Med blicken mot vÃ¤ster - Ergo

Foto: Christin Lenthamre 

Foto: Hanna Lundquist 

Uppsala studentkårs tidning. Grundad 1924. 

# 2 

15/2 – 5/3 

2008 

16/ ”Universitetens 

befolkning är lika benägna 

till maktmissbruk som 

världen i övrigt.” 

20/ ”Välspelad emopop av 

den typ som brukar komma 

från Göteborg, fast från 

Uppsala och mycket bättre.” 

17 ”Så otroligt många timmar 

av de veckoligen tilldelade 

ägnar jag åt internet 

att jag blir äcklad.” 

Doktorandråd säger ifrån 

06/NYHETER Vid årsskiftet 

upphörde Institutionen för 

bioorganisk kemi, på grund av de 

missförhållanden i arbetsmiljön 

som utländska doktorander under 

lång tid utsatts för. Men den 

ansvarige professorn får fortsätta 

att rekrytera doktorander. Oacceptabelt, 

anser doktorandrådet, och 

kräver att fakulteten agerar. 

– Vi anser att han är helt olämplig 

att ha något som helst med doktorander 

att göra. Det är egentligen 

fakultetens jobb att se till att det 

inte uppstår nya missförhållanden, 

men om han får hållas vet vi att det 

innebär nytt jobb för oss om ett par 

år, säger doktorandrådets ordförande 

Anneleen Kool. 

POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, 753 10 UPPSALA 

Med blicken mot väster 

Medierapporteringen kring de 

amerikanska primärvalen tycks 

slå rekord i år. Professorn i nordamerikastudier 

Erik Åsard är en 

eftertraktad gäst i tv-sofforna. 

14–15/NYHETER Nyligen kom 

Åsard ut med sin politiska biografi om 

Hillary Clinton. En pragmatisk fullblodspolitiker 

som väcker känslor, slår han fast. 

– Det finns inga mellanpositioner i människors 

uppfattning om henne. 

Utan att ta ställning i valet medger han 

att han tycker att det är spännande att en 

kvinna för första gången har chansen att 

få huvudrollen i Vita huset. 

– Men att hon är kvinna kan också tala 

emot henne. 

Statsstöd ersätter kåravgift 

8–9/NYHETER När kårobligatoriet 

avskaffas 2010 ska kåravgiften 

ersättas av ett statligt bidrag. Det 

föreslår regeringens utredare. 

Sveriges förenade studentkårers 

viceordförande Pelle Rödin (bilden) 

tycker att förslaget är genomtänkt 

och genomförbart. Men förutsättningen 

är att staten verkligen 

skjuter till de pengar som krävs, 

menar han. 

– Vi är rädda för att man kommer att 

lägga sig på en betydligt lägre nivå 

än de 310 kronor per helårsstudent 

som utredningen föreslår – som 

motsvarar 100 miljoner kronor per 

år. Då kommer studentinflytandet 

att försvagas. 

I Australien slopades kårobligatoriet 

2006. Till skillnad mot i Sverige 

möttes avskaffandet där av vilda 

protester och demonstrationer. 

04–05/DEBATT 

BS BRYR SIG BARA 

OM BEGREPP« 

FÖR DYRT ATT ÄTA 

SOM STUDENT«

Ergo #2 / 2008 

LEDARE / 03 

DUNKA-DUNKA I PARKEN 

Äntligen. Fem nationer och Uppsalahem bygger tillsammans 

750 studentbostäder i Ekonomikumparken. Och det 

går fort, nu när de väl har kommit igång. En morgon kan 

det stå ett hus där det kvällen innan var ingenting. 

De många överklaganden från närboende som försenade 

bygget i åratal kunde ge intrycket att det gällde att rädda ett unikt 

naturområde från att skövlas. Men det är faktiskt inte Sareks nationalbark 

som exploateras utan en alldeles vanlig gräsplätt. Och alldeles 

vanliga gräsplättar råder det ingen brist på i landet där till och 

med städerna är glesbefolkade. Hyfsat centrala bostäder åt alla måste 

helt enkelt prioriteras högre än att de lyckligt lottade som redan 

har tak över huvudet ska få behålla ett grönområde runt knuten. Det 

är en fråga om solidaritet. För övrigt kommer halva parken även i 

fortsättningen att finnas kvar som rekreationsområde. 

Sedan var det ju den lilla detaljen med pålningen. En obönhörlig 

shuffle-rytm, omöjlig att värja sig mot för alla som bor inom hörhåll 

från parken. Oberäknelig, eftersom 

man aldrig vet när ljudet börjar 

och när det slutar. 

Den som trodde att öronen skulle 

få vila under vintern misstog sig 

grovt. Det milda vädret har gjort 

att tjälen inte har satt sig i marken 

så det är bara att dunka på. 

Kadunkadunk. Men det handlar 

som sagt om solidaritet. Solidaritet 

med framtidens studenter, som 

förtjänar bättre än den tröstlösa 

bostadssituation som många av 

oss minns från 2000-talets första 

år. Till sist en liten guldstjärna till 

byggjobbarna på plats. De sätter i 

gång tidigt, för all del, men inte sådär 

okristligt tidigt som vi vet att 

byggjobbare kan. 

Ljudkällan. 

Skribenter sökes! Vi, på Bygg Din Framtid, har startat en tidning 

för unga människor (ung.puls) som bor på ungdomsbostäder. Vi är en 

ideell förening som bedriver utvecklingsarbete för ungdomar. Vi letar efter 

någon som vill dela med sig av sina erfarenheter och skriva artiklar till oss. 

Hör gärna av dig om du är intresserad: gra@foyertorget.se. 

HEJ STUDENT! 

NAMN: Amanda Sjöquist 

PLUGGAR: Master i Museioch 

kulturarvsvetenskap 

HUR MÅNGA TERMINER I 

UPPSALA: Fyra 

HÄR SITTER JAG HELST 

OCH PLUGGAR: Engelska 

parken 

BÄSTA NATIONEN: ÖG 

SENAST KÖPTA KURS- 

LITTERATUR: Thinking 

about exhibitions 

BÄSTA UTGÅNG I UPPSALA: Beror på vad man är 

ute efter. 

HÄR ÄTER JAG LUNCH I UPPSALA: Varsomhelst 

med matlådan. 

TRÄNAR: Icke. 

FAVORITPRODUKT PÅ SYSTEMET: Rödvin 

FAVORITPRODUKT PÅ APOTEKET: Tandborste 

ROLIGASTE KURS JAG LÄST: Alla teoretiska 

kurser om kulturarv, mmm... 

OCH SÄMSTA: Någon projektledningsvariant 

med kultur(?)inriktning. 

FAVORITGALLERI I UPPSALA: Galleri London. 

FAVORITPROMENAD I UPPSALA: Runt Fyris. 

VÄRSTA KORRIDORMINNET: Säkert någon Valborg. 

BÄSTA STUDENTBOSTADSOMRÅDET: ÖG’s 

nationsbostäder. 

BÄSTA STUDENTFÖRENING: SABM, studierådet 

för ABM. 

MEST ÖVERSKATTAT I UPPSALA: Valborg 

GODASTE FYLLEKÄKET: Mackan i köket. 

FAVORITGATA I UPPSALA: Trädgårdsgatan 

FAVORITBIBLIOTEK I UPPSALA: Stadsbiblioteket 

HÄR SHOPPAR JAG KLÄDER I UPPSALA: Lite varsomhelst. 

BÄSTA LÖRDAGSFIKAT: Termoskaffe i solen. 

DET GÖR JAG HELST EN LEDIG SÖNDAG: Sover, tvspel, 

promenad, äter. 

Killar se hit! Gospel/soul-kören the Gloryfires 

söker killar som gillar att sjunga. Hör snarast 

av dig till: info@gloryfires.se 

Ergo grundades 1924 och är 

Uppsala studentkårs tidning 

sedan 1940. Redaktionen 

är obunden gentemot både 

kårstyrelse och opposition. 

CHEFREDAKTÖR/ 

ANSV. UTGIVARE 

Hanna Lundquist (tf) 

cred@ergo.us.uu.se 

018–480 31 30 

REDAKTÖR 

Gusten Holm 

red@ergo.us.uu.se 

018–480 31 31 

SIDREDIGERING 

Robert Ringefors och 

redaktörerna 

AD 

Lotta Hähnel 

ANNONSBOKNING 

Tomat annonsbyrå 

info@tomat.se 

046–13 74 00/02 

www.tomat.se 

UPPLAGA OCH 

PERIODICITET 

34 000 exemplar 

14 nr per år 

PRENUMERATION 

150 kr/år 

ANNONSPRISER 

Helsida fyrfärg: 19 500 kr 

Halvsida fyrfärg: 12 000 kr 

TRYCKERI 

UNT 

ISSN 

0345–2875 

ADRESSÄNDRING 

018–480 31 00 

Eftertryck utan redaktionens 

skriftliga medgivande tillåts 

ej. För obeställt material 

ansvaras ej. 

Utebliven tidning: 

018-478 10 20 

(endast boende i Uppsala) 

VÅREN 2008 

UTKOMMER ERGO: 

berglin 

# 3 6/3 

# 4 20/3 

# 5 11/4 

# 6 25/4 

# 7 16/5


INGEN POLITISK 

KVOTERING« 

Att hävda att det sker en politisk 

kvotering till forskarutbildningen 

på Juridicum är osakligt, skriver 

Olle Lundin och Evelina Janunger 

Kaarme i en replik till ”Repressalierädd 

juriststudent”. 

Med anledning av ett inlägg 

i det senaste numret 

av Ergo vill vi bara 

klargöra hur doktorandantagningen 

går 

till vid Juridiska institutionen. Det sker 

ingen politisk kvotering till doktorandtjänsterna 

vid Juridicum, varken i konstitutionell 

rätt eller något annat ämne. 

Antagningsprocessen är noggrann, 

objektiv och utan inslag av partipolitik. 

Ledigförklarade doktorandtjänster anslås 

officiellt och information om antagningsprocessen 

finns på institutionens 

hemsida www.jur.uu.se. I korthet går 

antagningen enligt följande. Till ansökan 

ska sökanden ge in examensbevis, 

projektbeskrivning, tidsplan samt examensarbete 

och/eller annat dokument 

som visar sökandes förmåga till skriftligt 

arbete eller ämneskunskap. Det viktigaste 

urvalskriteriet är den projektbeskrivning 

som sökanden ger in. Den utarbetas 

vanligtvis i samråd med potentiell 

handledare vid institutionen. I denna 

ska sökanden övergripande beskriva det 

tilltänkta doktorandprojektet. 

Vid det ordinarie ansökningsförfarandet 

bereds ansökningarna av en ämnespool 

(av tre), där poolens docentkompetenta 

lärare rangordnar de sökande 

inom poolen. Poolernas förslag behandlas 

i forskningsutskottet som gör en slutlig 

rangordning. Beslut om doktorandanställning 

fattas av prefekten. Inför 

behandlingen av ansökan inhämtas yttrande 

från den tilltänkte handledaren 

som bland annat avspeglar hans eller 

hennes syn på projektet och sökandens 

förmåga att slutföra detta inom avsatt 

tid. Arbetet i poolerna går bland annat ut 

på att avgöra det föreslagna forskningsprojektets 

relevans. Handledaryttrande, 

examensarbete, examensintyg och eventuell 

relevant arbetslivserfarenhet vägs 

också in i bedömningen. Processen tar 

vanligtvis ca tre till fyra månader, ej inräknat 

tid att sammanställa projektbeskrivningen. 

Det är således inte sakligt 

eller riktigt, gentemot institutionen 

eller de doktorander som antagits, att 

hävda att det sker politiskt kvotering till 

forskarutbildningen. 

Olle Lundin, prefekt Juridiska institutionen 

Evelina Janunger Kaarme, ordförande 

Juridiska doktorandrådet 

SKRIV TILL ERGOS 

DEBATTSIDA! 

Textlängden bör inte överstiga 

2 500 tecken inklusive mellanslag. 

Redaktionen förbehåller sig 

rätten att korta i och språkgranska 

manus. Det går bra att 

vara anonym, men du måste 

uppge namn och adress till 

redaktionen. 

Maila till cred@ergo.us.uu.se. 

Nästa manusstopp är den 25/2 . 

BORGERLIG LIKGILTIGHET 

INFÖR SNEDREKRYTERING 

Borgerliga studenter är upprörda 

över att kåren talar om klass. 

Men är de lika engagerade i 

sakfrågan? Det frågar Mattias 

Karlsson från VSF. 

Maten ute på campus måste bli 

billigare. Att ta 65 kronor för 

en studenlunch är inte rimligt, 

anser UUS. 

Det finns stora brister inom 

lunchmöjligheterna vid 

Uppsala universitet, vilket 

vi i Uppsala universitets 

studenter, UUS, vill 

uppmärksamma. I dagsläget finns det 

många campusområden där tillgången 

till mikrovågsungar är undermålig. 

Ett exempel på detta är Ekonomikum 

där mängden mikrovågsugnar är ytterst 

liten. Även om situationen blivit 

bättre på senare år är den fortfarande 

bristfällig i jämförelse med antalet studenter. 

Många områden på universitetet har 

inhysta restauranger, dock inte sällan 

i monopolliknande situationer. Dessa 

restauranger har ofta höga priser på mat 

och fika. Att kräva studenter på 10 kr för 

en kopp kaffe eller 65 kr för en dagens 

lunch med tillbehör på campus är inte 

rimligt med tanke på studenternas ekonomiska 

situation. Därför händer det 

att studenter inte har råd att köpa en riktig 

lunch utan nöjer sig med smörgåsar 

eller liknande substitut. 

En förutsättning för en god studiemiljö 

är att studenterna ska kunna äta på ett 

ekonomiskt, trevligt och smidigt sätt. 

Det gör att man är mer villig att stanna 

kvar för vidare undervisning istället för 

att fara hem och kanske strunta i undervisning 

eller strunta i lunchen för att 

K 

årpartiet Borgerliga studenter 

har vid flera tillfällen 

under detta verksamhetsår 

protesterat mot användandet 

av termen ”klass” i Uppsala 

studentkårs fullmäktige. Upprördheten 

och indignationen över att kåren 

i sina dokument använder allmänt vedertagna 

begrepp som arbetarklass har 

varit stor. 

Mycket större än den oro som de eventuellt 

känner inför problemet med att 

universitetet har en väldigt låg andel av 

studenter med arbetarklassbakgrund. 

Enligt statistik framtagen av SCB och 

bearbetad av Högskoleverket är problemen 

med en skev social rekrytering till 

landets universitet och högskolor betydande, 

och man konstaterar att studenter 

med arbetarklassbakgrund är särskilt 

underrepresenterade vid Uppsala 

universitet. 

Under läsåret 2005/06 var andelen nybörjare 

vid Sveriges universitetet och 

högskolor med arbetarklassbakgrund 

klart underrepresenterade, 24%. Statistiken 

för Uppsala universitet säger att 

andelen med arbetarklassbakgrund var 

18%. Jämförelsetalen, där siffran 1 motnina 

hemmingsson 

DEBATT / 04 

STUDENTLUNCHERNA ÄR FÖR DYRA 

»MÅNGA OMRÅDEN PÅ 

UNIVERSITETET HAR 

INHYSTA RESTAURANGER, 

DOCK INTE SÄLLAN 

I MONOPOLLIKNANDE 

SITUATIONER.« 

Studenter med arbetarklassbakgrund är 

särskilt underrepresenterade vid Uppsala 

universitet, skriver Mattias Karlsson. 

»MENAR BORGERLIGA 

STUDENTER ATT MÅNG- 

FALD INTE ÄR NÅGOT SOM 

I SIG ÄR BRA?« 

svarar genomsnittet för befolkningen i 

det huvudsakliga rekryteringsområdet, 

anger siffran 0,58 för studenter med arbetarklassbakgrund, 

1,03 för studenter 

med utländsk bakgrund, och 1,72 för 

studenter med högskoleutbildade föräldrar. 

Statistiken som beskriver situationen 

vad gäller andelen nybörjare med 

arbetarklassbakgrund på forskarutbildningsnivå 

visar på en än större skevhet: 

procentsiffran här är mellan 10 och 14%. 

Ett universitet som präglas av mångfald 

i form av studenternas skiftande 

bakgrunder ger upphov till en dynamik 

som gagnar både universitetet och samhället 

i stort – deltagandet blir större 

och bredare och demokratin utvecklas. 

Menar Borgerliga studenter att mångfald 

inte är något som i sig är bra? Bryr 

sig partiet inte alls om det välbelagda fenomenet 

att studenter från arbetarklassen 

ofta inte studerar vidare till universietetsnivå? 

Eller är det så att det enda som 

man förmår engagera sig i är huruvida 

man ska använda ett visst ord i studentkårens 

olika dokument eller inte? 

Vi i kårpartiet VSF fokuserar på själva 

problemet och försöker göra vårt för att 

avhjälpa bristen på social mångfald. I 

årets verksamhetsplan, som vi varit med 

om att utforma, läggs stor vikt vid frågan 

om jämlikhet avseende social bakgrund, 

och vi fortsätter att stötta de projekt som 

studentkåren redan har för att stimulera 

breddat deltagande och motverka social 

snedrekrytering, såsom ESMeralda, läxläsningshjälp 

och studentambassadörsprojektet. 

Återstår nu att se om också de 

borgerliga beslutar sig för att engagera 

sig i själva sakfrågan. 

Mattias Karlsson, Vänsterns 

studentförbund 

man inte har råd. Tillgången till lunchrum 

är en mycket viktig del av studiemiljön 

som alltför ofta glöms bort. Därför 

anser vi att det är viktigt att lunchsituationen 

för oss studener tas i beaktande 

av både kåren och universitetet. 

Uppsala universitets studenter (uus.se) 

Klas-Herman Lundgren – Ordförande 

Mathias Johansson – Partiombud

06 / NYHETER Ergo #2 / 2008 

Förekomsten av 

skuggdoktorander 

kartläggs varsamt 

Ett femtiotal personer är 

registrerade stipendiater 

på medicinska fakulteten. Hur 

många ytterligare stipendiater 

som finns är oklart. 

Arbetet med att försöka 

kartlägga förekomsten 

av skuggdoktorander 

fortsätter under våren. 

Men man måste gå varligt 

fram, säger medicinska doktorandrådets 

ordförande Elin Blom. 

– Vi undersöker om det finns personer 

som vill träda fram. Samtidigt 

behöver vi garantier så att de som gör 

det inte riskerar att bli utslängda. 

Det var efter en anmälan om skuggdoktoranderi 

till Högskoleverket som 

vicerektor Ulf Pettersson begärde in 

en lista på stipendiater av samtliga 

prefekter. 

– Det verkar inte finnas många som 

inte antingen är på väg att registreras 

på forskarutbildningen eller går kurser, 

berättar Ulf Pettersson. 

HAN HAR NU uppdragit åt en arbetsgrupp 

att fortsätta arbeta med frågan. 

Prefekterna har dock tagit fram en 

lista på ett femtiotal stipendiater. 

– Men de flesta av dem läser en fördjupningskurs, 

så det är lagligt. Samtidigt 

finns de i hög utsträckning ute 

på labben, säger Elin Blom. 

Hon ingår i den arbetsgrupp som har 

tillsatts. Gruppen ska bland annat ta 

ställning till hur länge en student ska 

få gå på stipendier samtidigt som de 

arbetar i labb – en situation som gränsar 

till skuggdoktoranderi. Ulf Pettersson 

har enligt Elin Blom nämnt en 

termin som en möjlig maxgräns. 

HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se 

Doktorandråd 

kräver krafttag 

mot professor 

Vid årsskiftet upphörde Institutionen 

för bioorganisk kemi, på 

grund av de missförhållanden 

i arbetsmiljön som utländska 

doktorander under lång tid 

utsatts för. Men den ansvarige 

professorn får fortsätta att 

rekrytera doktorander. Oacceptabelt, 

anser doktorandrådet, 

och kräver att fakulteten 

agerar. 

Professor Joyti Chattopadhyaya 

har enligt det teknisknaturvetenskapliga 

doktorandrådet 

i flera decennier 

systematiskt utnyttjat 

utländska doktorander. Förutom en utbredd 

förekomst av skuggdoktoranderi 

ska hans doktorander bland annat ha 

tvingats till extrema arbetstider och förbjudits 

att delta i konferenser eller kurser 

på andra institutioner. Kränkande 

tillmälen och ständiga närvarokontroller 

ska också ha präglat arbetsmiljön vid 

institutionen, enligt en skrivelse från 

doktorandrådet till fakultetsnämnden. 

Själv menar Jyoti Chattopadhyaya att 

en prövotid av blivande doktorander är 

rimlig eftersom en misslyckad rekrytering 

kan slå hårt: 

– För att vårt universitet ska kunna stå 

sig i den internationella konkurrensen 

krävs högkvalitativ forskning, och för 

det krävs duktiga och motiverade doktorander. 

MISSFÖRHÅLLANDENA ska ha varit kända 

av fakulteten under lång tid utan att åtgärder 

vidtagits. Förra året ansökte dock 

fem av Chattopadhyayas doktorander 

om att få byta handledare, varpå många 

av missförhållandena kom fram i ljuset. 

Som en följd slogs institutionen vid årsskiftet 

samman med Institutionen för 

cell- och molekylärbiologi. 

Men Joyti Chattopadhyaya har fått 

fortsätta som forskarutbildningsansvarig 

professor i bioorganisk kemi. Nyligen 

stod han som kontaktperson när 

två nya doktorandtjänster utlystes på 

universitetets hemsida. Det är en bidragande 

orsak till att doktorandrådet nu 

valt att agera. Doktorandrådet begär att 

Chattopadhyaya fråntas rätten att vara 

huvudhandledare för doktorander. Han 

bör heller inte få vara ämnesansvarig 

professor för forskarutbildningen. 

– Vi anser att han är helt olämplig att 

ha något som helst med doktorander att 

göra. Det är egentligen fakultetens jobb 

att se till att det inte uppstår nya missförhållanden, 

men om han får hållas vet 

vi att det innebär nytt jobb för oss om ett 

par år, säger doktorandrådets ordförande 

Anneleen Kool. 

Ärendet bordlades vid senaste fakultetsnämndssammanträdet. 

Nämndens 

viceordförande Roland Roberts menar 

att problemet till stor del redan är åtgärdat 

genom att Chattopadhyaya fråntagits 

rollen som prefekt: 

– Det är ingen som har ifrågasatt honom 

som vetenskapsman, han är en 

skicklig forskare. Problemet har handlat 

om arbetsmiljön, och det är en fråga 

för prefekten. 

ENLIGT ROBERTS pågår en diskussion 

om Chattopadhyaya ska få fortsätta som 

forskarutbildningsansvarig professor, 

men att ifrågasätta honom som handledare 

är inte aktuellt, säger han. 

– Man ska komma ihåg att det går väldigt 

bra för Chattopadhyayas doktorander 

efteråt, de hamnar inte på skräphögen 

precis. 

Anneleen Kool tycker inte att resonemanget 

håller, och menar att fakultetsledningen 

hittills hållit Chattopadhyaya 

om ryggen. 

– Hur ofta ser man egentligen prefekten 

som doktorand? Det är huvudhandledaren 

man samarbetar med, säger 

hon. 

Doktorandrådet överväger nu en anmälan 

till Högskoleverket och/eller till 

universitetets personalansvarsnämnd. 


Varnar för kortare forskarutbildning 

Ett färskt beslut i teknisk-naturvetenskapliga 

fakultetsnämnden 

öppnar för en förkortning av 

forskarutbildningen. Det varnar 

student- och doktorandrepresentanter 

för. 

Fakultetsnämnden 

fastställde 

vid ett möte den 5 februari att 

poäng från grundutbildningens 

avancerade nivå (master/ 

magister) ska kunna tillgodoräknas 

i forskarutbildningen, om doktoranden 

själv önskar det. Både teknats 

doktorandråd och studentkårens representanter 

är starkt kritiska mot beslutet, 

som de reserverat sig mot. De befarar att 

det här i praktiken leder till att forskarutbildningen 

förkortas. 

– Vi tror inte att tillgodoräkningen 

kommer att ske på doktorandens begäran, 

utan att det kommer att ses som 

ett krav från handledare som vill spara 

pengar. Det blir möjligt att skjuta över 

en del av kostnaden på studenten, som 

får ta studiemedel för kurser som tidigare 

ingått i forskarutbildningen, säger 

Magnus Eriksson, studiebevakare på teknat 

samt utbildningsansvarig på UTN. 

UPPSALA STUDENTKÅRS doktorandombudsman 

Per Löwdin tror att en konsekvens 

av att studenter ”bedriver forskarutbildning 

på studielån” blir att rekryteringen 

av nya doktorander försvåras. 

Doktorandrådets ordförande Anneleen 

Kool betonar att det också är en kvalitetsfråga 

att behålla dagens fyraåriga forskarutbildning. 

Men fakultetsnämndens vice ordförande 

Roland Roberts menar att kritiken 

är obefogad. 

– Beslutet ska inte tolkas som en möjlighet 

att förkorta finansieringstiden, 

den ska fortsatt vara 48 månader. Men 

om doktorander som har en lång utbildning 

bakom sig vill komma igenom fortare 

ska de kunna göra det. Det kan också 

vara så att man hellre lägger den tillgodoräknade 

tiden på att forska, säger han. 

Anneleen Kool tror även att systemet 

Magnus Eriksson. 

Foto: Henrik Bjugård Nyberg 

med tillgodoräkning riskerar att gynna 

studenter som gjort sin grundutbildning 

vid den aktuella institutionen, 

medan det blir svårare att antas för den 

som kommer utifrån. 

– Nej, det vet jag inte. Men jag tror inte 

att tillgodoräkningarna blir så omfattande, 

egentligen vill vi ha ett restriktivt 

förhållningssätt till det här, svarar Roland 

Roberts. 

ETT SKÄL som har anförts för riktlinjer 

kring tillgodoräkning är att det redan 

görs på fakulteten. Men det är inte ett 

hållbart argument, tycker Anneleen 

Kool. 

– Även om det idag finns till exempel 

industridoktorander som vill bli klara 

så fort som möjligt är de fortfarande 

ganska få, medan det säkert finns många 

handledare som vill ha billiga doktorander. 

Att skriva in det som idag fungerar 

som en nödlösning i den allmänna studieplanen 

tror vi kommer att göra tillgodoräkning 

vanligare, säger hon. 

Men Roland Roberts menar att risken 

för det motsatta – att handledare håller 

kvar duktiga doktorander lite för länge 

– är minst lika stor. 

– Ibland kan det vara en karriärfördel 

att gå igenom forskarutbildningen 

snabbt, säger han. 

HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se


Strängare lag 

mot bidragsfusk 

Glöm inte att meddela CSN om 

du avbryter dina studier. En 

lagändring gör att fler som fått 

studiemedel på felaktiga grunder 

kan polisanmälas. 

CSN polisanmäler varje år ett 

antal personer för att de fuskat 

sig till studiemedel de 

egentligen inte har rätt till. 

Tidigare har det dock krävts 

ett tydligt uppsåt för att kunna polisanmäla. 

Men sedan den nyinstiftade 

Bidragsbrottslagen trädde i kraft den 1 

augusti förra året kan myndigheten anmäla 

även den som helt enkelt glömt att 

meddela att man avbrutit sina studier 

eller dragit ned på studietakten. 

Det här gör att CSN räknar med att fler 

personer än tidigare kommer att polisanmälas. 

Men Håkan Simonsson, jurist 

på CSN, vill tona ned betydelsen av den 

nya lagen: 

– Det krävs fortfarande att man är väldigt 

slarvig. Och vi polisanmäler ingen 

utan att först ha kontaktat personen och 

försökt reda ut saken. 

ENLIGT HÅKAN SIMONSSON är det väldigt 

vanligt att CSN betalar ut studiemedel 

felaktigt, eftersom pengarna kommer 

i förskott. Myndigheten får kännedom 

om felaktiga utbetalningar genom rapporter 

från lärosätena. 

– Det är fortfarande helt lagligt att 

avbryta sina studier. Har man fått för 

mycket pengar begär vi att man betalar 

tillbaka, och det sker i de allra flesta fall, 

betonar Håkan Simonsson. 


Den nya Bidragsbrottslagen 

är speciellt 

anpassad till de förhållanden 

som gäller vid 

utbetalningar av bidrag, 

ersättningar, pensioner och lån. 

Det har tidigare inte funnits en lag 

riktad mot den som gör sig skyldig 

till bidragsbrott, utan brotten har 

dömts på samma sätt som bedrägerier. 

Ett antal myndigheter ska 

enligt lagen polisanmäla misstankar 

om bidragsbrott. 

Kåravgift ersätts 

av statligt bidrag 

Statsstöd ska ersätta dagens 

medlemsavgifter när kårobligatoriet 

avskaffas 2010. Det 

föreslår regeringens utredare. 

Och Uppsalas nationer kan 

pusta ut: de väntas få behålla 

dagens förmånliga skattevillkor. 

Den 13 februari, efter denna 

tidnings pressläggning, presenterade 

regeringens enmansutredare 

Erland Ringborg 

sitt förslag på hur kårobligatoriet 

ska avvecklas. Ergo kan dock 

efter förhandsinformation från Sveriges 

förenade studentkårers viceordförande 

Pelle Rödin, tidigare kåraktiv i Uppsala, 

berätta vad utredningen föreslår. 

Huvudtanken är att statsbidrag ska 

ersätta dagens medlemsintäkter. Från 

och med den 1 juli 2010 ska ingen längre 

tvingas vara medlem i en studentkår. 

För att upprätthålla studentinflytandet 

i den högre utbildningen – som är reglerat 

i lag och inte ska förändras – ska staten 

i stället skjuta till pengar. Ringborg 

föreslår att kårerna ska få 310 kronor per 

student och år. Bidraget ska administreras 

av högskolorna, och vara öronmärkt. 

Finns konkurrerande kårer vid ett lärosäte 

eller en fakultet ska högskolan 

avgöra vilken kår som får pengarna; antingen 

genom att låta studenterna rösta 

om saken eller genom att räkna kårernas 

(frivilliga) medlemmar. 

PÅ SFS, som inte tar ställning för eller 

emot ett kårobligatorium men värnar 

om ett fortsatt starkt studentinflytande, 

är man nöjd med förslaget. 

– Det här är en genomtänkt och genomförbar 

modell som gör att det går 

att avskaffa obligatoriet med en så liten 

försämring av studentinflytandet som 

möjligt, säger Pelle Rödin. 

Enligt vad han erfar förespråkar Ringborg 

att Uppsalas och Lunds nationer i 

allt väsentligt får behålla sina skattelättnader, 

vilket gör att de kan fortsätta sin 

Pelle Rödin. 


verksamhet utan ekonomiskt bakslag. 

Det ska ske genom att de tätare knyts till 

universiteten. 

Ett orosmoln för SFS är dock frågan om 

regeringen kommer att skjuta till de resurser 

som krävs. 

– Vi är rädda för att man kommer att 

lägga sig på en betydligt lägre nivå än 

de 310 kronor per helårsstudent som utredningen 

föreslår – som motsvarar 100 

miljoner kronor per år. Då kommer studentinflytandet 

att försvagas, säger Pelle 

Rödin. 

ENLIGT UTREDNINGSDIREKTIVEN ska avvecklingen 

ske inom den högre utbildningens 

befintliga budgetramar. SFS befarar 

därför en situation där studentinflytande 

ställs mot till exempel antalet 

studieplatser. Organisationen menar att 

regeringen nu måste öppna plånboken, 

om man bedömer att principfrågan är 

värd kostnaden. Pelle Rödin påminner 

om att SFS var den enda partipolitiskt 

obundna organisation som före valet 

2006 gjorde ett utspel om högskolepolitiken 

tillsammans med alliansen. 

– Men då skrev vi under för ekonomiska 

satsningar på den högre utbildningen. 

»DET HÄR ÄR EN GENOM- 

TÄNKT OCH GENOMFÖRBAR 

MODELL SOM GÖR ATT DET 

GÅR ATT AVSKAFFA OBLIGA- 

TORIET MED EN SÅ LITEN 

FÖRSÄMRING AV STUDENT- 

INFLYTANDET SOM 

MÖJLIGT.« 

Än har regeringen inte levererat, men 

man har fortfarande tid på sig. 

För Uppsala studentkår skulle beloppet 

310 kronor per helårsstudent innebära 

mindre pengar än vad man idag får in på 

medlemsintäkter. Men Uppsala skulle 

ändå klara sig bättre än många andra 

kårer, som tar ut högre avgifter än Uppsala. 

Med en mindre pengakaka kommer 

arbetet med till exempel jämställdhetsfrågor 

och sociala frågor att stryka på 

foten, tror Pelle Rödin. Kårerna tvingas 

satsa mer kraft på aktiviteter som värvar 

medlemmar, som arbetsmarknadsdagar 

och festverksamhet, menar han. 

– Det här kommer att gynna kårer med 

en verksamhet som inte fokuserar på studiebevakning 

och utbildningspolitik. 

Men om kåren behövs, borde inte studenter 

vilja betala för den frivilligt? 

– Om vi vill ha en modell där kåren arbetar 

för alla studenter och med breda 

frågor, och inte bara för dem som behöver 

hjälp i det akuta, så kommer man 

inte att klara det med medlemsavgifter. 

Men det gör ingen annan organisation 

heller. Alla politiska organisationer går 

runt på skattemedel via statsstöd, därför 

att vi i Sverige anser att det civila samhället 

är viktigt. Vill vi ha ett fortsatt starkt 

studentinflytande finns det två modeller: 

via obligatoriska medlemsavgifter 

eller via skattemedel. 

Utredningen går nu ut på remiss. Riksdagen 

väntas ta beslut om obligatoriet i höst. 


”Inget fel begicks på juridikseminariet” 

Utredningen kring det omstridda 

seminariet på juristprogrammet 

läggs ner. Den student som 

kände sig kränkt och därför 

kontaktade kursledningen vill 

inte stå bakom en anmälan om 

kränkning enligt likabehandlingslagen. 

Det framgår av den förutredning 

som gjorts på Juridicum, 

och som nu landat 

på universitetsjuristernas 

bord. Juridiska institutionens 

prefekt Olle Lundin har talat med 

ett antal studenter som var närvarande 

på seminariet den 27 november. Några 

studenter menade att seminariet, som 

delvis baserades på Centrum för rättvisas 

rättsprocess mot Uppsala universitet, 

och som hölls av representanter för 

CFR, var intressant och hade inte upplevt 

någon konstig stämning i klassrummet. 

Några andra studenter upplevde 

valet av rättsfall som olämpligt och obehagligt, 

däribland den student som kontaktat 

kursledningen efter seminariet. 

Studenten tycker dock inte längre att 

kränkning är ett passande ordval. 

»ANMÄLAREN BERÄTTAR 

ATT MAN HAR UPPLEVT 

NÅGOT MEN VILL INTE GÅ 

VIDARE MED EN SKRIFTLIG 

ANMÄLAN OCH DEN 

OFFENTLIGHET SOM 

FÖLJER MED DET.« 

”Inget har framkommit som gör att det 

finns anledning att anta att något egentligt 

fel begåtts eller att någon uppträtt 

på ett klandervärt sätt. Att omdiskuterade 

och kontroversiella rättsfrågor tas 

upp vid undervisningstillfällen är inget 

nytt och definitivt inget märkligt”, skriver 

Olle Lundin, och finner ingen anledning 

att vidta några ytterligare åtgärder 

från institutionens sida. 

Enligt universitetsjurist Per Abrahamsson 

är det inte ovanligt att utredningar 

av det här slaget läggs ner. 

– Anmälaren berättar att man har upplevt 

något men vill inte gå vidare med en 

skriftlig anmälan och den offentlighet 

som följer med det, säger han. 



NYHETER / 09 

Blandade reaktioner i Australien 

efter slopat kårobligatorium 

I Australien tog den dåvarande 

högerregeringen bort kårobligatoriet 

för knappt två år sedan. 

Effekterna har inte låtit vänta 

på sig. 

Den 1 juli 2006 togs det australiensiska 

kårobligatoriet 

bort. Men till skillnad mot i 

Sverige kantades beslutet 

i landet ”down under” av 

vilda protester och demonstrationer. 

Många fruktade att studenternas inflytande 

över sin utbildning skulle försvagas, 

att flera av de sociala aktiviteter 

som kårerna utförde skulle minska och 

att studenters röst överlag i samhället 

skulle tystas ner. 

Obligatoriska kåravgifter hade länge 

varit en del av det australiensiska universitetssystemet. 

Den första studentkåren 

bildades vid Sydneys universitet 

1874 och obligatoriskt medlemskap 

hade funnits sedan Melbournes universitet 

införde det 1906. Men efter att de 

australiensiska Liberalerna 2004 fick 

en majoritet i senaten aviserade man 

att man ville införa VSU: Voluntary Student 

Unionism. Förslaget innebar att 

studenterna, som dittills betalat mellan 

100 och 590 AUS-dollar per år (570-3 

400 svenska kronor), skulle få välja huruvida 

de ville vara med i universitetets 

studentkår eller inte. 

EFTER STORA PROTESTER som gjorde att 

beslutet förhalades, infördes systemet 

i juli 2006. Nu, knappt två år senare är 

reaktionerna blandade. Angus McFarland 

är ordförande i NUS, National 

Union of Students, som är Australiens 

motsvarighet till Sveriges förenade 

studentkårer. Han är inte nöjd med den 

nya ordningen: 

– Framför allt har reformen ökat skillnaderna 

mellan de rikare och de fattigare 

universiteten. Universiteten med 

mer resurser har stöttat studentkårerna 

och hjälpt dem att fortsätta sin verksamhet. 

På de mindre och resurssvagare 

universiteten har studentkårer fått 

lägga ner. Det har lett till att studenter 

i än högre grad söker sig till de större 

universiteten, som då får mer pengar. 

Det är en ond cirkel. 

»KÅRERNA TAPPAR 

INFLYTANDE OCH FÖRLO- 

RAR MÖJLIGHETEN ATT 

DRIVA KAMPANJER FÖR 

STUDENTERNA.« 

Studentdemonstration mot VSU i Sydney, 15 mars 2005. John Howard är partiledare för Liberalerna och f.d. premiärminister. 

Foto: Michela Ledwidge 

Det förslag som nu läggs fram i 

Sverige har flera likheter med det australiska 

systemet. När kåravgiften tas 

bort ska universiteten och högskolorna 

via statsbidrag vara med och finansiera 

bland annat utbildningsbevakningen. 

Samma sak sker i Australien – något 

som där har lett till att studentinflytandet 

har minskat enligt Angus McFarland. 

– De ger pengar till kårerna, men kräver 

samtidigt 50 procent av platserna i 

kårstyrelsen. Kårerna tappar inflytande 

och förlorar möjligheten att driva kampanjer 

för studenterna. 

MEN ALLA ÄR INTE lika negativa till systemet. 

VSU har tidigare prövats på delstatlig 

nivå i Australien, bland annat i 

staten Western Australia från 1994 till 

2002, samt i Victoria från 1994 till 2000. 

Försöken låg till grund för beslutet att 

införa systemet i hela landet. VSU fick 

tydliga resultat i de stater där det infördes. 

I Western Australia landade anslutningsgraden 

till kårerna vid fyra 

olika universitet på mellan sex och 35 

procent. Vid Edith Cowan-universitetet, 

med den lägsta anslutningsgraden, 

lades kåren i princip ner 1999 i brist på 

pengar. 

Western Australian Union of Liberal 

Students skrev 2002 en rapport där man 

hävdar att den låga anslutningsgraden 

visar på det verkliga (icke-)behovet av 

studentkårerna; om bara 30 procent frivilligt 

ansluter sig till kåren behövs inte 

kåren för mer än 30 procent av studenterna, 

menar man. Vissa kårer har till 

och med blivit bättre, enligt de liberala 

studenterna. 1994 hade Western Australia-universitetet 

27 olika aktiviteter 

eller inrättningar för studenter, 1997 

hade de växt till 45 stycken under VSUsystemet. 

När Ergo frågar ett par studenter vad 

de anser om VSU skiljer sig åsikterna 

inte särskilt mycket från varandra: det 

har helt enkelt inte märkts så stor skillnad. 

Julia Erington pluggar stadsplanering 

vid Queensland University of Technology: 

– Jag har inte märkt så mycket, det 

enda som har förändrats är att jag inte 

längre betalar kåravgiften. Men jag tror 

att andra studenter kanske har förlorat 

på det, obligatoriskt kårmedlemskap är 

ett sätt att göra våra röster hörda. 

Angela Barbeler, arkitektstudent, är 

inne på samma linje: 

– Upplägget för mina studier gör att 

jag inte påverkats så mycket. Jag arbetar 

fyra dagar i veckan vid en arkitektfirma 

och är en dag på universitetet. För mig 

är VSU en ganska bra politik. 

ETT ÅR EFTER INFÖRANDET av VSU publicerade 

Council of Australian Postgraduate 

Associations (CAPA), som representerar 

Australiens 264 000 doktorander, en 

rapport där man beskriver effekterna av 

det nya systemet. CAPA menar att det efter 

endast ett år är svårt att se de exakta 

konsekvenserna men hävdar likväl att 

doktoranderna är de som har drabbats 

hårdast av VSU. Enligt en enkät med 20 

tillfrågade doktorandorganisationer får 

åtta stycken mindre än 50 procent av sina 

inkomster jämfört med före VSU, varav 

fyra stycken får mindre än fem procent. 

Antalet anställda har halverats, 30 procent 

kan inte längre erbjuda rådgivning. 

Man skriver också att ”det är svårt att helt 

känna till situationen för de organisationer 

som inte kunde svara på vår enkät. 

Det är dock uppenbart att i flera fall där 

enkäten inte besvarades fanns det helt 

enkelt ingen kvar som kunde svara”. 

»JAG HAR INTE MÄRKT SÅ 

MYCKET, DET ENDA SOM 

HAR FÖRÄNDRATS ÄR ATT 

JAG INTE LÄNGRE BETALAR 

KÅRAVGIFTEN.« 

I Australien har Labourpartiet nu tagit 

över regeringsmakten men systemet 

med VSU väntas inte förändras på ett tag. 

– Det är svårt att höja skatter, vilket de 

flesta skulle uppfatta ett återinförande 

av kårobligatoriet som, säger Angus 

McFarland. 

I Sverige går enmansutredningen 

nu ut på remiss och ett avskaffande av 

obligatoriet väntas ske 2010. Än så länge 

har demonstrationerna från Sveriges 

studenter uteblivit – frågan är om det 

någonsin blir några. 

CHRISTIAN WOHLERT

10 / TEMA: ETIK 


Illustration: Johan Barrett 

Med moralens natur i fokus 

Kommer vår moraluppfattning från kulturen 

– eller är den medfödd? Det är en central fråga 

inom det nya forskningsområdet neuroetik. 

Hur moral uppstår är en omtvistad 

fråga. Tidigare ansågs 

moralen uppstå i kulturen, 

det vill säga i det sociala 

samspelet mellan individer, 

och vara starkt påverkad av sådant som 

religion och politiska ideologier. Numera 

är man inte lika säker. Den ökade kunskapen 

om hjärnan har lett till framväxten 

av ett nytt forskningsområde, neuroetik, 

som bland annat syftar till att undersöka 

de biologiska förutsättningarna för etik 

och moral, identitet och självkänsla. Neuroetik 

är mötet mellan hjärnforskning, 

medvetandefilosofi, moralfilosofi, etik 

och sociologi. 

På det nyinstiftade Centrum för forsknings- 

och bioetik vid Uppsala universitet 

samarbetar psykologer, neurovetare, filosofer 

och evolutionsbiologer över fakultetsgränserna. 

Nya avbildningstekniker 

har gjort att man kan visa vad som sker 

i hjärnan då en person fattar beslut utifrån 

ett etiskt perspektiv. 

– Moralen är känslomässigt och inte 

bara förnuftsmässigt kopplad. Med hjälp 

av magnetröntgen har man kunnat visa 

att vi styrs av våra känslor när vi fattar 

etiska beslut. Psykopater, som saknar förmåga 

till empati har därför en bristande 

moralisk kapacitet jämfört med den övriga 

befolkningen och svårt för att agera på 

ett etiskt korrekt sätt, säger Mats G. Hansson, 

professor i biomedicinsk etik och föreståndare 

för det nya centrumet. 

Studier som gjorts på fläckig hyena indikerar 

en medfödd förmåga till moral. 

Hyenorna har ett aggressivt sätt att leka 

med varandra, där nafsande ingår som en 

del av leken. 

– Vad man kan se är att det tycks finnas en 

instinktiv känsla för rättvisa hos djuren. 

Nafsandet får inte övergå i bett och de hyenor 

som i leken går över gränsen och biter 

andra flockmedlemmar straffas. Moraliska 

egenskaper gynnar gruppen och indirekt 

individen och är något som grundlades 

långt innan människan fanns. Liknande 

studier har gjorts beträffande vattenlevande 

djur såsom delfiner och bläckfiskar. 

Känslan för moral är något som fördjupas 

i samspelet mellan biologi och det sociala. 

I korthet kan etik sägas vara genomtänkt 

och systematiserad moral. 

»VAD MAN KAN SE ÄR ATT 

DET TYCKS FINNAS EN 

INSTINKTIV KÄNSLA FÖR 

RÄTTVISA HOS DEN 

FLÄCKIGA HYENAN. 

MORALISKA EGENSKAPER 

GRUNDLADES LÅNGT 

INNAN MÄNNISKAN FANNS« 

Bland forskare kompletterar den vetenskapliga 

moralen den biologiska och ges 

uttryck i det man kallar forskningsetik. 

– Forskare är oerhört konkurrensutsatta 

och pressas hårt från grupptänkande 

till ett individtänkande. Därför är det 

viktigt att man öppnar upp för samtal, 

med både studenter och forskare, i etiska 

frågor. Diskussionen får aldrig upphöra, 

säger Mats G. Hansson. 

HANNA STRANDBERG 

• Sedan 1 januari i år 

samlas verksamheten 

kring forskningsetik i ett 

nytt fakultetsövergripande 

Centrum för forsknings- och 

bioetik. 

• Det nya centrumet ersätter 

Forskningsetiskt forum och Centrum 

för bioetik som behandlade strikt 

biomedicinska frågeställningar. 

Forskningen spänner nu över samtliga 

discipliner men fortfarande ligger 

fokus främst på området livsvetenskaper: 

medicinsk rätt, biobanker, 

genteknik och vårdetik. 

• Verksamheten innefattar etiska frågor 

rörande teknik, naturvetenskap, 

samhällsvetenskap och humaniora. 

• Den 9-10 juni arrangerar Centrum 

för forsknings- och bioetik det tionde 

årliga symposiet om biomedicin, 

etik och samhälle, ”Dual Uses of Biomedicine 

– Whose responsibility?”. 

Symposiet kommer att behandla biomedicinska 

forskares roll och ansvar 

för tillämpningen av sin forskning. 

Viktiga frågor berör användningen 

av forskning för militära ändamål, 

framför allt biologisk krigföring.

Ergo #2 / 2008 TEMA: ETIK / 11 

Brott kan bli hinder för studier 

Ska en dömd våldsbrottsling få 

läsa till läkare eller lärare? Frågan 

har aktualiserats genom det 

uppmärksammade fallet på KI. 

Nu överväger regeringen om det 

ska bli lättare att utesluta 

studenter som begått brott. 

I 

november uppdagades det att en 

student på läkarprogrammet vid Karolinska 

institutet avtjänat ett sjuårigt 

fängelsestraff för mord. Mordet 

begicks 1999 och klassas som ett hatbrott.När 

KI nyligen kastade ut mannen 

från utbildningen var det officiella skälet 

dock inte morddomen, utan upptäckten 

att hans gymnasiebetyg var förfalskade. 

En student kan nämligen inte tvingas 

bort från en utbildning enbart på grund 

av att han eller hon begått ett allvarligt 

brott. Det ska dessutom finnas en risk för 

att studenten kommer att skada andra. 

Nu diskuterar regeringen en eventuell 

skärpning av reglerna. 

– Med anledning av det inträffade och 

en del andra signaler vi fått om liknande 

problem kommer vi till att börja med internt 

på departementet överväga om det 

finns ett behov av att ändra regelverket 

kring studenter som begått brott, säger 

högskoleminister Lars Leijonborg i en 

kommentar. 

Stellan Sandler, ansvarig för läkarutbildningen 

vid Uppsala universitet, välkomnar 

en diskussion om frågan. 

– Vi skulle nog inte heller vilja att en 

morddömd person läste på vår utbildning, 

säger han med hänvisning till KI-fallet. 

Han betonar samtidigt att bara brott 

med högt straffvärde och i synnerhet 

brott riktade mot människor borde kunna 

leda till avstängning. 

– Man ska ju samtidigt ha en chans att 

komma tillbaka. Det handlar väl om vilken 

typ av brott det rör sig om. 

Moralfilosofen Thomas Anderberg är 

inne på samma spår: 

– Brottets karaktär är en viktig aspekt, 

men också frågan om brottet har relevans 

för det yrke man utbildar sig till. 

Att en blivande läkare gjort sig skyldig 

till hatbrott och mord menar han är just 

ett ”relevant” brott. 

– Läkare hamnar ofta i situationer där 

man måste göra etiska avvägningar. Därför 

krävs en etisk beredskap utöver det vanliga. 

Jag påstår inte att alla läkare är etiska 

experter, men man bör kunna kräva en 

viss moralisk kompetens hos alla som i sitt 

yrkesliv kommer att ha patientkontakter. 

Det är svårt att argumentera för att man 

har den kompetensen om man har dömts 

för hatbrott, säger Thomas Anderberg. 

Thomas Anderberg menar att även tillhörighet 

till vissa organisationer, som nynazistiska 

grupperingar, borde kunna diskvalificera 

till exempel läkar- och lärarstudenter. 

Samtidigt understryker han att riktlinjer 

på det här området inte får vara för rigida. 

Det måste finnas utrymme för individuella 

bedömningar och flexibilitet. 

– Av rättssäkerhetsskäl behövs det också 

någon form av överprövningsinstans om 

man inför striktare regler. 

Christer Karlsson, ordförande för Kriminellas 

revansch i samhället (Kris), ser däremot 

inte en morddom som e skäl till att 

stänga ute någon från högskoleutbildning. 

– Om människor inte vet att personen 

är en mördare är det inga problem. Vi har 

väldigt få mördare som är psykopater i 

Sverige, det handlar oftare om att man 

har stuckit en kniv i någon på fyllan. Även 

människor med ett brottsregister måste 

kunna komma tillbaka, säger han. 


Ska man få läsa till läkare/lärare/ 

psykolog om man har dömts för 

mord? 

Isabel Bütler Persson 

NINA WALDRÉUS, 28, RECEPTARIE- 

PROGRAMMET 

– Det tycker jag inte. Lite svårt att svara 

på, men nej. I så fall borde det finnas någon 

myndighet som skulle kunna utvärdera 

denna person så att samhället skulle 

ha bättre koll på sådana saker. Lärare är ju 

inte samma grupp som läkare och psykologer, 

det är lite skillnad. Men man skulle 

ju inte vilja att en mördare skulle vara 

lärare till ens barn! Om man är dömd är 

det något som inte stämmer – man kan 

inte göra vad som helst och bara komma 

undan med det. 

Vilka brott är det mer okej att ha begått? 

– Rån, stöld och sådana saker i så fall. 

JOHAN STAAF, 24, LÄKARPROGRAMMET 

– Det finns både för- och motargument. 

Jag har diskuterat det här med kompisar 

och kommit fram till att jag inte kan 

säga ja eller nej. Kanske är personen värd 

en andra chans, men samtidigt handlar 

det om förtroendeyrken som kanske inte 

vem som helst kan ha. Man får bedöma 

från fall till fall. Det är nog svårt att sätta 

någon generell gräns. 

Vilka utbildningar bör man helt klart få 

läsa till? 

– Kanske kan man arbeta med material, 

som ingenjör. Men inte förtroendeuppdrag 

som har med människor att göra, 

med betoning på barn. 

Johan Staaf 

ISABEL BÜTLER PERSSON, 37, LÄKAR- 

PROGRAMMET 

– Nej. Vi har ett bra rättssystem i Sverige 

och är man morddömd så är man det av 

en anledning. Att kränka liv visar att något 

är allvarligt fel. Det finns mycket hjälp 

att få, så de dömda kan leva ett drägligt liv 

och få utvecklas. Men det är ingen rättighet 

att få utbilda sig till vad som helst. 

Var tycker du att gränsen går för någon som 

ska jobba med patienter/klienter/barn? 

– Vissa är medvetna om sitt uppsåt och gör 

det med flit, medan andra inte är fullt medvetna 

om konsekvenserna. Det är olika från 

fall till fall. Om man är 21 år och fullvuxen 

är det en annan sak än om man är yngre – då 

är man kanske mer värd en andra chans? 

KRISTOFFER LINDER, 23, LÄKARPROGRAMMET 

– Jättesvår fråga. Generellt skulle jag säga 

ja, faktiskt – om man har suttit av sitt 

straff. Men samtidigt kan det vara väldigt 

olämpligt ändå. Det är svårt att dra gränser. 

Vilka brott är det mer okej att ha begått 

för att få läsa någon av utbildningarna? 

– Att skada människor kan man säga är 

grövre, om det gäller våldsbrott. Ekonomisk 

brottslighet är kanske inte av lika 

stor tyngd i det här sammanhanget. 

TEXT: ELLEN PERSSON 

FOTO: CHRISTIN LENTHAMRE 

Nina Waldréus 

Kristoffer Linder


Studentbostäder 

snart klara 

för inflyttning 

Kontraktsteckningen för nybygget 

utmed cykelbanan mot 

Flogsta är i full gång. 140 studentlägenheter 

ska vara klara 

för inflyttning i maj och juni. 

Svårare hyra ut i andra hand 

Nya regler för andrahandsuthyrning 

på Norrlandsgårdarna gör 

det svårare för den som ska läsa 

ett år utomlands. 

– Det här kan sätta käppar i 

hjulet för studentutbyte, säger 

Cecilia Arefalk vid Internationella 

kansliet. 

Enligt Mats Andersson, VD för 

Majklockan AB, köar runt 1 

500 personer till de totalt 400 

lägenheter som ska stå klara 

under 2008. Störst intresse röner 

ettorna, som kommer att kosta runt 

3 200 kronor i månaden. Tvårummarnas 

hyra hamnar på 4 500 kronor. 

Hittills har ett femtiotal lägenheter 

hyrts ut till de första inflyttningarna, 

1 maj och 1 juni, och företaget fortsätter 

att beta av kön. 

– Vi tror nog inte att det blir några problem 

att fylla lägenheterna, säger Mats 

Andersson. 

För att få teckna kontrakt måste man 

vara student vid SLU eller Uppsala universitet. 

På Majklockans hemsida preciseras 

att hyresgästerna måste vara 

heltidsstuderande, vilket ska kunna 

styrkas med studieintyg inför varje terminsstart. 

Vad händer om man blir sjuk och inte 

kan ta sina poäng, eller bara vill läsa på 

halvtid? 

– Vi kommer att vara mycket flexibla. 

Det vi vill försäkra oss om är att man är 

här för att vara student fullt ut, tanken 

är ju att de här bostäderna är till för studenter, 

lugnar Mats Andersson. 

Kommer ni att hålla tidsplanen – det 

är svårt att tro när man ser hur bygget 

ser ut idag? 

– Jag förstår att man kan tvivla på det. 

Men när vi väl kommer igång i slutet av 

februari går det fort. Vi får ner prefabricerade 

moduler där allt i princip är klart, 

lägenheterna ska bara kopplas ihop, säger 

Mats Andersson. 


Vid årsskiftet ändrade stiftelsen 

Norrlandsgårdarna, 

som hyr ut studentbostäder 

på Studentvägen, sin policy 

för andrahandsuthyrning. 

Tidigare har den som åker på studentutbyte 

eller gör en praktikperiod på annan 

ort kunnat hyra ut sin bostad i upp till ett 

år. Nu är den övre gränsen sex månader. 

– Vi har haft stora bekymmer med att 

de som åker på utbytesår väldigt sällan 

kommer tillbaka till sina rum. Det här 

sätter delvis kösystemet ur spel, förklarar 

Norrlandsgårdarnas Lars Viktorsson regeländringen. 

Men sexmånadersregeln har ingen förankring 

i vare sig hyreslagen eller praxis. 

Det säger Klas Säve-Söderbergh, ombudsman 

på Hyresgästföreningen Uppsala studentbostäder. 

För den student som inte 

godtar begränsningen heter lösningen 

att gå till hyresnämnden, som avgör tvister 

mellan hyresgäster och hyresvärdar. 

Det gjorde studenten Björn Cronquist, 

som är på väg till Australien på utbytesår. 

Han menar att han har fått strida orimligt 

mycket för att få tillstånd att hyra ut 

sitt rum i ett år och berättar om ett stort 

antal besök på Norrlandsgårdarnas kansli 

med olika intyg. Till sist fick han klartecken 

– med kravet att skicka in studieintyg 

efter ett halvår i Australien för att få 

fortsätta hyra ut. Efter att Hyresnämnden 

kontaktat Norrlandsgårdarna backade 

stiftelsen dock från kravet. 

Lars Viktorsson förnekar att Björn Cronquist 

ska ha motarbetats och betonar att 

man om man vill ha ett snabbt beslut bör 

vara ute i god tid – helst så snart man vet 

att man ska resa iväg. Man bör också ha de 

intyg som krävs med sig redan från början, 

vilket Björn Cronquist enligt honom 

inte haft. 

ENLIGT LARS VIKTORSSON ska det fortfarande 

finnas möjlighet att hyra ut sin bostad 

ett helt år. Men det avgörs från fall 

till fall – och ett villkor är att man kan 

visa att utlandsstudierna ingår i utbildningen 

man läser i Uppsala. Cecilia Are- 

Hyresgäster på Norrlandsgårdarna får sedan årsskiftet bara hyra ut bostaden i andra 

hand i sex månader. Men den som envisas kan få rätt till ett helt år. Foto: Hanna Lundquist 

falk, chef vid Internationella kansliet 

vid Uppsala universitet, menar att Norrlandsgårdarna 

när de begär att studenter 

ska kunna intyga det redan innan de 

åker iväg tycks missuppfatta reglerna 

om tillgodoräknande. 

– Det är ett krav som inte ens CSN ställer 

idag. Om kurserna kan ingå i examen 

eller inte går oftast inte att avgöra förrän 

studenten kommit hem igen. Norrlandsgårdarnas 

regler kan försvåra den 

studentmobilitet vi alla försöker uppnå, 

säger hon. 

LARS VIKTORSSON hänvisar till att man 

måste vara studerande vid ett av Uppsalas 

universitet för att få bo på Studentvägen. 

– Då måste också de delar man läser utomlands 

ingå i utbildningen, säger han. 

Om Norrlandsgårdarna hädanefter 

kommer att kräva studieintyg i halvtid 

av utbytesstudenter är ytterst en fråga för 

stiftelsens styrelse, säger Lars Viktorsson. 

Men han tycker att det är rimligt. 

– Vi begär in studieredovisningar med 

viss regelbundhet av alla våra hyresgäster. 

Man ska vara aktivt studerande för att 

bo hos oss, precis som hos andra studentstiftelser. 


För att få hyra ut sin bostad 

i andra hand krävs 

hyresvärdens samtycke 

eller hyresnämndens 

tillstånd. Om hyresvärden 

inte samtycker kan man ansöka 

om tillstånd hos hyresnämnden. 

För hyresnämndens tillstånd krävs 

“beaktansvärda skäl”. Som beaktansvärda 

skäl räknas t ex studier 

eller tillfälligt arbete på annan ort. 

Andrahandshyresgästen ska också 

vara godtagbar för hyresvärden; i fallet 

med Norrlandsgårdarna innebär 

det att andrahandshyresgästen ska 

vara student och helst medlem i den 

nation som äger bostaden. 

Mats Andersson, VD för Majklockan AB, 

förstår att den som ser bygget tvivlar på 

att bostäderna snart är klara. 

Foto: Gusten Holm 

Professor anklagas för smutskastning 

Professorn i molekylär cellbiologi 

Dan Larhammar skadar Uppsala 

universitet genom att använda 

sin tjänstetitel i en smutskastningskampanj. 

Det hävdar immunologen 

och hälsoboksförfattaren 

Sanna Ehdin i ett brev till 

rektor Anders Hallberg. 

Ehdin skriver att Larhammar 

i över sju år ”medvetet och 

systematiskt” skadat hennes 

verksamhet genom återkommande 

förlöjliganden av 

hennes åsikter. Hon menar att hon välkomnar 

en konstruktiv debatt men att 

Larhammar stängt dörren för en sådan, 

samt att han uttalar sig svepande och 

utan vetenskaplig förankring om hennes 

verksamhet. Därför vill hon att Uppsala 

universitet begär in skriftlig bevisning 

på att hennes verksamhet är hälsofarlig, 

som Larhammar påstår, och att universitetet 

tar ställning till om man i kraft av 

sin tjänstetitel får bedriva ”privata förtalskampanjer”. 

DAN LARHAMMAR är vid sidan av sin 

tjänst vid universitetet en känd skeptiker 

och verksam i föreningen Vetenskap 

och Folkbildning. Han har främst granskat 

alternativmedicin och kreationism. 

– Ehdin är förespråkare för en rad pseudovetenskapliga 

alternativmedicinska 

metoder. Jag kommenterade år 2000 i Läkartidningen 

hennes första bok och några 

tidningskrönikor där hon framförde 

märkliga och hälsofarliga påståenden. 

Som forskare har jag tagit mitt ansvar 

och påpekat de grövsta felaktigheterna. 

I sitt brev till rektor har Ehdin manipulerat 

citat genom att tona ned sina egna 

påståenden och överdriva mina, menar 

Larhammar. 



”Vissa politiker blir 

Kontrasten mot ”grötlunken” i svenska 

valrörelser väckte en gång Erik Åsards 

intresse för amerikansk politik. Nu är 

professorn i nordamerikastudier 

aktuell med en bok om Hillary Clinton, 

en både hatad och beundrad fullblodspolitiker 

med chans att som första 

kvinna nå presidentposten i USA. 

Med knappt nio månader 

kvar till det amerikanska 

presidentvalet 

rapporterar svenska 

medier dagligen från 

den hårdnande kampen om väljarnas 

sympatier. 

– Ibland har jag en känsla av att det 

tränger ut annat utrikesmaterial, säger 

Erik Åsard, själv flitigt anlitad som expertkommentator 

i tidningar, radio och 

tv när han inte forskar eller undervisar i 

nordamerikansk politik. 

Men valet är viktigt även ur ett svensk 

perspektiv, understryker han. Att Sverige 

förra året tog emot närmare 20 000 flyktingar 

från krigets Irak är ett av hans konkreta 

exempel på vilken betydelse det har 

vem som sitter i Vita huset. 

För egen del är han mest fascinerad av 

den pågående primärvalskampanjen, då 

det avgörs vem partierna ska nominera 

som sin presidentkandidat. Det är nu 

kandidaterna diskuterar de stora sakfrågorna, 

för tillfället dominerade av den 

skakiga ekonomin, hälso- och sjukvården 

och Irakfrågan. Den egentliga presidentvalskampanjen 

efter partikonventen i 

höst är han mindre road av. 

– Då blir det ofta smutsiga valrörelser 

med många personangrepp och fokus på 

bifrågor. 

FÖR FÖRSTA GÅNGEN I republikens historia 

finns nu en realistisk möjlighet att 

det inte blir en vit man som väljs till president. 

I ett av de två stora partierna, det 

demokratiska, har den svarte senatorn 

Barack Obama vunnit primärvalen i flera 

delstater och hotas bara av en kandidat: 

Hillary Clinton. 

– Det finns inga mellanpositioner i 

människors uppfattning om henne. Vissa 

politiker blir symboler – älskade och 

hatade, säger Erik Åsard. 

I sin nya bok ”Hillary Rodham Clinton. 

En politisk biografi” inriktar han sig 

främst på hennes politiska intresse och 

aktivism, de hinder hon har stött på som 

kvinna och partnerskapet med maken 

Bill Clinton. Få överträffar henne vad gäller 

politisk erfarenhet. Sedan år 2001 är 

hon senator för delstaten New York. Men 

hon hade en politisk roll långt innan 

dess, först under tolv år som Arkansas första 

dam, och därefter åtta år i Vita huset. 

– I båda rollerna var hon väldigt okonventionell. 

Hon var inte den representativa 

damen som bakade och ställde fram 

kopparna utan hade en policyskapande 

roll ihop med maken på ett sätt som ingen 

första dam tidigare har haft. 

Hennes mest kända politiska insats 

under åren i Vita huset blev dock ett misslyckande. 

Bill Clinton hade gått till val 

på att reformera det amerikanska sjukvårdssystemet, 

det enda i den industrialiserade 

världen som lämnar en stor del 

av befolkningen oförsäkrad, och satte sin 

»HON VILL HA MAKT. OCH 

FÖR ATT KUNNA UTÖVA 

MAKT MÅSTE MAN VINNA 

VAL. ALLT HON HAR GJORT 

BEKRÄFTAR DET.« 

fru att leda arbetet. Efter en lovande start 

visade det sig snart att förslaget inte skulle 

gå igenom kongressen, bland annat på 

grund av hårt motstånd från de privata 

försäkringsbolagen inom sjukvårdssektorn. 

Ändå är väljarnas förtroende för Hillary 

Clintons förmåga att lösa sjukvårdens 

problem stort när frågan åter blivit aktuell 

inför årets presidentval. En förklaring 

kan vara att hon trots allt förknippas med 

frågan, menar Erik Åsard. 

– Människor kanske tycker att hon gjorde 

ett tappert försök och bör få försöka 

igen. Så man kan ha framgång med ett 

misslyckande. 

PÅ DEN SVENSKA politiska skalan placerar 

han Hillary Clinton något till höger 

om mitten. Främst är hon dock en politiker 

som ser praktiska resultat som viktigare 

än ideologisk renlärighet, menar 

han. 

– Om jag skulle sätta en rubrik på hennes 

åskådning är det att hon är pragmatiker. 

I senaten har hon samarbetat med republikaner 

i viktiga frågor. Och hon har genom 

åren gjort sig känd för sina ”makeovers”, 

då hon har ändrat sin framtoning 

för att tilltala större väljargrupper. När 

Bill Clinton förlorade guvernörsvalet i 

Arkansas 1980 menade vissa att hustruns 

alltför självständiga image legat honom 

till last. Inför nästa val tillkännagav Hillary, 

som fram till dess behållit sitt flicknamn 

Rodham, att hon hädanefter skulle 

heta Clinton. Hon tonade håret blont, 

bytte glasögonen mot kontaktlinser och 

började bära mer traditionella damkläder. 

Skälet hon angav var pragmatiskt: 

Få böcker om Hillary Clinton är neutrala, säger Erik Åsard . Själv vill han lyfta fram både hennes 

232 år efter republikens tillkomst, för första gången fick en kvinnlig president. 

»JAG TROR ATT UPPVÄX- 

TEN I DEN HÄR KORSELDEN 

VERKLIGEN HAR PRÄGLAT 

HENNE SOM AKTIV OCH 

MOGEN POLITIKER.« 

väljarna krävde det. Maken segrade klart 

i valet och styrde sedan Arkansas fram till 

1992 när han valdes till USA:s president. 

– Hon vill ha makt. Och för att kunna utöva 

makt måste man vinna val. Allt hon 

har gjort bekräftar det. 

En förklaring till Hillary Clintons pragmatiska 

hållning i politiken finner Erik 

Åsard i hennes uppväxt. Båda USA:s viktigaste 

politiska ideologier, konservatismen 

och liberalismen, fanns företrädda i 

hennes barndomsmiljö i ett kristet medelklasshem 

i Illinois. Familjen dominerades 

av pappan, en konservativ republikan. 

Mamman var demokrat men tycks 

länge ha hemlighållit sina åsikter. Samma 

motsatsförhållande fanns mellan 

inflytandet från Hillarys konservative 

historielärare och familjens pastor som 

var liberal. I tonåren var Hillary aktiv i 

det republikanska partiets ungdomsförbund 

men radikaliserades gradvis under 

tiden på college och gick med i det demokratiska 

partiet. 

– Jag tror att uppväxten i den här korselden 

verkligen har präglat henne som aktiv 

och mogen politiker, säger Erik Åsard. 

OFTA INNEBÄR det dubbla politiska arvet 

en fördel, menar han. Hillary Clinton 

känner till sättet att argumentera hos 

båda sidor och kan beroende på situationen 

driva vilken linje hon vill. Men det 

kan också skapa bekymmer. 

– Baksidan är att det ibland framstår 

som om hon inte har någon riktig grund 

eller kärna. Står hon egentligen för något 

eller rör hon sig med vinden? 

År 2002 skrev Hillary Clinton under den 

resolution som gav president George W. 

Bush rätt att använda våld mot Saddam 

Hussein. I senare försök att ta avstånd 

från det allt mer impopulära kriget har 

hon kritiserat Bushadministrationen för 

att ha misskött Irakfrågan. Hon hävdar 

också att hon uppfattade resolutionen 

som ett mandat för fortsatta vapeninspektioner 

och att krigshandlingar skulle 

vara det absolut sista steget. 

– Det är en liten skönmålning. Det är

16 / NYHETER 


Per Löwdin 

Riksbanken och 

domstolar förebilder 

för oberoende 

universitet 

I 

höst ska en forskningspolitisk proposition 

läggas i riksdagen. Förarbetena 

består av flera utredningar. 

Två av dessa, resursutredningen och 

befattningsutredningen, är färdiga 

och remissbehandlas för närvarande. 

Båda dessa utredningar var arv ifrån den 

föregående regeringen, vilka med tillläggsdirektiv 

efter regeringsskiftet fick 

slutföra arbetet. En tredje utredning, 

som tillkommit på den borgerliga regeringens 

initiativ är den så kallade frihetsutredningen. 

Frihetsutredningens direktiv är mycket 

långtgående. Uppdraget är att föreslå 

nya verksamhetsformer för universiteten. 

Syftet är att öka universitetens frihet, 

att göra universitet och högskolor 

mer fristående från staten, samtidigt 

som man vill säkerställa statens inflytande. 

Verksamheten är ju skattefinansierad 

och av kritisk betydelse för samhällsutvecklingen. 

Lars Leijonborg presenterade själv utredningens 

direktiv på Dagens Nyheters 

debattsida, och motiverade utredningen 

med att på ett principiellt plan gäller 

det att slå fast att akademin är en kraft i 

samhällsutvecklingen som inte är underkastad 

diktat från den rådande politiska 

majoriteten eller en lydig tjänare åt de 

förhärskande stämningarna. Universitetens 

folk måste våga stå fria och 

säga obekväma sanningar, beforska 

tabubelagda områden och ha mod 

att stå emot tidsandan. 

Universitet och högskolor ska vara 

institutioner som sätter rationalitet, 

kunskapssökande och sanning främst 

och inte eftersträvar uppskattning av den 

politiska makten. 

Dessa påståenden är tämligen okontroversiella. 

Det kan tilläggas att det rimligen 

är lika viktigt att universiteten också 

står fria från den ekonomiska makten, 

att de oförväget även kan kritisera bolagen, 

att de inte är utlämnade till dem för 

finansiering av viktig forskning. 

IDAG ÄR UNIVERSITETEN myndigheter, 

som enligt regeringsformen ”lyder under 

regeringen”. Frågan är om det betyder att 

de helt enkelt bara sorterar under regeringen 

eller att de lyder regeringen. I det 

förra fallet är saken oproblematisk. I det 

senare fallet skulle det teoretiskt — i ett 

annat politisk klimat — kunna uppstå avsevärda 

svårigheter när det gäller kritik 

av den politiska makten. 

Utredningen ska föreslå olika nya verksamhetsformer. 

Lena Marcusson, professor 

i förvaltningsrätt i Uppsala, har nyligen 

utrett tre olika modeller. En innebär 

att universiteten blir myndigheter under 

riksdagen istället för under regeringen. 

En andra modell är privaträttslig, och 

återfinns t ex vid Chalmers. En tredje 

modell är att universiteten blir självägande 

institutioner inom den offentliga 

förvaltningen. Denna modell finns i Danmark. 

Skulle universiteten hamna under riksdagen, 

skulle deras särställning fastställas 

i grundlag, och de skulle endast styras 

av regeringen i de avseenden som regleras 

i grundlagen. Lagstiftning bör då, enligt 

Lena Marcusson, vara den dominerande 

regleringen. 

En privaträttslig stiftelseform, som 

Chalmers, bedömer hon som orealistisk. 

Det är inte politiskt möjligt att avhända 

staten så stora tillgångar. 

Den danska modellen, med självägande 

institutioner, förefaller vara långt ifrån 

oberoende av den politiska makten. 

En sak framstår som bekymmersam. 

Lars Leijonborg tycks tro, att Högskoleförordningen 

är ytterst detaljerad, att 

den snärjer universiteten i detaljerade 

regler. Det är helt enkelt inte sant. Den 

fyller viktiga funktioner i att reglera hur 

saker och ting ska gå till på ett riktigt och 

rättssäkert sätt. Universitetens befolkning 

är lika benägna till maktmissbruk, 

korruption och nepotism, som världen i 

övrigt. Staten har en viktig uppgift i att 

utforma regelverk som stävjar sådana 

tendenser och befrämjar bra utbildning 

och forskning. 

UTREDNINGEN GÖRS AV Daniel Tarschys, 

professor i statsvetenskap vid Stockholms 

universitet. Den ska vara färdig 5 december. 

Det är tveksamt om förslagen hinner 

komma in i forskningspropositionen. 

Sannolikt krävs grundlagsändringar, vilket 

innebär att det krävs två beslut i riksdagen 

med val emellan. 

Mycket talar för att det blir aktuellt med 

en ny myndighetsform. Att universiteten 

får samma typ av oberoende som domstolarna 

och riksbanken har. En avsevärd 

politisk styrning kommer givetvis att bestå 

men den kommer att anta mer eller 

mindre indirekta former, såsom anslagstilldelning 

och lagstiftning, krav att vissa 

mål ska uppfyllas, etc. 

ANNONS


NYHETER / 15 

symboler” 

Inget krav på medlemskap 

för att representera kåren 

Man behöver inte heller i 

fortsättningen vara medlem i 

Uppsala studentkår för att få representera 

kåren i Sveriges förenade 

studentkårer, SFS. Det 

var ett av besluten vid senaste 

kårfullmäktige, som därmed 

avslog en motion från Uppsala 

universitets studenter, UUS. 

Iår kommer Uppsala studentkår att 

kunna fylla sin delegation till SFSfullmäktige 

men tidigare år har det 

ibland varit svårt att få tillräckligt 

många att ställa upp. Vissa partier 

har då tagit in personer med samma 

partifärg från andra studentkårer eller 

med tidigare anknytning till Uppsala 

studentkår. UUS menar att det försvagar 

Uppsalastudenternas röst i den nationella 

debatten. 

– Vi tycker att det vore rimligt och logiskt 

om den som representerar Uppsala 

studentkår också är medlem, säger Klas- 

Herman Lundgren, UUS. 

Förslaget mötte motstånd från majoriteten 

och röstades alltså ned. 

– Vi vill inte fatta ett beslut som kan 

ställa till problem i ett läge där det fattas 

folk, säger kårordförande Louise Callenberg 

från S-studenter. 

Till representanter i SFS styrelse valdes 

Hanna Mörck från Vänsterns studentförbund, 

Carl Nettelblad och Louise Callenberg. 

UUS VILLE VETA hur det går med den genomlysning 

av kårens ekonomi som styrelsen 

fått i uppdrag av fullmäktige att 

genomföra. Styrelsen svarade att revisorerna 

är i färd med att arbeta fram en 

”enkel, användarvänlig och tydlig ekonomisk 

handbok” som väntas vara klar 

Klas-Herman Lundgren, UUS, tycker att 

den som representerar Uppsala studentkår 

i SFS-fullmäktige ska vara medlem i 

kåren. 

innan styrelsen för nästa läsår tillträder. 

Fullmäktige beslutade att tillsätta en 

jury som ska utse 2008 års Gustav Fröding-stipendiat. 

Stipendiet delas ut vart 

tredje år till en svensk författare eller 

diktare. Förra gången stipendiet delades 

ut, år 2005, gick det till författaren 

Johanna Nilsson. 

En motion från Borgerliga studenter 

om att byta ut begreppet ”klassbakgrund” 

mot ”studieovan bakgrund” i kårens 

åsiktsdokument sköts efter en kort 

debatt upp till nästa kårfullmäktige på 

grund av tidsbrist. 

GUSTEN HOLM/red@ergo.us.uu.se 

positiva och negativa sidor, men medger i sin bok att han tycker att det vore spännande om USA, 

Foto: Christin Lenthamre 

FRÅGA KÅRJURISTERNA 

ganska klart att man gav presidenten militära 

maktmedel så hon tolkar resolutionen 

lite till sin egen fördel. Men det har 

hon gjort så skickligt att hon framstår 

som en krigsmotståndare idag. Samtidigt 

måste en presidentkandidat vara 

trovärdig i rollen som överbefälhavare. 

Så hon har en tuff position när det gäller 

säkerhetspolitik och att bekämpa terrorism 

men vänsterflanken försöker hon 

avväpna genom sin starka Bushkritik. 

IRAKFRÅGAN KAN ÄNDÅ bli ett handikapp 

för Hillary Clinton, menar Erik Åsard, 

men kanske inte så stort som det verkade 

förra året, när de amerikanska förlusterna 

var större och frågan helt dominerade 

i medierna. Bristen på en sammanhållen 

vision för landets framtid, och faktiskt 

också hennes plats i den impopulära senaten 

är andra faktorer som kan försvåra 

för henne. Till plusfaktorerna hör hennes 

långa erfarenhet, organisationsförmåga, 

kändisskap och tillgången till talangfulla 

medhjälpare, däribland maken Bill. 

Att hon är kvinna kan både vara negativt 

och positivt, tror han. Hon har ett 

starkt stöd bland USA:s kvinnor, som idag 

utgör en majoritet av väljarna. Fler amerikaner 

än någonsin, 86 procent enligt 

en opinionsundersökning förra året, kan 

också tänka sig att rösta på en kvinnlig 

kandidat. (Konkurrenten Barack Obama 

kan glädja sig åt att 92 procent kan tänka 

sig en svart kandidat enligt samma undersökning.) 

– Å andra sidan är det fem, sex procent 

av befolkningen som aldrig skulle rösta 

på en svart eller en kvinnlig kandidat. 

Det kan påverka negativt om det skulle 

bli ett jämnt presidentval. 

GUSTEN HOLM/red@ergo.us.uu.se 

Erik Åsard är professor 

i nordamerikastudier 

med inriktning mot 

statskunskap och föreståndare 

för Svenska 

Institutet för Nordamerikastudier 

(SINAS) vid Engelska institutionen, 

Uppsala universitet. 

Han är aktuell med boken ”Hillary 

Rodham Clinton. En politisk biografi”, 

utgiven på förlaget Historiska media. 

FRÅGA: Jag har köpt ett mp3-fodral som 

gick sönder samma dag. I fodralet hade 

jag min nya iPod som ramlade ut och 

gick sönder. Kan jag få ersättning för 

den trasiga iPoden från företaget där 

jag köpte fodralet? 

SVAR: I första hand bör du vända dig till 

butiken som har sålt fodralet. Ett sådant 

fodral som du beskriver är uppenbarligen 

ämnat att användas för förvaring 

av mp3-spelare. Klarar det inte detta 

är det felaktigt i konsumentköplagens 

mening. Eftersom det är felaktigt har 

du givetvis rätt till ersättning. Detta 

gäller även för skada som uppkommit 

Har du juridiska funderingar som du har 

ställts inför under din studietid? Kårjuristerna 

är juridikstuderande och svarar på 

allmänna juridiska frågor. Om du har en 

fråga du vill ställa till dem, kontakta dem 

via mail: karjurist@us.uu.se eller via telefon: 

018-480 31 41 på deras telefontid 

onsdagar 18–20. Inga frågor publiceras i 

Ergo utan frågeställarens tillstånd. 

på annan egendom på grund av att fodralet 

var felaktigt. 

Detta gäller under förutsättning att 

felet inte beror på ett hinder utanför 

säljarens kontroll, som han inte skäligen 

kan ha förväntats räkna med vid 

köpet och vars följder han inte kunnat 

undvika eller övervinna. Ifall felet 

emellertid kan anses hamna utanför 

säljarens kontroll kan du vända dig till 

tillverkaren av fodralet och kräva skadestånd 

enligt produktansvarslagen. 

Både konsumentköplagen och produktansvarslagen 

är tvingande, vilket 

innebär att skadeståndsansvar inte kan 

åsidosättas genom avtal.


NYHETER / 17 

FORSKNING PÅGÅR 

KRÖNIKA 

KRISTIN REHNQVIST 

Kristin Rehnqvist läser statsvetenskap och 

sänder ”Kulturkoftan” på Studentradion. 

Film som existentiellt stöd 

Att se på film är underhållning och verklighetsflykt 

– men också ett sätt att tänka 

kring de stora livsfrågorna. Det visar 

religionssociologen Tomas Axelson i sin 

doktorsavhandling ”Film och mening”. 

Film kan hjälpa oss att förstå hur vi ska leva, säger Tomas Axelson. 

Kan film hjälpa oss att bearbeta existientiella 

frågor? Det var huvudfrågan som 

Tomas Axelson ville ha svar på. Som 

religionsvetare intresserar han sig för 

hur människor organiserar sin föreställningsvärld. 

– Förr spelade heliga texter en viktig roll. Idag formas 

vi i hög grad av de berättelser vi får via olika medier. 

Men publikforskningen på filmsidan har varit 

ganska eftersatt, berättar han. 

Ämnesvalet hade också en personlig bakgrund; Tomas 

Axelson har själv alltid varit attraherad av filmmediet. 

Han ser film som ”en suverän mix av flera 

saker: det är bild, det är budskap, det är förvrängda 

samtidsspeglingar”. 

– Jag har aldrig tyckt att film och populärkultur 

är lågkultur, utan ett dimensionsrikt medium som 

kommunicerar både känslomässigt och tankemässigt 

på ett väldigt spännande sätt. 

Han tog med sig den antielitistiska synen in i avhandlingsarbetet. 

Efter en större enkät bland 180 

högskolestudenter djupintervjuade han 13 av dem, 

alla med ett uttalat filmintresse. Personerna ombads 

berätta om sin favoritfilm och vad den betytt för dem. 

De valde inte kanoniserade filmer av Bergman eller 

Truffaut utan publikframgångar som Dirty Dancing, 

Fight Club, The Matrix och Såsom i himmelen. 

– Det visade sig att det går väldigt bra att använda 

film för att reflektera över vissa existentiella frågor, 

sådana som handlar om livet här och nu. Vad ska man 

bli i livet, hur ska man leva för att leva gott och lyckligt? 

Många frågor handlar om ansvaret för varandra, 

att vara beredd att offra sig för något större, säger Tomas 

Axelson. 

Att många studenter valde filmer som behandlar 

centrala humanistiska grundvärderingar överraskade 

honom positivt, säger han. 

– Man skäller ofta på film som en destruktiv kraft, 

att våldsfilmerna bidrar till brutaliseringen av samhället. 

Då glömmer man bort den konstruktiva och 

positiva kraft som också finns i mainstream- och feelgoodfilmen. 

Slutsatsen, att film kan vara en resurs i våra grubblerier 

över livet, är väl egentligen inte så revolutionerande, 

medger Tomas Axelson. Det intressanta tycker 

han i stället är att kunna visa hur överföringen av värderingar 

går till rent psykologiskt. 

– Det sker en glidning mellan självbilden och den 

huvudperson man identifierar sig med. Det är där 

överföringen av livshållningen och värderingar sker. 

De här processerna är känslomässigt starka och inbegriper 

också en mental aktivitet, man är inte alls bara 

en passiv åskådare. 

Att en viss film får stor betydelse för en person hänger 

också ihop med vilken livssituation man befinner 

sig i just då. Det är vanligare att filmerna nyanserar 

eller bekräftar de värderingar man redan har än att 

de stjälper dem överända. När de ändå gör det har 

man ofta redan påbörjat en uppbrottsprocess, berättar 

Tomas Axelson. 

NÄR DET GÄLLER att bearbeta mer filosofiska och religiösa 

frågor, som verklighetens innersta väsen eller 

Guds existens, verkar filmmediet dock ha begränsningar. 

Ingen av intervjupersonerna hade använt filmen 

som en resurs för att komma till insikt i sådana 

frågor. Tomas Axelson tror att det ligger i sakens natur: 

de stora existentiella spörsmålen är ”osynliga” 

medan film är ett visuellt medium. 

Hur ser han då på att det i regel är stora kommersiella 

(oftast amerikanska) bolag som står bakom de 

filmer som delvis formar vårt tänkande? 

– Tidigare tyckte jag att det var mycket mer bekymmersamt, 

att vi var utsatta för en mental ockupation, 

föreställningsimperialism. Och så är det väl i viss 

mån. Men jag är mindre bekymrad nu än förut, för 

de ideal som också de amerikanska breda filmerna 

ibland lyfter fram är så konstruktiva. 

Han tycker att svensk film borde våga ”bre på lite” i 

samma positiva anda. 

– Det är alldeles för mycket smalt och ångestfyllt, 

svåra paradoxer och elände. Och sedan kommer Kay 

Pollack och gör en så bred film som Såsom i himmelen, 

som väcker en enorm genklang. Då blir han 

utskälld av alla förståsigpåare som tycker att det är 

pekoral. Jag tycker också att den balanserar mellan 

det sentimentala och det gripande. Men man får lov 

att bortse från den bildade kulturelitens blick. Som 

sociolog tycker jag att det är otroligt positivt att så 

många går och ser en film som handlar om att var och 

en ska hitta sin kosmiska röst och plats i tillvaron. Det 

är bra för samhället, höll jag på att säga. 


Tomas Axelson försvarade sin avhandling ”Film och 

mening. En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik 

och existentiella frågor” den 1 februari. 


Dumsurfande, den 8:e dödssynden. 

Det sägs ju att tid är pengar. 

Om detta stämmer skulle 

man, om man samlade all 

tid som jag ägnat framför 

vimmelbilder, få ihop en 

smärre förmögenhet. Likaså om man 

bytte in alla timmar ägnade åt modebloggar, 

kändissajter och nätartiklar om 

absolut ingenting. 

Så otroligt många timmar av de veckoligen 

tilldelade ägnar jag åt internet att 

jag blir äcklad. För oftast är det ju rent 

lättjesurfande som inte ger någonting 

förutom förströelse. Något som leder till 

en egentligen föga önskvärd kännedom 

om snygga människor och deras stil. Ju 

tyngre böcker jag läser på universitetet, 

desto dummare bloggar tycker jag mig 

behöva följa. Balans i tillvaron, är det en 

giltig ursäkt? 

OFTA HÖR JAG mig göra långa utläggningar 

om hur bra det är att vara förankrad 

i sin samtid, att stå med fötterna i 

två världar och att det behövs akademiker 

som kan överbrygga de två världarna 

för att smartifiera populärkulturen, 

respektive göra värdefulla forskningsresultat 

tillgängliga för fler. Teorierna 

låter vettiga, men sanningen att säga är 

jag i praktiken ändock trött på och äcklad 

av min dumkonsumtion. För oavsett 

vad jag säger om hur intressant det är 

att applicera poststrukturalistiska teorier 

på dagens populärkultur så är det 

i 99 fall av 100 inte därför jag går in på 

bloggar eller läser glättiga modemagasin. 

Lättja är orsaken, jag väljer det icke 

krävande framför det jag gillar mer men 

som är snäppet jobbigare. Detta leder 

till att aktiviteter jag verkligen tycker är 

meningsfulla blir åsidosatta. Jag älskar 

att skriva men frossar i stället i nonsenstexter 

och enformiga dagens outfit-bilder. 

Ukulelen och den älskade synthen 

ligger en meter från datorn, men istället 

för att ta upp dem informerar jag mig 

om hur Paris Hiltons nya ragg ser ut. Vilket 

slöseri! 

FRÅN OCH MED NU måste jag se över min 

tidsmässiga ekonomi, ja kanske till och 

med börja bokföra den vakna tiden. Inte 

för att timmarna känns för få utan för 

att känna att jag faktiskt gör någonting 

av dem. Det där med att tid är pengar 

stämmer kanske till viss del, men mer 

sant är nog att de timmarna jag har faktiskt 

är min existens möjliga utsträckning. 

Ser man det så är det faktiskt min 

tid som är mitt liv. Ansvarsbördan växer, 

skärpning nu!


KULTUR / 19 

Tillfällig gäst i Uppsala 

Jonas Gardell är tillbaka i Uppsala med 

sin show ”Tillfällig gäst i ditt liv”, som 

fortsätter att spelas för fulla hus. En 

krävande föreställning för både honom 

och publiken, säger han. 

– Man bör vara nykter och utvilad. 

Jonas Gardell låter påfallande 

pigg när han ringer upp klockan 

tio en måndagmorgon. 

– Jag tycker om morgnar. Tyvärr 

är jag kvällspigg också, så 

det blir inte mycket sömn. 

Du har beskrivit ”Tillfällig gäst i ditt liv” 

som allvarligare än dina tidigare shower, 

men också ”bögigare”? 

– Jag har aldrig förstått att man måste 

göra skillnad mellan allvar och humor. 

Den här showen är nog personligare i sitt 

allvarliga tilltal än de tidigare, ett centralt 

nummer handlar om min mamma 

och hennes långsamma utsuddande. 

– Det där med ”bögigare” har jag slutat 

säga, eftersom det har visat sig finnas 

dialektala skillnader i ordet. För mig är 

”bögig” camp, att göra smaklösa saker i 

smaklösa kostymer. Men i Göteborg verkar 

det kunna betyda tyken eller snobbig! 

Skämten om Mark lär också få stor 

plats. Tröttnar han aldrig på det? 

– Det är mindre Mark nu än vid premiären, 

showen ändras ju hela tiden. Men 

han kan nog ta det, han ägnade själv 

halva sitt sommarprat åt att förtala mig! 

Jonas Gardell turnerar våren ut, samtidigt 

som han skriver på en bok om Jesus, 

gör teveframträdanden och är en flitig 

bloggare. Dessutom är han småbarnspappa 

– hur går det ihop? 

– Tidsplanering. Jag tummar inte en 

sekund på tiden med barnen, och turnerar 

de veckor de inte är hos oss. En konsekvens 

är att jag inte har något socialt liv. 

När Gardell gästade Musikens hus i 

höstas var han missnöjd med akustiken 

(”Skämmes, arkitektjävel!” skrev han på 

gardellskt manér i sin nätdagbok) eftersom 

han inte kunde höra publiken. Med 

riggade mikrofoner åtgärdades saken till 

nästa föreställning. 

– Teater är ju inte bara publikens möte 

med artisten, utan också artistens med 

publiken och publikens med publiken. 

Det är de där magiska rummen som uppstår, 

som vi inte kan sätta fingret på. 

Jonas Gardell berättar att han ibland varit 

så trött att han 45 sekunder innan han ska 

in på scen tänkt ”jag hinner sova lite”. Men 

sedan kopplas energin på i mötet med publiken. 

I gengäld kräver han en del tillbaka. 

– Jag begär att man ska bjuda till lite. 

Det är ganska krävande att gå på mina föreställningar, 

det kränger väldigt mellan 

det vulgära och det finstämda. Man bör 

nog vara nykter och utvilad. 

Nyligen utsågs Gardell till hedersdoktor 

i teologi vid Lunds universitet, vilket 

väckte protester i vissa läger. Konstigt 

vore väl annars, menar han. 

– Jag är uppvuxen i en akademikerfamilj 

och med det gnäll som alltid ingår 

i den akademiska sörjan, förlåt, livet. Det 

finns alltid någon som inte unnar någon 

annan något – nu rör det sig dessutom om 

en så kontroversiell person som jag. 

Din bror Mattias är professor i jämförande 

religionsvetenskap i Uppsala, så det 

Jonas Gardell balanserar mellan det finstämda och det vulgära. Foto: Ema Telstar 

här kanske känns bra för familjefriden? 

– Ja – nu vet jag ju att Mattias är väldigt 

stolt över mig, men man ska inte glömma 

att det finns en gammal schism mellan 

Uppsala och Lund... 

Annars associerar Jonas Gardell Uppsala 

med nationerna. Som ung och oupptäckt 

var nationsscenerna utmärkta ställen 

att öva sig på. 

– Studenter är en tacksam publik. Man 

är kritisk men samtidigt öppen. 

Det akademiska Uppsala har han mindre 

till övers för. 

– Jag är väldigt ointresserad av de akademiska 

traditionerna med middagar där 

man skålar på latin. 


”Tillfällig gäst i ditt liv”, Uppsala konsert och 

kongress, 15 februari. Showen spelas också i 

Stockholm i höst. 

Politisk teater med beröringskraft 

TEATER 

”Hemmet” 

av Kent Andersson och Bengt 

Bratt 

Regi: Daniel Cramér Strömberg 

Medverkande: Sara Arvidsson, 

Ingrid Herlitz, Lena Jonsson, 

Malin Gingnell, Liv Marcks von 

Würteberg, Keren Ravid, mfl. 

Ljud och ljus: Micke Palm 

Västgöta nation 

Pjäsen är från 1967 och har beskrivits som 

ett av de verk som radikaliserade den vänsterorienterade 

kritiken mot folkhemmet 

och välfärdssamhället. Det måste erkännas 

att det är något fördomsfull mot 

politisk teater i 2000-talstappning som 

jag beger mig mot Västgöta nation. 

Föreställningen börjar på ålderdomshemmet: 

hemmet som barnen och barnbarnen 

glömde. Det går lång tid mellan 

besöken. Här sitter en grupp gamla människor 

som är ensamma tillsammans. De 

sitter av tiden. De kan inte längre prestera 

och är därför värdelösa. Utanför snurrar 

produktionens hjul allt snabbare, och 

ingen har tid. De boende passas upp av 

syster Siv och syster Gunnel, som har uppstramade 

leenden och käckt svarar ”ja, 

det är nog inte så farligt” på alla försök att 

påkalla uppmärksamhet. Detta är nidbilden 

av ett ålderdomshem där självbestämmandet 

runnit av de äldre med åren. 

När unga spelar gamla kan det lätt bli 

farsartat och ytligt oavsett avsikt, men 

här sitter regin, och skådespeleriet är nog 

bland det bästa jag sett på nationsteater. 

Pjäsen brukar spelas av unga skådespelare, 

då erfarenheten visat att den blir 

alltför beklämmande annars. Det är lätt 

att förstå – Västgötas unga ensemble berör 

tillräckligt mycket när fina personporträtt 

framträder ur den beiga foträta massan. 

Samtidigt förhöjer små tragikomiska välkoordinerade 

inslag tempo och humör. 

När hemmet börjar kännas kvävande 

får vi följa med på återblickar i de äldres 

liv, till småbarnsmammans hårda vardag 

och den unga lättutnyttjade flickan. Livet 

är inte roligt nu, men det var inte bättre 

förr. Även om tiden är en annan är frågorna 

aktuella och framställningen skönt 

omväxlande. Men sedan ska den klassiska 

klasskampen skildras, platsen är bruket 

med herre och tjänare och här slår några 

av mina fördomar in. Orden, och kampen, 

som haft sådan betydelse, har svårt att få 

tyngd på samma sätt som övriga scener. 

Klasskampsklichéerna i bruksmiljö blir 

svåra att ta till sig och inslagen bidrar till 

en inte helt sammanhållen uppsättning. 

MER INTRESSANT BLIR DET när den svåra 

vardagen skildras mer lågmält. Scenerna 

där sjubarnsmamman talar med sitt åttonde, 

nu döda, barn om solidaritet är 

tunga och tänkvärda. Kanske behöver 

samhällskritiken på detta sätt tas ned i 

enskilda människoöden för att beröra i 

individualismens tidevarv. 

Det blir eländigt, för alla. Ingen undkommer 

hemmet, oavsett bakgrund. Ingen 

kan köpa sig fri, alla är lika ensamma, 

lika passé. Men ”Hemmet” är också rolig, 

syster Gunnel och syster Siv rimmar vältajmat 

och de äldre sjunger med späda röster 

och det tas till och med små danssteg. Att 

bryta med sång är ju ett känt grepp för distansering, 

men detta kan bara inte vara 

meningen här. När gamla Svea visslar med 

i de äldres show så innerligt och hjärtligt 

vill man bara applådera. Men allvaret ligger 

kvar. Hemmet är ett förvaringskärl. På 

Västgöta sticker högst levande skådespelare, 

med sina kärleksfulla porträtt av fågelmatande 

tanter och frustrerade farbröder, 

in knivskarpa repliker i samhällsdebatten. 

Och gör en livrädd för att bli gammal. För 

på hemmet kan ingen höra dig skrika. 

ANNA SELVÅG

20 / RECENSIONER Ergo #2 / 2008 

Betygen sätts i skala 0–5 

MUSIK 

Slår Michael med hästlängder 

Lykke Li 

“Youth Novels” 

(LL Recordings) 

Det är lätt att förstå att de internationella storbolagen 

kämpar att få svenska Lykke Li till sitt stall. Debutalbumet, 

som ges ut på eget bolag, är en väl avvägd blandning 

av hitlistpop och indiedoftande deppsånger, på 

en bädd av välsmakande elektronika. Musik som såväl 

världsflyende partyprinsessor som indienördar kan ha 

i sin Ipod utan att bli uttråkade eller skämmas. 

I en intervju i DN berättar Lykke Li, som gästar V-dala nation 

den 1 mars, att hon som liten jämförde sig med Michael 

Jackson och kände att hon låg efter för att han debuterat 

som femåring. Nu behöver inte 21-åringen känna sig lika 

stressad längre. Låtar som ”I’m Good, I’m Gone” och ”Let 

It Fall” är väl inte lika katchiga som Jackson 5: s tidiga hits, 

men de slår allt Michael Jackson gjort de senaste tio åren 

flera gånger om. 

Emopop som överraskar 

ANDREAS JAKOBSSON 

Apoteket Apan 

“Det Är Något Med Den Här Ödsligheten” 

(Egen utgivning) 

Det är konstigt hur mycket ett bandnamn kan betyda för 

fördomarna. Namnet Apoteket Apan ler jag spontant åt, 

och tänker att det kanske kan vara ett nyuppvaknande 

av den där slumrande popgenren från tidigt 90-tal när 

banden hette Pontus & Amerikanerna, Webstrarna, Tapirerna, 

Toms Tivoli och annat småtokigt. Kanske är det 

för att jag förväntar mig en spexig klarinett som jag blir 

smått chockad av hur Apoteket Apan låter. Först snurrar 

det i huvudet och jag funderar på om det kanske är något 

gammalt trallpunkband som glömt byta namn när 

de ändrat stil. Eller om det finns någon humoristisk poäng 

i musiken som jag inte uppfattar? 

Lykke Li gästar V-Dala nation den 1 mars. 

Musiken ja. Den är väl inte så dum egentligen. Välspelad 

emopop av samma typ som brukar komma från Göteborg 

mest hela tiden, fast från Uppsala och oändligt 

mycket bättre såklart. Tidiga Kent blandat med nyare 

vanliga-killar-med-känslor-band som Peggy Lejonhjärta. 

Inte alls så dumt som jag först trodde. 

Hög igenkänningsfaktor 

Moto Boy 

“Moto Boy” 

(Songs I Wish) 

ROGER GUNNARSSON 

Jag tycker man kan dela in svensk rockscen i två delar: 

de som skriver låtar och de som “förmedlar en känsla”. 

Om man tillhör kategori nummer två är man immun 

mot kritik såsom att sångaren inte kan sjunga, att texterna 

är patetiska, att de bara spinner på rockstjärnemyten 

och så vidare. Störigt! 

Oskar Humlebo och hans alias Moto Boy tillhör på något 

vis både sidorna. Han har en samling rejält komponerade 

låtar bakom sig på debutalbumet, men är samtidigt 

så självsäker i media som bara ett band utan en 

enda bra låt kan vara. Kanske är det bara beviset på att 

min teori inte håller. 

Det absolut bästa som kan hända ett svensk indieband 

är när de försöker skriva hits. Nu vet jag inte om 

Moto Boy verkligen försöker, men jag är mycket imponerad 

av resultatet. “Beat Heart” kunde varit en hit för 

Måns Zelmerlöw, “Young Love” låter som en produkt 

av mångårigt skivnördande och är trots sin låtskivar- 

ABC-enkelhet smått lysande. “I Miss You Baby” får mig 

att tänka på den känsliga sidan av britpopen, och alla 

de där banden som kom på storbolagen i kölvattnet 

efter Suede, men aldrig ens släpptes i Sverige. Marion 

hette nåt av banden. Sådär skulle jag kunna hålla på 

med hela skivan. Varje låt får mig att le igenkännande 

åt varifrån han måste ha hämtat inspirationen, men 

samtidigt är allt så välskrivet och – framför allt – väl 

framfört att det inte alls blir irriterande utan snarare 

ger Oskar lite fog för allt snack i tidningarna om att ta 

över världen. Frågan är bara om hans musik inte mår 

allra bäst av där den befinner sig just nu. På indiebolag 

med stora pretentioner. 

ROGER GUNNARSSON 

Foto: www.lykkeli.com 

God återväxt för symfproggen 

The Divine Baze Orchestra 

“Once We Were Born...” 

(Transubstans/Record Heaven) 

Det såg illa ut i många herrans år, men nu kan vi nöjt 

konstatera att återväxten inom symfig 70-talsprog ånyo 

är hälsosamt hög. Till Skellefteborna i Moon Safari och 

Black Bonzo samt gästrikarna Beardfish sluter sig nu 

The Divine Baze Orchestra, till hälften Göteborgare, till 

hälften Uddevallabor. 

Av bilderna att döma är ingen medlem en dag över 25, 

men kläder och musik talar ett annat språk. Orgelintrot i 

inledande ”Dance” kunde varit snott rakt av från Deep Purples 

1968-debut, influenserna från Uriah Heep är närmast 

övertydliga, och så fortsätter det: Lite Yes här, lite Genesis 

där och (inbillar jag mig) Uppsalas alldeles egna husgudar 

Samla Mammas Manna lite här och var. 

I likhet med Samla besitter emellertid The Divine Baze 

Orchestra en lekfullhet som kreerar en genuin Divine 

Baze-identitet, och med en sådan särpräglad vokalist som 

Alexander Frisborg läggs alla copycat-anklagelser ner. Den 

gudomliga orkestern kunde dock ha filat lite mer på studiosoundet. 

Som det är nu, låter ”Once We Were Born” som en 

demo modell bättre. 

FILM 

Lågmält hypnotiserande 

Ping-pongkingen 

Regi: Jens Jonsson 

Filmstaden 

DANIEL REICHBERG 

Långfilmer är inte längre det enda sättet att göra sig bemärkt 

på för en filmregissör. Jens Jonsson är ett gott exempel. 

Med ett antal kortfilmer – och framför allt den 

hyllade tv-serien ”God morgon alla barn” – bakom sig 

har han redan gjort sig känd för att med ett stiliserat 

bildspråk berätta okonventionellt om svenskt vardagsliv 

och skapat höga förväntningar inför biografdebuten. 

Och Jonssons bildspråk känns igen. ”Ping-pongkingen” 

är placerad i en norrländsk miljö som varken är nu 

eller då. Den berättar om människor lite vid sidan av, 

spelade av aktörer som ibland säger sina repliker som 

om de inte riktigt greppade ordens innebörd. Det sistnämnda 

är (för tydlighetens skull) ett gott betyg. Sällan 

ser man en svensk film som kombinerar en så briljant 

rollbesättning av till största del okända aktörer med en 

så konsekvent personregi. Den sparsmakade dialogen 

besitter i sin obekväma styltighet en autenticitet som 

verkningsfullt kontrasterar den lite artificiella scenografin 

och det medvetet stela kameraarbetet. 

Mest imponerar nog Jerry och Hampus Johansson i 

rollerna som de bägge bröderna Rille respektive Erik. 

Rille är dramats huvudperson. Han är den ensamme 

och lite mobbade killen i unga tonår som har pingisen 

som andningshål. Brodern Erik är charmigare och mer 

social. De är ”som yin och yang”, som Rille snusförnuftigt 

får beskriva brödraskapet. 

Berättelsen cirkulerar kring dessa två bröder. De bor 

hos mamman, som har någon sorts damfrisering. Pappan 

(frånvarande ibland) är kanske på något sätt yrkesverksam 

som dykare. Mamman verkar ha någon sorts 

förhållande med Gunnar, som har någon sorts sportaffär. 

Att filmen på ett ovanligt genomfört sätt låter bli 

att förse oss med information om sina rollfigurer är 

helt på sin plats. Denna film tematiserar just osäkerhet 

respektive vetskap. Om hur hemligheter, lögner och 

rykten genomsyrar och äventyrar tillvaron. 

”Ping-pongkingen” berättar också om brödraskap, 

ensamhet och kärlek på ett sätt som bitvis är plågsamt


RECENSIONER / 21 

Betygen sätts i skala 0–5 

svårt att ta till sig, bitvis helt hypnotiserande. Det är 

kanske svårt att leva sig in i alla dessa udda existenser, 

men det är lika svårt att inte beröras av Jonssons egenartade 

men ändå varma skildring av utanförskap och 

ödslighet. 

PER VESTERLUND 

Storslaget men utan hjärta 

There Will Be Blood 

Regi: Paul Thomas Anderson 

Premiär 22 februari på SF. 

Paul Thomas Andersons nya film “There Will Be Blood” 

är baserad på en roman av Upton Sinclair och handlar 

om oljemannen Daniel Plainviews liv och leverne. Under 

några decennier får vi följa hans hänsynslösa väg 

mot rikedom. Det är ett ensamt liv där sveken mot sonen 

och alla andra i hans omgivning tär på psyket. 

“There Will Be Blood” är en ambitiös och välgjord film. 

Det är ingen överraskning att den nominerats till åtta 

Oscars. Daniel Day-Lewis gör ett klassiskt Oscarsframträdande 

där inget saknas för att ta hem statyetten. Han 

får leva ut alla känslor man kan tänka sig. Tyvärr får han 

dock ta lite väl mycket plats vilket gör att han ofta är i vägen 

för den övriga berättelsen. 

I sina tidigare filmer, som “Magnolia”, har regissören 

Paul Thomas Anderson en tydlig egen röst. Men i “There 

Will Be Blood” står han inte alls att känna igen. Hans stil 

har alltid byggt på ett samspel mellan musiken och en 

svepande rörlig kamera. Här saknas detta samspel i det 

närmaste helt. Anderson har gjort ett ganska traditionellt 

historiskt drama som liknar ett antal andra amerikanska 

storfilmer och som skulle kunna vara regisserat 

av vilken annan etablerad Hollywood-regissör som helst. 

Kanske kan man finna svaret till detta i att Paul Thomas 

Anderson här har skrivit manus på en redan existerande 

berättelse, medan han vanligtvis brukar skriva sina egna 

historier. Detta lyckas han inte alls lika bra med. Visst är 

det välgjort och storslaget, men udden och egensinnet 

finns inte där. Det har alltid känts som att Anderson berättat 

historier som kommit direkt från hjärtat, men nu 

känns det som att hjärtat saknas. 

NICLAS GILLBERG 

”There Will Be Blood” är nominerad till inte mindre än åtta Oscars. 

av den stjärnbeströdda ensemblen lämnar dock en del 

att önska. Allas vår Borat, Sacha Baron Cohen, lättar 

förvisso upp med ännu en skojig etnisk karikatyr, men 

i rollen som den djävulske domare Turpin låter en trött 

Alan Rickman sig överglänsas av sina guldbyxor. Eftersom 

Burton har skalat bort mycket av sidospåren för att 

koncentrera sig på sitt huvudpar är dock skadan inte så 

omfattande. 

Genom att fokusera på Sweeney Todd och Mrs Lovett 

vill Burton ge ben och märg till hjärtesorgen som är 

berättelsens kärna. Ändå bottnar inte tragiken. Han 

verkar rädd att gå vilse i musikalmaskineriet och har 

Foto: Paramount Vantage 

på så vis skapat en inbunden och moloken musikal. 

Eufori tillhör genrens basingredienser men i ”Sweeney 

Todd” höjs bara pulsen när blodet, bokstavligt talat, 

strömmar till. Det är bara i de flyktiga och faktiskt en 

smula tjatiga slaktarstunderna som filmen innehåller 

lustfylld utlevelse. Även om här finns en poäng stupar 

det på tamheten i resten av filmen. Kanske ska vi vara 

tacksamma för att vi inte smittas av den demoniske 

barberarens engagemang. Likafullt ges vi rätt lite annat 

att bry oss om i denna förvånansvärt smakfulla och 

dämpade skröna. 

CHRISTOFFER OLOFSSON 

Antimusikal med strålande Depp 

Sweeney Todd 

Regi: Tim Burton 

Premiär: 15 februari på SF 

Johnny Depp och Helena Bonham Carter är demoniska och tonsäkra. 

Foto: Warner Bros. Entertainment Inc. 

Tim Burton har bytt bubblande chokladkaskader mot 

forsande floder av blod. Efter den färgsprakande och 

förhållandevis gladlynta ”Kalle och chokladfabriken” 

är han nu tillbaka i den monokroma dystergotik som 

kännetecknar de flesta av hans galghumoristiska filmer. 

Denna mörka blodskvättarmusikal om den hämnande 

barberaren och hans kannibaliserande husfru 

utspelar sig mot en, på typiskt burtonskt vis, förvriden 

fantasiversion av 1800-talets trånga och smutsiga Londongränder. 

Det är så långt ifrån gräll singalongtechnicolor 

som det går att komma, men så är också ”Sweeney 

Todd” lite av den traditionella musikalens antites. 

Redan Stephen Sondheims teaterförlaga gick mot 

strömmen, inte minst genom de snåriga konststyckena 

till sånger. De föga trallvänliga bitarna om löss och 

smuts är kluriga att följa med i och, får man förmoda, 

än svårare att sjunga. Till huvudrollerna kunde Burton 

inte ha hittat några bättre lämpade än sin gamle 

vapendragare Johnny Depp och sin fru Helena Bonham 

Carter. Musikaliskt oskolade men fullständigt orädda 

hanterar de utmaningen på bästa vis. Ingendera är någon 

märkvärdig sångare men de lyckas hitta precis rätt 

individuella tonläge där dialog och sång trivs bäst ihop. 

De är strålande, i synnerhet den eldögde Depp. Resten

Ergo #2 / 2008 KALENDARIUM / 23 

VÄLKOMMEN TILL ERGOS KALENDARIUM. Vi tar gärna emot dina 

evenemangstips. Vi reserverar oss för eventuella ändringar. Nästa 

Ergo kommer den 6/3. Sista lämningsdag är 27/2. E-post: red@ergo. 

us.uu.se Tel: 018-480 31 31 Fax: 018-480 31 29. För studentföreningarna 

är 25/2 sista lämningsdag. Skicka till kårens informationsansvariga 

Klara Johansson. E-post: info@us.uu.se Tel: 018-480 31 12 

Fax: 018-480 31 29 

POP & ROCK 

15/2 Orange: Klubb Modem. 

15/2 Katalin: Perssons pack. 

18/2 Grand: Crazy Mondays 

– Yliste (Australien) och Jaslin. 

22/2 Katalin: Steve Future 

Band med Coste Apetrea. 

22–23/2 Uppsala konsert & 

kongress: Digital Tone Festival 

27/2 Kalmar nation: Boom Goes 

the Dynamite! 

27/2 GH nation: Dist. 

28/2 Uppsala konsert & kongress: 

With its dark tail curled 

‘round the garage. 

29/2 Katalin: Robert Gordon & 

Chris Spedding med band. 

1/3 V-dala, Velvet: Rockgask med 

bl.a. Lykke Li 

1/3 Katalin: Magnus Lindberg 

med Band. 

5/3 Katalin: Miss Li 

5/3 Uppsala konsert & kongress: 

Brus 

JAZZ & BLUES 

16/2 Hacke Björkstens 3G, 

kl 14–16. Arr: Uppsala jazzclub. 

Medlemskap ungdomar under 25 

år: 100 kr. Katalin. 

16/2 Winterjazz med Toots Thielemans 

m.fl., Uppsala konsert & 

kongress 

16/2 Sven Zetterberg Blues 

Band, Katalin. 

16/2 Crossing Project Band 

med Jan Hammarlund och 

Provocative Dissonance: 

“Jag vill tacka livet” till minne av 

Violeta Parra, Uppsala konsert & 

kongress. 

19/2 The Thing, Uppsala konsert 

& kongress. 

23/2 Johan Christoffersson 4, 

Uppsala jazzclub, Katalin. 

23/2 Hawk on flight, Katalin. 

26/2 Joey Calderazzo, Katalin. 

29/2 In the Glenn Miller Mood, 

Uppsala konsert & kongress. 

VISA & FOLKLIKT 

17/2 Tango Sentimiento, Uppsala 

konsert & kongress. 

24/2 Quilapayún, Uppsala 


KLASSISKT & KÖR 

21/2 Uppsala Kammarsolister, 

Uppsala konsert & kongress. 

29/2 Black & White – Flygeln i fokus 

med Peter Jablonski, Uppsala 


2/3 Famous Opera Choirs 

och Carmina Burana, Uppsala 


TEATER & SCEN 

Uppsala konsert & kongress: 

“Tillfällig gäst i ditt liv” med Jonas 

Gardell, 15/2. 

Kalmar nation: Standup 

downstairs, 4/3 

Grand: Författarkväll, tema våld 

mot kvinnor. Med Gudrun Schyman, 

22/2. 

Uppsala stadsteater: En vintersaga, 

19–23/2, 27/2–1/3. Ett 

dockhem, 15–16/2. Bitterfi ttan, 

20/2, 22–23/2, 29/2–1/3. 

Reginateatern: Jazzen anfaller 

- Peter Lind and the Cabaret Band, 

15–16/2. PLEJ – Upplands nya teaterfestival, 

22–23/2. Avslutningen 

– Teater C, 24–25/2, 2–3/3. 

Reginalunch: Trio X & Margareta 

Bengtsson, P4 Live, 27/2. Reginalunch: 

Ninni Bautista, 28/2. Fyra 

lyckliga män, 28/2–1/3, 6–8/3. 

Reginalunch: Ett kärlekskollage, 

Andrea Geurtsen, 29/2. 

KONST & 

UTSTÄLLNINGAR 

Bror Hjorths hus: Alvar Jansson, 

utställning t.o.m. 2/3. 

Teatergalleriet: Thomas Broomé, 

utställning t.o.m 1/3. 

Upplandsmuseet: Astrid Anna 

Emilia Lindgren – Astrid Lindgrens 

liv i bilder. T.o.m. 30/3. 

Uppsala konstmuseum: How to 

build the Mississippi River in your 

own Backyard, utsällning t.o.m. 

9/3. PG Theleander – citat ur 

konsthistorien, utställning t.o.m. 

16/3. 

Kaleido konsthantverk: Per 

och Anna Helldorff, trä och bilder. 

Utställning t.o.m. 2/3. 

Uppsala stadsbibliotek: Metro 

och medias makt över människan. 

T.o.m. 2/3. 

FÖREDRAG 

& DEBATT 

19/2 Dricka brunn – om gamla 

tiders SPA. Anders Hult, vattenexpert, 

berättar om livet på 

de gamla brunnsorterna. Uppsala 

stadsbibliotek kl 19. 

25/2 Internationella kansliet 

informerar om studentutbyte 

– Europa. Universitetshuset, sal 

IV kl 17. 

26/2 Medias Makt över människan 

med Journalisten och 

författaren Maria-Pia Boëthius kl 

18.30. Stadsbiblioteket. 

27/2 Behöver vi en annan utveckling? 

Om globala utvecklingsfrågor 

och trender med Niclas Hållström, 

biträdande kanslichef på Dag 

Hammarskjöldsfonden kl 18.30. 

Stadsbiblioteket. 

2/3 Nils Brage Nordlander: Ulleråkers 

sjukhus. Eva Lagerwalls 

väg 8, kl 13.30. 

3/3 Idé- och lärdomshistoria fi rar 

75-årsjubileum. Tore Frängsmyr 

föreläser om Johan Nordström och 

lärdomshistoriens födelse. Universitetshuset 

sal IX kl 19.15. 

5/3 Lunchseminarium: Kamimo 

Island - Undervisning via Second 

Life, Kyrkogårdsgatan 2C kl 12.30. 

STUDENT– 

FÖRENINGAR 

Botaniska sektionen 

20/2 Ogräs – hotade eller ett hot? 

Roger Svensson berättar om och 

visar bilder på nu åtgärdsprogramaktuella 

utrotningshotade ogräs. 

Varför är vissa ogräs ett problem 

medan andra försvinner? Vad kan 

naturvården göra för att hjälpa 

dessa arter? Biotopia (Biologiska 

museet), Vasagatan 4. Arrangör: 

Botaniska sektionen 

1/3 Vinterträdsexkursion Kristian 

Persson visar oss hur man känner 

igen träd på vintern. Vi träffas kl. 

10:00 Vid ingången till Biotopia 

(Biologiska museet), Vasagatan 

4. Anmäl dig gärna i förväg till 

botaniska.sektionen@gmail.se. 

arrangör: Botaniska sektionen 

Dynamicus 

3/3 Gästföreläsning för PPU A kl. 

14–16. Plats: ILU 3122 

7-9/3: P-riks årsmöte i Uppsala 

Elsa 

28/2 Föreläsning: Anders Fryk och 

pratar om hur det är att jobba som 

bolagsjurist, både privat och statligt. 

Grotiussalen Gamla Juridicum 

(Riddartorget), kl 19.15. 

FUGS 

13/2 Reccepub Terminerna 

rullar på och nu är det dags för 

vårterminens reccepup på Östgöta 

nation 19.00. Kom jättegärna och 

ta en öl med oss, eller bara häng. Vi 

introducerar dig gärna till stadens 

student- och hbt-liv :-) Och även 

alla som redan har koll är förstås 

väldigt välkomna också.. Vi kommer 

att möta upp precis utanför nationen 

kl 19 och guidar er ner i puben. 

Om det är några frågetecken är 

det bara att maila på ordf@fugs. 

studorg.uu.se. I fortsättningen 

är våra pubar första onsdagen 

varje månad, samma tid och plats. 

16 februari Face the Cold Nu är 

det dags för vårterminens första 

FUGS-fest, med istema! Varför 

inte förvandla trista februari till 

någonting positivt? ‘Face the Cold’ 

heter vårterminens coolaste ispartaj 

och det är bara att ställa sig i 

kö. Var? Göteborgs nation 21-02. 

Inträde? 70 kr (50 för medlemmar). 

För mer info, se http://www. 

myspace.com/enterparty. 

Juridiska föreningen 

16/2 Föreningsstämma kl 12, 

Grotiussalen 

21/2 Företagsbesök Vinge, Jontes 

22/2 Biljettsläpp P3 

27/2 Talarmiddag med Claes 

Borgström, Jontes 

8/3 P3-gasque, 17 dk Norrlands 

nation 

Laboremus 

13/2 Medlemsmöte kl 19.00. 

27/2 Diskussionskväll med de två 

f d miljöministrarna Birgitta Dahl 

och Lena Sommestad. ”Visionen 

för ett hållbart samhälle”, kl 19.00. 

Alla möten hålls på Rundelsgränd 2 

B (mellan Fyrisbion och Kalmar nation). 

För mer information se www. 

laboremus.nu. 

MKVadrat 

26 februari 18.30 Maria-Pia 

Boëthius föreläser om media på 

Stadsbiblioteket. Föreläsningen är 

ett samarbete med Jonas Karlsson 

och Institutionen för Informationsvetenskap! 

Pax et Bellum 

“Challenges and perspectives for 

Confl ict Resolution in 2008” 

”En Vintersaga” spelas på Stadsteatern tom 1/3. 

Wednesday, March 12, 17:00 

(Dept of Peace and Confl ict 

research) 

Peter Wallensteen, Dag Hammarskjöld 

Professor at the Department 

of Peace and Confl ict Research at 

Uppsala University, will present 

some major challenges confl ict 

resolution actors will face in 2008. 

“Fika” will be available for a small 

fee. 

Participation in Uppsala Model UN 

14–16th March 2008 

“Uppsala Model United Nations” 

(UMUN) is an opportunity for 

students to increase their skills in 

debate, diplomacy and compromise 

by acting as diplomats. For 

further information, see www. 

umun.se For more information 

about upcoming events, see www. 

paxetbellum.org 

Uppsala finska studenter 

Tervetuloa mukaan Upsalan 

Suomalaisiin Opiskelijoihin! Käy 

katsastamassa meidät ja tulevat 

aktiviteettimme kotisivuillamme 

www.upso.info. Nähdään kevään 

mittaan! Välkommen med i Uppsala 

Finska Studenter! Kolla in oss och 

cåra kommande aktiviteter på vår 

hemsida www.upso.info. Vi ses 

under vårterminen! 

Uppsala Studentradio 98,9 

Våra sändningar är i full gång! 

Studentradion 98,9 hör du varje 

vardag mellan 13-20 på frekvensen 

98,9 och via www.studentradion. 

com. Studentradion 98,9 sänder 

kultur-, nöjes-, musik- och samhällsprogram 

samt håller dig uppdaterad 

på de senaste studentnyheterna 

och det bästa nationslivet. 

Vi söker nya medarbetare! 

Foto: Mats Bäcker 

Studentradion 98,9 söker ständigt 

efter inspirerade studenter som 

vill vara med och arbeta inom organisationen. 

Ta chansen till ett roligt 

och meriterande ideellt engagemang! 

Besök www.studentradion. 

com för mer info. 

Utrikespolitiska föreningen 

18/2 Fredens försvarare – veteranernas 

syn på internationella 

insatser, Bo Wranker, förbundsordförande 

för Fredsbaskrarna 

Sverige Plats: Smålands nation 

Tid: 19:15 

21/2 En rättighet för alla? Om 

gömda lyktingars rätt till vård, 

Anne Sjögren, sjuksköterska och 

ordförande för Rosengrenska 

stiftelsen Plats: Norrlands nation 

Tid: 19:15 

27/2 Det fria ordet i Saudiarabien 

– en journalists betraktelser, 

Gunnel Werner, ordförande för 

Reportrar utan gränser Plats: 

Uplands nation Tid: 19:15 

28/2 En nation i exil: Om palestiniernas 

situation i Libanon, Adnan 

Abou-Chakra, journalist och 

litteraturkritiker Plats: Norrlands 

nation Tid: 19:15 

19/4 60-årsgasque! UF fyller 60 

år och den 19 april fi ras det med 

stor jubileumsgasque! Boka in det 

kalendern redan nu! Plats: Östgöta 

nations festsal Tid: 18:00 

Östeuropaforum 

13/2 Föredrag: Kaa 

Eneberg,författare: Krossade 

drömmar – Vem svek de svenska 

sovjetemigranterna, och varför? 

Plats: Gamla Torget 3, sal 1. Tid: 

19.00. 20 kr, gratis för medlemmar 

(medlemskap kan lösas på 

plats).

24 / NATIONERNA Ergo #2 / 2008 

16/2 Reccegasque (02, släpp 22) 

19/2 Damnation - Abraham och Kristoffer i 

festsalen 

20/2 Biljettsläpp I till skottårsbalen (maskeradbal) 

29/2 (400:-) 

20/2 Tricken visar Champions League 20:30 

i festsalen 

21/2 Torsdagsärtsoppa 16:30–18:00 

22/2 Abraham och Kristoffer presenterar: 

Snerikes goes live – liveband och klubb i hela 

huset 02. 

23/2 Biljettsläpp II till skottårsbalen (maskeradbal) 

29/2 (400:-) 

24/2 Städdag – kom och städa och fejja på nationen 

i två timmar så bjuder vi på middag på kvällen. 

26/2 Damnation - Thom & Joakim i festsalen 

28/2 Torsdagsärtsoppa 16:30–18:00 

29/2 Skottårsbal – maskeradbal (högtidsdräkt), 

17 dk i universitetshuset för fördrink följt av 

fackeltåg till nationen. 04 

4/3 Damnation - Abraham och Kristoffer i 

festsalen 

6/3 Torsdagsärtsoppa 16:30 – 18:00 

Lunch alla veckodagar 12 – 14 (45:-) för meny se 

www.snerikes.se 

Helgfika lördagar 12–15 och söndagar 12–16 

Expeditionstid: tis–fre 11–13, tis & tors 

17–18. 

1Q Ameli 154061- 1q@snerikes.se 

2Q Rebecka 154062 – 2q@snerikes.se 

3Q Gustav 154063 – 3q@snerikes.se 

Bordsbokning – bordsbokning@snerikes.se 

Bostadskontoret 523001 

Södermanlands-Nerikes nation 

S:t Olofsgatan 16, 753 12 Uppsala. 

www.snerikes.se 

Södermanlands-Nerikes nation – en pangkul 

skottårsbal! 

15/2 Smaka 

16/2 Recentiorsgasque 

18/2 Glasnost 

22/2 Smaka 

25/2 Glasnost 

27/2 Boom Goes the Dynamite! 

29/2 Smaka 

3/3 Glasnost 

4/3 Stand Up Downstairs 

7/3 Physique 

Mottagning: 

SÖDERMAN- 

LANDS-NERIKES 

www.snerike.se 

KALMAR 

www.kalmarnation.se 

1Q och 2Q mån–fre 12–13 

samt mån & tors 17–19 

Pub mån–tors 18–00, fre–lör 18–01 

Konditori frk. Nylins eftr. Söndagar 12–16 

Kören övar onsdagar kl 19 

Knif spelar: bordtennis på Fyrisskolan tisdagar 

kl 21. Fotboll på Katedralskolan onsdagar kl 21. 

Innebandy söndagar på Sverkerskolan kl 21 

blandbandscirkeln: varanan söndag på fi ket. 

Kalmar nation 

Svartmangatan 3 

753 12 Uppsala 

018-69 49 80 

1q@kalmar.nation.uu.se 

www.kalmarnation.se 

Kalmar nation – One nation under a Groove! 

15/2 Jazz-premiär! Jazzen är nu åter på 

fredagar, kom och dansa till storband! Öppet 20-01 

kom i tid för en plats på dansgolvet! 

16/2 Reccegask! Kom och njut av den goda 

maten och det trevliga sällskapet! Gemensamt släpp 

på V-dala efteråt, tjihuu! 

22/2 Club Evening-premiär! För alla som 

gillar elektro-indie när det är som bäst. Spana in 

inredningen, vilken stil! 

1/3 Guschelov 04-gask med Zeigeist på scen. 

Hela huset öppet! Kom och dansa hela natten lång! 

5/3 Restaurang Hjortron slår äntligen upp 

portarna och erbjuder lyxig mat med norrländsk 

touch! 

Orvars krog Uppsalas bästa pub är öppen 

mån–tor 18–01, fre. 14–01, lör. 15–01, sön 

15–23. Vår berömda Robboburgare fi nns givetvis 

kvar och är om möjligt godare än någonsin. Kom och 

kasta pil, spela ett spel eller passa på att utnyttja 

vårt nya kanonerbjudande; 2 burgare för 1 på fredagar 

kl:14–16. 

Majs Café har öppet mån–tors 9–18, fre 9–14. 

Frukostbuffé varje dag mellan 9–11, Lunch 12–14 

med hemlagad husmanskost, alltid två rätter att 

välja mellan varav en vegetarisk. Se hemsidan för 

meny! Kaffe fi nns för alla smaker, riktig espresso, 

latte eller krav & rättvisemärkt bryggkaffe, välj och 

vraka. Vi erbjuder även laktos & glutenfria bakverk. 

Nationen tillhandahåller ett fl ertal norrländska 

dagstidningar för den vetgirige. 

Biblioteket med 36 tysta läsplatser är öppet mån 

- tors 09-21, fre - lör 09-18 och sön. 14-18. Utlåning: 

mån – fre 17-18. 

www.norrlandsnation.se 

NORRLANDS 

www.norrlandsnation.se 

”Norrlands nation – din lokala palteria” 

26/2 Landskap 18.00 Terminens första 

landskap med val av Andre och Tredje Kurator. Gratis 

middag serveras efteråt! 

27/2 DIST LIVE – St. Erik + Pyramido (Malmö) 

DIST kör varannan onsdag, udda veckor. Alltid med 

liveband! www.myspace.com/klubbdist 

16/2 Reccegasque Tillsammans med ÖG 

och VG! Anmäl dig till 3q@ghnation.se. 260 kr/210 

alkfri. 

Pub Ghuben 

Öppet varje dag. Mån–Lör 18–01, sön 18–24 

Lördagsrestaurangen Två Rum & Kök, 

varje lördag 18.30–01 

Gourmetmat till studentpriser! 

Boka bord hos 3Q på 018-666143 eller 

3q@ghnation.se 

Lördagsfika 12–15 Stans största och bästa fi ka? 

Söndagsbrunch 11–14:30 Stor buffé bestående 

av allt som gör en brunch. 

Bibliotekets öppettider: Tors 18.00–20.00 

www.ghnation.se 

GÄSTRIKE- 

HÄLSINGE 

www.ghnation.se 

GH – The finest wine available to humanity 

UPLANDS 

www.uplandsnation.se 

15/2 Jazzbaren kl. 18–01 Smaska på drinkar 

och njut av skön musik! 

16/2 Café Wijkman kl 12–16 Både för den 

hungrige och den sötsugne! 

16/2 Midvinterblot tillika Reccegasque kl 

17dk (15dk för reccar) Släpp till 04! 

16/2 Pubföreläsning kl 19 Professor em. 

Anders Agell 

16/2 Styckmordsfallet – Om konsten att 

skapa och slå vakt om justitiemord 

17/2 Filmen kl. 19 Filmschema på www. 

uplandsnation.se/aktiviteter/fi lm 

19/2 Debattklubb kl 19.15 Nytt för terminen, 

jämna veckor på svenska. 

20/2 Spelkväll kl 19 Brädspel, kortspel, tvspel. 

Vad är du sugen på? 

21/2 Ärtorna kl. 17–19 Med skinande nya 

våffeljärn! 

22/2 Jazzbaren kl. 18–01 För det är du värd! 

23/2 Café Wijkman kl 12–16 Välkommen hit 

och smaska! 

24/2 Bar- & serveringskurs kl 15 Lär dig bli 

ett ess bakom baren eller ute bland borden! 

26/2 Debate Club kl 19.15 In english. 

27/2 Spelkväll kl 19 Brädspel, kortspel, tvspel. 


28/2 Ärtorna kl. 17–19 Ärtsoppa, våffl or och 

kanske en liten punsch! 

29/2 Jazzbaren kl. 18–01 Bonus dag! Klart 

värt ett jazzbarsbesök. 

1/3 Café Wijkman kl 12–16 Välkommen hit 

och smaska! 

1/3 Jeriko Kapilet kl 17dk Terminens roligaste 

och mest uppviglande gasque! -04 

2/3 Filmen kl. 19 Filmschema på www.uplandsnation.se/aktiviteter/fi 

lm 

4/3 Debattklubb kl 19.15 Pa svanska 

5/3 Spelkväll kl 19 Brädspel, kortspel, tv-spel. 


6/3 Ärtorna kl. 17–19 Ärtsoppa, våffl or och 

kanske en liten punsch! 

Puben Svantes Källare har öppet mån-lör 

18–01. Uplands Pastakök serverar lunch vardagar 

11–14. Biblioteket har öppet tisdagar och 

torsdagar kl 16–18 Wijkmanska blecket repeterar 

onsdagar kl 19 

Kuratorsexpeditionens mottagningstider 

mån, tis, fre 11–13 och ons 16–18 

Uplands Nation – Nu ska vi riva Aaltos kåk! 

16/2 Recentiorsgasque För att välkomna 

reccarna avhålls solen gasque om lördagen. Reccar 

samlas under fanorna kl 15.45 på Nationen. 

26/2 Städsexa Äntligen blir det gratismiddag! 

För städning av nationshuset (fönsterputs, ledstångspolering, 

väggtvätt, mm) erbjuds kaffe+kaka 

samt en hejdundrande sexa alldeles gratis. Ingen 

föranmälan eller platsbegränsning, samling kl 15 i 

nya salen. 

28/2 Seniorskollegium m middag Seniorskollegiet 

sammanträder under eftermiddagen. 

Efteråt anmodas till middag i torsdagsrestauranten. 

Anmälan till senior@stockholms.se 

29/2 Skottårsbal Fyra år sedan sist men nu 

är det dags igen. Storståtlig maskeradbal avhålls 

om aftonen kl 18 dk. Biljetter säljs å Nationen genom 

klubbmästeriets försorg. 

6/3 Talare i Holmiana Karolina Henke talar i 

torsdagsrestauranten Holmiana. Bordsbokning senast 

måndagen innan till hovmastare@stockholms.se 

Varje vecka: 

Lunch mån–fre 11.30–13.15. välj bland varma 

rätter eller salladsbuffé. 

Pub tisdagar och onsdagar, kl 18–23. Förstklassig 

service och vällagad mat. 

Torsdagar: Restaurang Holmiana Bordsbeställning 

senast mån kl 13 samma vecka hos 

hovmastare@stockholms.se. Sjuttionnio 19–21. 

UTGÅNG 21–01, fyra dansgolv, fem barer! 

Caféet mån–fre 14–17. Hembakade kakor och 

tårtor, smoothies och varm choklad. Missa inte 

syjuntan som sammanträder regelbundet. 

Biblioteket öppet dagligen 10–18. 20 st läsplatser 

i elegant miljö. 

www.stockholms.se 

STOCKHOLMS 

www.stockholms.se 

Gudsfruktan, Enighet, Laglydnad, inbördes Kärlek 

och Förtroende vare de band som sammanhålla 

Stockholms Nation. 

Annons 

4-spalt 60mm


NATIONERNA / 25 

GOTLANDS 

www.gotlandsnation.se 

5/2 Landskap kl 18.00 

10/2 Reccefika 

16/2 Reccegasque på Smålands med 

Göteborgs 

23/2–24/2 Änbetsmannahelg 

27/2 Sällskapsspelskväll med reccarna 

8/3 Tefatsgasque med VG och Värmlands 

18/3 Nämndfest 

8/3 Landskap kl 18.00 

19/3 Herrmiddag 

Bettys Pub öppet ons–tors 18–00, fre 18–02 

Helgfika öppet lör-sön 12–15 

Expen öppen mån–ons 11–13, tors 17–19 

Klotter föder klotter.....pa pa pa! 

GÖTEBORGS 

www.goteborgsnation.se 

CAFÉ fredag 11–14 

LUNCH måndag–fredag 12–14 för 48:- (värmlänningar 

40:- ), soppa 35:- 

PUB tisdag–torsdag 18–24 

KLUBB 054 fredag 18–01 

Torgfika Söndagar 12–15 Baguetter, bakverk, 

kaffe, fi ka – bra priser och himla trevligt! 

BIBLIOTEK Utlåning i biblioteket torsdag 16–18. 

Tentafest * Grabb/tjejkväll * Kickoff * Boka buffé, sitt 

på fredagar och glid sedan ut i klubben: Klubbmästaren 

på 69 34 35 senast måndag samma vecka kl 14. 

Mottagningstider för 1Q och 2Q: Mån–Ons 

11–13, Tors 17–19 samt Fre 11–12 

Heltidarna VT2008: 

1Q Jon 13 44 45 1Q@varmlandsnation.se 

2Q Martin 13 40 20 2Q@varmlandsnation.se 

3Q Casper 13 40 30 3Q@varmlandsnation.se 

Klubbmästare Schepper 69 34 35 

KLM@varmlandsnation.se 

Köksmästare Stella 13 04 46 

KXM@varmlandsnation.se 

www.varmlandsnation.se 

Söndag 

Brunch 11–14 (ej terminskort) 

1 Q och 2 Q har mottagningstider mån 10–13, 

tis 15–18, ons 11–13 och 15–18, tor 16–19 samt 

fre 10–13. 

Ekonomiexpedition: (vid frågor om handlån, 

handhar ej terminskortsärenden) har öppet 

mån–fre 10–13 samt tis 15–18. 

Biblioteket med en läsesal (26 tysta läseplatser) 

och ett gruppstudierum är öppet mån–tor 15–18, 

samt fredag 10–13. Trådlöst bredband. 

Telefon: Kuratorsexpeditionen 10 53 39, Bibliotek 

13 15 86, Klubbverket 13 48 59 och 

Gilleverket 12 29 48. 

E-post: 1q/2q/bibliotekarie/klv/gille@v-dala.se 

Västmanlands-Dala nation, 

Sankt Larsgatan 13, 750 02 Uppsala 

www.v-dala.se 

Välkomna till Västmanlands-Dala nation – För 

studenternas nytta och nöje sedan 1639 

6/3 Tiden går fort och nu är det snart dags att 

välja ny andre kurator. För att få reda på mer 

om kandidaterna som ska hålla koll på nationens 

ekonomi i höst, kom och ställ dina knepigaste frågor. 

I stora salen från kl 18.30. 

Ny hemsida, check it out! ostgotanation.se 

Alla klubbar gratis innan 21 – därefter rabatt för 

ÖG-medlemmar! 

Alla veckor: 

Mjökbaren: vardagar 14.00–17.00. Prova vår 

cheesecake! 

Tages Pub: mån–tors 19.00–24.00 

Klubb: fredagar 19.00–01.00 

Lördagsfika: lödagar 13.00–15.30 

Mottagningstider: mån, tors 16–18 och tis, 

ons, fre 11–13 

Kontakt: 1Q Camilla, 134311, 

1q@ostgotanation.se; 2Q Frida och fax 134312, 

2q@ostgotanation.se; 3Q Cattis, bordsbokning, 

134313, 3q@ostgotanation.se 

Östgöta nation – En bra hand; triss i damer och 

resten ess! 

16/2 Reccegasque Gasque för alla reccar 

ihop med Gotlands och Smålands på Smålands. 

27/2 Gôteborgskalas – Klubb! Håll utkik efter 

tema! 

1/3 Max Albin Gratisgasque för alla Gôteborgare, 

temat för året är Astrid Lindgren. Anmälan 

sker i pubentren 

14/3 Fredagsmiddag Sittande kuratel i Åbo 

- Gamla kuratelet dansar på bordet. 

Pub Tis–Tors 18–00, Fre 18–01 

Lôrdagsfika – se hemsida 

Sôndagsbrunch – 12–15 

Kulturaktiviteter – Bland annat: Besök på 

Moderna museet i Sthlm se hemsida för mer info. 

Mottagningstider Mån–Ons 11–13, 14–16 

samt Tors 11–13, 16–18 

www.goteborgsnation.se 

Gôtt mos ônskar Pontus, Kristina och Aron 

Gôteborgs - Nationen på G 

15/2 Klubb 054 4 barer, 2 dansgolv, öppet till 

01. Alla hjärtans dag-tema med Kondoma mera. 

16/2 Reccegasque, hålls tillsammans med 

Sthlm Nation. 

17/2 Söndagsfika 12–16, kom och ät härliga 

baguetter, pajer och bakverk! 

18/2 Café 11–16, med lunch 12–14 

19/2 Café 11–16, Pub 18–00, ny meny med allt 

ifrån burgare till ost&kex-tallrik! 

20/2 Café 11–16, Pub 18–00 

21/2 Café 11–16, Pub 18–00 

22/2 Klubb 054: 4 barer, 2 dansgolv, öppet 

till 01 



25/2 Café 11–16, Pub 18–00 Landskap, 

värmlänningar gör era röster hörda! 

26/2 Café 11–16, Pub 18–00 

27/2 Café 11–16, Pub 18–00 

28/2 Café 11–16, Pub 18–00 


till 02 !! 


till 01 



3/3 Café 12–16, med lunch 12–14 

4/3 Café 12–16, Pub 18–00 

5/3 Café 12–16, Pub 18–00 

6/3 Café 12–16, Pub 18–00 

CAFÉ måndag–torsdag 11–17 

VÄRMLANDS 

www.varmlandsnation.com 

Värmlands – mellanstora, men inte på fredagar! 

16/2 Reccegasque tillsammans med Göteborgs 

och Gotlands på Smålands. 15 dk för reccar, 

18:00 för övriga. Släpp 23–02. 

22/2–24/2 Ämbetsmannakonferens 

Nationen stängd när ämbetsmännen åker bort. 

1/3 Landskap 17:00 Dags att utse ny 1Q och 

3Q – kom och gör din röst hörd! 

8/3 Herrmiddag med släpp till 04. 

Pub Hyttan: Måndag–Torsdag 18–24 Fredag 

18–01 

Fredagslyx: Varje fredag 15–18 

Fika: Lördagar 12.30–15 

Onsdagsquiz I puben med de allvetande quizmastrarna, 

varje vecka från kl. 19 

Biblioteket läsplatser vardagar kl 10–17, utlåning 

tors kl 17–19 

Glasblåsarna övar sön kl 16–18.30 

Innebandy i Katedralskolan sön 22–23 

Kören sjunger klockan mån kl 19.00 

Syjuntan syr och knypplar tis kl 19.00 

Kuratorsexpeditionen har öppet mån–ons 

kl 10–13 & tors kl 17–19. 

Besöksadress: S:t Larsgatan 5 

Tel: 018–13 18 54 

E-post: 1Q@smalands.nation.uu.se 

För hyra av festvåningen: 3q@smalands.nation. 

uu.se 

www.smalands.nu 

SMÅLANDS 

www.smalands.nu 

29 mars – då smäller det igen – Clap to This! 

VÄSTMAN- 

LANDS-DALA 

www.v-dala.se 

16/2 Reccegask, släpp 22–02 med Norrlands 

på V-dala. Sittning: 17 dk 

1/3 Rockgask med bl.a. Lykke Li. Sittning: 150 

kronor, Släpp: 80 kronor förköp/ 100 kronor i dörren. 

Sittning: 19 dk, Släpp: 22–04. Biljetter till sittningen 

släpps 11/2 för v-dalingar och 18/2 för övriga 

Måndag–Söndag 

Gillestugan Pub 18-01 

Lördag 

Lördagsfi ka 12–15 (ej terminskort) 

z 

ÖSTGÖTA 

www.ostgotanation.se 

15/2 Vigilante och Soulville – Succén återupprepar 

sig, vad du än gör, missa det inte! I källaren 

fi nns Soulville U-a med den gamla skolan, northern 

och 70’s soul. På stora dansgolvet presenterar Abraham 

och Kristoffer Klubb Vigilante som inte följer 

några regler. Den tar snarare lagen i egna händer. 

Electro, rock, pop, klassiskt och modernt, soul, punk, 

indie. Öppet till 02! 

16/2 Reccegasquen, alla nya studenters 

alldeles egna gasque! Efter mottagning i aulan blir 

det fördrink hos VG, middag hos GH och ett helt 

utomordentligt bra släpp på ÖG! Biljetter hos recceförmännen 

i biblioteket! 

19/2 Biljettsläpp till Marsgasquen, för nationens 

medlemmar. Säljes i fi kat mellan 14 och 17. Se 

hemsidan för pris och mer info. 

20/2 Biljetttsläpp till Marsgasquen, alla 

välkomna! 

22/2 ÖG’s nyaste älskling; Klubb Bubba 

Klubba! Het electro, house, techno, minimal, allt 

för att få till en riktigt skön känsla på övre dansgolvet. 

I källare kommer varma, svajande reagge-beats visa 

dig att sommaren inte alls är långt borta. Boom. 

29/2 Det är inte skottdag varje dag och det 

fi rar KNAS med fest extra grande! Tre (!) 

våningar av slick hiphop, glassig r’n’b och kanske 

någon dancehalldänga som samsas med baile funk, 

b-more, electro och andra dansanta avarter. Bästa 

festen på fyra år! Öppet till 02. 

2/3 Söndagsfest! Hjälp oss putsa huset och 

passa på att lära känna ämbetsmän och byggnaden. 

Dyk upp vid 10-tiden, leta reda på en kurator och 

städa ditt tilldelade område. Vi bjuder på lunch och 

en superrolig sexa på kvällen som tack för hjälpen! 

Kuratorskonventet 

cc/cp/vcc@kuratorskonventet.se 

CC AnnaMaria Hennersten, 

018–480 31 50, 

Mottagningstid: tis 11–13, tors 17–19 

CP Gustaf Hallgren, 018–480 31 51 

Mottagningstid: tors 17–19 

VCC Max Eriksson 018–480 31 55 

16/2 Recentiorsgasque Middag för alla nya 

studenter, som VG anordnar tillsammans med GH 

och ÖG. 

21/2 Sångboksgenomsjungning Ett 

fantastiskt roligt tillfälle att lära sig sångerna i nationens 

sångbok i glada vänners lag. Anmälan till 1Q. 

1/3 Skottårsbal Skottåret fi ras med maskeradbal! 

Middagen följs som sig bör av dans till 

liveband. Klädsel högtidsdräkt + mask. Pris 370 kr, 

330 kr för alkoholfritt. Anmälan till 1Q. 

5/3 Nationssammankomst I Nationen 

väljer nya ämbetsmän och diskuterar aktuella frågor, 

kom och rösta och delta i sexan! Vi börjar 19.00. 

Lunch God mat serveras i mysig och studievänlig 

miljö. Öppet tis–fre 12–14. 

Helgfika Massor med gott fi ka. Öppet lör-sön 

11.30–15.00. 

Pub Djäknen Uppsalas mysigaste pub. Öppet 

tis–tors 18–24, fre-lör 18–01. 

Biblioteket med kurslitteratur för konstvetenskap, 

öppet måndagar 16–18 

Mottagningstider 1Q & 2Q mån 15–17, tisons 

11–13, tor 16–18. 

Tfnnr: 1Q 136360, 2Q och uthyrningsfrågor 

132494, 3Q 125863 

www.vastgotanation.se 

VÄSTGÖTA 

www.vastgotanation.se 

Varmt välkomna till den vackraste av nationer, 

önskar Oskar, Thomas och Maria 

Gästkortförsäljning 

Gästkort säljs till studenter som inte studerar i Uppsala men som vill 

besöka studentnationerna. Entréplan Övre Slottsgatan 7, 018–480 31 47, 

gastkort@kk.nation.uu.se.Öppettider: tis-fre 17.00–19.00, lör 13.00–15.00

KÅRSIDORNA 

Teori och praktik hör ihop! 

Inspirationen kommer den fjärde 

mars. Då anordnar Uppsala 

studentkår ett halvdagsseminarium 

tillsammans med Uppsala 

universitet där utgångspunkten är 

arbetsintegrerat lärande eller med 

andra ord anställningsbar pedagogik. 

Att vara anställningsbar är ett av tre 

mål som det nya utbildningslandskapet 

i Europa har inriktat sig på. 

“Uppsala studentkår vill att vi 

ska se praktik som lika självklart 

för alla studentgrupper.” 

praktik 

muntliga moment 

lärarledd tid 

... 

Det innebär nya utmaningar och nya 

intressesfärer och det innebär att 

utbildningen måste ge de färdigheter 

som studenterna behöver för att kunna 

etablera sig på arbetsmarknaden 

när de är klara. 

Fotograf: Oliver Gruener 

Illustration: Klara Johansson 

Jag var på Högskoleverkets kvalitetskonferens 

sent i höstas. Där föreläste 

Anki Dellnäs om Liberal Arts 

Education. Det slående i hennes 

presentation var att flera av de frågor 

som studentrörelsen i nuläget kämpar 

för är viktiga komponenter i Liberal 

Arts Education. Dellnäs talade om 

lärarledd undervisning, praktiska 

inslag integrerat under utbildningen 

och om kontakt med det omgivande 

samhället. 

I Högskoleverkets Studentspegeln 

2007 kan man läsa att studenterna 

själva anser att kontakten med läraren 

är sparsmakad. Kontakten innehåller 

inte det stöd för undervisningen 

eller det utvecklande kollegiala 

samtalet som vore önskvärt för en 

akademisk utbildning. Till detta kan 

fogas att studenternas samarbete i 

stort fungerar bra men att graden av 

samarbete mellan studenter har en 

lägre grad inom området humaniora 

och teologi. Då just det området ligger 

i underkant när det gäller lärarledd tid 

så kan man spekulera i om det har 

ett samband. Om studenterna inte 

har någon undervisning så träffar de 

heller inte varandra, kontaktytan för 

det akademiska samtalet minskar och 

effekten av minskad lärarledd tid ger 

ringar på vattenytan. 

Studentspegeln visar även att muntlig 

redovisning generellt är måttliga inslag 

i undervisningen. Det är också en av 

de färdigheter som Dellnäs talade om 

liksom färdigheterna att skriva, tänka 

kritiskt och driva projekt. Färdigheter 

som också är viktiga för studenter 

och som ska ingå i högre utbildning 

för att den ska kunna nå målet om 

anställningsbarhet. Detta då de, enligt 

rapporten Jakten på anställningsbarhet 

från SFS, TCO och Lärarförbundet, är 

egenskaper som arbetsgivare rankar 

högt när det anställer. 

En samhällsorienterad utbildning 

ger inte bara generella färdigheter 

utan också specifika sådana. I många 

utbildningar är det en självklarhet. Vi 

anser att det är självklart att lärare och 

sjukgymnaster ska praktisera innan de 

börjar arbeta. Uppsala studentkår vill 

att vi ska se praktik som lika självklart 

för alla studentgrupper. Utbildningen 

kan som pedagogiskt instrument 

planera in praktiska moment och 

samhällskontakt tidigt. Detta för 

att studenterna ska veta vad målet 

de strävar efter är, medan tid för 

uppfyllelse finns. 

Så hur blir vi studenter anställningsbara 

och hur kan lärare använda en 

pedagogik för anställningsbarhet? 

Jag uppmuntrar er att gå på halvdagsseminariet 

om anställningsbar 

pedagogik och utveckla dina kursare 

Är du 

anställningsbar 

lille vän...? 

INSPIRATIONSEFTERMIDDAG 

Tisdag 4 mars 2008 

13.15–16.30 

Hörsal 2, Ekonomikum 

Avgiftsfritt! Anmäl dig till 

Monica.Pagnell@uadm.uu.se 

och dina kurser. För ett interaktivt 

universitet där alla studenter får träffa 

och utvecklas tillsammans med sina 

lärare. 

Du student, ta med din lärare! 

Du lärare ta med din student! 

Hanna Mörck 

Vice ordförande - utbildningsfrågor 

Stå på dig med hjälp av 

studentombudet 

Kanske är du som läser detta ny vid 

universitetet eller så har du varit här 

i några år och stött på både de mest 

inspirerande undervisarna och de som 

fått dig att prioritera din sovmorgon. 

Du kanske läser vid en institution där 

administrationen fungerar oklanderligt 

eller en där det finns en del att 

anmärka på. Kanske har du råkat ut 

för en plötslig ändring av kurslitteratur 

eller nya villkor för tentamen. Det är 

inte lätt att veta vad du som student 

har för rättigheter och vilka krav du 

kan ställa. Det finns en mängd regler, 

riktlinjer och policys som rör dig 

som student vid Uppsala universitet. 

Ett av de viktigaste dokumenten 

heter ”Riktlinjer för studenternas 

arbetsvillkor” och det tycker jag alla 

som studerar borde läsa. Där finns dina 

rättigheter som student nedskrivna. 

Visste du till exempel att din tenta ska 

vara rättad inom 25 kalenderdagar och 

att du har rätt att få en ny examinator 

om du blivit underkänd på tentamen 

vid två tillfällen? Detta dokument 

hittar du på universitets hemsida under 

”rättigheter” eller på studentkårens 

hemsida. Du kan också skicka ett mejl 

till studentombudet, så skickar jag dig 

en kopia. 

I den bästa av universitetsvärldar 

ska eventuella problem lösas i 

samförstånd och studenterna komma 

med konstruktiv kritik på kurserna 

de läser (läs: fyll i era kursvärderingar 

ordentligt!), kursledningen ska ta till 

sig av detta och göra kursen ännu 

bättre och tillsammans klättar man 

uppför trappsteg efter trappsteg för 

att skapa det bästa lärosätet med de 

bästa utbildningarna. Men ibland 

fungerar det inte i praktiken som 

i teorin. På universitetet liksom på 

varje annan arbetsplats finns det 

saker som inte fungerar och relationer 

mellan människor som havererar. 

Särskilt jobbigt kan det bli om du 

som student hamnar i konflikt med 

en lärare eller handledare som du står 

i en beroendesituation till. Du måste 

ju ta den där kursen för att kunna ta 

ut examen. Då vågar man kanske inte 

ifrågasätta eller ställa krav på det som 

man faktiskt har rättighet till. I det läget 

kan du kontakta kårens studentombud 

som kan ge råd och hjälpa till med 

att försöka lösa de problem som 

uppstått. 

Som studentombud jobbar jag heltid 

med studentärenden och till mig 

kan du som medlem av Uppsala 

studentkår vända dig om du har frågor 

eller problem som rör din studie- och 

eller arbetsmiljö. Det kan handla om 

antagning, betyg, disciplinnämnd, 

kursinnehåll, CSN-regler eller något 

annat du undrar över. 

Pernilla Westerback 

Studentombud 

Studentombud@us.uu.se 

018-480 31 32

KÅRSIDORNA 

Du avgör maktkampen 

på kåren 

Under perioden 7-21 april hålls kårvalet i Uppsala. 

Det är då det avgörs vilka 41 studenter som ska sitta 

i kårens högsta beslutande församling, fullmäktige, 

under hösten 2008 och våren 2009. 

För dig som student är det här din 

chans att vara med och bestämma. 

Jämlikhet, studiemedel och hur 

universitetets pengar ska användas är 

exempel på frågor där din studentkår 

är med och påverkar besluten. 

Vilka frågor och större kampanjer vill 

du att din kår ska driva? Vad vill du 

att din kår ska tycka? Det är delvis det 

som kårvalet handlar om. Lite mer 

konkret så handlar kårvalet också om 

vad kåren ska göra med din kåravgift 

och de 13 miljoner kronor som kåren 

omsätter årligen. Ska vi tillsammans 

fortsätta att äga Studentbokhandeln 

och Norreda torp? Ska kåren bygga ett 

trådlöst internetnät för studenterna? 

Ska kåren bygga studentkorridorer i 

Odinslund? 

De 41 studenter som i kårvalet 2008 

väljs in i fullmäktige blir samtidigt 

de personer som beslutar om kårens 

verksamhet det närmsta året. De blir 

även dessa 41 studenter som svarar i 

ditt ställe när någon vill veta vad 

Uppsalas studenter tycker i olika frågor. 

Fullmäktige väljer vilka studenter 

som ska sitta med i universitetets 

styrelse, jämställdhetskommité, fakultetsnämder 

m.m. Alltså instanser 

som har ett stort inflytande över dina 

studier. 

Bara studenter som är nominerade av 

ett registrerat kårparti kan väljas in i 

fullmäktige. Du väljer därför mellan 

kårpartiernas listor på samma sätt 

som när du röstar till Riksdagen eller 

Europaparlamentet. Olika kårpartier 

har olika syn på hur kåren ska fungera 

och drivas. Mellan många partier finns 

det grundläggande skillnader i synen 

på kårens verksamhet och vinnaren i 

den maktkamp som utspelas utses av 

dig i kårvalet. 

Alltså, det är kårens fullmäktige som 

bestämmer över kårens verksamhet. 

Fullmäktige bestämmer även vad 

Uppsalas studenter tycker. Dom gör 

det dock utifrån de valmöjligheter 

och riktlinjer som du ger dem. 

Kårvalet ger dig som student 

möjligheten att på riktigt vara med 

och bestämma över din och andra 

studenters framtid. Genom att rösta 

i kårvalet använder du din chans 

till inflytande, inte bara över din 

studentkår och din studiesituation 

utan även över samhället i stort. Det 

samhälle som du ska leva i även efter 

din studietid. Använd den chansen, 

din röst gör skillnad! 

Besök www.karvalet.nu för mer 

information om valet och partierna. 

Stefan Karlsson 

Informatör Kårvalet 2008 

I feel sick... 

semla 

By the end of the day I hope you too 

will be feeling sick. It’s not that I’m 

sadistic, far from it! I’m quite nice 

from time to time. No, the reason, my 

friends, is that I have just eaten a semla. 

“What’s that?” you might ask. And I 

would reply that a semla is the ultimate 

in resistance training for your heart. It 

is a diabolical construction consisting 

of sugar, a bun, altogether too much 

marzipan and whipped cream. I kind 

of snuck in the whipped cream at the 

end there, but don’t let it fool you; a 

semla contains a good three cows’ 

worth of whipped cream. Someone a 

great deal more famous than myself, 

and in all likelihood a great deal more 

stupid, once said “what doesn’t kill 

you makes you stronger”, and if my 

arteries haven’t clogged up and stopped 

working by 12pm tonight on account 

of the absurd amount of cream I have 

eaten then I will be looking in pretty 

good shape! 

So, the infamous semla is yet another 

in the multitude of Swedish traditions! 

If you are interested in finding out 

more about Swedish traditions (and a 

whole lot of other stuff on the side) 

you should check out the Student 

Union’s webpage. It’s been undergoing 

an extreme makeover, if you will, for 

a while now. Yes, I know that I said it 

would be done by the first of February, 

but I’m Australian and can’t be held 

accountable for my non-punctuality. 

It’s inbuilt. But that aside, there is 

new content being added daily and I 

am hoping that the Student Union’s 

website will become the primary 

source of info for everything you need 

to help you understand your Swedish 

surroundings. 

Speaking of understanding things, 

and speaking of all things Student 

Union, one thing that we have been 

talking about in this issue of the 

paper is the Student Ombudsman. 

One of the great things about being a 

student in Uppsala is that you have a 

very comprehensive and strong list of 

rights regarding your studies. Look up 

“student rights” in the search engine 

of Uppsala University’s fancy newlook 

homepage and you should get a 

link to a 15 point summary of your 

rights. Your course doesn’t measure 

up? Get in touch with the Student 

Union, or in particular with Pernilla, 

our Student Ombudsman. She’s not 

only good company, but also very good 

at her job! And what is her job? Well 

I’ve just knocked on Pernilla’s door to 

get a catchy little quote, and of course 

she has delivered: “A university is just 

like any other workplace. Conflicts 

can occur and you can get into a jam. 

When that happens students can 

contact me!” 

By the time this issue comes out, there 

should still be a few semlor left in one 

of Uppsala’s many cafés – so go out 

and make yourself sick on cream and 

marzipan. At least it will help reduce 

my guilt feelings – just like a great 

many things in life that are bad for you 

it never feels quite as bad when you 

can convince someone else to do it as 

well! 

Matthew Grieg 

International Officer 

Meddelande från Uppsala 

studentkårs reception: 

Vecka 8 (18/2-22/2) har 

receptionen lunchstängt 

kl 13-14 p.ga. semestrar 

bland personalen. 

Tel. 018–480 31 00 

reception@us.uu.se 

Övre Slottsgatan 7 

75753 10 Uppsala 

Öppet mån-fre kl. 9–17 

Hör av dig till oss så slussar 

vi dig vidare till rätt person! 

www.uppsalastudentkar.nu 

Fotograf: Louise Callenberg

Med blicken mot vÃ¤ster - Ergo

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?