Enafors i Jämtland, betraktadt ur turistsynpunkt.

enafors i jämtland
[faksimil ur] svenska turistföreningens årsskrift för år 1903,
s. 202—218
Enafors i Jämtland, betraktadt ur
turistsynpunkt.
Af
Carl a. E. Lénström.
på de senare åren ha de jämtländska
fjällsanatorierna, som bekant, mycket besökts
af turister ifrån hela Sverige, hvilka
uppehållit sig där en längre eller kortare tid
af sommaren för att njuta af den storslagna
naturen och inandas den rena, stärkande
fjälluften. Det skulle därför kunna antagas,
att dessa platser – jag tänker nu särskildt
på de 4 invid den jämtländska tvärbanan
befintliga luftorterna Åre, Ånn, Enafors
och Storlien – nu borde vara tillräckligt
kända, men detta är åtminstone icke fallet
med Enafors, hvarför förf. af nedanstående
uppsats har för afsikt att i sin mån söka
framhålla dess och den omgifvande traktens
förtjänster i turisthänseende.
Om Enafors› och grannstationernas
höga läge öfver hafvet äfvensom höjd öfver
– Östersund, uttryckt i m. (afrundade tal),
kan läsaren göra sig en föreställning utaf det
förhållandet, att, då Östersunds station ligger
296 m. ö. h., Åre station ligger endast 81,
Ånn däremot 240, Enafors – 257 och Storlien
295 m. högre än Östersund. Åre ligger
således jämförelsevis lågt i förhållande till
de öfriga 3, som jag jämte Gefsjöns station
skulle vilja kalla för Jämtlands fjällstationer,
och Ånn ligger alltså ungefär 3 gånger,
C.A.E. Lénström, troligen i 30-årsåldern. fotograf
okänd: C. Rosén. källa: Landsarkivet i Visby, porträttsamlingen,
vol. 59.
C.A.E. Lénström, probably in his early thirties. photographer:
unknown. source: Landsarkivet i Visby (The
regional state archives), portrait collection, vol. 59.
Fråga från Jan/Per: Är fotografen okänd eller ej?
a.w. bergsten 269
Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb 269 2012-09-25 17:32:50

carl a.e. lénström
Snasahögarna, sedda från Enafors. foto af Oscar Olsson, Östersund.
Snasahögarna. View from Enafors. photo: Oscar Olsson, Östersund.
Enafors ungefär 3 1 / 6 och Storlien ungefär
3 2 /3 gånger högre än Åre, räknadt ifrån
Östersunds nivå.
Hvart man vänder sig, då man står på
verandan till det af handlanden Joh. Mölner
år 1899 uppförda turisthotellet, ser man
idel skog, bestående till största delen af
gran, därjämte björk, men öfver skogshorisonten
och upptagande större delen af synkretsen
höja sig blånande fjäll med enstaka
snöfläckar på sina sluttningar eller i sina
skrefvor. Det vid Enafors ojämförligt mest
imponerande af alla fjäll man ser är Snasahögarnas
(af befolkningen kallad »Snasen»)
väldiga fjällkägla, som man har framför sig
rakt i S. 1 ) Vid fullkomligt klart väder kan
man urskilja stenkumlet på toppen med
den däri uppresta stången. Snasahögarna
utgöra onekligen Enafors’ stolthet och
prydnad, och bilden af detta majestätiska
fjäll, som man ständigt ser, hvar man än
befinner sig vid Enafors, inristar sig outplånligt
i ens minne. Österut ser man de
ståtliga Bunnerfjällen, och hitom dem höjer
sig Täljstensbergets jämförelsevis låga
kägla med den nedanför i Handölsälfvens
dalgång liggande, för turister så välbekanta
Handölsbyn med sitt lappkapell, som
också synes. Åt detta håll kan man äfven
skönja Enaälfvens blåa band. Riktar man
nu blicken mera åt h. åt SV. och V., blir
panoramat något mera vildt ödsligt. Man
ser då först Blåhammarkläppens blånande,
i jämna linjer sig utbredande, låga fjällryggar
in mot den norska gränsen, vidare det
ungefär 4 mil aflägsna, högst intressanta
norska fjället Fongen, bekant för sina väldiga,
långsträckta snöfält, vidare Gluckens
breda, något afrundade topp på själfva
riksgränsen och något till höger därom
ser man ett par små toppar, som höra till
Stenfjället, strax på andra sidan om Storlien.
Det kan ju vara intressant för de ärade
läsarinnorna att veta, att strax nedanför
270 a.w. bergsten
Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb 270 2012-09-25 17:32:50

enafors i jämtland
Vy tagen från turisthotellet vid Enafors. I bakgrunden Snasahögarna. foto af C.O. Magnusson, Östersund.
View photographed from the tourist hotel at Enafors. Snasahögarna in the background. photo: C.O. Magnusson,
Östersund.
detta norska fjäll har man det så mycket
beundrade och prisade vattenfallet Brudslöjan.
Dess ursprungliga namn var Stora
Helvetet, men det lär af en präst blifvit omdöpt
till Brudslöjan, ett namn, som är lika
vackert som betecknande. Vidare ser man
mot NV. en kal, ödslig fjällsluttning med
en mindre byggnad eller skjul öfverst på
toppen. Denna höjd är Storli-turisternas
ryktbara Skurdalshöjden, uppför hvilken
de dagligen promenera, och skjulet på toppen
är ett vindskjul till skydd mot väder
och vind. Öfver horisonten åt stationen till
höjer sig ett blånande snöfjäll, som ligger i
trakten af Skurdalssjön invid norska gränsen,
och rakt i N. utbreder sig Högåsen, en
skogbeväxt sluttning eller ås, af befolkningen
kallad »Höjåsen», som skall närmare beskrifvas
längre fram. Österut ser man från
stationen (ej från hotellet) blånande fjäll,
som höra till Ottsjöns fjällsystem öster om
Ånnsjön.
Apropå snödrifvor skall jag be att endast
i förbigående få omtala, att på nö.
sluttningen af Snasahögarna, ungefär halfvägs
mellan Handölsbyn och fjällets topp,
ligger en snödrifva, som i början på sommaren
är oformlig, men småningom antar
skapnaden af en täljyxa. Den infödda befolkningen
har lagt märke till densamma,
ty den är år ifrån år likadan, och gifvit den
namnet »täljbilfanna» (»fanna» på jämtska
= snödrifva). Den synes i profil från Enafors,
men bäst från byn Klocka eller Ånn.
Enafors har, såsom namnet angifver,
fått sitt namn av en fors, som Enaälfven
gör i dalbottnen nedanför, där den brutit
sig en väg genom klipporna. En promenad
ner till forsen är synnerligen behaglig, och
alldeles i närheten ligger Enaforsholms gård
med dess sedan flera år tillbaka nedlagda
sågverk. Mangårdsbyggnaden användes nu
om somrarna endast till logi för turister.
Forsen är i flera afseenden intressant,
a.w. bergsten 271
Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb 271 2012-09-25 17:32:50

carl a.e. lénström
Enaforsholm. foto af A.E. Waagsböe, Östersund.
Enaforsholm. photo: A.E. Waagsböe, Östersund.
dels för sina lodräta af vattnet ursvarfvade
klippor, dels för en genom vågornas nötning
i klippan urhålkad sandstensgrotta,
den s. k. »Drömmarnas grotta», i hvilken
man kan klänga in genom en öppning. Vid
lågt vattenstånd kan man gå torrskodd därinne,
men vid högt rusar vattnet in där med
stor våldsamhet.
Enaforsholms läge är synnerligen vackert
och idylliskt, där det ligger nere i dalen, inramadt
inom skogklädda höjder och med Enaälfvens
hufvudarm på den ena sidan, nedanför
forsen bildande en liten sjölik utvidgning. En
mindre gren utaf älfven har förbi sågverket banat
sig väg mellan trånga klippor och, bildande
små forsar, ursvarfvat en del små jättegrytor
i bottnen, som här i trakten nästan utan undantag
utgöres af skiffer. Fortsättande uti en
högst romantisk natur, förenar den sig inom
kort med hufvudarmen. Enaforsholm är således
omflutet af vatten, däraf namnet. Som det
ligger nere i dalbottnen, rätt väl skyddadt för
fjällvindarna, är vegetationen där synnerligen
yppig och frodig. Ett stycke söder därom beskrifver
älfven en ungefär halfcirkelformig,
stor båge. Södra stranden midtför denna båge
eller älfkrök utgöres på en lång sträcka af en
mörk, brant, skogbeväxt sluttning, som med
sin utomordentligt frodiga grönska och rika
växtlighet här fyller sinnet med tjusning och
gör just detta parti af älfven så särskildt tilltalande
och storslaget, ja, onekligen det vackraste
partiet af hela Enaälfven i dess nedre lopp.
En gångstig med sittplatser här och där leder
rundt hela denna förtjusande älfkrök.
Ofvanför det nämnda sågverket på en
skogbeväxt höjd är en utsiktspaviljong uppförd,
till hvilken en väg spiralformigt slingrar
sig uppför höjden. Därifrån har man en hänförande
utsikt öfver älfven, fjällen och i djupet
nedanför öfver Enaforsholm. Glöm ej att
titta ned öfver bråddjupet strax till vänster! En
stilla, klar sommarkväll här, då solen sänker
sig, med violetta färgskiftningar i oupphörligt
272 a.w. bergsten
Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb 272 2012-09-25 17:32:50

enafors i jämtland
Vy af en vik af Enaälfven. I bakgrunden Snasahögarna. foto af C.O. Magnusson, Östersund.
View of a creek of the Enaälven river, with Snasahögarna in the background. photo: C.O. Magnusson, Östersund.
växlande färgspel på Snasahögarna och Bunnerfjällen,
förgäter man säkerligen aldrig.
Genom en förtjusande däld med riktig
»Sörmlandsnatur» kommer man ned till
älfven vid den breda, inskjutande vik, där det
nedlagda sågverkets dykdalber äro nedpålade,
minnen från den tid, då på älfven rådde lif
och rörelse. Därom erinra äfven flera i älfven
strax ofvanför uppförda stenkistor.
Här i närheten utmynnar den från turisthotellet
ledande och med sittplatser här och
hvar försedda vägen ned till båtstället vid
älfven. 2
Österut ifrån Enafors kunna vi på en half
dag göra en intressant färd.
Man följer körvägen ledande till byn
Åsan. Inom kort (25 min.) fängslas uppmärksamheten
af tvenne på en sluttning
liggande lappkåtor, ur hvilka merendels rök
upphvirflar genom öppningen i taket. Af
nyfikenhet och intresse att studera lapparnas
hemlif bege vi oss upp till kåtorna, där
man finner lapparna sitta nedhukade kring
eldstaden i midten. De äro här bofasta,
men några renar hafva de ej. Sedan fortsätta
vi vår marsch och anlända efter 1 /2 timme
från Enafors till en banvaktstuga, ofvanför
hvilken en väldig grusås höjer sig, uppför
hvilken vi sträfva. Utsikten däruppifrån är
öfverväldigande storslagen och torde utgöra
en af glanspunkterna i de fjällpanoramor
trakten har att bjuda på. Ingen turist vid
Enafors underlåter heller att besöka denna
utsiktspunkt. Platsen kallas gemenligen
bara för »grustaget».
Man öfverskådar härifrån åt öster
Ånnsjöns väldiga vattenyta med större
och mindre öar, fjärdar och sund, ser hela
komplexen af snöfjäll kring denna sjö, således
Ottfjällen, Bunnerfjällen med åsar
och kammar, Täljstensberget, vidare i söder
Snasahögarna och västerut i Norge
Öifjeldet och Fongen m. fl. fjäll. Man ser
vidare Ånns järnvägsstation, Handölsbyn
a.w. bergsten 273
Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb 273 2012-09-25 17:32:50

carl a.e. lénström
med lappkapellet, vidare nedanom Snasahögarna
glittrande vatten såsom Ängtjärn,
Långtjärn och Updalstjärn, Enaälfvens blåa
band och hitom den, närmare åskådaren,
Åtjärn. Med ett ord – en rikedom på berg
och vatten och blånande horisont i öster
och väster.
Efter nedstigandet fortsätta vi med byn
Åsan såsom mål och passera förbi ytterligare
en lappkåta. Anlända till den långsträckta
byn (ungefär 3 /4 timme från Enafors) bege
vi oss upp på höjden till vänster till den
öfversta utsiktsbänken. Charmant utsikt
äfven härifrån: man ser en del af Ånnsjön,
vidare Bunnerfjällen och Snasahögarna
m. m., men därjämte – hvad man ej kunde
se från »grustaget» – Handölsforsen och
Åreskutan. Nu är turen slut och vi återvända
till Enafors.
Rakt framför turisthotellet och järnvägsstationen
utbreder sig i N. från V. till Ö. den
förut nämnda Högåsen, hvars öfversta del,
som når öfver trädgränsen, ej kan skönjas
nerifrån dalen. Utsikten från platån å
densamma, som är den högsta punkten vid
Enafors norr om Enaälfven och enligt af
kartografen, ingeniör C. S–g välvilligt lämnad
uppgift ligger 169 m. öfver turisthotellet,
d. v. s. vid pass 171 m. öfver stationen
eller 725 m. öfver h., är synnerligen intressant
och storslagen, ett värdigt motstycke
till den nyss beskrifna utsikten från »grustaget»,
som den dock vida öfverträffar.
Hög åsen är långsträckt, och vid uppstigandet
styra vi kurs på en till hälften raserad
lada, den s. k. »Högåsvallen» (fordom en
fäbodvall), som kan skönjas högt uppe på
åsen vid kanten af trädgränsen. 3 Redan här
har man en öfverväldigande utsikt, men vi
fortsätta vidare öfver den nakna, myriga
fjällplatån upp mot den högsta punkten.
Man häpnar öfver den storslagna utsikten
man här har åt alla håll. Uppstigandet har
kräft ungefär 1 1 /2 timme och har bjudit på
ständigt sig vidgande vyer, under det att
husen i dalen kring stationen blifvit så små,
så små. Där man nu står, ser man intet af
Enafors, och man känner sig nu så ensam,
så obetydlig inför allt detta naturens ödsliga,
men storslagna majestät.
Det förnämsta af hvad man här
öfverskådar må omnämnas. Man ser, vändande
sig i en båge rundt, Åreskutan, vidare
blånande vidder och fjällsträckningar
i norra Jämtland såsom fjäll V. om Kallsjön,
Middagsfjället, Kälahögarna i Norge;
den snedt öfver liggande Skurdalshöjden,
på hvilken Storli-turisterna med kikare eller
starkare tub ta sig ut som rörliga svarta
prickar eller flugor, vidare Fonnfjeldet 4
vid Meraker i Norge med sin mellan de
båda topparna utsträckta, sadelformiga,
oerhördt mäktiga snödrifva, som aldrig
smälter ned, och för öfrigt synas här alla
förut uppräknade fjäll man kan se ifrån
Enafors och »grustaget»; vidare de båda
med hvarandra medelst det s. k. Rensjönäset
sammanhängande Rensjöarna, vid hvilkas
nordände man urskiljer frih. Dicksons
storartade jaktvilla Rensjösätern, vidare
Visjön och, om man gör helt om, Ånnsjöns
stora vattenspegel med öar och sund
m. m., m. m.
I stället för att nu direkt återvända till
Enafors samma väg man kommit, kan man
utsträcka turen litet längre och gå nedför
sluttningen på den norra sidan af Högåsen
till nedre Rensjöns strand, följa den åt vänster
till Dicksonska båthusen och därifrån
på väg, som till och med kan köras, förbi
Fridhem återvända hem.
En intressant tur kan man göra till en
storslagen fors i Enaälfven vid pass 2 km.
västerut. För att komma dit kan man antingen
följa den nyss omnämnda Fridhemsvägen
och slutligen ta af neråt mot forsens
dån genom skogs- och sumpmarker eller
också följa älfstranden uppför, som erbjuder
växlande scenerier. Vid framkomsten
förvånas man öfver de väldiga klippstalpen,
öfver hvilka forsen, särskildt vid högt
vattenstånd, skummande kastar sig utför.
274 a.w. bergsten
Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb 274 2012-09-25 17:32:50

enafors i jämtland
Den har på en längre sträcka brutit sig igenom
klipporna, och en promenad utefter
den är synnerligen lönande. Halfvägs klifva
vi upp på en i forsen utskjutande klippa
och kunna därifrån taga en öfverblick öfver
större delen af det fängslande panoramat.
Har man sina vägar längre västerut åt
Storlihållet, kan man äfven få njuta af ett
vackert fjällpanorama. Man följer Fridhemsvägen
6 km. till Visjöåns järnvägsbro,
som öfvergås (»materialvägens» bro är
nämligen borta!), och ett stycke längre bort
ligger Visjöns anhaltstation, ofvanför hvilken
grosshandlar Kempes jaktvilla är belägen.
5 Vi befinna oss nu halfvägs till Storlien
och styra kurs upp på höjden ofvanom det
nedlagda fjällmejeriet och äro snart öfver
trädgränsen uppe på Visjövalen. Från platån
hafva vi en härlig utsikt åt alla håll
och vi kunna härifrån se Storliens station.
Jag vill emellertid ej trötta läsaren med att
uppräkna allt man kan se härifrån.
Ännu återstår en präktig, ytterst
lätt utförbar tur alldeles i närheten af
järnvägsstationen, men den måste göras
på själfva – järnvägen. Därför är skäl att
genom stationsinspektoren beställa en s. k.
gångbiljett (pris 2 kr.), som berättigar till
beträdande af banan. Förhållandet är nämligen
det, att banan höjer sig åt Storlihållet
med stark stigning under de 2 första km. så
betydligt öfver den nedanför liggande Enaforsdalen,
att när man passerat den sträckan
och vänder åter, har man den på en höjd
liggande utsiktspaviljongen djupt nedanför
sig och Ånnsjöns vattenspegel vid horisonten
med alla blånande fjällen däromkring
synnerligen präktigt framträdande. 6
Om vi nu efter alla dessa utflykter till lands
draga oss ner till älfven, skola vi på densamma
göra en högeligen intressant och lönande
tur. Vi ro nu uppför älfven förbi dykdalberna
och stenkistorna och styra kurs in i den
förtjusande älfkröken, om hvilken ofvan är taladt.
Ju längre vi komma uppför kröken, desto
vackrare blir det och vackrast i mitt tycke just
när vi svänga om själfva den stora kröken.
Stränderna, särskildt den södra med sin allt
Parti af Enaälfven nedanför Enaforsholm. foto af A.E. Waagsböe, Östersund.
Stretch of the Enaälven river downstream of Enaforsholm. photo: A.E. Waagsböe, Östersund.
a.w. bergsten 275
Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb 275 2012-09-25 17:32:50

carl a.e. lénström
Parti av Ingelån (»Silfverslöjan» eller »Silfverfallet») på Snasahögarna. foto af A.E. Waagsböe, Östersund.
Stretch of the Ingelån river (“Silverslöjan”/silver veil or “Silverfallet”/silver falls) on Snasahögarna.
photo: A.E. Waagsböe, Östersund.
276 a.w. bergsten
Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb 276 2012-09-25 17:32:50

enafors i jämtland
brantare och i rik grönska inbäddade sluttning,
äro helt enkelt förtjusande. Vid den södra,
branta älfbrinken rinner vattnet med ett
porlande ljud, som förnimmes ut på älfven,
fram ur foten af sluttningen. Vi läska oss med
detta idealiskt rena och härliga vatten, men
dricka det med stor försiktighet, ty dess temperatur
är endast ungefär + 4º C. 7
Strax nedanför detta källsprång påträffa
vi i den grusiga, med småsten betäckta
stranden ett annat källsprång, som här utgöres
af ganska starkt järnvatten (således
en hälsokälla). Om platsen för denna järnkälla
lär nog ingen gärna kunna ta miste,
ty nedanför källan ända ut i vattenbrynet
öfvertäcker ett lager af utfälld gul järnockra
stranden. 8
Sedan vi läskat våra törstiga strupar,
fortsätta vi vår rodd uppför älfven, till dess
vi göra en sista sväng rundt den sig buktande
stranden, då med ens synfältet vidgar
sig och vi finna framför oss en hänförande
tafla. Öfver den nu sjölika utvidgningen af
älfven se vi rakt framför oss Enaforsens hvitskummande
massa, till höger Enaforsholm,
på höjden därbortom den romantiskt belägna
utsiktspaviljongen och längst bort i
bakgrunden den högt liggande Högåsen.
Vi ro upp till de strida hvirflarna nedanför
forsen midtför Enaforsholm och hafva
därmed afslutat vår roddtur uppför älfven.
Vi anträda sedan återfärden nedför
älfven, och om vi ej ha brådtom, kunna vi
dra in årorna och öfverlämna oss åt stilla
drömmerier, medan båten af sig själf sakta
glider utför förbi de sköna stränderna och
under det att det onekligen skönaste panoramat
i hela Enaälfvens lopp här upprullar
sig för ens blickar. «Enaälfven rinner fridfull
och drömmande genom ett skuggigt,
nordiskt landskap med djup och vemodig
resonans.»
Vi hafva ännu en högligen intressant älftur
att göra, oberäknadt Handölsturen, som är för
väl känd genom Resehandboken och därför
förbigås. I motsats mot den föregående turen
uppför älfven ro vi nu utför densamma, tills
vi komma till mynningen af den genom Resehandboken
för alla «Snasa»bestigare så väl
kända Ingelån, denna å, som man dagligen
ser ifrån Enafors såsom en hvit silfverstrimma
eller ett snöband, bildande fors på fors, störta
sig utför »Snasen». Vi ro in i densamma;
genom myrmarker i delvis djupt urgräfd bädd
slingrar den sig i otaliga bukter upp mot «Snasen».
Stränderna äro beväxta med hufvudsakligen
gråviden, lågväxta, med i hvarandra
intrasslade, knotiga, vresiga grenar. Ån slingrar
sig i ormlika bukter, som aldrig vilja taga
något slut. Än har man «Snasen» midt framför
sig, än på den högra sidan, än på den vänstra
och än nästan på ryggen. Efter att så ha rott
vid pass 1 km. i detta virrvarr af slingringar,
Parti av Ingelån nedanför »Silfverfallet». foto af A.E.
Waagsböe, Östersund.
Stretch of the Ingelån river downstream of “Silverfallet”.
photo: A.E. Waagsböe, Östersund.
a.w. bergsten 277
Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb 277 2012-09-25 17:32:50

carl a.e. lénström
lägga vi i land. Dånet af forsar bevingar våra
steg och vi äro snart framme vid dem. De äro,
om än ej alls storartade, dock vackra att se, där
de kasta sig utför klippor i den omgifvande
barrskogen.
Under roddturer på älfven med dess tillflöden
upplifvas den ensliga stillheten och tystnaden
af en del fåglars skri, såsom gluttsnäppans
ljudliga, gälla klivi eller lju-du, drillsnäppans
drillande toner och ändernas snattrande
o. s. v.
Efter att i ofvanstående framställning härmed
ha påpekat det förnämsta, som Enafors har
att bjuda på i fråga om naturskönheter m. m.,
kan det ej skada att i all korthet, liksom mera
i förbigående, äfven lämna några botaniska
meddelanden rörande nämnda trakt, till
tjänst för de botanister, som möjligen skulle
vilja slå sig ner där.
Om Enafors alpina läge kan botanisten
göra sig en föreställning, då han hör, att Azalea
procumbens, Salix herbacea och reticulata
m. fl. fjällväxter växa inom järnvägsstationens
inhägnade område. I närmaste trakten påträffas
en del vanligare fjällväxter. På älfvens
stränder växa här och där massor af ståtlig
Astragalus oroboides. På en frodig strandbrink
midt emot den ofvan omnämnda järnkällan
växer Botrychium boreale. På sluttningen af
Högåsen är Pedieularis oederi ytterst ymnig.
Egendomligt är att litet hvarstädes, hvar man
går på skogsvägarna omkring Enafors (t. ex.
järnvägens gamla »materialväg»), trampar
man på vägkanterna på massor af Salix herbacea,
som just på sådana platser där i trakten
synes trifvas alldeles förträffligt. På Täljstensberget,
som man ser ifrån Enafors, växer
den sällsynta Carex pedata, vidare Chamorchis
alpina m. fl. Som södra sidan af Åreskutan
ofvan Åre station nu är så godt som renskrapad
från fjällväxter, kunde det kanske ej vara
så dumt att äfven botanisera på Snasahögarna
med Enafors som utgångspunkt. »Snasen» är
nämligen, såsom svårtillgängligare än »Skutan»,
ej så plundrad på växter, som den är.
Vill man ifrån Enafors göra en botanisk
tur till Storlien, kan man på kvällen vara
tillbaka. Man har då hunnit göra en tur
upp på Skurdalshöjden för att insamla en
sådan raritet som Koenigia islandica och på
Skurdalsbergen den af turisterna så eftersökta
ståtliga »fjällbruden» (Saxfraga cotyledon)
– åtminstone såg jag den där för några
år sedan med sina svajande hvita plymer
Vy af Enaälfven. foto af J. Smedberg.
View of Enaälven river. photo: J. Smedberg.
278 a.w. bergsten
Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb 278 2012-09-25 17:32:50

enafors i jämtland
hänga uti präktiga ex. utefter klippväggarna,
men sannolikt är, att den nu är nästan
utrotad där (barnungarna vid Storlien
bjuda ju ut den för t. o. m. 25 öre pr ex.!).
Turen till Täljstensberget medhinner man
äfven godt på dagen.
De enda matnyttiga fiskar, som finnas
vid Enafors, äro laxöring och röding. Därjämte
finnes den lilla obetydliga elritsan, af
befolkningen kallad »blindsill», som i stora
stim stryker utefter stränderna och hvars
hufvudsakliga roll väl torde vara att tjäna
till föda åt de båda andra arterna. Inalles
finnas där således endast 3 arter fiskar, ett
förvånande litet artantal.
Fisket i Enaälfven, åtminstone mellan
Enafors och Handöl, är skäligen dåligt. Fisket
med konstgjord fluga är rent ut sagdt
– miserabelt. Bäst lyckas det under alla
förhållanden att fiska med den af sportfiskarena
så föraktade – metmasken. Fiskar
man med drag, är lämpligast att begagna
s. k. skeddrag; mindre bra äro konstgjorda
fiskar. Goda fiskvatten finnas på fjällmyren
mellan Enafors och »Snasen», såsom öfre
delarna af Brattforsbäcken och Ingelån
(ofvan skogsforsarna); vidare Visjöån och
Husån mellan nedre Rensjön och Visjön.
Såsom bekant finnes vid Enafors såsom
logis för sommargästande turister det sedan
gammalt kända Enaforsholm, men
därjämte uppfördes 1899 turisthotellet i
närheten af stationen. Det är i alla afseenden
utmärkt, med trefliga rum och ljus,
luftig matsal och förträfflig restauration.
Ett särskildt agremang, som merendels
hvarje sommar en och annan gång erbjudes
ifrån turisthotellets verandor, är att man
därifrån kan få se flockar af renar, ibland
uppgående till något femtiotal eller mera,
löpa öfver och uppehålla sig på de stora
snödrifvorna på »Snasen».
Utom på båda nyss omnämnda ställen
kan logis äfven erhållas på järnvägsstationen
och i närheten hos handlanden Ivar
Jonsson. Priset för logis och vivre är vid
Enafors jämförelsevis billigt, helinackordering
kr. 3,50 pr dag.
Hvilken rikedom på barrskog med ren,
balsamiskt mättad fjälluft och hvilken rik
omväxling på skogspromenader ges det ej
vid det högt öfver hafvet liggande Enafors!
Hvilka fjällpanoramor på olika punkter,
t.ex. från den högt liggande Högåsplatån
och från »grustaget», att nu ej förglömma
utsikten från de jämförelsevis närbelägna
Snasahögarnas och Täljstensbergets toppar
m. m., m. m.! Hvilka härliga, intressanta
båtturer och hvilka storslagna forsar,
t. ex. Enaälfvens ofvan beskrifna äfvensom
Handölsforsarna! Tänk slutligen, hvilket
utmärkt tillfälle att få se lappkåtor och studera
lapparnas hemlif äfvensom att få bevista
den årliga lappmässan i Handöl!
Början och slutet på sommaren pläga
merendels vara vackrast däruppe och turisterna
kunna gärna börja anlända redan
vid midsommartiden. De göra oklokt i att
dröja ända in i juli, ty då ha ofta nog redan
ett par veckor varit soliga och vackra däruppe
alltsedan sommarsolståndet.
Noter
1 Se ävfen förs.-pl. 3.
2 En förtjusande utsiktspunkt i närheten af
denna väg är »Solbacken», ordningställd aug.
1902.
3 Den under åratal påtänkta turistvägen upp för
Högåsen har sommaren 1902 blivit fullbordad.
4 Fonnfjeldet har förmodligen erhållit sitt namn
af den väldiga snödrifvan mellan topparne
(»fonn» [jfr det jämtska »fanna» i t. ex. »täljbilfanna»!]
eller »snefonn» på norska = snödrifva).
5 Endast under jakttiden i aug. bruka bantågen
stanna vid denna anhalt, så länge »jaktherrarne»
uppehålla sig där.
6 Turen bör helst göras på aftonen för den fördelaktigaste
belysningens skull.
7 Temperaturen har flera år å rad undersökts och
befunnits vara konstant.
8 Vid högt vattenstånd i älfven är järnkällan öfversvämmad.
a.w. bergsten 279
Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb 279 2012-09-25 17:32:50