Alexander Wilhelm Bergsten och hans värld

alexander wilhelm bergsten och hans värld
ningen upptar nästan lika stora skulder, bl.a.
obetalda hushyror. En förklaring som ligger
nära till hands är att Netzler förslösade hennes
tillgångar, men det finns få konkreta belägg för
detta förutom de många adresserna. Ytterligare
en sak lades Netzler till last: år 1891 födde hans
hushållerska en son som Netzler bar till dopet.
Huruvida den 75-årige Netzler verkligen var
gossens far är emellertid inte säkerställt. Uppgiften
om köpeskillingen 1857 och Netzlers karaktär
i brev fr. A. Malmberg t. C. Malmström
27/7 och 26/8 1955, ”Malmströms anteckningar”,
(vol. F VIc:2), KSLAA; bouppteckningar
[bou] 7/7 1857 (Bergsten), Norra Åsbo hd. (vol.
FIIa:65); bou 21/6 1877 (Lundcrantz), S. Åsbo
hd., LLA.
13 Allmänt om rotfastheten i ett historiskt perspektiv
Perlestam 1998; om migrationen, se
t.ex. Utterström 1957, D. 1, s. 718–781; Eriksson
& Rogers 1978, del 3; Dribe 2003. Familjen
Bergsten flyttade från Gråmanstorp till Vedby
1856 och från Vedby till Helsingborg 1857.
14 Utflyttningslängder 1860–1871, Helsingborgs
stads- och landsförsamling (vol. B:7), LLA;
Ulfsparre 1992a, s. 16–18, 26–29. Siffran exkluderar
emigranter.
15 Om migrationen till Danmark, se Willerslev
1983.
16 Tinkarp nr 1, hfl 1851–1856, Helsingborgs landsförsamling
(vol. AI:11), LLA.
17 Netzler 1985 (1928), s. 7–23 återger familjehistorien.
18 Flyttningslängder [fl] 1838–1861, hfl 1856–1859,
1859–1861, Tåssjö socken (vol. B:3, AI:10–11),
LLA. Malmström 1955, s. 329 anger felaktigt
Össjö socken.
19 Uppgifter om godset från den statistiska handboken
Lexikon öfver Sverige 1864, s. 577–578.
20 Strömme 1970, s. 115.
21 Avsnittet om järnvägen bygger där inte annat
anges på Lövgren 1992, s. 209–228.
22 Johansson 1992, s. 15–39; allmänt om Skånes
allmänna järnvägshistoria, Sandin 1989–90.
23 Netzler 1985 (1928), s. 235, 237.
24 Ankarlöf 3, hfl 1864–1869, 1870–1875, Vedby
socken (vol. AI:10–11), Sönnarslöf 3, hfl 1867–
1875, Västra Sönnarslövs socken (vol. AI:10),
LLA.
25 Kvidinge 1992, s. 3–8, 22–27.
26 Qvidinge 1, hfl 1866–1874, Kärreberga 1, hfl
1885–1894, Qvidinge 15, hfl 1885–1894, Kvidinge
socken (vol. AI:12, 16–17), LLA. Längderna
från Kvidinge anger att de flyttade in från Vedby
1872, inte från V Sönnarslöv 1874. Bouppteckningen
efter I. Lundcrantz antyder inget
om fast egendom, bou 21/6 1877, Södra Åsbo
härad (vol. FIIa:48), LLA.
27 Det som sägs om bröderna Bergstens skolgång
bygger på de tryckta skolkatalogerna 1864–1871.
28 Netzler 1985 (1928), s. 268–271. Netzler, född
1851, gick ett par klasser över bröderna Bergsten.
29 Florin & Johansson 1993, s. 205, 207. Florin
& Johansson anger att endast en fjärdedel av
pojkarna i 1800-talets läroverk fullföljde sina
studier fram till studentexamen.
30 Ankarlöf 3, hfl 1864–1869, 1870–1875, Vedby,
LLA.
31 Inflyttade 1871, fl 1862–1873, Höganäs (vol.
B:2), LLA.
32 Mueller 1897, s. 95, 103–105; Hardenby 1987;
L’Estrade 2002, s. 160–161, 165; ”Höganäs”,
Nordisk Familjebok D. 7 (1. uppl. 1884), sp.
322–324, se http://runeberg.org/nfag/0167.html
och 0168.html.
33 Utflyttade 1872, fl 1862–1873, Höganäs, LLA ;
Ulfsparre 1992b, s. 395; L’Estrade 2002, s. 166.
34 ”Apoteksprivilegium”, Nordisk Familjebok D. 1
(1. uppl. 1876), sp. 914–915, se http://runeberg.
org/nfaa/0913.html och 0914.html.
35 Svensk farmacevtisk matrikel 1887, s. 31; en
koncis beskrivning av yrkets utbildningsvillkor
ges i artikeln ”apotekare” Nordisk Familjebok
D. 1 (1. uppl. 1876), sp. 914, se http://runeberg.
org/nfaa/0913.html.
36 Kärnan 23, hfl 1869–1874, Helsingborg (vol. 1),
LLA.
37 Jansson 1982, s. 55–57, 97–99.
38 Båda pjäserna var översättningar: Don Jönsson,
egentligen betitlad ”Herr Jönssons äfventyr
i Spanien”, var tysk och författad av Gustav
Adolf Räder, ”En natt i Falkenberg” var ett
franskt stycke som H.C. Andersen bearbetat
och introducerat i Norden.
39 Netzler 1985 (1928), s. 481. Bergsten nämns endast
denna enda gång i samband med teatern
i Netzlers omfångsrika och detaljerade minnen
från 1850-talet till 1881; cit. Öresunds-Posten
18/11 1875. Familjen Trögelin eller lustresan från
Skåne var ett populärt folklustspel från 1870 av
Frans Hodell (1840–1890), redaktör för skämttidningen
Söndagsnisse.
40 Bou 21/6 1877, Södra Åsbo, LLA.
41 Hfl Vedby 1870–1875, LLA; R. Bergstens nekrolog
i Sydsvenska Dagbladet 4/4 1932.
a.w. bergsten 49