderna) som har det
knepigare... de har det besvärligare… de känner sig mer pressade… det är
ganska många som är rädda för sin chef vet jag… och jag kan känna det
också att skulle det hända någonting här så skulle jag kunna ge mig av, det
är inga problem att hitta jobb. Men sitter man som doktorand med en
bakgrund där du inte har det jättelätt att hitta jobb på en gång så blir man
mer beroende.” (doktorand, kvinna)
Kliniker, beskrivs det av doktoranderna, har dessutom en annan status. Att vara
läkare är mycket finare och det finns en påtaglig hierarki mellan kliniska
doktorander och ”vanliga” doktorander på KI. Många av doktoranderna, som
inte är kliniker i grunden, har fått höra negativa kommentarer angående detta,
som exempelvis att det fortfarande finns en chans att plugga vidare till läkare
eller andra nedlåtande kommentarer om att doktorandens vetenskapsområde inte
är tillräckligt fint.
Jämställdhet på KI
Jämställdhet på KI associerar de flesta intervjuade doktorander med antalet
kvinnor och män på olika befattningar och flertalet beskriver genast den jämna
könsfördelningen som råder bland doktoranderna på KI, med ett övervägande
antal kvinnor. De menar även att det råder en jämn könsfördelning bland
handledare men att det däremot på högre befattningar, som professorsgraden,
finns en snedare könsfördelning med ett allt för stort antal män i förhållande till
antal kvinnor, men att det också ser olika ut mellan institutionerna. De allra
flesta menar att den sneda könsfördelningen på högre akademiska befattningar
är problematiskt men tillägger att det är något som kommer förändras med tiden
i och med att det nu är en jämn könsfördelning bland doktoranderna.
På frågan om det talas något om jämställdhet på institutionerna krävs det mer
eftertanke, men den generella uppfattningen blir slutligen att det är ett ”ickeämne”.
Majoriteten av de intervjuade doktoranderna menar att jämställdhet inte
är något som diskuteras på institutionsnivå och flertalet är exempelvis inte
medvetna om att det finns en likabehandlingsplan på KI och vad
likabehandlingsarbetet har för syften. Däremot råder det en samstämmig syn om
att det är viktigt med jämställdhet, att båda könens erfarenheter och kunskaper

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 17 (33)
bör tas till vara och att det berikar forskningen på alla nivåer. Även de
professorer vi intervjuat delar denna mening och menar att det är naturligt att det
ska finnas lika många kvinnor som män på de högre befattningarna då det
påverkar forskarklimatet på ett positivt sätt. De, liksom doktoranderna, är
medvetna om hur könsfördelningen ser ut på KI på de olika nivåerna, men
menar också att det kan se olika ut beroende på vilken institution man tittar på:
”Jag tycker det känns lite mer jämställt här än på andra institutioner där de
har väldigt många män som forskargruppsledare… och jag tror att det
påverkar klimatet, hur man resonerar i vissa frågor. Jag står självklart
bakom att det ska vara lika villkor för kvinnor och män, det tycker jag
nog… det berikar ju. Det är precis som vi har forskargruppsledare som
kommer från andra länder. Det berikar ju. Det tillför andra perspektiv och
erfarenheter. Jag tycker inte att det är viktigt med jämställdhet bara för att
det är viktigt att det genomsyrar samhället utan det är något som är positivt
som kan utveckla.” (professor, man)
Att en sned könsfördelning, med ett större antal män bland chefer och
forskargruppsledare påverkar klimatet och ibland kan skapa en viss typ av miljö
är det många av doktoranderna som framhåller. Det framgår att den rådande
majoriteten av män på högre befattningarna sätter an en viss ”maskulin” ton. En
doktorand beskriver att det på hennes institution kan skapa viss irritation hos
doktorander om hur vissa (läs: män) beter sig och att det pratas om det
doktorandkollegor emellan, men att det problematiskt nog inte är något som
diskuteras på institutionsnivå.
”Vi har en manlig professor och han tar mer plats och han har en viss
jargong ibland, jag tycker han är rätt kul och vi kan ha rätt roligt
tillsammans när vi sitter och fikar. Men han har en viss jargong som att
han lite grann skämtar om oss kvinnor ibland och det har jag förstått att
andra av oss kvinnliga kollegor ibland kan, inte störa sig på, men man
märker att bara för att han är man så tar han den platsen och en viss
jargong… och det finns inga sanktioner mot honom för att han är så.”
(doktorand, kvinna)
På frågan om vad det är som orsakar den sneda könsfördelningen på just de
högre akademiska befattningar och vad som kan åtgärda problemet påpekar
samtliga doktorander att det är högst problematiskt att det förhåller sig på detta
sätt men de menar att det är svårt att finna konkreta lösningar. En doktorand
ifrågasätter om det verkligen är så att kvinnor vill fortsätta men inte släpps in:
”Det är det där om de vill, för då måste man ändra på arbetssättet på något
sätt, för de flesta kvinnor vill ju faktiskt ha barn, och de flesta män vill ju
också ha barn, men det är fortfarande så himla mycket lättare för män att få
barn och fortsätta jobba järnet än det är för tjejer att göra det. Och de flesta
ifrågasätter inte riktigt det, utan de vill gå ner i tid för att de fått barn och

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 18 (33)
de vill jobba mindre för att de fått barn och de vill gå ner på deltid och jag
tror att om man jobbar deltid så blir det väldigt svårt att bli professor hur
duktig man än är. Så jag tror snarare att de ligger där också ju… jag tror att
det är svårt att komma in och fortsätta på samma sätt som innan man fått
barn.” (doktorand, kvinna)
Under intervjuerna har det framkommit att flera informanter menar att kvinnor
generellt sett inte har samma självförtroende och självkänsla som män.
Doktoranderna menar att det finns en skillnad mellan könen i hur väl de tycker
att man duger och hur mycket uppmuntran som kan behövas. Ett flertal av
doktoranderna menar att kvinnor kan behöva särskild uppmuntran, coachning
och karriärvägledning. En doktorand beskriver det så här:
”När jag tänker efter så tror jag verkligen att det kan vara en skillnad,
speciellt i alla fall hos oss… jag tänker bara att killarna som jag ser framför
mig som är sådana som kommer säkert göra post docs och har jättebra
självförtroende… och vågar fråga frågor, alltid på seminarier, för det vågar
inga tjejer, förutom någon. Och alla de har verkligen någon som, en
handledare eller någon annans handledare, någon som de har en väldigt tajt
’connection’ med och tror på dem och så där, sitter och pratar forskning i
köket… alltså de kommer ju fram mycket mer också.” (doktorand, kvinna)
Handledarens roll
Samtliga doktorander menar att de har en god relation till sin huvudhandledare
och poängterar att den relationen är otroligt viktig för forskarmiljön och hur de
upplever sin doktorandsituation. Detta menar de är avgörande och betydligt
viktigare än själva projektet.
I och med att relationen till sin handledare är så pass avgörande för
doktorandernas välmående och hur väl de kan bedriva sina studier är det också
oerhört problematiskt för doktoranden om relationen till handledaren inte
fungerar.
”Om det är någonting som ska ske för doktorandernas skull och för att få
folk att stanna inom det akademiska, kanske särskilt kvinnor, och för att
motivera unga forskare att fortsätta så är det det här med handledaren… att
ställa något slags krav på handledaren – att det finns ett system… men att
man liksom i de här situationerna… att det finns någon slags plan för hur
man gör. Vem går man till? Vem frågar man?” (doktorand, kvinna)
Doktoranderna beskriver att anmärkningar på handledare inte får till följd att
handledaren slutar och att det är näst intill omöjligt att byta handledare. Det får
till följd att doktoranderna härdar ut den period som är kvar istället för att
anmäla eller försöka byta handledare. Om handledaren dessutom har en särskild
forskarstatus så kan det få konsekvenser för en doktorand som vill fortsätta sin

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 19 (33)
akademiska karriär. Doktoranden riskerar att få ett dåligt rykte om sig att hon
eller han är besvärlig och därför inte eftertraktad inom forskarvärlden.
Därför menar doktoranderna att det är viktigt att handledarna har gått särskild
utbildning för sin handledarroll. Samtliga menar att alla handledare bör känna
till regelverk, doktoranders rättigheter och vara kvalificerade för sin uppgift.
Många ifrågasätter kravet på att handleda, då det inte passat alla forskare. En
doktorand menar att det kanske kan vara lämpligare för vissa handledare att ha
andra uppgifter, som exempelvis skriva projektplaner, än att just handleda
doktorander eftersom det kräver särskilda personliga egenskaper.
Liksom doktoranderna menar professorerna att deras roll som handledare är
ytterst viktig och de inser vikten av att det finns krav på handledarrollen så som
handledarutbildningar:
”Jag tycker det är bra. När jag började fanns det ju inte kurser och sådant
utan man fick ju acceptera den handledare man fick, eller den grupp man
hamnade i. Och sen har det där kommit mer och mer och jag tycker nog att
det är, behövs, så som utvecklingen har varit, med allt mer professionalism
och större krav också… då är det ju viktigt att fånga upp problem och så
mer än det var förr. Så jag tycker nog att det är viktigt med formella
handledarutbildningar. Och följa upp med en uppföljning.” (professor,
man)
Professorerna delar doktorandernas mening gällande kravet på handledarutbildningar
och att det är positivt att det finns en central tanke om hur ett
ledarskap ska fungera. Till skillnad från doktoranderna ser de dock inte ett
behov av ett allt för strömlinjeformat regelverket då det finns olika typer av
projekt och grupper liksom det finns olika typer av handledare och doktorander.
Doktoranderna å sin sida efterfrågar just ett tydligt och enhetligt regelverk som
inbegriper samtliga doktorander verksamma vid KI.
Trots att även doktoranderna är medvetna om det positiva i att kunna lösa
situationer och problem mellan handledare och doktorand utifrån vad situationen
kräver, så menar de att det i slutändan skapar en stor osäkerhet hos dem om
vilka regler som gäller för de som doktorander. Dessutom så blir det en stor
orättvisa mellan doktorander då beslut som tas ofta beror på doktorandens
handledare, forskargrupp och på vilken institution hon/han verkar på. Ett tydligt
regelverk skulle därför reducera den osäkerhet och orättvisa många doktorander
upplever.

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 20 (33)
Akademisk karriär
Att göra akademisk karriär på KI är det egentligen ingen av de intervjuade
doktoranderna som uttrycker sin längtan efter. Samtliga menar att de tar en dag i
taget och att det för tillfället är viktigast att fokusera på att bli klar, att disputera.
Vad som händer därefter har de inga egentliga planer för. Många menar att den
stressiga situationen och den konkurrensinriktade miljön egentligen inte är något
som de ser som en eftersträvansvärd miljö att verka i och därför snarare blickar
mot att söka sig bortom akademin, till exempel industrin. En doktorand
uttrycker sig så här:
”… industrin lockar mig mer för där kan man då ha ett funktionellt
familjeliv också, i framtiden. Det kan man ha om man är duktig inom
akademin, men då måste man vara väldigt bestämd och inte bara vara snäll
hela tiden, och kanske hjälpa folk och boka upp sig konstant. Man måste
offra mer inom akademin, tidsmässigt… inom akademin väljer du själv hur
mycket tid du vill lägga ner och om inte så finns det någon annan som kan
ta din plats.” (doktorand, man)
Många doktorander uttrycker en känsla av att akademin är en allt för otrygg och
osäker miljö för att de ska vilja stanna kvar. En karriär inom akademin innebär
att de själva måste söka anslag och sälja sitt projekt i konkurrens med andra
akademiker. Det betyder att de måste vara säker på sin kompetens och sin
forskning och flertalet kvinnor menar att de inte känner att de har det som krävs.
”För min del tror jag att man inte känner sig tillräcklig… först behöver
man någon bakom sig hela tiden som tycker att man är bra… som stöttar
en och som visar att ’jag tror att du skulle vara bra på det här universitetet,
du är så bra’. Att bara genom att höra sådant där får man ju lite
självförtroende. Eftersom det är flest män så kanske det är lättare att
coacha män. Man kanske inte vågar vara likadan med kvinnor.”
(doktorand, kvinna)
Många kvinnor efterfrågade mer avslappnade kvinnliga förebilder. De menar att
den akademiska miljön är en tuff miljö att verka i och att de har en uppfattning
om att för att lyckas ta sig framåt måste de använda armbågarna. Dessa
doktorander menade att akademin genomsyras av en manlig norm där kvinnor
måste vara hårda, vara mer som männen, för att kunna ta sig fram och att en man
inte behöver bevisa lika mycket som en kvinna att man är kompetent.
”Jag tror att det finns mycket av det här… lättare får sin röst hörd om man
är man, jag har fått den uppfattningen på möten och så och jag vet då
kvinnliga professorer som har sagt så här att ’jag har fått kämpa stenhårt’
och de kan nästan ses som bitchar för att de verkligen är så himla hårda, de
kvinnliga professorerna är så jäkla hårda… jag kan tänka mig att det beror
på att man måste vara lite hård, de passar inte riktigt ihop med

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 21 (33)
kvinnorollen och då måste man bli så tuff så att det passar ihop med en
mansroll och det kanske inte alla vill bli. Jag kan tänka mig att det är en
hård miljö.” (doktorand, kvinna)
”Det är tufft och jag är inte säker på om jag vill fortsätta forska, jag älskar
att forska och det jag gör nu är verkligen det roligaste jag någonsin har
gjort, men det är tufft nu och det blir bara tuffare och tuffare… och om
man då dessutom ska kämpa mot att det sitter gubbar i varenda
antagningsnämnd… och det är dem som ska bestämma om man ska få
pengar. Då vet jag inte riktigt hur jag kommer tycka att det är.” (doktorand,
kvinna)
”Att disputera, du vet det är fint, men alla kvinnor vill verkligen inte eller
är en forskartyp… jag tror man måste ha klart för sig vad man vill med sitt
liv. Om man verkligen vill satsa på en forskningskarriär… jag frågar när
jag har de här samtalen med doktoranderna inför en registrering. Och de
säger att ’jag vill forska’. För alla som kommer hit säger att de vill forska,
men då brukar jag fråga ’vill du ha titel eller vill du forska? Så säg det till
mig idag’. Om du vill ha titel är det okej, de gör minimum, fyra artiklar,
och jag kommer inte satsa på dig så mycket, av min tid. Men om du
verkligen vill forska då ska jag lära dig från dag ett, grundligt. Och det är
min tid som jag satsar på. Och om man säger en sak och gör en annan, det
tycker jag inte om. Man borde vara ärlig. Det är inte fel att ha titel, utan att
vilja forska, så det är helt okej. Men man måste säga vad man är ute efter.”
(professor, kvinna)
Förälder och doktorand på KI
Generellt så anses inte föräldraskap och föräldraledighet vara är ett hinder för en
fortsatt akademisk karriär. Men åsikterna om det är lämpligt och genomförbart
att vara förälder och samtidigt doktorera på KI går isär något. Vissa anser att det
är problematiskt då forskarutbildningen innebär mycket arbete och en hög stress
och att det därför inte är möjligt att vara borta långa perioder från ett pågående
projekt. Medan andra menar att doktorandperioden är en skyddad period och att
det därför lämpar sig väl att skaffa barn under de fyra åren då det finns en
garanti att få vara kvar till skillnad från exempelvis postdoc-perioden.
”Det är inte sant att man kan disputera och sen slappna av, tvärtom, sen
börjar konkurrensen. Och sen växer den bara… vi brukar säga att
egentligen kanske efter två år, halvtid, borde man planera om man lever i
ett parförhållande. Det blir inte lättare. Det blir mer oro och mer stress.
Därför är det bättre att skaffa barn under doktorandperioden, eller halvtid.
Det är det ultimata.” (professor, kvinna)
”För mig har det varit idealiskt att doktorera samtidigt som jag är
förälder… därför att jag är väldigt flexibel i mina arbetstider… det har ju
förstås också med projektets utformning att göra, som gör att jag kan jobba

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 22 (33)
en del hemma och för mig har det inte varit något problem att vara
föräldraledig ett år åt gången. Men det har ju väldigt mycket att göra med
handledare och projekt. Och jag tror att det är handledaren framförallt som
är otroligt viktig för en doktorands situation. Viktigare än projektet. För
som doktorand är det svårt att dra en gräns mellan doktorand och privatliv,
man lever ju med forskningen jämt.” (doktorand, kvinna)
Denna beskrivning om att det är ”idealiskt” är återkommande bland många av
kvinnorna med barn och de kvinnor som planerar att skaffa barn under sin
doktorandperiod. Liknande argument har dock inte förekommit hos de männen i
samma utsträckning. När vi diskuterat vad det kan bero på, menar många att
männen inte känner samma åldersstress som kvinnor. Män, menar kvinnorna,
kan vara 40 år när de börjar skaffa barn, medan det inte fungerar på samma sätt
för kvinnor. En av de intervjuade männen beskriver dock en viss osäkerhet inför
framtiden på grund av att han nu har en familj att tänka på.
”Det är ju nu man börjar tänka mycket på vad man ska göra och det som
blir krångligt är ju med familjen, för att man har ju en fru och barn att
tänka på och då att åka iväg bara på en postdoc i flera år då blir ju kanske
frugans karriär på is under den tiden.” (doktorand, man)
Många doktorander jobbar samtidigt som de är föräldralediga, antingen
hemifrån eller att de kommer in någon dag i veckan. Men att få det att fungera är
en väldigt individuell fråga, beroende på vilken hemsituation doktoranden har,
vilken typ av projekt de ingår i och hur de är som person. Men många gånger
förväntas det också från handledarens och forskargruppsledarens sida att de ska
vara tillgänglig under sin ledighet.
Kvinnor beskrivs ofta som mer ambitiösa än männen på en aggregerad nivå och
att de trots att de har barn har svårt att släppa det projekt de ingår i, men att det
också kan vara problematiskt då många kvinnor ofta tampas med skuldkänslor
på båda planen. Två doktorander beskriver det så här:
”Det är en som är mammaledig för tillfället… hon är väldigt ambitiös…
och tycker att det här är jätteroligt och hon jobbar ju även nu när hon är
mammaledig. Hon kan inte riktigt släppa, för det är saker som måste gå
framåt, och då för andra som är beroende, och så vidare. Och ja, det där är
ju också svårt.” (doktorand, kvinna)
”… det är mer stress, mer ansvarskänsla för projekten bland de kvinnliga
doktoranderna, mer känsla av att mitt liv står och faller med att det här går
bra, att projektet blir av, att vi får de här pengarna… jag tror att kön är
någon variabel, som gör att det skiljer sig, men jag kan inte avgöra vad
eller hitta någon förklaring.” (doktorand, man)

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 23 (33)
På frågan om det ansvar vissa känner under sin föräldraledighet, att doktorander
inte vill eller kan släppa projektet helt, om det har med vilja eller känslan av
tvång att göra, svarar två doktorander så här:
”Inte alls, inte alls, inte i vår grupp i alla fall, men som sagt det beror
säkert mycket på vår professor, och hon är väldigt så att ’var nu hemma, ta
nu hand om ditt barn, var hemma länge’ och så, så att det är verkligen, nej
det tror jag inte utan det har med, hos oss i alla fall, med vilja att göra. Men
det tror jag är olika, beroende på hur gruppledarna är… gruppledaren och
andra i gruppen. Vad det är för klimat helt enkelt. Hon (gruppledaren)
sätter ju mycket klimatet i vår grupp och mammaledighet är hon väldigt
mån om.” (doktorand, kvinna)
”Jag känner absolut en press på att komma tillbaka, även om ingen
uttrycker det så, så känner jag själv att man inte riktigt kan vara borta för
länge. Men jag vet många som är det hos mig, hos oss, och det är ingen
som säger något.” (doktorand, kvinna)
Att det är så stora skillnader mellan könen i uttag av föräldraledighet, att
majoriteten av doktoranderna som tar ut föräldraledighet är kvinnor förvånar de
som vi talat med. Alla har en uppfattning om att det måste ha skett en förändring
under den senaste tiden och att det kommer ske förbättringar i samband med att
äldre generationer slutar. Den långsamma utvecklingen mot större jämställdhet
menar de flesta måste ha med samhälleliga strukturer att göra, vilket de menar är
svårt att påverka. Även att akademin är en ganska konservativ miljö tror de har
en påverkan.
”Det är ju lite konservativt över huvudtaget tycker jag inom akademin,
även om KI är ett ungt universitet så tycker jag att det finns vissa
förväntningar om att det ska vara så.” (doktorand, kvinna)
”Jag tror också att det kan vara en tvåeggad kniv, att kvinnan förväntas
vara hemma men också att mannen förväntas jobba och ställa upp och
känner sig pressad.” (doktorand, kvinna)
Många menar att föräldraskap och föräldraledighet nog inte påverkar män i
samma utsträckning som det påverkar kvinnor. Att män inte tar ut
föräldraledighet i samma utsträckning bidrar till att de inte är borta från
forskningsprojektet under längre perioder, menar många. Kvinnor beskrivs ta ett
större ansvar för hem och barn vilket kan påverka kvinnors karriär negativt.
Detta tycker ett flertal är orättvist men vad som kan göras åt ett sådant problem
är det ingen som har någon egentlig lösning på, utan det ses som normer som
påverkar samhället i stort.
”Vi har haft en manlig doktorand som har fått två barn och det påverkade
inte alls hans förlopp. Han tar hand om barnen, det gör han, men han har

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 24 (33)
inte försvunnit från arbetet helt och hållet, det har han inte. Han var ledig
en månad… men jag tror inte i samma utsträckning som hans fru. Han
hjälper men, men det var inte så att han utnyttjade alla rättigheter… men vi
försöker uppmuntra män att vara föräldralediga. Därför att det är mer
rättvist.” (professor, kvinna)
Många doktorander menar att det är väldigt svårt att vara borta från sitt projekt
när de är föräldralediga En man berättar att han under sin sex månaders
föräldraledighet arbetade en och en halv dag i veckan, en dag på jobbet och en
halv dag jobbade han hemifrån. Detta verkar vanligt att kontakten med
handledaren och projektet upprätthålls under ledigheten. Ofta är det inte på
grund av tvång detta görs utan snarare beror på att doktoranderna själva känner
att de inte vill förlora kontrollen över projektet och de är intresserad av den
fortskridande forskningen. Men en viktig förutsättning då är att doktoranden har
en bra och fungerande relation med sin handledare och att dessa tillsammans kan
komma överens om en bra handlingsplan för hur ledigheten ska se ut i
kombination med att projektet fortgår. Både doktoranderna och handledarna är
fullt medvetna om den konkurrens deras forskning är utsatt för så det är viktigt
att man hittar en bra form för hur projektet kan fortskrida. Det kan även vara
betydelsefullt att doktoranden har publicerat tillräckligt många artiklar och att
forskningsprojektet utvecklas i den takt som är tänkt, så att doktoranden kan
känna sig mindre pressad vid en ledighet.
”I vår grupp har vi haft en del föräldralediga… för två av de tjejerna, de
har inte publicerat lika mycket, vilket gör att det blir en större press då och
med anslagen… lite jobbigare har hela situationen varit med mer press och
så, dels från handledaren och överhuvudtaget. Jag tror alltid att det
kommer vara lite krångligt inom den här världen för det man gör är ju
specialiserat så man kan ju inte plocka in vem som helst som kan göra ens
jobb. Det är hela tiden konkurrensutsatt, så man kan inte bara stänga av ett
projekt. Det skapar en press på både individen och handledaren… det är
skillnad mot att jobba någon annanstans. Här känner man inte att man har
samma regler bakom sig, inte samma tydliga struktur som det är på ett
företag. Det är betydligt mer avgörande vilken handledare man har än på
ett företag. Så fort man får sin doktorandtjänst så känner man ju att
handledaren inte är lika utsatt som när man går på utbildningsbidrag.”
(doktorand, man)
”Det kändes inte helt lätt för mig att vara föräldraledig, men… det är ju
precis samma anledningar som till att man kanske väntar med att skaffa
barn, just för att hela situationen är lite krånglig och man känner pressen på
sig hela tiden. Men sen att man skaffar barn är kanske en större drivkraft
än att man stannar hemma sen med barnet, för det kan ju den andra
föräldern göra lika väl, på sätt och vis… det tror jag spelar in då. Men sen
kan jag tycka att det är rätt sorgligt för det har varit fantastiskt att kunna

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 25 (33)
vara hemma och man får en helt annan kontakt med barnet.” (doktorand,
man)
De intervjuade professorernas inställning till föräldraskap och föräldraledighet
är att det är högst naturligt att doktoranderna skaffar barn då de flesta är i en
barnaskaffande ålder. Vissa av dem uppmuntrar till föräldraledighet medan
andra förhåller sig neutral till situationen. Samtliga menar dock att de vid en
situation där en doktorand meddelar att hon/han hade tänkt vara föräldraledig
försöker lösa det på bästa sätt för båda parter och för forskningsprojektet.
”Varje situation får man lösa på bästa sätt. Det är en väldigt viktig period.
Vi har väldigt bar ekonomi. Vi har råd med det här. Det är viktigt att folk
berättar och inte döljer. Det jag märker är att de kommer och känner sig
nästan skyldiga. Och jag brukar säga att du måste glädjas.” (professor,
kvinna)
Liksom att relationen mellan handledare och doktorand är betydelsefull för en
fungerande planering för föräldraledighet är flexibla arbetstider en förutsättning
för doktorander med barn. De flexibla arbetstiderna, att ha möjlighet att själv
planera, underlättar både som föräldraledig men även under kommande år då
barnet växer upp.
Den fria möjligheten att som doktorand själv planera sin tid och arbeta hemifrån
menar många påverka deras forskning positivt. Många av de intervjuade
kvinnorna beskriver hur effektiva de blivit efter att de fått barn då de mer
medvetet planerar sin tid än tidigare. Men samtidigt kan de flexibla arbetstiderna
i kombination med föräldraskap även skapa dåligt samvete hos doktoranderna då
det känns som att det alltid kan göras lite mer:
”För mig är det verkligen så att jag är effektiv på jobbet, jag sitter ju inte
och fikar i två timmar, jag sitter inte heller kvar och läser den där
intressanta artikeln. Sådant har man inte tid med. Jag får ju planera mycket
mer än förut. Allt jag gör är ju medvetet, verkligen. Men då kan jag ju
också känna ibland, att jag går lite för tidigt… man har ju ofta dåligt
samvete, man försöker ju trycka in så mycket som möjligt.” (doktorand,
kvinna)
Arbetsgivarens attityder och bemötande
Ungefär hälften av kvinnorna vi intervjuade hade fått frågan om de hade tänkt
skaffa barn under doktorandtiden i samband med antagning. En kvinna beskriver
sin förvåning över att hon hade fått den frågan och dessutom av just en kvinna
och hon tror inte heller att samma fråga hade ställts till en man. Samma
doktorand berättar också att det finns en kvinna på hennes institution som har

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 26 (33)
fått två barn under doktorandtiden, och hon beskriver att det ses som lite
negativt:
”Jag har fått en bild av att hon tycker det är lite negativt, att det är jobbigt
nu och nu får vi dra ut på tiden och liksom ’kommer du inte igång’. Så
alltså lite grann mellan raderna kan man få en bild av att hon tycker det är
lite negativt… både med försörjning och man liksom får svårare att
överblicka när doktorander kommer bli klar” (doktorand, kvinna)
”Jag vet en man som hade problem när han skulle vara ledig… jag vet inte
exakt vad han fick för frågor men han har sagt att han har fått sådana här
frågor som ’tycker du att du är lojal mot gruppen när du ska vara borta?’
och sådana här frågor. Jag tror inte att det var något specifikt för att han
var man, men jag vet att det har varit problem för honom.” (doktorand,
kvinna)
Anställda doktorander uppfattas ha ett mycket större skyddsnät i och med att de
omfattas av Försäkringskassans regler. Som doktorand med utbildningsbidrag
blir situationen svårare på sätt att de inte vet exakt vilka regler och rättigheter
som gäller. En doktorand berättar om en kvinna som har utbildningsbidrag:
”Jag har till exempel en person i vår grupp… hon har ett barn sen innan
och hon skulle gärna ha ett barn till men hon väntar med att skaffa barn för
hon är inte registrerad (läs: anställd) doktorand… hon har utbildningsbidrag.
Och kan man ändra på… att det blir något tydligt regelverk att KI
går in och betalar eller någonting, då ska det göras för att jag tycker det är
fruktansvärt att man ska behöva vänta på en sådan sak.” (doktorand,
kvinna)
Regelverk och information
Gällande KIs regelverk så menar doktoranderna att det bör finnas tydligare och
mer tillgängliga regler för vad som gäller för de olika doktorandformerna och de
olika situationerna doktorander ställs inför. Många menar att det är svårt att få
tag på rätt information, information som gäller specifikt för just dem. Uppstår
det ett problem eller en fråga vänder sig doktoranderna oftast till närmaste chef,
kollegor eller till KIs personalavdelning.
Den information som doktoranderna efterfrågar menar vissa bör till exempel ges
vid introduktionsseminariernas avsnitt om doktoranders rättigheter och
skyldigheter, både på svenska och engelska, då många av de internationella
doktoranderna verkar ha begränsad kunskap om vilka regler som berör dem. Det
framgår också att information bör finnas lättillgängligt i korta drag på KIs
intranät. Andra menar att det bör finnas administrativ personal, på vardera
institution, som är väl insatt i reglerna, som doktoranderna kan vända sig till
med sina frågor.

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 27 (33)
Oavsett hur doktoranderna tycker att informationen ska förmedlas menar
samtliga att det måste finnas en tydligare struktur för vilka regler som gäller.
Doktoranderna menar att likväl som det är positivt att det finns en flexibilitet i
hur man agerar i situationer innebär det också svårigheter eftersom det kan
uppstå problem om det blir någon konflikt mellan doktoranden och den andra
parten.
Gällande Försäkringskassans regelverk menar doktoranderna att det många
gånger är svårtolkat och otydligt. Som anställd doktorand finns det dock inte
lika många frågetecken som när man är doktorand med utbildningsbidrag. De
sistnämnda doktoranderna känner en större osäkerhet än de anställda
doktoranderna eftersom de egentligen inte omfattas av Försäkringskassans
regler. Gällande sjukfrånvaro eller vård av sjukt barn menar en övervägande del
av doktoranderna att det inte är något de anmäler utan den tiden tar de igen
senare. Många vet inte ens vem de ska anmäla sådan frånvaro till. Så här säger
en doktorand med barn:
”Om jag är hemma någon dag, då ska jag ta igen det någon annan dag. Så
en dag tänkte jag att jag måste ju kunna vabba. Så frågade jag min
handledare ’hur vabbar man, vem ringer man till?’ och han hade ingen
koll, ingen aning. Då frågade jag vår sekreterare som ska ha koll på
allting… och hon bara ’ja det kanske är något papper man fyller i’. Så det
är ju liksom svårt att göra sådant där som ska vara självklart. För om jag
vabbade skulle jag ju kunna slappna av mer, för då vet jag att okej nu får
jag mindre lön nu. När jag är hemma utan att vabba så skjuts ju min tid
som doktorand upp, för jag måste ju ta igen det sen. Så just nu vet jag inte
hur man vabbar, jag har aldrig vabbat. Jag tar igen allt på kvällar… det
skulle vara så enkelt om man bara kunde fråga någon.” (doktorand,
kvinna)
6 Förslag på förbättringsåtgärder
Studiens avsikt har varit att med hjälp av djupintervjuer undersöka hur
doktoranderna ser på forskarutbildning i kombination med föräldraskap, vilka
möjligheter och hinder som tycks finnas. Tanken har varit att det sedan skulle
leda till ett antal konkreta förbättringsåtgärder som KI kan genomföra för att
underlätta för doktorander att kombinera sin forskarutbildning med föräldraskap.
Förslagen är indelade i fem olika områden (utan rangordning); ökade krav på
handledare, information om rättigheter och skyldigheter, strukturer och tydligt
regelverk, anställningstrygghet samt karriärvägledning.

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 28 (33)
Ökade krav på handledare
Ett av de förslag som flertalet av doktoranderna framhåller är att kraven på
handledaren måste blir tydligare. Doktoranderna menar att det i nuläget inte
finns några särskilda krav på vilka som får vara handledare. Det menar de
medför problem då alla handledare inte är kompetenta nog för uppgiften och
många handledare framställs som olämpliga. Förslag på åtgärder är mer
omfattande handledarutbildningar, där det ges information om regelverk och
annan information som rör doktorandernas rättigheter. Ett annat förslag är
utvärdering av handledare, antingen efter disputation eller vid halvtid. Det
framkom även under intervjuerna att det är högst problematiskt att det är så gott
som omöjligt att byta handledare om doktoranden är missnöjd och att
doktoranden ofta måste bevisa om det skett något olämpligt. Då handledarens
roll och relationen mellan handledare och doktorand är avgörande för hur
doktoranden upplever sin situation och hur väl projektet fortlöper bör det vidtas
åtgärder som underlättar för en doktorand att byta handledare om så behövs.
Information om rättigheter och skyldigheter
Att även informationen kring doktoranders rättigheter (och skyldigheter) kan bli
mycket bättre, är en samstämmig bild som framhålls. Informationen bör finnas
tillgänglig exempelvis på KIs intranät. Ett annat förslag är att informationen ska
ges i samband med antagningen, exempelvis vid introduktionsseminarierna. Det
påpekades även att det bör finnas god tillgång till både rådgivande och
administrativ personal som doktoranderna kan vända sig till när olika frågor och
situationer uppstår. Information som doktorander efterfrågar är t.ex. vilka
rättigheter de har gällande finansiering, planering av föräldraledighet och vad
som gäller vid vård av sjukt barn, sjukfrånvaro och sjukskrivning.
Strukturer och tydligt regelverk
Viktigt, menar doktoranderna, är att det finns en tydlig struktur för vilka regler
det är som gäller vid en viss situation så att det inte blir så att det är upp till
institutionen i fråga att avgöra. Det är viktigt att regelsystemet är centraliserat.
Det behövs ett centralt regelverk, en föräldrapolicy med bestämmelser för vilka
åtgärder som ska tas vid en eventuell föräldraledighet, så att samma regler gäller
för samtliga doktorander och institutioner.
Anställningstrygghet
Att alla doktorander bör vara anställda är också något som doktoranderna
framhåller som viktigt. Många doktorander som inte är anställda upplever
problem i och med det faktum att de inte har samma finansiella trygghet som en
anställd doktorand och inte omfattas av socialförsäkringssystemet.

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 29 (33)
Karriärvägledning
Alla doktorander på KI har rätt till en mentor. Det framgår dock i intervjuerna
att det är en stor skillnad mellan doktoranderna i hur mycket kontakt de har med
sin mentor och hur väl de tycker att mentorskapet fungerar. Många doktorander
träffar aldrig eller sällan sina mentorer, vilket är beroende av hur mycket behov
doktoranden känner att den har av ett mentorskap men också att mentorn saknar
kunskap inom det område doktoranden vill verka i. Doktoranderna efterfrågar
snarare en typ av karriärvägledning på KI, dit man kan vända sig till för att få
råd om sin framtida karriär. Många menar att detta kan vara särskilt lämpligt för
kvinnor som kanske vill fortsätta sin karriär inom akademin men som inte har
självförtroende nog att våga satsa. En karriärvägledning skulle kunna bidra med
väsentlig kunskap kring vad det finns för möjligheter för en doktorand efter en
disputation.

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 30 (33)
Referenslista
Diskrimineringsombudsmannen (DO) 2004. Föräldraskap: Kunskap- och
nulägesrapport. (Rapport 2006, JämO)
Förordning (1995:938) om utbildningsbidrag för doktorander, 11§
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19950938.htm
Försäkringskassan 2011. Föräldrapenning – Båda föräldrarnas försäkring?
(Socialförsäkringsrapport 2011:13)
http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/969accf2-87c9-4e6c-9e43-
3c1d30ab8150/sfr1113.pdf?MOD=AJPERES
Försäkringskassan 2012. Jämställdhetsbonus.
http://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/planera/jamstalldhetsbonus
(HSV) och Statistiska centralbyrån (SCB) 2008. Kvinnor och män i högskolan,
(Rapportserie 2008:20).
Karolinska Institutet (KI) 2008. Allmänt löne- och förmånsavtal, (Centrala avtal
2008:1, 2008-05-14).
http://intra.ki.se/staff/ALFA.pdf
Karolinska Institutet (KI) 2011. Bilaga 1 till lokalt kollektivavtal om löner m.m.
(KI dnr. 6641/2010-302).
http://internwebben.ki.se/sites/default/files/bilaga_1_doktorandstege_2010-
2012.pdf
Karolinska Institutet (KI) 2010. Exit poll 2009, Sammanställning av enkätsvar
från doktorander vid Karolinska Institutet 2009. (KI dnr: 2547/2010-500).
Karolinska Institutet (KI) 2010. Handlingsplan för likabehandling.
http://ki.se/content/1/c4/04/99/Handlingsplan_2010-2012_slutversion%202010-
06-01%20(3).pdf
Karolinska Institutet (KI) 2012. Karolinska Institutets årsredovisning 2011.
Karolinska Institutet (KI) 2012. Personalhandboken – Information till anställda
vid Karolinska Instituitet, (KI 2012-03-15).
http://intra.ki.se/staff/pa_handboken.pdf
Karolinska Institutet (KI) 2009. Strategi 2012, Karolinska Institutets
utvecklingsstrategi 2010 – 2012, (KI dnr: 05728/2009).

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 31 (33)
Regeringen 2007. Jämställdhetsbonus – föräldrapolitisk reform,
(S2007/10527/SF).
http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/38/99/fd4bd2d0.pdf
Socialdepartementet 2007. Jämställdhetsbonus – familjepolitisk reform.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/38/99/fd4bd2d0.pdf
Statstjänstemannaförbundet (ST) och TCO 2006. Livet som doktorand – en
rapport om forskarstuderandes livssituation.
http://www.st.org/currentSite/public/files/5270/Doktorandrapport_2003.pdf
Sveriges doktorandförening (SDF) och Sveriges förenade studentkårer (SFS)
2010. Doktorander bör vara anställda.
http://sulf.episerverhotell.net/upload/Dokument/Organisation/SDF/%20Doktora
nder%20b%C3%B6r%20vara%20anst%C3%A4llda%20NY.pdf
Svensk författningssamling 1998. Förordning om ändring i
högskoleförordningen (1993:100), (SFS 1998:1003),
http://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/19981003.pdf
TCO 2012. Pappaindex 2011. (TCO:s granskar nr 2 2012.)
http://www.tco.se/FileOrganizer/TCOs%20webbplats/Publikationer/rapporter/T
CO-granskar/2012/0212Pappaindex%202011_w.pdf

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 32 (33)
Bilaga 1
1) Doktorandernas situation/karriär/framtid:
Allmänt
- Hur skulle ni vilja beskriva klimatet på KI?
- Hur ser er situation som doktorander ut?
- Är det jämställt på din arbetsplats?
- Anser du det viktigt att din arbetsgivare värderar jämställdhet högt?
- Hur ser ni på er akademiska karriär efter din disputation? Vad är era
förväntningar?
Hemsituation/samhället
- Hur ser du på fördelningen av hushållsarbetet hemma?
- Är det självklart att dela lika?
- Några generella synpunkter?
Föräldraskap på KI
- Hur ser ni på att vara doktorand och föräldraledig, på KI?
- Anser ni att man kan kombinera en doktorandutbildning med föräldraskap på
KI idag?
- Vilka val gör ni som doktorander? Vad förväntas av er? (Anser du att du är
tvungen att välja mellan föräldraskap och en fortsatt doktorandutbildning?)
- Hur ser ni på situationen vid återvändandet efter en föräldraledighet? Tror ni
att en föräldraledighet kan påverkar era karriärmöjligheter? Gällande
exempelvis utvecklingsmöjligheter och löneutveckling?
- Är föräldraförmåner en viktig faktor när du väljer arbetsplats?
2) Arbetsgivarens attityder/bemötande:
- Vad anser ni om institutionens inställning till föräldraskap/föräldraledighet?
Anser du att din arbetsgivare har förståelse för att du vill vara föräldraledig?
(Möjligheter/ attityder)
- Har ni, som doktorander, avstått från föräldraskap/föräldraledighet, p g a
institutionens inställning?
- Kan ni se några skillnader i hur kvinnliga respektive manliga doktorander
behandlas på institutionen (gällande föräldraskap)?
- Är det framförallt kvinnor som förväntas ta ut föräldraledighet?
- Har ni någon gång upplevt/sett tecken på utanförskap på din arbetsplats på
grund av föräldraledighet?
- Anser ni att du/någon har blivit särbehandlad på grund av ditt föräldraskap?
- Hur såg er rekryteringen ut? Fick ni frågor om föräldraskap?

Karolinska Institutet – Föräldraskap och akademisk karriär? 33 (33)
- Har du tagit på dig administrativa uppgifter? Kan man se någon skillnad i
könsfördelningen gällande detta?
3) Regelverk:
- Känner ni till reglerna i Försäkringskassans system om föräldrauttag?
- Anser ni att du har goda kunskaper när det gäller Försäkringskassans regler
för föräldraledighet?
- Känner ni till de förmåner som KI har gällande föräldraskap?
- Hur tycker ni att KIs information ser ut kring dessa regler?
- Finns det regler i Försäkringskassans system som försvårar situationen?
4) Förbättringar:
- Vad kan KI göra? Vilka förändringar/förbättringar ser ni som önskvärda?
- Skulle dina doktorandstudier i kombination med föräldraskap underlättas
genom flexibla arbetstider?
- Skulle dina doktorandstudier i kombination med föräldraskap underlättas
genom möjligheten att arbeta på distans?
- Vad ser du som största hindret för föräldraskap under din doktorandtid?
- Om du själv var chef, hur skulle du då lösa situationen?
- Vad tror ni skulle få fler män att ta ut föräldraledighet?