B2007:04 ÃtgÃ¤rder mot lukt - Avfall Sverige

More documents

Recommendations

Info

att behandla besvärande lukt. Länsstyrelsen ställer däremot vanligen särskilda luktvillkor i miljötillstånden, t ex att luft med störande lukt skall samlas in och renas eller att en luktpanel av närboende årligen skall sammankallas. Vid kontroll och utvärderingar diskuteras ofta vad som kan anses acceptabelt, dvs. vilken frekvens och intensitet på lukt som är godtagbar. Länsstyrelsen anser att forskningen inom luktproblematik och behandling av lukt idag kommit långt och räcker lång väg för att sätta rimliga krav. Det är däremot svårt att mäta och kvantifiera lukt. En bidragande faktor som också påverkar uppkomsten av lukt är hur hanteringen av avfallet sker. Vissa ansökningar om utökad eller ändrad verksamhet på anläggningar i Västa Götalands län har avslagits på grund av luktrisken (Johansson och Olofsson, 2007-08-29). 17 av totalt 36 komposterings- och rötningsanläggningarna har krav från myndigheter specifikt om att lukt från anläggningen inte får orsaka störningar för närboende. I fem fall ställs krav på att särskilda luktmätningar eller uppföljning måste göras. Hos åtta anläggningar skall även uppföljning och redovisning av resultat beträffande lukt tillhandahållas tillsynsmyndigheten. 12 10 Antal Krav från myndigheter utöver miljötillståndet beträffande lukt på anläggningar 2007 Kompostering Rötning 8 6 4 2 0 Lukt får inte orsaka störningar för närboende Krav på luktmätningar och/eller uppföljning Uppföljning och redovisning av resultat till tillsynsmyndigheten Annat (rötningsgrad innan lagring utomhus, lakvatten återinförs till komposteringsprocessen, lukt uppkommen från särskild transport) Figur 26. Antal komposterings- respektive rötningsanläggningar som har särskilda krav beträffande lukt. 9 Diskussion och slutsats Biologisk behandling av avfall blir allt vanligare i Sveriges kommuner. Riksdagen har som mål att senast 2010 ska minst 35% av matavfallet återvinnas genom biologisk behandling. Dessutom finns många ekonomiska och miljömässiga fördelar med att ta till vara bioavfall som en resurs för produktion av biogas, och stabiliserad biogödsel. 58
I samband med utökning och nybyggnad av verksamheter inom kompostering och rötning av avfall finns risk för ökade luktstörningar hos närboende till anläggningarna. Nästan samtliga 36 anläggningar som kontaktats genom denna studie anser att lukt för personal och närboende är en viktig fråga vid biologisk avfallsbehandling. De flesta komposterings- och rötningsanläggningar har särskilda krav från myndigheter i miljötillstånd och tillståndsbeslut om att störande lukt från verksamheten inte skall förekomma och att åtgärder skall vidtas vid uppkomst av besvärande lukt. En del länsstyrelser ställer krav på att utgående luft från anläggningar måste samlas upp och renas, samt att mätningar beträffande lukt skall göras årligen. Idag finns ett stort utbud av olika tekniker för behandling av dålig lukt. Utvärderingen av tillämpade metoder visar att de flesta anläggningarna anser att deras luktbehandlingsteknik fungerar bra eller acceptabelt, vilket tyder på att alla metoder kan fungera och reducera luktspridningen om de utnyttjas och tillämpas på rätt sätt och i rätt situation. Resultaten från enkätundersökningen demonstrerar bredden av tekniker som finns att tillgå vid luktbehandling, fördelar och nackdelar, samt ger en indikation på vilken teknik som kan vara lämplig i förhållande till typen av avfall som tas emot och hur detta behandlas. Vid valet av passande luktbehandlingsteknik är det viktigt att först utvärdera varje luktkälla individuellt. Detta kan göras genom en systematisk undersökning av källans luktkaraktär, luktkoncentration, luftflöde, etc. Valet beror på luftens kemiska innehåll och fysikaliska tillstånd. Luft med lågt pH, t.ex. från den inledande acidogena nedbrytningen av organiskt material, kan vara olämplig för biologisk behandling. Lättlösliga luktande ämnen kan reduceras effektivt med t.ex. en vattenskrubber. Svårnedbrytbara organiska ämnen behandlas fördelaktigt med kemisk oxidation (t.ex. ozon eller kemisk skrubber) eller genom en fysikalisk metod (t.ex. förbränning eller kolfilter). Luftens temperatur är särskilt viktig. Skall stora luftflöden från t.ex. en mottagningshall behandlas, krävs uppvärmning av luften vintertid om den skall behandlas biologiskt. Kall luft är även torrare än varm och kan skapa problem som uttorkning av t.ex. ett biofilter. Centralt för valet av passande behandlingsmetod är även tillgängligt utrymme samt investerings- och driftkostnaderna. Hantering av bioavfall kan aldrig bli helt luktfri. Det relevanta för problematiken kring besvärande lukt är både hur uppkommen lukt kan tas om hand och behandlas och hur lukt kan minimeras genom optimal hantering av avfall för att förhindra spridning. Från luktsynpunkt är mottagning och förbehandling av avfallet minst lika viktigt som själva behandlingen av avfallet. Generellt sett blir kraven beträffande lukt och hur hanteringen av avfallet skall gå till allt strängare och leder till att biologisk behandling mer och mer går mot sluten hantering. I slutna anläggningar är möjligheterna till kontroll över emissioner och behandling av ventilationsluft betydligt bättre. Problemen med inbyggnader är dels arbetsmiljöaspekter och dels kostnaderna för hallar, ventilation m m. Behovet av att behandla besvärande lukt från stora ytor finns främst vid komposteringsanläggningar. På rötningsanläggningar sker avfallshanteringen i nästan samtliga fall inomhus med behandling av utgående ventilationsluft. 59
Page 1:
Åtgärder mot lukt Erfarenheter fr
Page 5 and 6:
Sammanfattning Biologisk behandling
Page 7 and 8:
INNEHÅLL 1. Inledning 7 1.1 Bakgru
Page 9 and 10: 1 Inledning Biologisk behandling ä
Page 11 and 12: Luktens förnimbarhet uttrycks vanl
Page 13 and 14: Inledande lukter från avfallet kom
Page 15 and 16: 2.3 Mätmetoder för lukt Mätning
Page 17 and 18: För analys av lukt i luft används
Page 19 and 20: 2.3.3 Gasanalyser Analys av lukt i
Page 21 and 22: grannar riskerar däremot att få m
Page 23 and 24: Val av avfall Avfall som hos flera
Page 25 and 26: Effektiv ventilation Ventilationen
Page 27 and 28: Figur 8. Membrankompostering i Biod
Page 29 and 30: 14 Antal Typ av komposteringsmetod
Page 31 and 32: 5.1.2 Forsknings- och utvecklingspr
Page 33 and 34: En uppdelning av luktbehandlingsmet
Page 35 and 36: Det finns två system för installa
Page 37 and 38: Hur ofta ett biofilter måste bytas
Page 39 and 40: Figur 15. Besprutning med mikroorga
Page 41 and 42: Figur 16. Kemisk skrubber kopplad t
Page 43 and 44: krävs minst 3-6 sekunders uppehål
Page 45 and 46: Drifterfarenheter En rötningsanlä
Page 47 and 48: använder jonisering för behandlin
Page 49 and 50: Ekonomi Kostnadsmässigt kan kolfil
Page 51 and 52: Figur 23. Förbränningspanna för
Page 53 and 54: kostnader än andra. Vid större pr
Page 55 and 56: I enkäten fick kontaktade personer
Page 57 and 58: Leverantörer till komposteringsanl
Page 59: För existerande anläggningar som
Page 63 and 64: Hunt, A. och Källström, M. (2002)
Page 65 and 66: Bilaga 1. Nedan redovisas en lista
Page 67 and 68: Bilaga 3 07-06-04 Avfall Sverige oc
Page 69 and 70: Bilaga 3 9) Om nej, varför finns i
Page 71 and 72: Bilaga 3 25) Andra erfarenheter av
Page 73: Bilaga 3 40) Vilka driftsproblem fi
Page 76: Avfall Sverige Utveckling B2007:04
show all

B2007:04 Ã tgÃ¤rder mot lukt - Avfall Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

B2007:04 ÃtgÃ¤rder mot lukt - Avfall Sverige