Alexander Wilhelm Bergsten och hans värld

nils edling
Rössjöholm vid Hallandsåsens sydsluttning i Tåssjö socken. Godset, som fick sin nuvarande
form under 1700-talet, imponerade på många besökare. Linné beskrev lyriskt egendomen i sin
Skånska resa och drygt 100 år senare skrev Gustaf Ljunggren i Skånska herrgårdar (1863):
”Den är ett av dessa ställen, som vår längtan avmålar för oss uti ögonblick, då världen kännes
tyngre, människan mindre och livet haltlösare än vanligt.” Till Rössjöholm, som ägde ett stort
antal arrendegårdar och helt dominerade hemsocknen, kom makarna Ingeborg Lundcrantz
och Carl Ernst Netzler med hennes tre söner hösten 1858. De stannade där i två år. Året före
deras ankomst hade godset fått nya ägare i den danska adelsfamiljen Rosenörn-Lehn, än i
dag godsets ägare.
Förlagan till denna gravyr gjordes år 1817 av fältmätaren och kartografen Ulrik Thersner
(1779–1828) för hans verk Fordna och närvarande Sverige där den också publicerades.
Gravyren är fyra år yngre och utförd av hans medhjälpare Karl Fredrik Akrell (1779–1868),
ledamot av Kungl. Lantbruksakademien från 1812 och ordförande i dess statistiska avdelning
1813–55.
Rössjöholm, on the south slope of the Hallandsåsen ridge in the parish of Tåssjö. Many visitors
were impressed by this estate, which in its present form dates from the 18th century.
Linnaeus penned a lyrical description of it in his Skånska resa (“Skåne journey”), and just
over a hundred years later, Gustaf Ljunggren, in his Skånska herrgårdar (“Manor houses of
Skåne”, 1863), wrote: ”It is one of those places which our wistfulness depicts to us at moments
when the world feels more burdensome, mankind smaller and life more empty of content than
usual.” Rössjöholm had a large number of leasehold farms and dominated its home parish
completely. Ingeborg Lundcrantz and her husband Carl Ernst Netzler came, with her three
sons, to live there in the autumn of 1858. They stayed for two years. One year before they arrived,
the estate had acquired a new owner in the Danish aristocratic family of Rosenörn-Lehn,
and it has remained in their hands to this day.
The drawing for this engraving was made in 1817 by field surveyor and cartographer Ulrik
Thersner (1779–1828) for his Fordna och närvarande Sverige, in which it was published. The
engraving is four years younger and was executed by his assistant Karl Fredrik Akrell (1779–
1868), who was elected to membership of the Royal Academy of Agriculture and Forestry in
1812 and was chairman of its statistical department between 1813 and 1855.
6 a.w. bergsten