B2007:04 à tgärder mot lukt - Avfall Sverige

använder jonisering för behandling av all frånluft och vid vissa punktutsug, och uppger att behandlingen
fungerar bra och kräver mycket litet underhåll. Jonisering är i regel enkel i drift då aggregaten i
sig sköter jobbet.
Nackdelar vid jonisering är att elektronrören även bildar en del ozon. Eftersom det endast bildas i små
halter och ozon snabbt reagerar och oxideras till vanligt syre, uppger leverantörer att jonisering inte
medför någon hälsorisk för användaren. Mätinstrument kan kopplas till joniseringsutrustningen som
mäter ozonhalten.
Ekonomi
Leverantörer har svårt att ange ett ungefärligt pris för sina joniseringsaggregat då dessa designas utefter
anläggningen. För små, fasta apparater som används i mindre lokaler och soprum ligger priset på
6 500 -7 000 kr, med ytterligare ca 1 000 kr per år för service. Tidigare dokumenterad kostnad för
joniseringsaggregat med kapacitet på 500 m 3 /h är ca 85 000 kr (RVF, 2001).
En anläggning som använder jonisering för behandling av luft i mottagningshallen uppger en kapitalkostnad
på 5 kr/ton behandlat avfall, samt en driftkostnad på 10 kr/ton behandlat avfall.
6.2.6 Parfymering
Parfymering innebär att luktämnena maskeras av andra dofter men försvinner eller reduceras inte i sig
själv. Kemikalier som används påminner ofta om citron, vanilj eller blomdoft.
Parfymering får absolut inte användas för hälsoskadliga gaser som t.ex. svavelväte.
Inga svenska komposterings- eller rötningsanläggningar som ingått i denna studie använder parfymering
för att ”behandla” lukt.
6.3 Fysikaliska metoder
6.3.1 Spädning via skorsten
Om lukt inte är ett stort problem på anläggningen och ingen direkt behandling av luften är nödvändig
kan lukten spädas med ren luft. På så sätt minimeras luktstyrkan och förnimbarheten. Det vanligaste
sättet att späda den utgående luften är genom att ha en bra höjd på utsläppet via en skorsten. Ju högre
skorsten desto effektivare blir spridningen och spädningen av lukten.
Mycket generellt kan sägas att det vid identiska särskilda väderleksförhållanden blir maximalkoncentrationen
i marknivå fyra gånger högre från en 50 meter hög skorsten, än från en ca 100 meter hög
skorsten (SINTEF, 1999). Vindhastighet och turbulens påverkar luftmassornas stabilitet i horisontell
och vertikal riktning och därmed utspädningen av lukten. I enskilda fall har även vindriktningen betydelse
för spridningen från en skorsten.
Även vid stora problem med lukt kan utsläpp via skorsten vara effektivt om luften dessförinnan behandlats
med en eller flera luktbehandlingsmetoder.
45