B2007:04 à tgärder mot lukt - Avfall Sverige

I enkäten fick kontaktade personer göra en bedömning hur känslig anläggningens luktbehandlingsteknik
är mot temperatur, fuktighetsvariationer och stötbelastningar. Resultaten är mycket varierande
och tyder på olika uppfattningar om hur känslig olika tekniker är. Öppna biofilter som exponeras för
väder och vind kan påverkas negativt av vinterkyla och torr luft. Många anser däremot att deras biofilter
inte är särskilt känsliga, vilket kan bero på att filtret redan är bra anpassat för att klara påfrestningar
från yttre faktorer.
Flera anläggningar använder sig av jonisering, ozon eller kolfilter som luktbehandlingsmetod.
Driftstörningar i behandlingsanläggningar för lukt vid svenska komposterings- och rötningsanläggningar
sker enligt enkäten i de flesta fall mindre än en gång per år. Några anläggningar uppger att de
har 1-2 driftstörningar årligen.
De specifika driftproblem som observerats vid flera anläggningar rör framförallt biofilter och besprutning
med aerosoler, se vidare avsnitt 6.1.1, 6.1.3 och 6.2.4.
6.5.1 Val av luktbehandlingsmetod
Vilken typ av luktbehandlingsteknik som passar en viss anläggning är svårt att säga generellt. Först
måste en bedömning göras av anläggningens verkliga och potentiella källor till besvärande lukt.
Dessa källor kan utvärderas individuellt av t.ex. lokal personal som känner till anläggningen, tillsammans
med någon erfaren inom luktbedömning. Utvärderingen kan göras genom systematisk undersökning
och protokollföring av källans luktkaraktär, luktkoncentration, luftflöde, etc. Detaljerade data
om lukt från flera ytor och punktkällor kan hjälpa till att avgöra varje källas bidrag till den totala luktupplevelsen
på området (Kleeberg et al., 2005).
Kemiska analyser av den utgående luften säger även en del om vilken typ av luktbehandlingsmetod
som är möjlig. Innehåller luften höga koncentrationer av organiska kolväten kan en biologisk behandling
vara intressant, såvida inte kolvätena är svårnedbrytbara, då en kemisk eller fysikalisk behandlingsmetod
fungerar bättre.
Vid avfallsnedbrytningens inledande faser sjunker pH och det blidas syror som är lättlösliga i vatten.
Dessa kan med fördel reduceras via t.ex. en vattenskrubber. Biologisk behandling kan vara svårare
eftersom bakterierna i t.ex. ett biofilter inte trivs i sur miljö och kan slås ut. Senare under nedbrytningsprocessen
avges mer flyktiga organiska kolväten som kan vara svårlösliga och någon annan form
av behandling kan vara att föredra.
Luftens fuktighet påverkar också valet av behandlingssystem. Biofilter kräver hög luftfuktighet, medan
adsorption med t.ex. kolfilter fungerar dåligt om det exponeras för fukt.
Luftens temperatur är också viktig. Sker behandling av ventilationsluften från t.ex. en mottagningshall
där portarna ofta är öppna och ingen stor uppvärmning av lokalen sker kommer till exempel en biologisk
behandling vara ofördelaktig, framför allt vintertid. Mikroorganismer i t.ex. biofilter trivs bäst vid
ca 25-35˚C.
53