B2007:04 à tgärder mot lukt - Avfall Sverige
B2007:04 à tgärder mot lukt - Avfall Sverige
B2007:04 à tgärder mot lukt - Avfall Sverige
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
För analys av <strong>lukt</strong> i luft används normalt statisk provtagning. Det innebär att luftprov förs in i en <strong>lukt</strong>fri<br />
behållare, t ex genom pumpning in i en vakuumförpackning, ofta en påse av tedlar. Minst 10 liter<br />
behövs för en olfaktometrisk <strong>lukt</strong>bestämning. Vid provtagning är det viktigt att tänka på att kondensation,<br />
större partiklar och kemiska reaktioner mellan föreningar som kan ske i solljus och värme i provet<br />
ska undvikas. Om olika <strong>lukt</strong>komponenter reagerar med varandra eller bryts ned innan analys sker<br />
kommer provet inte att återspegla den verkliga <strong>lukt</strong>en på området och resultatet blir missvisande. Analys<br />
bör göras inom 30 timmar från provtagningstillfället.<br />
Provtagning vid öppna, vida ytor kan göras genom att en tillfällig skorsten monteras ovanför en del av<br />
ytan, för att undvika vindpåverkan.<br />
Figur 2. Provtagning på biofilter efter komposteringsbox, Filborna återvinningsanläggning, NSR.<br />
Vid provtagning ovan en vattenyta tas ofta ett flertal prov, vilka sedan blandas, t.ex. i en huv<br />
(30x30cm). Det finns även fluxkammare som flyter på vattenytan och samlar upp luft.<br />
Teoretiskt sett kan även provtagningen göras dynamiskt, där en del eller hela luftströmmen från en<br />
källa leds direkt till olfaktometern eller analysapparaten. Detta är emellertid praktiskt omöjligt att<br />
genomföra inne i en processhall eller utanför en anläggning.<br />
2.3.2 Spridningsberäkningar<br />
Med hjälp av spridningsmodeller kan uppskattningar göras om förväntad styrka hos <strong>lukt</strong>er i olika riktningar<br />
och på olika avstånd från anläggningen. Oftast utgår dessa beräkningar från utsläpp vid en<br />
punktkälla, t.ex. en skorsten, och används för att bestämma förväntade <strong>lukt</strong>koncentrationer i närheten<br />
av anläggningen. Modellerna bygger in meteorologiska och topografiska data för platsen, bl.a. vindstyrka,<br />
vindriktning, nivåer på utsläppspunkt och avstånd till bebyggelse i området. Även andra faktorer<br />
som kan påverka luftflödet och <strong>lukt</strong>spridningen kan beaktas.<br />
Med spridningsmodeller kan även beräknas effekten av en minskad <strong>lukt</strong>emission, t ex genom introduktion<br />
av <strong>lukt</strong>behandling. Tre aspekter tas med för att beskriva miljöbelastningen vid källan:<br />
15
Change language