Toimintakertomus | Verksamhetsberättelse | Annual Report

More documents

Recommendations

Info

Kulttuuriasiainkeskus | Talous ja toiminnalliset luvut 2000 2001 2002 2002 Toteutunut Toteutunut Talousarvio Toteutunut SUORITETIEDOT Lasten ja nuorten taidekasvatus Kurssit 838 902 800 955 Kävijöitä 6 865 8 483 8 489 Kulttuuri- ja taidetilaisuudet 1 152 1 147 700 1 218 Omat tilaisuudet 707 704 400 805 Yhteistyötilaisuudet 445 443 300 413 Kävijöitä 187 645 253 768 215 080 Näyttelyt Näyttelyt 70 86 60 123 Kävijöitä 98 144 182 274 149 157 Tilojen vuokraukset ulkopuolisille 1 119 1 152 900 1 068 Kävijöitä 77 370 119 055 90 003 Käsiteltyjä avustuksia 1 314 1 399 1 300 871 TALOUSTIEDOT (1 000 mk) Toimintamenot 7 560 8 108 8 914 8 753 Toimintatulot 1 062 769 789 871 joista pääsylipputuloja 107 122 113 Toimintakate -6 498 -7 339 -8 125 -7 882 Poistot 922 1 576 1 531 1 448 Yhteisöjen tukeminen ja avustukset teatterilain piiriin kuuluville ammattiteattereille 18 798 19 630 20 270 20 230 INVESTOINNIT (1 000 e) Kulttuuritoimen rakennukset • 279 191 90 21 Irtaimen omaisuuden perushankinta • 352 1 213 497 289 TUOTTAVUUS- JA KUSTANNUSKEHITYS Tuottavuus (1998=100) 92 94 98 84 Kustannuskehitys Menot/asukas , e 48 50 52 52 Tulot/asukas, e 2 1 1 2 Nettomenot/asukas, e -46 -49 -51 -50 HENKILÖSTÖ 31.12. Päätoiminen henkilöstö yhteensä 100 91 99 Vakinaisia kuukausipalkkaisia 80 78 89 Määräaikaisia 20 13 10 Muut yhteensä 132 138 140 Tuntiopettajia 30.11. 56 91 84 Työllistettyjä 40 26 44 Oppisopimuksella 27 9 3 Siviilipalvelusmiehiä 9 12 9 Savoy-yksikkö | Talous ja toiminnalliset luvut Caisa | Talous ja toiminnalliset luvut 2000 2001 2002 2002 Toteutunut Toteutunut Talousarvio Toteutunut SUORITETIEDOT Kulttuuri- ja taidetilaisuudet 290 233 220 248 Omat tilaisuudet 274 227 200 217 Yhteistyötilaisuudet 16 6 31 Kävijöitä 98 656 78 119 83 013 Näyttelyt Näyttelyt 5 10 6 8 Kävijöitä 6 700 42 192 23 842 Tilojen vuokraukset ulkopuolisille 313 305 225 228 Kävijöitä 98 855 100 873 87 895 TALOUSTIEDOT (1 000 mk) Toimintamenot Menot yhteensä 1 584 1 567 1 485 1 671 Tulot yhteensä 842 775 436 692 joista pääsylipputuloja 426 435 358 Toimintakate -742 -792 -1 049 -979 Poistot 84 119 98 159 INVESTOINNIT (1 000 e) Kulttuuritoimen rakennukset 61 38 Irtaimen omaisuuden perushankinta 88 119 98 159 TUOTTAVUUS- JA KUSTANNUSKEHITYS Tuottavuus (1998=100) 70 78 90 62 Kustannuskehitys Menot/asukas , e 3 3 2 3 Tulot/asukas, e 2 1 1 1 Nettomenot/asukas, e -1 -2 -1 -2 HENKILÖSTÖ 31.12. Päätoiminen henkilöstö yhteensä 15 1614 Vakinaisia kuukausipalkkaisia 11 12 12 Määräaikaisia 4 4 2 Muut yhteensä 12 7 9 Työllistettyjä 5 1 5 Oppisopimuksella 3 2 1 Siviilipalvelusmiehiä 4 4 3 2000 2001 2002 2002 Toteutunut Toteutunut Talousarvio Toteutunut SUORITETIEDOT Kulttuuritilaisuudet 162 126 160 59 Kävijöitä 55 555 17 108 6 380 Juhlat 56 32 50 19 Kävijöitä 37 047 17 242 14 290 Kurssit 108 55 50 65 Osallistujia 29 728 5 671 3 018 Kokoukset 309 301 300 155 Kävijöitä 98 855 100 873 87 895 Näyttelyt 31 22 30 21 Kävijöitä 36 295 28 740 7 510 Asiakaspalvelut 108 100 114 Muut 261 573 50 152 As. palvelut ja muut kävijöitä yht. 67 938 31 006 11 178 TALOUSTIEDOT (1 000 mk) Toimintamenot 654 571 772 672 Toimintatulot 98 47 31 17 joista pääsylipputuloja 5 6 6 Toimintakate -556-524 -741 -655 Poistot 17 17 17 14 INVESTOINNIT (1 000 e) Kulttuuritoimen rakennukset 62 Irtaimen omaisuuden perushankinta 14 2 87 TUOTTAVUUS- JA KUSTANNUSKEHITYS Tuottavuus (1999=100) 70 57 90 31 Kustannuskehitys Menot/asukas , e 1 1 2 1 Tulot/asukas, e Nettomenot/asukas, e -1 -1 -2 -1 HENKILÖSTÖ 31.12. Päätoiminen henkilöstö yhteensä 14 2624 Vakinaisia kuukausipalkkaisia 5 7 10 Määräaikaisia 9 19 14 Muut yhteensä 15 13 14 16 Työllistettyjä 15 9 11 TALOUS 2002 TALOUS 2002 Oppisopimuksella 4 2 17 Siviilipalvelusmiehiä 1
Svensk resumé Kulturcentralen är en administrativ enhet inom Helsingfors stad. Vår uppgift är att skapa en gynnsam atmosfär samt förutsättningar för skapande och upplevande av konst och kultur i Helsingfors. Njugga tider bidrar till samarbete och koncentration Bland vapnen tystnar muserna, sade romarna. I modern tid och mindre dramatiskt kunde man säga: under hårda tider lyfts hårda värden fram i förvaltningen. I stadens budgetdiskussioner har kulturens betydelse inte accentuerats. Väldigt få riksdagskandidater ställde upp med kultur som sitt valtema. Bildning är en vitamin: det är bristen man lägger märke till (Paavo Jännes). Kulturcentralen hör till stadens mindre förvaltningar, med en budget på cirka en procent av hela stadens budget. På många sätt är kulturcentralen unik. Centralen har mer internationella kontakter än någon annan förvaltning i Helsingfors. I internationella kulturnätverk har man lärt känna Helsingfors som en sakkunnig initiativtagare och handlingskraftig aktör. Det färskaste resultatet är ett projekt som Europeiska unionen godkänt och också finansierar; målet är att under två år göra en kvalitativ och kvanti- festivalen Doc.Point, filmfestivalen Kärlek och anarki, teaterevenemanget Baltic Circle, Etnosoi! och dansfestivalen Rörelse i november. Vid sidan av verksamhetsbidrag till konstinstitutioner utgör personliga konstnärsstipendier en marginell post. För att kunna höja nivån på de enskilda stipendierna i ett läge då en ökning av stipendieanslagen var omöjlig fattade nämnden det radikala beslutet att varje år avsätta medel endast för tre konstområden. Först ut år 2002 var modern dans, lätt musik och mediekonst. Vid sidan av centralisering och koncentrering är ett annat nyckelord samarbete. Paradigmet om resultatstyrning gav upphov till ett överdrivet revirtänkande som inte är lätt att avstå ifrån. Inom konstfostran och publikfostran har vi däremot redan erfarenhet av samarbete med bland annat undervisningsväsendet, stadsmuseet, ungdomsväsendet samt vissa teatrar och konstskolor, och glädjande är att det samarbetet har utvidgats under senare år. Konkreta program är kulturkurser för högstadie- och påfrestningar. Både inom administrationen och de enskilda enheterna har vi försökt utveckla de uppställda målen och försökt öka medvetandet om vikten av det arbete vi utgör genom Balanced Scorecard-metoden. Ledningsgruppen har haft egna utbildningsdagar, medan ett två dagar långt arbetshälsoseminarium och en uppföljningsdag har ordnats för personalen. Kulturcentralens interna administration har preciserats genom att planeringen av svensk kulturverksamhet och samordningen av den nordiska verksamheten överförts till utvecklingsenheten. Uppföljningsmetoderna för användningen av understöd och det resultat som uppnås med hjälp av understöden har utvecklats. En lättnad innebar det också att Caisa flyttade från två adresser till en, vilket även resulterade i större lokaler för centret. MuK Johanna Lindstedt återvände från utlandet och tog över ledningen av Annegården. År 2002 var kulturcentralen fysiskt sett mer utbredd än någonsin. Vid årsskiftet avstod centralen från Vita salen, Tranbacka kvartersgård (för kulturcentralens del) och kaféet i Glasplatset för att spara på hyreskostnader. Yrjö Larmola kulturdirektör Internationellt nätverkssamarbete ställning med verk av tre konstnärer från Bryssel och tre från Helsingfors visades i Vita salen i december och i Maison de l’Art Actuel des Chartreux i Bryssel i november. Kulturcentralen är aktiv i följande internationella nätverk: ■ Aerowaves ■ ASSITEJ ■ EUnetArt ■ Eurocities ■ European Drama Encounters (Edered) ■ European Forum for Arts and Heritage ■ European Network of Cultural Centres (ENCC) ■ Informal European Theatre Meeting (IETM) ■ International Society for Education through Art (InSEA) ■ Réseau Art Nouveau Network ■ Trans Dance Europe 2000 Verksamhetsställen DE LOKALA KULTURCENTREN Gamlasgården, Malms kulturhus och Stoa är aktiva kulturcentra med omfattande lokalt kulturutbud. Förutom kulturcentralen har bl.a. stadsbiblioteket, arbetarinstitutet och ungdomscentralen filialer i de ovannämnda kulturhusen. De rätt så olika kulturcentren förenas i ett gemensamt intresse: att förmånligt producera program av hög kvalitet för invånarna inom det egna området. tativ jämförande studie över olika städers kulturpolitik. Internationellt samarbete sker på två nivåer. Vi lär oss av varandras arbetssätt och får ständigt information om utbud och evenemang. I nätverk representeras staden av tjänstemän, medan nämnden i sin tur under ifrågavarande år bekantade sig med kriterierna för understöd till konstinstitutioner, interaktiva verksamheter, mångkulturell teater, bibliotek och operaverksamhet som i första hand hålls igång med köptjänster i Amsterdam och Rotterdam. Stadsstyrelsen förutsätter att förvaltningarna koncentrerar sig på sina kärnområden. Kulturcentralens verksamhet går ut på att ekonomiskt stöda kulturen, att stå till tjänst med lokaler för kulturverksamhet och konstevenemang samt att erbjuda konstfostran. Kultur- och biblioteksnämnden koncentrerar sin allt knappare finansiering och verksamhet så att den ska kunna trygga konstfostran för barn och unga, lokalt förankrat och interaktivt kulturar- gymnasieelever med programkalendrar och kulturkort som gör det lättare för ungdomarna att besöka olika tillställningar. På Annegården har man i femton års tid utvecklat ett eget, mångsidigt program för konstfostran och programmet har i flera år också erbjudits i de lokala kulturcentrumen. På motsvarande sätt väntar man sig att det arbete som nu utförs i det internationella kulturcentret Caisa för att ta fram arbetsformer för samarbete mellan människor med olika kulturbakgrund och för att göra nykomlingar hemmastadda ska bära frukt i form av idéer som kan användas på bred bas. På idénivå har en kultur inte patent på sina prestationer. Ett annat mål är att nå de människor som hotas av utslagning och skapa möjligheter för dem att ta del av kulturutbudet. Även för detta arbete finns samarbetspartners, men arbetet har bara börjat. Nordiskt samarbete Sedan 1.3.2002 har koordineringen av det nordiska kultursamarbetet skötts av Marie-Louise Blåfield. Hon har som representant för kulturcentralen deltagit i olika möten mellan de nordiska huvudstäderna. Ett viktigt arbetsfält har skapats inom ramen för information och rådgivning om bidrag, stipendier och möjligheter till samarbete. Under hösten inleddes en konferensserie om nordisk kulturpolitik i Oslo. Utgångspunkten för konferenserna är det omfattande forskningsprojekt som genomfördes åren 1998– 2002 och som finansierades av bland annat Nordiska kulturfonden. På basen av analyser och rapporter arrangeras seminarier i varje land där de enskilda ländernas kulturpolitik penetreras och nationella forskningsprojekt presenteras. Planeringen av den konferens som år 2003 hålls i Helsingfors har inletts i samarbete med Nordens institut i Finland. Gamlasgården Gamlasgården är västra Helsingfors kulturcentrum där man i programmen betonar musik och barnkultur. Gamlasgården fyllde tio år i augusti och det firades med ett veckolångt jubileumsprogram. Förutom kulturcentralen deltog även husets övriga förvaltningar i planering och förverkligande av programmet. Jubileumsveckans höjdpunkt var en konsert med Mari Palo, Seeli Toivio och åtta cellister. Konsertutbudet var mångsidigt. I programmet ingick klassisk musik, etno och jazz samt ensembler som blandade flera olika stilarter. Kammarmusikserien Kamari 21 fortsatte med framgång. Inom ramen för serien ordnades konserter med bl.a. Cecilia Zilliacus och Bengt-Åke Lundin (Sverige), Pekka och Jaakko Kuusisto samt Paavali Jumppanen. bete samt främjande av mångkulturarbete och internatio- Under ekonomiskt trängda tider tvingas varje förvaltning Artist in Residence Internationella gästartister under våren var franska Step- nella besök. att se sig själv i spegeln. Vid sidan av en omvärdering av Ett treårigt avtal om konstnärsutbyte mellan städerna Hel- han Oliva Quartet, Fog från San Fransisco under ledning av Till de mest synliga av dem som omfattas av bidrag hör tyngdpunkterna i verksamheten ser man över den egna or- singfors och Bryssel samt Finlands Benelux Institut avslu- Brian Melvin samt den italienske violinisten Giuseppe Helsingfors Festspel, Asienfestivalen, dokumentär- ganisationen och stöder personalens förmåga att klara av tades i slutet av år 2002. En fotografi- och mediekonstut- Masini. Under hösten fick man avnjuta intensiv tango-jazz 18 SVENSK RESUMÉ 2002 SVENSK RESUMÉ 2002 19
Page 1 and 2: Helsingin kaupungin kulttuuriasiain
Page 3 and 4: Kulttuurijohtaja Yrjö Larmola: Kes
Page 5 and 6: Malmitalo Malmitalo toimii Helsingi
Page 7 and 8: Annantalon taidekeskus Annantalon t
Page 9: Avustukset teatterille 2000 2001 20
Page 13 and 14: ÖVRIGA VERKSAMHETSSTÄLLEN Interna
Page 15 and 16: English summary The Cultural Office
Page 17 and 18: OTHER CULTURAL OFFICE PREMISES Amon
Page 19 and 20: Tilastoja | Statistik | Statistics

Toimintakertomus | Verksamhetsberättelse | Annual Report

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?