Toimintakertomus | Verksamhetsberättelse | Annual Report

More documents

Recommendations

Info

spelad av den spanska gruppen Emilio Solla y Afines. Den inhemska jazzen och lättare musiken representerades av bl.a. Otná Eahket, Doina Klezmer, M. A. Numminens Uusrahvaanomainen Tango-orkesteri och Sanna Pietiäinen samt Club 45. Israel Galván, en av de klaraste dansstjärnorna på flamencohimlen just nu, väckte under hösten uppseende med sina spännande koreografier. I galleriet visades 19 utställningar. Gamlasgården deltog också i samarbetet kring miljökonstutställningen Mätäjoki 2002, som ordnades av konstnärer från västra Helsingfors. Utställningen sträckte sig över Rutiåns stränder, Cittertorget och Gamlas station. I december upplyste Sanna Karlsson-Sutisna och Nella Keskisarja Gamlasgården med ett ljuskonstverk. Konstfostran gavs på kursen Rytmi ja liike (Rytm och rörelse) inom ramen för 5x2- verksamheten. Malms kulturhus Malms kulturhus är ett kulturcentrum för områdena i norra och nordöstra Helsingfors. Ett centralt mål för verksamheten är att väcka intresse även bland de invånare i området som inte är vana kulturkonsumenter. Malms kulturhus lockade ny publik till kulturevenemang genom en serie gratisföreställningar under rubriken Avoin ovi (En öppen dörr). Serien bestod i huvudsak av konserter och inhemska filmer. I serien uppträdde bland annat Anki Lindqvist, Tuomari Nurmio och Trio Nostalgico. Avoin ovi lockade cirka 2 000 besökare. Det avgiftsbelagda programmet bestod av högklassiga konserter, teater- och dansföreställningar samt filmer. Programmets mångsidighet garanterades för sin del av uthyrningen av lokaliteter. Uppträdande hobby- och proffsgrupper gavs möjlighet att genomföra sina produktioner i kvalitetsmiljö till rimligt pris. Den möjligheten utnyttjades i synnerhet av dockteatergrupper, som ordnade föreställ- I utställningsverksamheten i Galleriet inleddes ett samarbetsexperiment med Helsingfors konstnärsförening. Belysningen på loftet i Malms kulturhus förbättrades för att möjliggöra information- och hobbyutställningar där. År 2002 satsade kulturhuset i Malm i synnerhet på marknadsföring. Kulturhusets kundtidning Malmikuu utkom en gång i månaden och fanns också att läsa på webben. Stoa Östra Helsingfors kulturcentrum Stoa är östra och sydöstra Helsingfors kulturcentrum och bjuder på kultur för stora och små. Utbudet betonar högklassiga uppträdanden med nutidsdans och en mångsidig repertoar för barn. Stoa ansvarar också för kulturcentralens arbete i Nordhuset samt för verksamheten i Aino Acktés villa. Stoas höstsäsong var en dansens fest. Den oomstridda toppgruppen på världens scener för nutidsdans, kanadensiska La Compagnie Marie Chouinard, fyllde salarna under Rörelse i november-festivalen. Festivalen, som engagerade både Helsingfors och Esbo, var en stor framgång och bekräftade ytterligare Stoas position bland de främsta nutidsdansscenerna i vårt land. I Stoa uppträdde under årets lopp många toppnamn inom den inhemska dansen, från dansaren/koreografen Tommi Kitti till Jyrki Karttunen, som charmade publiken med sin koreografi Keiju. Teaterverksamheten var också livlig. Samarbetet med Teatteri Jurkka fortsatte och sammanlagt tre pjäser som visats på Jurkkas scen sågs under år 2002 också i Stoa. I november ingick föreställningar ur festivalen Russian Seasons i programmet. Programutbudet för barn piggades upp av barnteaterfestivalen Bravo! i mars. Barnens lördagar fortsatte också på sedvanligt vis. Utställningarna växlade i galleriet och på loftet med cirka två veckors mellanrum. En av årets mest intressanta ut- Mikropodium från Ungern samt föreställningarna i samband med festivalen Bravo! förde med sig internationella fläktar för barnkunderna. På Nordhusets scen sågs under årets lopp också Sunanda Sharma och duon Kathak, som uppträder med klassisk indisk dans, legendariska Wigwam samt Finländska Kammaroperans The Bear. Caisas mångkulturella mässa utvidgades till Nordhuset år 2002. Konstfostran 5x2 för barn genomfördes i samarbete med yrkespedagoger med olika kulturbakgrund. Konstkurserna på ryska för barn fortsatte. Övrig verksamhet i östra området Aino Acktés villa var öppen för allmänheten en gång i veckan från och med maj till slutet av oktober. I samband med öppet hus i villan ordnades konserter och programmet varierade från klassisk musik till schlager. Under konserterna hördes bl.a. Lenni-Kalle Taipale Group och Anneli Saaristo. I februari 2002 filmades där en TV-serie om Juhani Ahos hustru Venny Soldan-Brofeldts liv för TV1. I maj och augusti ordnades i samarbete med byggnadskontoret två herrgårdsrundor vid havet, och de avslutades med en konsert i villan. Årets huvudevenemang i Tranbacka kvartersgård var Tranbacka byafest, med uppträdanden av bl.a. Kengurumeininki, Turun Uusi Teatteri, Killer och Tyrävyö. Bland årets andra evenemang kan nämnas filmsöndagarna, en countrykväll och en fest med temat 70-tal. 5x2 -konstfostran för barn fortsatte. I slutet av år 2002 avstod kulturcentralen av ekonomiska skäl från Tranbacka kvartersgård. GÄSTTEATRARNA Alexandersteatern och Savoyteatern i centrum av Helsingfors är scener där gästande grupper av olika slag uppträder. Lokalerna hyrs ut för olika teater- och dans- festivalprogrammet ingick förutom balettföreställningar dockteater för barn samt thailändska filmer på Bio Rex. I september framförde den kinesiska akademin för traditionell teater pekingoperaklassikern Farväl min konkubin. Helsingfors stadsteaters musikal Cherbourgin sateenvarjot (Paraplyerna i Cherbourg) spelades i Alexandersteatern hela hösten. Festivalen Russian Seasons, som i november ordnades för tredje gången, fick besök av bl.a. Teatr Na Liteinom från S:t Petersburg och Moskvas teater för unga tittare. I programmet ingick bl.a. Onnellinen prinssi (Lycklige prinsen) i regi av Kama Ginkas. En del festivalföreställningar ordnades också i Stoa. I konstnärernas arbetslokaler på ön Stora Räntan och i Kabelfabriken, vilka båda hör till samma resultatenhet som Alexandersteatern, arbetade under år 2002 sammanlagt 45 konstnärer. Under årets lopp inkvarterades konstnärer från mer än tio länder i Djurgårdsvillan. I Glaspalatset visades filmklassikerserier och där blev också den elektroniska konsttidningen Skenet till. Savoyteatern Savoyteatern fungerar på tre olika sätt: teatern hyrs ut med tillhörande personal till utomstående arrangörer, teatern arrangerar produktioner i samarbete med andra och producerar dessutom egna evenemang. Den största egenproducerade serien under år 2002 var Cercle Invisible, som blev inbjuden till Savoyteatern för tredje gången. Från och med kulturstadsåret 2000 har Cercle Invisible visats hela 52 gånger på Savoy och föreställningen har setts av mer än 35 000 åskådare. Även serien Världarnas musik, också den en egen produktion, fortsatte. Största bland samarbetsevenemangen var produktionen Tsirkka, som genomfördes tillsammans med Helsingfors festspel och dansgruppen Tsuumi. Den femte sommarutställningen i Vita salen, en utställning om socialistisk realism, fick mycken uppmärk- ningar för barn under förmiddagarna. Finska Muksukino och svenska Knattebio kompletterade dagisbarnens förmiddagsutbud med gratis filmförevisningar. Samman- ställningar var utställningen av kinesiska akvareller som genomfördes i samarbete med Kinas ambassad. föreställningar samt konserter, och salarna är utrustade med sådan teknisk utrustning som gör det möjligt att ta emot också avancerade gästande grupper. samhet i olika massmedia. Antalet besökare blev däremot inte så stort som man hade hoppats, vilket delvis berodde på den osedvanligt heta sommaren – något som lagt 5 800 personer besökte 51 föreställningar. För skolelever ordnades IP-Kino varannan onsdagseftermiddag. Antalet besökare steg till 1 930 fördelade på 16 föreställ- Nordhuset I Nordhusets programprofil fokuserar på barn- och invandrarkultur. År 2002 samarbetade Nordhuset bland annat Savoyteatern har beredskap för evenemang med få föreställningar som avlöser varandra i snabb takt, medan man på Alexandersteatern strävar efter att arrangera evene- märktes vid alla sommarevenemang. I slutet av år 2002 avstod kulturcentralen av ekonomiska orsaker från Vita salen. Verksamheten i salen fortsätter under ledning av ningar. För familjer arrangerades bland annat föreställ- med lokala konstnärer, föreningar och skolor. Samarbetet mang med längre föreställningsperioder. Savoyenhetens långvariga samarbetspartner Capital Ca- ningar i serien Barnens lördagar samt tillställningen resulterade i mångkulturella projekt i konstfostran, en tering. Didgeridoo tutuksi (ung. Bli bekant med didgeridoo), en barnteaterföreställning på ryska och körkonserter. Alexandersteatern På Espens estrad fortsatte konsertserien Jazz-Espa, som förstamajfest och evenemanget Sysimetsän suippokorvat Favoriter i serien Barnens lördagar var Helsingfors Alexandersteatern var under vårsäsongen Finlands Finlands Jazzförbund inledde i samband med kulturstads- (ung. Spetsöronen i skogen) med tillhörande pysselstugor och föreställningar. För grundskolans lågstadieklasser ordnades 5x2-konstundervisning i samarbete med de konstskolor som är verksamma i byggnaden. stadsteaters besök Virtahepo ja muita hevosia (Flodhästen och andra hästar) samt opera- och teatersällskapet Kapsäkkis Matkamuistoja Kapsäkista (Kapsäkkisouvenirer). Baltic House Theatre från S:t Petersburg och dockteatern Nationalteaters huvudscen. I mars fick Nationalteaterns Romeo ja Julia (Romeo och Julia) sin premiär där. På festivalen Asien i Helsingfors, som nu ordnades för sjätte gången, var Thailands kungliga balett en av gästerna. I året. Inom ramen för konsertserien sågs gräddan av finländska jazzgrupper uppträda på scenen alla vardagar i juli. Espens estrad har också etablerat sig för olika slags utställningar utanför sommarsäsongen. 20 SVENSK RESUMÉ 2002 SVENSK RESUMÉ 2002 21
ÖVRIGA VERKSAMHETSSTÄLLEN Internationella kulturcentret Caisa Caisa är ett internationellt kulturcentrum i centrum av Helsingfors. Centret arbetar för utvecklandet av en mångkulturell och tolerant stad genom att främja växelverkan mellan människor från olika länder samt stöda kulturell verksamhet inom etniska minoriteter. Bland årets viktigaste evenemang räknades Helsingforsdagens sommarfest i Kajsaniemiparken, Konstens natt, festligheterna i samband med Caisamässan samt julbasaren. I samband med Internationella kvinnodagen ordnades en kulturkväll som visade sig mycket populär. Ett evenemang för invandrare som är programmet. I anknytning till läsning och litteratur ordnades inte bara den traditionella Sagodagen utan också en kväll för favoritböcker och ett litteraturseminarium för barn. Utställningsverksamhetens publikfavoriter var svensken Eric Langerts Min djuriska park och en utställning som presenterade Rudolf Koivus tidiga illustrationer. Samarbetet mellan konstinstitutionerna och de övriga kulturaktörerna i huvudstadsregionen förstärktes ytterligare av kulturkurser och projekt som byggde på arbetet under kulturåret. Kulturkurser och Lär känna konstenavsnitt ordnades i samarbete med utbildningsverket och konstinstitutionerna. Projektet Lär känna konsten resul- I projekten deltog konstnärer, konstnärsorganisationer samt lokala invånare. Projekten var Taivaskallion Kansa (Himmelsbergets folk) i Kottby, samhällskonstprojekt i Nordsjö, returkonstprojekt i Kvarnbäcken, samhällsteater i Lill-Hoplax, ett fattigdomskonstprojekt i Alphyddan och ett projekt som tog fasta på störande beteende bland ungdomar i Kottby. I stadens östra del genomförde enheten för stadskultur åtta kulturprojekt inom ramen för Urban II-programmet. Bland dessa räknades förortskonstnärerna och datatekniktillämpningarna i Kontupiste, som grundades i Gårdsbacka köpcentrum. Kultur- och biblioteksnämnden Beviljade understöd sammanlagt år 2002 Euro Verksamhetsbidrag till kulturinstitutioner 18 957 579 Produktionsunderstöd (inkl.. Festadi, Koneisto, Valon Voimat) 307 970 Projektunderstöd 41 638 Understöd för konstfostran 84 500 Understöd för internationella besök 198 621 Konstipendier 84 330 Kultursamfund 93 350 Kulturpriset 8 000 Kulturstadsårets fortsättningsprojekt 378 423 Orkestrar 24 380 Understöd för hyra 84 093 Alla understöd sammanlagt 20 262 884 vuxenstuderande lockade ett tusental besökare. Caisas terade bl.a. i installationen Viestejä varjageilta (ung. mångkulturella mässa utvidgades också till att omfatta även Stoa och Nordhuset. I Caisas lokaliteter ordnades dessutom konstutställningar, kulturkvällar, temadagar, kurser i internationalitetsfostran, seminarier och verksamhet för barn. Studierådgivningen för invandrare blev allt mer populär. Mångkulturnätverket i Caisa samlade varje månad representanter för olika ämbetsverk, projekt och organisationer. Det ESR-finansierade projektet Öppet lärocenter, som inleddes år 2001, fortsatte år 2002. Tyngdpunkterna i projektet är utvecklande av nätverkssamarbete samt skapande av en elektronisk informationsbank för mångkulturarbete. För att se till att invandrare känner sig hemmastadda och för att förbättra sysselsättningsläget har man utvecklat verksamhetsmetoder och -modeller i samarbete med andra ämbetsverk i staden, statliga institutioner och olika organisationer. Budskap från varjagerna), som klass 7A i den finska högstadieskolan i Botby skapade på Botbygårds metrostation tillsammans med bildkonstnären Veikko Björk. Det internationella barnteaterevenemanget Bravo! ordnades i mars tillsammans med Finlands ASSITEJ-center och kulturaktörerna i huvudstadsregionen. Sex gästande ensembler bjöd på sammanlagt 41 föreställningar i kulturhus i huvudstadsregionen. Bland det övriga program- och publikarbetet kan nämnas barnfilmserien Leffakansio som ordnades för första gången. Av de 250 skolklasser som visade intresse för historiska stadsrundturer kunde rundturer ordnas för 44 klasser. Annegården deltog också i ordnandet av festivalen Skimmer! och Jugendsalens Söndagsarena. För högstadieelever ordnades teater- och dansprojekt i samband med internationella besök. Tillsammans med ungdomscentralen inleddes i experimentsyfte en för dramastudiorna gemensam grundutbildning i teater- Nämndens sammansättning Ordförande för nämnden var Riitta Suominen (saml) och vice ordförande Tero Tuomisto (sdp). Övriga medlemmar var Jussi Chydenius (grön), Reiska Laine (vf, fr.o.m. 13.3.2002 grön), Päivi Lipponen (sdp) Leena Löyttyniemi (saml), fr.o.m. 10.10.2002 Tanja Remes (grön), t.o.m. 9.10.2002 Kati-Riikka Tuurala (grön), Lauri Törhönen (saml) och Henrika Zilliacus-Tikkanen (sfp). Suppleanter var Helena Lauriala (saml), Mikko Hakkarainen (sdp), Timo Nurmiluoto (saml), Olli Vasa (saml), Paula Koskimäki (sdp), Jaime Potenze (grön), t.o.m. 9.10.2002 Tanja Remes (grön) och fr.o.m. 10.10.2002 Hanna Fontana (grön), Riitta Kaukonen (vf) och Sture Gadd (sfp). Utvecklingschef Marja- Elina Tyrväinen fungerade som nämndens sekreterare. Minerva Krohn representerade stadsstyrelsen. Kultur- och biblioteksnämnden sammanträdde 13 gånger och fattade 198 beslut. som konststipendier och produktionsunderstöd. Konstnärsstipendier och kulturpris år 2002 Beslut fattades om att i fortsättningen årligen rikta konstnärsstipendierna till ett fåtal konstarter som skilt slås fast. År 2002 beviljades konstnärsstipendierna till representanter för nutidsdans, ny mediekonst och lätt musik. Kulturpriset år 2002 gick till dansaren/koreografen Tero Saarinen för hans betydande arbete för att främja finländsk nutidsdans både i Finland och utomlands. Studieresa Kultur- och biblioteksnämnden gjorde i februari en studieresa till Nederländerna, där man bekantade sig med lokala konstinstitutioner och den lokala kulturpolitiken. Nylands förbund beslutade att placera ett tidsbundet konst. Understöd Kulturarbetets kärnområden mångkulturellt informationservicecentrum i Caisa från och med början av år 2003. Enheten för stadskultur Nämndens ekonomiskt viktigaste uppgift är att stöda kultur- och konstområdet i Helsingfors. Nämnden slog på vå- Kultur- och biblioteksnämnden slog fast att kulturförvaltningens kärnområden är att stöda konstnärsarbete, Annegårdens konstcentrum Enheten för stadskultur stöder det lokala kulturarbetet på gräsrotsnivå och skapandet av lokala nätverk. Arbetet ren fast följande tyngdpunktsområden för understödspolitiken: mångkulturarbete, internationellt kulturutbyte, konstfostran för barn och unga, lokalt förankrat kulturarbete och mångkulturverksamhet. Annegårdens konstcentrum är ett utvecklingscentrum för utförs tillsammans med invånare, organisationer, företag konstfostran för barn och ungdom samt stöd för konstnä- Då inbesparingar skulle genomföras uppmanades barn- och ungdomskultur och dess uppgift är att erbjuda och övriga aktörer inom området. rers arbetslokaler, utveckling av produktionsunderstöd förvaltningarna att koncentrera sig på sina kärnområden barn och unga i Helsingfors olika slags möjligheter att Enheten för stadskultur stödde under årets lopp sextio samt stöd till den finlandssvenska kulturen och lokalt för- samt att spara in fyra procent på sina lokalkostnader. Be- skapa och uppleva konst. invånarprojekt och -evenemang. I evenemangsserien ankrat kulturarbete. slut fattades att genomföra kulturcentralens Annegårdens 15-årsjubileum firades med Konstens Folkfest i stan, ett samarbetsprojekt mellan enheten för År 2002 beviljades 20 262 884 euro i understöd till inbesparingar för år 2003 genom att avstå från Vita salen natt för barn 29.8.2002. Under kvällens lopp besöktes stadskultur och de nätverk som ordnar stadsdelsfester, konstinstitutioner och konstnärer. Största delen av de un- samt Tranbacka kvartersgård. I understöden till konst- workshops, konserter, teaterföreställningar och fyra ver- ingick 42 tillställningar som sammanlagt lockade cirka derstöd nämnden beviljade delades ut i form av institutioner genomfördes inbesparingarna i huvudsak ge- nissagen av cirka 4 500 barn med föräldrar. 90 000 besökare. verksamhetsbidrag till konstinstitutioner dvs. till konst- nom att man inom konstundervisning för barn och ung- Vårens tema för konstundervisning var blommor och Med stöd från Kommissionen för en Frisk och Trygg skolor och -institut, amatörteatrar, museer samt till dom höll föregående års nivå medan man gjorde ned- växande, medan hösten handlade om Kalevala och finska stad inledde enheten för stadskultur sex interaktiva pro- bildnings- och konstorganisationer i allmänhet. Resten de- skärningar på 5–6 % i understöden till övriga konst- myter. Ordkonst blev än en gång en del av workshop- jekt i samhällskonst och processkonst i olika stadsdelar. lade nämnden ut i form av understöd enligt prövning, t.ex. institutioner. 22 SVENSK RESUMÉ 2002 SVENSK RESUMÉ 2002 23
Page 1 and 2: Helsingin kaupungin kulttuuriasiain
Page 3 and 4: Kulttuurijohtaja Yrjö Larmola: Kes
Page 5 and 6: Malmitalo Malmitalo toimii Helsingi
Page 7 and 8: Annantalon taidekeskus Annantalon t
Page 9 and 10: Avustukset teatterille 2000 2001 20
Page 11: Svensk resumé Kulturcentralen är
Page 15 and 16: English summary The Cultural Office
Page 17 and 18: OTHER CULTURAL OFFICE PREMISES Amon
Page 19 and 20: Tilastoja | Statistik | Statistics

Toimintakertomus | Verksamhetsberättelse | Annual Report

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?