Med blicken mot väster - Ergo
Med blicken mot väster - Ergo
Med blicken mot väster - Ergo
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
08 / NYHETER <strong>Ergo</strong> #2 / 2008<br />
Strängare lag<br />
<strong>mot</strong> bidragsfusk<br />
Glöm inte att meddela CSN om<br />
du avbryter dina studier. En<br />
lagändring gör att fler som fått<br />
studiemedel på felaktiga grunder<br />
kan polisanmälas.<br />
CSN polisanmäler varje år ett<br />
antal personer för att de fuskat<br />
sig till studiemedel de<br />
egentligen inte har rätt till.<br />
Tidigare har det dock krävts<br />
ett tydligt uppsåt för att kunna polisanmäla.<br />
Men sedan den nyinstiftade<br />
Bidragsbrottslagen trädde i kraft den 1<br />
augusti förra året kan myndigheten anmäla<br />
även den som helt enkelt glömt att<br />
meddela att man avbrutit sina studier<br />
eller dragit ned på studietakten.<br />
Det här gör att CSN räknar med att fler<br />
personer än tidigare kommer att polisanmälas.<br />
Men Håkan Simonsson, jurist<br />
på CSN, vill tona ned betydelsen av den<br />
nya lagen:<br />
– Det krävs fortfarande att man är väldigt<br />
slarvig. Och vi polisanmäler ingen<br />
utan att först ha kontaktat personen och<br />
försökt reda ut saken.<br />
ENLIGT HÅKAN SIMONSSON är det väldigt<br />
vanligt att CSN betalar ut studiemedel<br />
felaktigt, eftersom pengarna kommer<br />
i förskott. Myndigheten får kännedom<br />
om felaktiga utbetalningar genom rapporter<br />
från lärosätena.<br />
– Det är fortfarande helt lagligt att<br />
avbryta sina studier. Har man fått för<br />
mycket pengar begär vi att man betalar<br />
tillbaka, och det sker i de allra flesta fall,<br />
betonar Håkan Simonsson.<br />
HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se<br />
Den nya Bidragsbrottslagen<br />
är speciellt<br />
anpassad till de förhållanden<br />
som gäller vid<br />
utbetalningar av bidrag,<br />
ersättningar, pensioner och lån.<br />
Det har tidigare inte funnits en lag<br />
riktad <strong>mot</strong> den som gör sig skyldig<br />
till bidragsbrott, utan brotten har<br />
dömts på samma sätt som bedrägerier.<br />
Ett antal myndigheter ska<br />
enligt lagen polisanmäla misstankar<br />
om bidragsbrott.<br />
Kåravgift ersätts<br />
av statligt bidrag<br />
Statsstöd ska ersätta dagens<br />
medlemsavgifter när kårobligatoriet<br />
avskaffas 2010. Det<br />
föreslår regeringens utredare.<br />
Och Uppsalas nationer kan<br />
pusta ut: de väntas få behålla<br />
dagens förmånliga skattevillkor.<br />
Den 13 februari, efter denna<br />
tidnings pressläggning, presenterade<br />
regeringens enmansutredare<br />
Erland Ringborg<br />
sitt förslag på hur kårobligatoriet<br />
ska avvecklas. <strong>Ergo</strong> kan dock<br />
efter förhandsinformation från Sveriges<br />
förenade studentkårers viceordförande<br />
Pelle Rödin, tidigare kåraktiv i Uppsala,<br />
berätta vad utredningen föreslår.<br />
Huvudtanken är att statsbidrag ska<br />
ersätta dagens medlemsintäkter. Från<br />
och med den 1 juli 2010 ska ingen längre<br />
tvingas vara medlem i en studentkår.<br />
För att upprätthålla studentinflytandet<br />
i den högre utbildningen – som är reglerat<br />
i lag och inte ska förändras – ska staten<br />
i stället skjuta till pengar. Ringborg<br />
föreslår att kårerna ska få 310 kronor per<br />
student och år. Bidraget ska administreras<br />
av högskolorna, och vara öronmärkt.<br />
Finns konkurrerande kårer vid ett lärosäte<br />
eller en fakultet ska högskolan<br />
avgöra vilken kår som får pengarna; antingen<br />
genom att låta studenterna rösta<br />
om saken eller genom att räkna kårernas<br />
(frivilliga) medlemmar.<br />
PÅ SFS, som inte tar ställning för eller<br />
e<strong>mot</strong> ett kårobligatorium men värnar<br />
om ett fortsatt starkt studentinflytande,<br />
är man nöjd med förslaget.<br />
– Det här är en genomtänkt och genomförbar<br />
modell som gör att det går<br />
att avskaffa obligatoriet med en så liten<br />
försämring av studentinflytandet som<br />
möjligt, säger Pelle Rödin.<br />
Enligt vad han erfar förespråkar Ringborg<br />
att Uppsalas och Lunds nationer i<br />
allt väsentligt får behålla sina skattelättnader,<br />
vilket gör att de kan fortsätta sin<br />
Pelle Rödin.<br />
Foto: Hanna Lundquist<br />
verksamhet utan ekonomiskt bakslag.<br />
Det ska ske genom att de tätare knyts till<br />
universiteten.<br />
Ett orosmoln för SFS är dock frågan om<br />
regeringen kommer att skjuta till de resurser<br />
som krävs.<br />
– Vi är rädda för att man kommer att<br />
lägga sig på en betydligt lägre nivå än<br />
de 310 kronor per helårsstudent som utredningen<br />
föreslår – som <strong>mot</strong>svarar 100<br />
miljoner kronor per år. Då kommer studentinflytandet<br />
att försvagas, säger Pelle<br />
Rödin.<br />
ENLIGT UTREDNINGSDIREKTIVEN ska avvecklingen<br />
ske inom den högre utbildningens<br />
befintliga budgetramar. SFS befarar<br />
därför en situation där studentinflytande<br />
ställs <strong>mot</strong> till exempel antalet<br />
studieplatser. Organisationen menar att<br />
regeringen nu måste öppna plånboken,<br />
om man bedömer att principfrågan är<br />
värd kostnaden. Pelle Rödin påminner<br />
om att SFS var den enda partipolitiskt<br />
obundna organisation som före valet<br />
2006 gjorde ett utspel om högskolepolitiken<br />
tillsammans med alliansen.<br />
– Men då skrev vi under för ekonomiska<br />
satsningar på den högre utbildningen.<br />
»DET HÄR ÄR EN GENOM-<br />
TÄNKT OCH GENOMFÖRBAR<br />
MODELL SOM GÖR ATT DET<br />
GÅR ATT AVSKAFFA OBLIGA-<br />
TORIET MED EN SÅ LITEN<br />
FÖRSÄMRING AV STUDENT-<br />
INFLYTANDET SOM<br />
MÖJLIGT.«<br />
Än har regeringen inte levererat, men<br />
man har fortfarande tid på sig.<br />
För Uppsala studentkår skulle beloppet<br />
310 kronor per helårsstudent innebära<br />
mindre pengar än vad man idag får in på<br />
medlemsintäkter. Men Uppsala skulle<br />
ändå klara sig bättre än många andra<br />
kårer, som tar ut högre avgifter än Uppsala.<br />
<strong>Med</strong> en mindre pengakaka kommer<br />
arbetet med till exempel jämställdhetsfrågor<br />
och sociala frågor att stryka på<br />
foten, tror Pelle Rödin. Kårerna tvingas<br />
satsa mer kraft på aktiviteter som värvar<br />
medlemmar, som arbetsmarknadsdagar<br />
och festverksamhet, menar han.<br />
– Det här kommer att gynna kårer med<br />
en verksamhet som inte fokuserar på studiebevakning<br />
och utbildningspolitik.<br />
Men om kåren behövs, borde inte studenter<br />
vilja betala för den frivilligt?<br />
– Om vi vill ha en modell där kåren arbetar<br />
för alla studenter och med breda<br />
frågor, och inte bara för dem som behöver<br />
hjälp i det akuta, så kommer man<br />
inte att klara det med medlemsavgifter.<br />
Men det gör ingen annan organisation<br />
heller. Alla politiska organisationer går<br />
runt på skattemedel via statsstöd, därför<br />
att vi i Sverige anser att det civila samhället<br />
är viktigt. Vill vi ha ett fortsatt starkt<br />
studentinflytande finns det två modeller:<br />
via obligatoriska medlemsavgifter<br />
eller via skattemedel.<br />
Utredningen går nu ut på remiss. Riksdagen<br />
väntas ta beslut om obligatoriet i höst.<br />
HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se<br />
”Inget fel begicks på juridikseminariet”<br />
Utredningen kring det omstridda<br />
seminariet på juristprogrammet<br />
läggs ner. Den student som<br />
kände sig kränkt och därför<br />
kontaktade kursledningen vill<br />
inte stå bakom en anmälan om<br />
kränkning enligt likabehandlingslagen.<br />
Det framgår av den förutredning<br />
som gjorts på Juridicum,<br />
och som nu landat<br />
på universitetsjuristernas<br />
bord. Juridiska institutionens<br />
prefekt Olle Lundin har talat med<br />
ett antal studenter som var närvarande<br />
på seminariet den 27 november. Några<br />
studenter menade att seminariet, som<br />
delvis baserades på Centrum för rättvisas<br />
rättsprocess <strong>mot</strong> Uppsala universitet,<br />
och som hölls av representanter för<br />
CFR, var intressant och hade inte upplevt<br />
någon konstig stämning i klassrummet.<br />
Några andra studenter upplevde<br />
valet av rättsfall som olämpligt och obehagligt,<br />
däribland den student som kontaktat<br />
kursledningen efter seminariet.<br />
Studenten tycker dock inte längre att<br />
kränkning är ett passande ordval.<br />
»ANMÄLAREN BERÄTTAR<br />
ATT MAN HAR UPPLEVT<br />
NÅGOT MEN VILL INTE GÅ<br />
VIDARE MED EN SKRIFTLIG<br />
ANMÄLAN OCH DEN<br />
OFFENTLIGHET SOM<br />
FÖLJER MED DET.«<br />
”Inget har framkommit som gör att det<br />
finns anledning att anta att något egentligt<br />
fel begåtts eller att någon uppträtt<br />
på ett klandervärt sätt. Att omdiskuterade<br />
och kontroversiella rättsfrågor tas<br />
upp vid undervisningstillfällen är inget<br />
nytt och definitivt inget märkligt”, skriver<br />
Olle Lundin, och finner ingen anledning<br />
att vidta några ytterligare åtgärder<br />
från institutionens sida.<br />
Enligt universitetsjurist Per Abrahamsson<br />
är det inte ovanligt att utredningar<br />
av det här slaget läggs ner.<br />
– Anmälaren berättar att man har upplevt<br />
något men vill inte gå vidare med en<br />
skriftlig anmälan och den offentlighet<br />
som följer med det, säger han.<br />
HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se