Med blicken mot väster - Ergo
Med blicken mot väster - Ergo Med blicken mot väster - Ergo
Ergo #2 / 2008 TEMA: ETIK / 11 Brott kan bli hinder för studier Ska en dömd våldsbrottsling få läsa till läkare eller lärare? Frågan har aktualiserats genom det uppmärksammade fallet på KI. Nu överväger regeringen om det ska bli lättare att utesluta studenter som begått brott. I november uppdagades det att en student på läkarprogrammet vid Karolinska institutet avtjänat ett sjuårigt fängelsestraff för mord. Mordet begicks 1999 och klassas som ett hatbrott.När KI nyligen kastade ut mannen från utbildningen var det officiella skälet dock inte morddomen, utan upptäckten att hans gymnasiebetyg var förfalskade. En student kan nämligen inte tvingas bort från en utbildning enbart på grund av att han eller hon begått ett allvarligt brott. Det ska dessutom finnas en risk för att studenten kommer att skada andra. Nu diskuterar regeringen en eventuell skärpning av reglerna. – Med anledning av det inträffade och en del andra signaler vi fått om liknande problem kommer vi till att börja med internt på departementet överväga om det finns ett behov av att ändra regelverket kring studenter som begått brott, säger högskoleminister Lars Leijonborg i en kommentar. Stellan Sandler, ansvarig för läkarutbildningen vid Uppsala universitet, välkomnar en diskussion om frågan. – Vi skulle nog inte heller vilja att en morddömd person läste på vår utbildning, säger han med hänvisning till KI-fallet. Han betonar samtidigt att bara brott med högt straffvärde och i synnerhet brott riktade mot människor borde kunna leda till avstängning. – Man ska ju samtidigt ha en chans att komma tillbaka. Det handlar väl om vilken typ av brott det rör sig om. Moralfilosofen Thomas Anderberg är inne på samma spår: – Brottets karaktär är en viktig aspekt, men också frågan om brottet har relevans för det yrke man utbildar sig till. Att en blivande läkare gjort sig skyldig till hatbrott och mord menar han är just ett ”relevant” brott. – Läkare hamnar ofta i situationer där man måste göra etiska avvägningar. Därför krävs en etisk beredskap utöver det vanliga. Jag påstår inte att alla läkare är etiska experter, men man bör kunna kräva en viss moralisk kompetens hos alla som i sitt yrkesliv kommer att ha patientkontakter. Det är svårt att argumentera för att man har den kompetensen om man har dömts för hatbrott, säger Thomas Anderberg. Thomas Anderberg menar att även tillhörighet till vissa organisationer, som nynazistiska grupperingar, borde kunna diskvalificera till exempel läkar- och lärarstudenter. Samtidigt understryker han att riktlinjer på det här området inte får vara för rigida. Det måste finnas utrymme för individuella bedömningar och flexibilitet. – Av rättssäkerhetsskäl behövs det också någon form av överprövningsinstans om man inför striktare regler. Christer Karlsson, ordförande för Kriminellas revansch i samhället (Kris), ser däremot inte en morddom som e skäl till att stänga ute någon från högskoleutbildning. – Om människor inte vet att personen är en mördare är det inga problem. Vi har väldigt få mördare som är psykopater i Sverige, det handlar oftare om att man har stuckit en kniv i någon på fyllan. Även människor med ett brottsregister måste kunna komma tillbaka, säger han. HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se Ska man få läsa till läkare/lärare/ psykolog om man har dömts för mord? Isabel Bütler Persson NINA WALDRÉUS, 28, RECEPTARIE- PROGRAMMET – Det tycker jag inte. Lite svårt att svara på, men nej. I så fall borde det finnas någon myndighet som skulle kunna utvärdera denna person så att samhället skulle ha bättre koll på sådana saker. Lärare är ju inte samma grupp som läkare och psykologer, det är lite skillnad. Men man skulle ju inte vilja att en mördare skulle vara lärare till ens barn! Om man är dömd är det något som inte stämmer – man kan inte göra vad som helst och bara komma undan med det. Vilka brott är det mer okej att ha begått? – Rån, stöld och sådana saker i så fall. JOHAN STAAF, 24, LÄKARPROGRAMMET – Det finns både för- och motargument. Jag har diskuterat det här med kompisar och kommit fram till att jag inte kan säga ja eller nej. Kanske är personen värd en andra chans, men samtidigt handlar det om förtroendeyrken som kanske inte vem som helst kan ha. Man får bedöma från fall till fall. Det är nog svårt att sätta någon generell gräns. Vilka utbildningar bör man helt klart få läsa till? – Kanske kan man arbeta med material, som ingenjör. Men inte förtroendeuppdrag som har med människor att göra, med betoning på barn. Johan Staaf ISABEL BÜTLER PERSSON, 37, LÄKAR- PROGRAMMET – Nej. Vi har ett bra rättssystem i Sverige och är man morddömd så är man det av en anledning. Att kränka liv visar att något är allvarligt fel. Det finns mycket hjälp att få, så de dömda kan leva ett drägligt liv och få utvecklas. Men det är ingen rättighet att få utbilda sig till vad som helst. Var tycker du att gränsen går för någon som ska jobba med patienter/klienter/barn? – Vissa är medvetna om sitt uppsåt och gör det med flit, medan andra inte är fullt medvetna om konsekvenserna. Det är olika från fall till fall. Om man är 21 år och fullvuxen är det en annan sak än om man är yngre – då är man kanske mer värd en andra chans? KRISTOFFER LINDER, 23, LÄKARPROGRAMMET – Jättesvår fråga. Generellt skulle jag säga ja, faktiskt – om man har suttit av sitt straff. Men samtidigt kan det vara väldigt olämpligt ändå. Det är svårt att dra gränser. Vilka brott är det mer okej att ha begått för att få läsa någon av utbildningarna? – Att skada människor kan man säga är grövre, om det gäller våldsbrott. Ekonomisk brottslighet är kanske inte av lika stor tyngd i det här sammanhanget. TEXT: ELLEN PERSSON FOTO: CHRISTIN LENTHAMRE Nina Waldréus Kristoffer Linder
12 / NYHETER Ergo #2 / 2007 Studentbostäder snart klara för inflyttning Kontraktsteckningen för nybygget utmed cykelbanan mot Flogsta är i full gång. 140 studentlägenheter ska vara klara för inflyttning i maj och juni. Svårare hyra ut i andra hand Nya regler för andrahandsuthyrning på Norrlandsgårdarna gör det svårare för den som ska läsa ett år utomlands. – Det här kan sätta käppar i hjulet för studentutbyte, säger Cecilia Arefalk vid Internationella kansliet. Enligt Mats Andersson, VD för Majklockan AB, köar runt 1 500 personer till de totalt 400 lägenheter som ska stå klara under 2008. Störst intresse röner ettorna, som kommer att kosta runt 3 200 kronor i månaden. Tvårummarnas hyra hamnar på 4 500 kronor. Hittills har ett femtiotal lägenheter hyrts ut till de första inflyttningarna, 1 maj och 1 juni, och företaget fortsätter att beta av kön. – Vi tror nog inte att det blir några problem att fylla lägenheterna, säger Mats Andersson. För att få teckna kontrakt måste man vara student vid SLU eller Uppsala universitet. På Majklockans hemsida preciseras att hyresgästerna måste vara heltidsstuderande, vilket ska kunna styrkas med studieintyg inför varje terminsstart. Vad händer om man blir sjuk och inte kan ta sina poäng, eller bara vill läsa på halvtid? – Vi kommer att vara mycket flexibla. Det vi vill försäkra oss om är att man är här för att vara student fullt ut, tanken är ju att de här bostäderna är till för studenter, lugnar Mats Andersson. Kommer ni att hålla tidsplanen – det är svårt att tro när man ser hur bygget ser ut idag? – Jag förstår att man kan tvivla på det. Men när vi väl kommer igång i slutet av februari går det fort. Vi får ner prefabricerade moduler där allt i princip är klart, lägenheterna ska bara kopplas ihop, säger Mats Andersson. HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se Vid årsskiftet ändrade stiftelsen Norrlandsgårdarna, som hyr ut studentbostäder på Studentvägen, sin policy för andrahandsuthyrning. Tidigare har den som åker på studentutbyte eller gör en praktikperiod på annan ort kunnat hyra ut sin bostad i upp till ett år. Nu är den övre gränsen sex månader. – Vi har haft stora bekymmer med att de som åker på utbytesår väldigt sällan kommer tillbaka till sina rum. Det här sätter delvis kösystemet ur spel, förklarar Norrlandsgårdarnas Lars Viktorsson regeländringen. Men sexmånadersregeln har ingen förankring i vare sig hyreslagen eller praxis. Det säger Klas Säve-Söderbergh, ombudsman på Hyresgästföreningen Uppsala studentbostäder. För den student som inte godtar begränsningen heter lösningen att gå till hyresnämnden, som avgör tvister mellan hyresgäster och hyresvärdar. Det gjorde studenten Björn Cronquist, som är på väg till Australien på utbytesår. Han menar att han har fått strida orimligt mycket för att få tillstånd att hyra ut sitt rum i ett år och berättar om ett stort antal besök på Norrlandsgårdarnas kansli med olika intyg. Till sist fick han klartecken – med kravet att skicka in studieintyg efter ett halvår i Australien för att få fortsätta hyra ut. Efter att Hyresnämnden kontaktat Norrlandsgårdarna backade stiftelsen dock från kravet. Lars Viktorsson förnekar att Björn Cronquist ska ha motarbetats och betonar att man om man vill ha ett snabbt beslut bör vara ute i god tid – helst så snart man vet att man ska resa iväg. Man bör också ha de intyg som krävs med sig redan från början, vilket Björn Cronquist enligt honom inte haft. ENLIGT LARS VIKTORSSON ska det fortfarande finnas möjlighet att hyra ut sin bostad ett helt år. Men det avgörs från fall till fall – och ett villkor är att man kan visa att utlandsstudierna ingår i utbildningen man läser i Uppsala. Cecilia Are- Hyresgäster på Norrlandsgårdarna får sedan årsskiftet bara hyra ut bostaden i andra hand i sex månader. Men den som envisas kan få rätt till ett helt år. Foto: Hanna Lundquist falk, chef vid Internationella kansliet vid Uppsala universitet, menar att Norrlandsgårdarna när de begär att studenter ska kunna intyga det redan innan de åker iväg tycks missuppfatta reglerna om tillgodoräknande. – Det är ett krav som inte ens CSN ställer idag. Om kurserna kan ingå i examen eller inte går oftast inte att avgöra förrän studenten kommit hem igen. Norrlandsgårdarnas regler kan försvåra den studentmobilitet vi alla försöker uppnå, säger hon. LARS VIKTORSSON hänvisar till att man måste vara studerande vid ett av Uppsalas universitet för att få bo på Studentvägen. – Då måste också de delar man läser utomlands ingå i utbildningen, säger han. Om Norrlandsgårdarna hädanefter kommer att kräva studieintyg i halvtid av utbytesstudenter är ytterst en fråga för stiftelsens styrelse, säger Lars Viktorsson. Men han tycker att det är rimligt. – Vi begär in studieredovisningar med viss regelbundhet av alla våra hyresgäster. Man ska vara aktivt studerande för att bo hos oss, precis som hos andra studentstiftelser. HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se För att få hyra ut sin bostad i andra hand krävs hyresvärdens samtycke eller hyresnämndens tillstånd. Om hyresvärden inte samtycker kan man ansöka om tillstånd hos hyresnämnden. För hyresnämndens tillstånd krävs “beaktansvärda skäl”. Som beaktansvärda skäl räknas t ex studier eller tillfälligt arbete på annan ort. Andrahandshyresgästen ska också vara godtagbar för hyresvärden; i fallet med Norrlandsgårdarna innebär det att andrahandshyresgästen ska vara student och helst medlem i den nation som äger bostaden. Mats Andersson, VD för Majklockan AB, förstår att den som ser bygget tvivlar på att bostäderna snart är klara. Foto: Gusten Holm Professor anklagas för smutskastning Professorn i molekylär cellbiologi Dan Larhammar skadar Uppsala universitet genom att använda sin tjänstetitel i en smutskastningskampanj. Det hävdar immunologen och hälsoboksförfattaren Sanna Ehdin i ett brev till rektor Anders Hallberg. Ehdin skriver att Larhammar i över sju år ”medvetet och systematiskt” skadat hennes verksamhet genom återkommande förlöjliganden av hennes åsikter. Hon menar att hon välkomnar en konstruktiv debatt men att Larhammar stängt dörren för en sådan, samt att han uttalar sig svepande och utan vetenskaplig förankring om hennes verksamhet. Därför vill hon att Uppsala universitet begär in skriftlig bevisning på att hennes verksamhet är hälsofarlig, som Larhammar påstår, och att universitetet tar ställning till om man i kraft av sin tjänstetitel får bedriva ”privata förtalskampanjer”. DAN LARHAMMAR är vid sidan av sin tjänst vid universitetet en känd skeptiker och verksam i föreningen Vetenskap och Folkbildning. Han har främst granskat alternativmedicin och kreationism. – Ehdin är förespråkare för en rad pseudovetenskapliga alternativmedicinska metoder. Jag kommenterade år 2000 i Läkartidningen hennes första bok och några tidningskrönikor där hon framförde märkliga och hälsofarliga påståenden. Som forskare har jag tagit mitt ansvar och påpekat de grövsta felaktigheterna. I sitt brev till rektor har Ehdin manipulerat citat genom att tona ned sina egna påståenden och överdriva mina, menar Larhammar. HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se
- Page 1 and 2: Foto: Christin Lenthamre Foto: Hann
- Page 3 and 4: Ergo #2 / 2008 INGEN POLITISK KVOTE
- Page 5 and 6: 08 / NYHETER Ergo #2 / 2008 Sträng
- Page 7: 10 / TEMA: ETIK Ergo #2 / 2008 Illu
- Page 11 and 12: 16 / NYHETER Ergo #2 / 2008 Per Lö
- Page 13 and 14: Ergo #2 / 2008 NYHETER / 17 FORSKNI
- Page 15 and 16: 20 / RECENSIONER Ergo #2 / 2008 Bet
- Page 17 and 18: Ergo #2 / 2008 KALENDARIUM / 23 VÄ
- Page 19 and 20: Ergo #2 / 2008 NATIONERNA / 25 GOTL
- Page 21: KÅRSIDORNA Du avgör maktkampen p
<strong>Ergo</strong> #2 / 2008 TEMA: ETIK / 11<br />
Brott kan bli hinder för studier<br />
Ska en dömd våldsbrottsling få<br />
läsa till läkare eller lärare? Frågan<br />
har aktualiserats genom det<br />
uppmärksammade fallet på KI.<br />
Nu överväger regeringen om det<br />
ska bli lättare att utesluta<br />
studenter som begått brott.<br />
I<br />
november uppdagades det att en<br />
student på läkarprogrammet vid Karolinska<br />
institutet avtjänat ett sjuårigt<br />
fängelsestraff för mord. Mordet<br />
begicks 1999 och klassas som ett hatbrott.När<br />
KI nyligen kastade ut mannen<br />
från utbildningen var det officiella skälet<br />
dock inte morddomen, utan upptäckten<br />
att hans gymnasiebetyg var förfalskade.<br />
En student kan nämligen inte tvingas<br />
bort från en utbildning enbart på grund<br />
av att han eller hon begått ett allvarligt<br />
brott. Det ska dessutom finnas en risk för<br />
att studenten kommer att skada andra.<br />
Nu diskuterar regeringen en eventuell<br />
skärpning av reglerna.<br />
– <strong>Med</strong> anledning av det inträffade och<br />
en del andra signaler vi fått om liknande<br />
problem kommer vi till att börja med internt<br />
på departementet överväga om det<br />
finns ett behov av att ändra regelverket<br />
kring studenter som begått brott, säger<br />
högskoleminister Lars Leijonborg i en<br />
kommentar.<br />
Stellan Sandler, ansvarig för läkarutbildningen<br />
vid Uppsala universitet, välkomnar<br />
en diskussion om frågan.<br />
– Vi skulle nog inte heller vilja att en<br />
morddömd person läste på vår utbildning,<br />
säger han med hänvisning till KI-fallet.<br />
Han betonar samtidigt att bara brott<br />
med högt straffvärde och i synnerhet<br />
brott riktade <strong>mot</strong> människor borde kunna<br />
leda till avstängning.<br />
– Man ska ju samtidigt ha en chans att<br />
komma tillbaka. Det handlar väl om vilken<br />
typ av brott det rör sig om.<br />
Moralfilosofen Thomas Anderberg är<br />
inne på samma spår:<br />
– Brottets karaktär är en viktig aspekt,<br />
men också frågan om brottet har relevans<br />
för det yrke man utbildar sig till.<br />
Att en blivande läkare gjort sig skyldig<br />
till hatbrott och mord menar han är just<br />
ett ”relevant” brott.<br />
– Läkare hamnar ofta i situationer där<br />
man måste göra etiska avvägningar. Därför<br />
krävs en etisk beredskap utöver det vanliga.<br />
Jag påstår inte att alla läkare är etiska<br />
experter, men man bör kunna kräva en<br />
viss moralisk kompetens hos alla som i sitt<br />
yrkesliv kommer att ha patientkontakter.<br />
Det är svårt att argumentera för att man<br />
har den kompetensen om man har dömts<br />
för hatbrott, säger Thomas Anderberg.<br />
Thomas Anderberg menar att även tillhörighet<br />
till vissa organisationer, som nynazistiska<br />
grupperingar, borde kunna diskvalificera<br />
till exempel läkar- och lärarstudenter.<br />
Samtidigt understryker han att riktlinjer<br />
på det här området inte får vara för rigida.<br />
Det måste finnas utrymme för individuella<br />
bedömningar och flexibilitet.<br />
– Av rättssäkerhetsskäl behövs det också<br />
någon form av överprövningsinstans om<br />
man inför striktare regler.<br />
Christer Karlsson, ordförande för Kriminellas<br />
revansch i samhället (Kris), ser däre<strong>mot</strong><br />
inte en morddom som e skäl till att<br />
stänga ute någon från högskoleutbildning.<br />
– Om människor inte vet att personen<br />
är en mördare är det inga problem. Vi har<br />
väldigt få mördare som är psykopater i<br />
Sverige, det handlar oftare om att man<br />
har stuckit en kniv i någon på fyllan. Även<br />
människor med ett brottsregister måste<br />
kunna komma tillbaka, säger han.<br />
HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se<br />
Ska man få läsa till läkare/lärare/<br />
psykolog om man har dömts för<br />
mord?<br />
Isabel Bütler Persson<br />
NINA WALDRÉUS, 28, RECEPTARIE-<br />
PROGRAMMET<br />
– Det tycker jag inte. Lite svårt att svara<br />
på, men nej. I så fall borde det finnas någon<br />
myndighet som skulle kunna utvärdera<br />
denna person så att samhället skulle<br />
ha bättre koll på sådana saker. Lärare är ju<br />
inte samma grupp som läkare och psykologer,<br />
det är lite skillnad. Men man skulle<br />
ju inte vilja att en mördare skulle vara<br />
lärare till ens barn! Om man är dömd är<br />
det något som inte stämmer – man kan<br />
inte göra vad som helst och bara komma<br />
undan med det.<br />
Vilka brott är det mer okej att ha begått?<br />
– Rån, stöld och sådana saker i så fall.<br />
JOHAN STAAF, 24, LÄKARPROGRAMMET<br />
– Det finns både för- och <strong>mot</strong>argument.<br />
Jag har diskuterat det här med kompisar<br />
och kommit fram till att jag inte kan<br />
säga ja eller nej. Kanske är personen värd<br />
en andra chans, men samtidigt handlar<br />
det om förtroendeyrken som kanske inte<br />
vem som helst kan ha. Man får bedöma<br />
från fall till fall. Det är nog svårt att sätta<br />
någon generell gräns.<br />
Vilka utbildningar bör man helt klart få<br />
läsa till?<br />
– Kanske kan man arbeta med material,<br />
som ingenjör. Men inte förtroendeuppdrag<br />
som har med människor att göra,<br />
med betoning på barn.<br />
Johan Staaf<br />
ISABEL BÜTLER PERSSON, 37, LÄKAR-<br />
PROGRAMMET<br />
– Nej. Vi har ett bra rättssystem i Sverige<br />
och är man morddömd så är man det av<br />
en anledning. Att kränka liv visar att något<br />
är allvarligt fel. Det finns mycket hjälp<br />
att få, så de dömda kan leva ett drägligt liv<br />
och få utvecklas. Men det är ingen rättighet<br />
att få utbilda sig till vad som helst.<br />
Var tycker du att gränsen går för någon som<br />
ska jobba med patienter/klienter/barn?<br />
– Vissa är medvetna om sitt uppsåt och gör<br />
det med flit, medan andra inte är fullt medvetna<br />
om konsekvenserna. Det är olika från<br />
fall till fall. Om man är 21 år och fullvuxen<br />
är det en annan sak än om man är yngre – då<br />
är man kanske mer värd en andra chans?<br />
KRISTOFFER LINDER, 23, LÄKARPROGRAMMET<br />
– Jättesvår fråga. Generellt skulle jag säga<br />
ja, faktiskt – om man har suttit av sitt<br />
straff. Men samtidigt kan det vara väldigt<br />
olämpligt ändå. Det är svårt att dra gränser.<br />
Vilka brott är det mer okej att ha begått<br />
för att få läsa någon av utbildningarna?<br />
– Att skada människor kan man säga är<br />
grövre, om det gäller våldsbrott. Ekonomisk<br />
brottslighet är kanske inte av lika<br />
stor tyngd i det här sammanhanget.<br />
TEXT: ELLEN PERSSON<br />
FOTO: CHRISTIN LENTHAMRE<br />
Nina Waldréus<br />
Kristoffer Linder
Change language