B2007:04 à tgärder mot lukt - Avfall Sverige
B2007:04 à tgärder mot lukt - Avfall Sverige
B2007:04 à tgärder mot lukt - Avfall Sverige
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Fördelar med sprayning är, enligt personal på anläggningar där metoden tillämpas, att behandling av<br />
<strong>lukt</strong>en kan göras vid bestämda tidpunkter, t.ex. vid viss vindriktning där <strong>lukt</strong>en sprids <strong>mot</strong> närboende<br />
eller vid inversion när <strong>lukt</strong>en är mer påtaglig. Det gör att kostnaderna kan hållas nere jämfört med en<br />
kontinuerlig <strong>lukt</strong>behandling. Vid öppen strängkompostering eller efterkompostering på stora ytor<br />
utomhus finns ont om alternativa <strong>lukt</strong>behandlingstekniker eftersom det inte går att kontrollera de<br />
avgivna gaserna.<br />
Besprutning med aerosoler fungerar inte vid temperaturer under 0-5 grader. Väder och vind påverkar<br />
<strong>lukt</strong>ens spridning och således aerosolens förmåga att träffa luften som ska behandlas.<br />
Ekonomi<br />
Rätt dosering av kemikalier är relevant både kostnadsmässigt och för optimal <strong>lukt</strong>behandling. Kemikalier<br />
är ofta dyra och måste införskaffas kontinuerligt. För höga doser kan göra att kemikalierna bildar<br />
slam eller svårlöslig kaka (NORVAR, 2007).<br />
För besprutning med aerosoler uppges en kostnad på ca 40 kr/ton hos en anläggning. En årlig kostnad<br />
på ca 700 000 kr uppges hos en annan användare. Förutom kontinuerligt inköp av medlen behövs en<br />
större initial investering av behållare/container för aerosolen samt särskilda fläktaggregat.<br />
6.2.5 Jonisering<br />
Metoden för <strong>lukt</strong>behandling med hjälp av jonisering innebär att luften passerar elektronrör som avger<br />
positiva och negativa joner. Jonerna reagerar med laddade partiklar i luften som sammanförs och<br />
<strong>lukt</strong>ämnena neutraliseras. Joner kan även reagera med cellstrukturer och därmed döda mikroorganismer<br />
som annars kan orsaka <strong>lukt</strong>.<br />
Figur 21. Till vänster: Joniseringsutrustning kopplat till frånluften i <strong>mot</strong>tagningshallen monterade ovanför portarna,<br />
Renova, Göteborg (Renova, 2007). Till höger: Joniseringsaggregat för installation i ventilationskanaler. Jonisering–<br />
srören alstrar upp till 3 000 V när de är inkopplade (Matseco AB, 2007).<br />
Drifterfarenheter<br />
Erfarenheter av <strong>lukt</strong>behandling med jonisering är att den framförallt kan hantera mindre luftflöden<br />
runt 2 000 m 3 /h. Vid högre svavelvätekoncentrationer (ca 30 ppm) klarar inte joniseringen att reducera<br />
all <strong>lukt</strong>, och en kombination eller annan behandlingsmetod är då en bättre lösning. En anläggning<br />
44
Change language