Med blicken mot vÃ¤ster - Ergo

More documents

Recommendations

Info

06 / NYHETER Ergo #2 / 2008 Förekomsten av skuggdoktorander kartläggs varsamt Ett femtiotal personer är registrerade stipendiater på medicinska fakulteten. Hur många ytterligare stipendiater som finns är oklart. Arbetet med att försöka kartlägga förekomsten av skuggdoktorander fortsätter under våren. Men man måste gå varligt fram, säger medicinska doktorandrådets ordförande Elin Blom. – Vi undersöker om det finns personer som vill träda fram. Samtidigt behöver vi garantier så att de som gör det inte riskerar att bli utslängda. Det var efter en anmälan om skuggdoktoranderi till Högskoleverket som vicerektor Ulf Pettersson begärde in en lista på stipendiater av samtliga prefekter. – Det verkar inte finnas många som inte antingen är på väg att registreras på forskarutbildningen eller går kurser, berättar Ulf Pettersson. HAN HAR NU uppdragit åt en arbetsgrupp att fortsätta arbeta med frågan. Prefekterna har dock tagit fram en lista på ett femtiotal stipendiater. – Men de flesta av dem läser en fördjupningskurs, så det är lagligt. Samtidigt finns de i hög utsträckning ute på labben, säger Elin Blom. Hon ingår i den arbetsgrupp som har tillsatts. Gruppen ska bland annat ta ställning till hur länge en student ska få gå på stipendier samtidigt som de arbetar i labb – en situation som gränsar till skuggdoktoranderi. Ulf Pettersson har enligt Elin Blom nämnt en termin som en möjlig maxgräns. HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se Doktorandråd kräver krafttag mot professor Vid årsskiftet upphörde Institutionen för bioorganisk kemi, på grund av de missförhållanden i arbetsmiljön som utländska doktorander under lång tid utsatts för. Men den ansvarige professorn får fortsätta att rekrytera doktorander. Oacceptabelt, anser doktorandrådet, och kräver att fakulteten agerar. Professor Joyti Chattopadhyaya har enligt det teknisknaturvetenskapliga doktorandrådet i flera decennier systematiskt utnyttjat utländska doktorander. Förutom en utbredd förekomst av skuggdoktoranderi ska hans doktorander bland annat ha tvingats till extrema arbetstider och förbjudits att delta i konferenser eller kurser på andra institutioner. Kränkande tillmälen och ständiga närvarokontroller ska också ha präglat arbetsmiljön vid institutionen, enligt en skrivelse från doktorandrådet till fakultetsnämnden. Själv menar Jyoti Chattopadhyaya att en prövotid av blivande doktorander är rimlig eftersom en misslyckad rekrytering kan slå hårt: – För att vårt universitet ska kunna stå sig i den internationella konkurrensen krävs högkvalitativ forskning, och för det krävs duktiga och motiverade doktorander. MISSFÖRHÅLLANDENA ska ha varit kända av fakulteten under lång tid utan att åtgärder vidtagits. Förra året ansökte dock fem av Chattopadhyayas doktorander om att få byta handledare, varpå många av missförhållandena kom fram i ljuset. Som en följd slogs institutionen vid årsskiftet samman med Institutionen för cell- och molekylärbiologi. Men Joyti Chattopadhyaya har fått fortsätta som forskarutbildningsansvarig professor i bioorganisk kemi. Nyligen stod han som kontaktperson när två nya doktorandtjänster utlystes på universitetets hemsida. Det är en bidragande orsak till att doktorandrådet nu valt att agera. Doktorandrådet begär att Chattopadhyaya fråntas rätten att vara huvudhandledare för doktorander. Han bör heller inte få vara ämnesansvarig professor för forskarutbildningen. – Vi anser att han är helt olämplig att ha något som helst med doktorander att göra. Det är egentligen fakultetens jobb att se till att det inte uppstår nya missförhållanden, men om han får hållas vet vi att det innebär nytt jobb för oss om ett par år, säger doktorandrådets ordförande Anneleen Kool. Ärendet bordlades vid senaste fakultetsnämndssammanträdet. Nämndens viceordförande Roland Roberts menar att problemet till stor del redan är åtgärdat genom att Chattopadhyaya fråntagits rollen som prefekt: – Det är ingen som har ifrågasatt honom som vetenskapsman, han är en skicklig forskare. Problemet har handlat om arbetsmiljön, och det är en fråga för prefekten. ENLIGT ROBERTS pågår en diskussion om Chattopadhyaya ska få fortsätta som forskarutbildningsansvarig professor, men att ifrågasätta honom som handledare är inte aktuellt, säger han. – Man ska komma ihåg att det går väldigt bra för Chattopadhyayas doktorander efteråt, de hamnar inte på skräphögen precis. Anneleen Kool tycker inte att resonemanget håller, och menar att fakultetsledningen hittills hållit Chattopadhyaya om ryggen. – Hur ofta ser man egentligen prefekten som doktorand? Det är huvudhandledaren man samarbetar med, säger hon. Doktorandrådet överväger nu en anmälan till Högskoleverket och/eller till universitetets personalansvarsnämnd. HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se Varnar för kortare forskarutbildning Ett färskt beslut i teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden öppnar för en förkortning av forskarutbildningen. Det varnar student- och doktorandrepresentanter för. Fakultetsnämnden fastställde vid ett möte den 5 februari att poäng från grundutbildningens avancerade nivå (master/ magister) ska kunna tillgodoräknas i forskarutbildningen, om doktoranden själv önskar det. Både teknats doktorandråd och studentkårens representanter är starkt kritiska mot beslutet, som de reserverat sig mot. De befarar att det här i praktiken leder till att forskarutbildningen förkortas. – Vi tror inte att tillgodoräkningen kommer att ske på doktorandens begäran, utan att det kommer att ses som ett krav från handledare som vill spara pengar. Det blir möjligt att skjuta över en del av kostnaden på studenten, som får ta studiemedel för kurser som tidigare ingått i forskarutbildningen, säger Magnus Eriksson, studiebevakare på teknat samt utbildningsansvarig på UTN. UPPSALA STUDENTKÅRS doktorandombudsman Per Löwdin tror att en konsekvens av att studenter ”bedriver forskarutbildning på studielån” blir att rekryteringen av nya doktorander försvåras. Doktorandrådets ordförande Anneleen Kool betonar att det också är en kvalitetsfråga att behålla dagens fyraåriga forskarutbildning. Men fakultetsnämndens vice ordförande Roland Roberts menar att kritiken är obefogad. – Beslutet ska inte tolkas som en möjlighet att förkorta finansieringstiden, den ska fortsatt vara 48 månader. Men om doktorander som har en lång utbildning bakom sig vill komma igenom fortare ska de kunna göra det. Det kan också vara så att man hellre lägger den tillgodoräknade tiden på att forska, säger han. Anneleen Kool tror även att systemet Magnus Eriksson. Foto: Henrik Bjugård Nyberg med tillgodoräkning riskerar att gynna studenter som gjort sin grundutbildning vid den aktuella institutionen, medan det blir svårare att antas för den som kommer utifrån. – Nej, det vet jag inte. Men jag tror inte att tillgodoräkningarna blir så omfattande, egentligen vill vi ha ett restriktivt förhållningssätt till det här, svarar Roland Roberts. ETT SKÄL som har anförts för riktlinjer kring tillgodoräkning är att det redan görs på fakulteten. Men det är inte ett hållbart argument, tycker Anneleen Kool. – Även om det idag finns till exempel industridoktorander som vill bli klara så fort som möjligt är de fortfarande ganska få, medan det säkert finns många handledare som vill ha billiga doktorander. Att skriva in det som idag fungerar som en nödlösning i den allmänna studieplanen tror vi kommer att göra tillgodoräkning vanligare, säger hon. Men Roland Roberts menar att risken för det motsatta – att handledare håller kvar duktiga doktorander lite för länge – är minst lika stor. – Ibland kan det vara en karriärfördel att gå igenom forskarutbildningen snabbt, säger han. HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se
08 / NYHETER Ergo #2 / 2008 Strängare lag mot bidragsfusk Glöm inte att meddela CSN om du avbryter dina studier. En lagändring gör att fler som fått studiemedel på felaktiga grunder kan polisanmälas. CSN polisanmäler varje år ett antal personer för att de fuskat sig till studiemedel de egentligen inte har rätt till. Tidigare har det dock krävts ett tydligt uppsåt för att kunna polisanmäla. Men sedan den nyinstiftade Bidragsbrottslagen trädde i kraft den 1 augusti förra året kan myndigheten anmäla även den som helt enkelt glömt att meddela att man avbrutit sina studier eller dragit ned på studietakten. Det här gör att CSN räknar med att fler personer än tidigare kommer att polisanmälas. Men Håkan Simonsson, jurist på CSN, vill tona ned betydelsen av den nya lagen: – Det krävs fortfarande att man är väldigt slarvig. Och vi polisanmäler ingen utan att först ha kontaktat personen och försökt reda ut saken. ENLIGT HÅKAN SIMONSSON är det väldigt vanligt att CSN betalar ut studiemedel felaktigt, eftersom pengarna kommer i förskott. Myndigheten får kännedom om felaktiga utbetalningar genom rapporter från lärosätena. – Det är fortfarande helt lagligt att avbryta sina studier. Har man fått för mycket pengar begär vi att man betalar tillbaka, och det sker i de allra flesta fall, betonar Håkan Simonsson. HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se Den nya Bidragsbrottslagen är speciellt anpassad till de förhållanden som gäller vid utbetalningar av bidrag, ersättningar, pensioner och lån. Det har tidigare inte funnits en lag riktad mot den som gör sig skyldig till bidragsbrott, utan brotten har dömts på samma sätt som bedrägerier. Ett antal myndigheter ska enligt lagen polisanmäla misstankar om bidragsbrott. Kåravgift ersätts av statligt bidrag Statsstöd ska ersätta dagens medlemsavgifter när kårobligatoriet avskaffas 2010. Det föreslår regeringens utredare. Och Uppsalas nationer kan pusta ut: de väntas få behålla dagens förmånliga skattevillkor. Den 13 februari, efter denna tidnings pressläggning, presenterade regeringens enmansutredare Erland Ringborg sitt förslag på hur kårobligatoriet ska avvecklas. Ergo kan dock efter förhandsinformation från Sveriges förenade studentkårers viceordförande Pelle Rödin, tidigare kåraktiv i Uppsala, berätta vad utredningen föreslår. Huvudtanken är att statsbidrag ska ersätta dagens medlemsintäkter. Från och med den 1 juli 2010 ska ingen längre tvingas vara medlem i en studentkår. För att upprätthålla studentinflytandet i den högre utbildningen – som är reglerat i lag och inte ska förändras – ska staten i stället skjuta till pengar. Ringborg föreslår att kårerna ska få 310 kronor per student och år. Bidraget ska administreras av högskolorna, och vara öronmärkt. Finns konkurrerande kårer vid ett lärosäte eller en fakultet ska högskolan avgöra vilken kår som får pengarna; antingen genom att låta studenterna rösta om saken eller genom att räkna kårernas (frivilliga) medlemmar. PÅ SFS, som inte tar ställning för eller emot ett kårobligatorium men värnar om ett fortsatt starkt studentinflytande, är man nöjd med förslaget. – Det här är en genomtänkt och genomförbar modell som gör att det går att avskaffa obligatoriet med en så liten försämring av studentinflytandet som möjligt, säger Pelle Rödin. Enligt vad han erfar förespråkar Ringborg att Uppsalas och Lunds nationer i allt väsentligt får behålla sina skattelättnader, vilket gör att de kan fortsätta sin Pelle Rödin. Foto: Hanna Lundquist verksamhet utan ekonomiskt bakslag. Det ska ske genom att de tätare knyts till universiteten. Ett orosmoln för SFS är dock frågan om regeringen kommer att skjuta till de resurser som krävs. – Vi är rädda för att man kommer att lägga sig på en betydligt lägre nivå än de 310 kronor per helårsstudent som utredningen föreslår – som motsvarar 100 miljoner kronor per år. Då kommer studentinflytandet att försvagas, säger Pelle Rödin. ENLIGT UTREDNINGSDIREKTIVEN ska avvecklingen ske inom den högre utbildningens befintliga budgetramar. SFS befarar därför en situation där studentinflytande ställs mot till exempel antalet studieplatser. Organisationen menar att regeringen nu måste öppna plånboken, om man bedömer att principfrågan är värd kostnaden. Pelle Rödin påminner om att SFS var den enda partipolitiskt obundna organisation som före valet 2006 gjorde ett utspel om högskolepolitiken tillsammans med alliansen. – Men då skrev vi under för ekonomiska satsningar på den högre utbildningen. »DET HÄR ÄR EN GENOM- TÄNKT OCH GENOMFÖRBAR MODELL SOM GÖR ATT DET GÅR ATT AVSKAFFA OBLIGA- TORIET MED EN SÅ LITEN FÖRSÄMRING AV STUDENT- INFLYTANDET SOM MÖJLIGT.« Än har regeringen inte levererat, men man har fortfarande tid på sig. För Uppsala studentkår skulle beloppet 310 kronor per helårsstudent innebära mindre pengar än vad man idag får in på medlemsintäkter. Men Uppsala skulle ändå klara sig bättre än många andra kårer, som tar ut högre avgifter än Uppsala. Med en mindre pengakaka kommer arbetet med till exempel jämställdhetsfrågor och sociala frågor att stryka på foten, tror Pelle Rödin. Kårerna tvingas satsa mer kraft på aktiviteter som värvar medlemmar, som arbetsmarknadsdagar och festverksamhet, menar han. – Det här kommer att gynna kårer med en verksamhet som inte fokuserar på studiebevakning och utbildningspolitik. Men om kåren behövs, borde inte studenter vilja betala för den frivilligt? – Om vi vill ha en modell där kåren arbetar för alla studenter och med breda frågor, och inte bara för dem som behöver hjälp i det akuta, så kommer man inte att klara det med medlemsavgifter. Men det gör ingen annan organisation heller. Alla politiska organisationer går runt på skattemedel via statsstöd, därför att vi i Sverige anser att det civila samhället är viktigt. Vill vi ha ett fortsatt starkt studentinflytande finns det två modeller: via obligatoriska medlemsavgifter eller via skattemedel. Utredningen går nu ut på remiss. Riksdagen väntas ta beslut om obligatoriet i höst. HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se ”Inget fel begicks på juridikseminariet” Utredningen kring det omstridda seminariet på juristprogrammet läggs ner. Den student som kände sig kränkt och därför kontaktade kursledningen vill inte stå bakom en anmälan om kränkning enligt likabehandlingslagen. Det framgår av den förutredning som gjorts på Juridicum, och som nu landat på universitetsjuristernas bord. Juridiska institutionens prefekt Olle Lundin har talat med ett antal studenter som var närvarande på seminariet den 27 november. Några studenter menade att seminariet, som delvis baserades på Centrum för rättvisas rättsprocess mot Uppsala universitet, och som hölls av representanter för CFR, var intressant och hade inte upplevt någon konstig stämning i klassrummet. Några andra studenter upplevde valet av rättsfall som olämpligt och obehagligt, däribland den student som kontaktat kursledningen efter seminariet. Studenten tycker dock inte längre att kränkning är ett passande ordval. »ANMÄLAREN BERÄTTAR ATT MAN HAR UPPLEVT NÅGOT MEN VILL INTE GÅ VIDARE MED EN SKRIFTLIG ANMÄLAN OCH DEN OFFENTLIGHET SOM FÖLJER MED DET.« ”Inget har framkommit som gör att det finns anledning att anta att något egentligt fel begåtts eller att någon uppträtt på ett klandervärt sätt. Att omdiskuterade och kontroversiella rättsfrågor tas upp vid undervisningstillfällen är inget nytt och definitivt inget märkligt”, skriver Olle Lundin, och finner ingen anledning att vidta några ytterligare åtgärder från institutionens sida. Enligt universitetsjurist Per Abrahamsson är det inte ovanligt att utredningar av det här slaget läggs ner. – Anmälaren berättar att man har upplevt något men vill inte gå vidare med en skriftlig anmälan och den offentlighet som följer med det, säger han. HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se
Page 1 and 2: Foto: Christin Lenthamre Foto: Hann
Page 3: Ergo #2 / 2008 INGEN POLITISK KVOTE
Page 7 and 8: 10 / TEMA: ETIK Ergo #2 / 2008 Illu
Page 9 and 10: 12 / NYHETER Ergo #2 / 2007 Student
Page 11 and 12: 16 / NYHETER Ergo #2 / 2008 Per Lö
Page 13 and 14: Ergo #2 / 2008 NYHETER / 17 FORSKNI
Page 15 and 16: 20 / RECENSIONER Ergo #2 / 2008 Bet
Page 17 and 18: Ergo #2 / 2008 KALENDARIUM / 23 VÄ
Page 19 and 20: Ergo #2 / 2008 NATIONERNA / 25 GOTL
Page 21: KÅRSIDORNA Du avgör maktkampen p

Med blicken mot vÃ¤ster - Ergo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?