B2007:04 ÃtgÃ¤rder mot lukt - Avfall Sverige

More documents

Recommendations

Info

Att späda ut ventilationsluften på mark- eller taknivå kan vara ineffektivt om lukten innehåller ämnen som är tyngre än luft. Den lokala väderleken kan också bidra till att lukten stannar kvar på området. Ett effektivt utblås med fläkt kan öka spädningen och plantering av träd och buskar runt luftuttaget kan förbättra spridningen. Ekonomi Investeringskostnaden utgörs av själva skorstenen. Spädning med ren luft är drifttekniskt enkelt och anläggningen kräver inget särskilt underhåll. 6.3.2 Kolfilter Kolfilter består av aktivt kol som renar lukt genom adsorption av framförallt organiska luktämnen. Kolet fångar in kolväten i luften genom Van der Waals-bindningar. Framställning av aktivt kol sker genom uppvärmning av kol, trä eller annan kolbränslekälla i frånvaro av syre. Kolet aktiveras sedan genom behandling med varm gas, vanligen koldioxid, vilket gör kolet till ett fint puder med stor kontaktyta. Luktämnen med kokpunkt över 40˚C binds lätt till aktivt kol. Svårare är inbindning av t.ex. svavelväte, metylmerkaptan och trimetylamin som har mycket låga kokpunkter. Kolet kan vara särskilt känsligt mot höga svavelvätehalter och höga halter fetter i luften. Koncentrationen av svavelväte bör inte överstiga 4-5 ppm. För att bättre ta hand om svavelväte och metylmerkaptan kan filtret förbehandlas med lut (NaOH eller KOH). Även höga ammoniakhalter och aminer kan vara problematiskt och kolfiltret kan då med fördel behandlas med fosforsyra (SINTEF, 1999). Det aktiva kolet förbrukas successivt under driften och måste bytas ut relativt ofta. Därför finns rekommendationer att kolfilter passar sig bäst som luktbehandlingsmetod vid mindre luftflöden (NOR- VAR, 2007). Alternativt kan luftflödet köras växlande genom två eller flera parallella kolfilter, där det ena filtret får torka och återgenereras medan de andra filtren är i drift. Drifterfarenheter Kolfilter är enkla i drift, tar relativt lite plats och kräver ingen lång uppehållstid för luften. Aktivt kol binder alla organiska ämnen och beror inte på deras nedbrytbarhet eller vattenlöslighet. Kolets begränsningar medför emellertid att tillsatser av kemikalier eller gaser kan behövas, vilket kan kräva högre driftunderhåll. Kolfiltermaterialet kan vara känsligt för hög fuktighet. Detta beror emellertid på vilken typ av aktivt kol som används. Aktivt kol gjort på ex. kokosnöt kan behandla luftflöden med en fukthalt på upp till 90% vid rumstemperatur, och kan även vara effektiv för reducering av svavelväte. Tidigare erfarenheter hos reningsverk och andra reningsanläggningar går isär. Vissa anser att kolfiltren fungerar bra och har relativt låga driftskostnader, medan andra tycker att kolfilter inte ger tillfredställande luktreducering och att kolmaterialet behöver bytas ofta (NORVAR, 2007). En rötningsanläggning som använder kolfilter har emellertid fått en garanterad drifttid från leverantörerna på ca 1 år för sitt kolfilter. 46
Ekonomi Kostnadsmässigt kan kolfilter bli en dyr investering om förbrukningen av det aktiva kolet är hög. Kontaktade leverantörer vill inte uppge någon prisbild och hänvisar till att kostnaderna varierar stort beroende på anläggningens storlek och luftflöde. 6.3.3 Vattenskrubber En vattenskrubber fungerar på liknande sätt som en kemisk- eller ozonskrubber, där luften passerar genom en reaktor och blandas med vatten. Endast luktämnen som är lösliga i vatten kan renas bort från luften. Vattenskrubbrar kan även användas som luftfuktare innan luften förs vidare till ex. ett biofilter för vidare behandling. Figur 22. Vattenskrubbersystem. I glasrutan syns vattenomblandningen, Vafab, Västerås. 47
Page 1: Åtgärder mot lukt Erfarenheter fr
Page 5 and 6: Sammanfattning Biologisk behandling
Page 7 and 8: INNEHÅLL 1. Inledning 7 1.1 Bakgru
Page 9 and 10: 1 Inledning Biologisk behandling ä
Page 11 and 12: Luktens förnimbarhet uttrycks vanl
Page 13 and 14: Inledande lukter från avfallet kom
Page 15 and 16: 2.3 Mätmetoder för lukt Mätning
Page 17 and 18: För analys av lukt i luft används
Page 19 and 20: 2.3.3 Gasanalyser Analys av lukt i
Page 21 and 22: grannar riskerar däremot att få m
Page 23 and 24: Val av avfall Avfall som hos flera
Page 25 and 26: Effektiv ventilation Ventilationen
Page 27 and 28: Figur 8. Membrankompostering i Biod
Page 29 and 30: 14 Antal Typ av komposteringsmetod
Page 31 and 32: 5.1.2 Forsknings- och utvecklingspr
Page 33 and 34: En uppdelning av luktbehandlingsmet
Page 35 and 36: Det finns två system för installa
Page 37 and 38: Hur ofta ett biofilter måste bytas
Page 39 and 40: Figur 15. Besprutning med mikroorga
Page 41 and 42: Figur 16. Kemisk skrubber kopplad t
Page 43 and 44: krävs minst 3-6 sekunders uppehål
Page 45 and 46: Drifterfarenheter En rötningsanlä
Page 47: använder jonisering för behandlin
Page 51 and 52: Figur 23. Förbränningspanna för
Page 53 and 54: kostnader än andra. Vid större pr
Page 55 and 56: I enkäten fick kontaktade personer
Page 57 and 58: Leverantörer till komposteringsanl
Page 59 and 60: För existerande anläggningar som
Page 61 and 62: I samband med utökning och nybyggn
Page 63 and 64: Hunt, A. och Källström, M. (2002)
Page 65 and 66: Bilaga 1. Nedan redovisas en lista
Page 67 and 68: Bilaga 3 07-06-04 Avfall Sverige oc
Page 69 and 70: Bilaga 3 9) Om nej, varför finns i
Page 71 and 72: Bilaga 3 25) Andra erfarenheter av
Page 73: Bilaga 3 40) Vilka driftsproblem fi
Page 76: Avfall Sverige Utveckling B2007:04

B2007:04 Ã tgÃ¤rder mot lukt - Avfall Sverige

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

B2007:04 ÃtgÃ¤rder mot lukt - Avfall Sverige