Alexander Wilhelm Bergsten och hans värld

alexander wilhelm bergsten och hans värld
sin fastighet. De senaste utdelade belöningarna,
fem till jordbruksföretagare och fyra till
skogsbrukare år 2010, uppvisar samma breda
spektrum: ett par yngre grisproducenter som
visar andra att det trots tuffa förutsättningar
går att driva lantbruk, mjölkproducenter i Kalmar
län som utöver den agrara produktionen
har ett lönsamt bussföretag, framgångsrika
potatisodlare i Västergötland, en lantbrukare
med mångårigt föreningsengagemang, två
bröder i Medelpad med god djurvård och ett
progressivt miljötänkande som fungerar som
inspiratörer och föregångsmän i bygden, makar
med uthållig virkesproduktion och dokumenterat
intresse för miljövård och biologisk
mångfald och ett familjeföretag med verksamhet
inom skogsvård, fiske, gårdsbutik, tillsyn
och skötsel av naturreservat och småskalig
produktion med gamla svenska lantraser. Det
mönstret bröts inte med belöningarna 2011
som gick till fyra jordbrukare och två skogliga
företagare, och i motiveringarna återkommer
specialisering och diversifiering som genomtänkta
strategier, entreprenörskap, naturvård
och hållbar utveckling i olika kombinationer.
Trenden är tydlig: framgångsrikt företagande
har i motiveringarna företräde framför långsiktigt
och träget slit på egna marker.
De många forskningsanslagen
Stipendierna för studieresor utomlands och
bidragen till lantbruksvetenskaplig forskning
och upplysningsverksamhet inom jordbruk
och skogsbruk har alltid utgjort en tung post
i anslagsgivningen från Bergstens donation. 150
Det rör sig om flera olika slags bidrag till materialanskaffning,
tryckkostnader och smärre
projekt inom alla upptänkliga områden. Akademiens
forskningsanslagsnämnd bereder ansökningarna
och beslut fattas av akademikollegiet
som utgör styrelse för stiftelsen. Under
de första decennierna tillämpades en ordning
med särskilda sakkunniga som bedömde ansökningarna
åt den förvaltande förvaltningskommittén.
De första forskningsanslagen beviljades
redan 1939. Fem projekt delade på 12.100 kr
och som brukligt var vid denna tid fungerade
de olika avdelningarna som huvudmän. Formellt
var det med andra ord en viss avdelning
inom akademien som erhöll medel för att en
särskilt angiven person skulle kunna utföra
en specificerad forskningsuppgift. I praktiken
disponerades anslagen av de enskilda forskare
som ansökt om bidrag. Bland mottagarna 1939
märks botanisten Hans Burström (1906–1987,
ledamot 1946), vid denna tid docent vid Lantbrukshögskolan
för att senare bli professor vid
Lunds universitet, som studerade nitratassimilation
hos växter och professorn i allmän
jordbrukslära 1934–63 Gunnar Torstensson
(1895–1997, ledamot 1944) som studerade frostens
inverkan på jordlerans struktur (1.600
kr respektive 1.500 kr). Genom åren har ett
stort antal anslag av den här typen utdelats,
avsedda att täcka vissa specificerade kostnader
såsom fältundersökningar, provtagningar och
dylikt. Vissa forskare, i regel var de verksamma
vid Lantbrukshögskolan, mottog närmast
årliga bidrag och med åren steg beloppen. År
1968 delade elva projekt på sammanlagt 62.000
kr från fondens avkastning och de tre största
mottagarna var alla professorer vid Ultuna.
Den stora förändringen, föranledd av ett
kraftigt ökat söktryck och allt högre begärda
belopp i ansökningarna, kom omkring 1980.
Akademien började då prioritera utlandsresor,
t.ex. för deltagande i internationella kongresser
och konferenser, och pilotprojekt medan
de gamla fleråriga anslagen avskaffades. Målgruppen
försköts samtidigt från etablerade
forskare, inte sällan akademiens ledamöter,
till doktorander och yngre forskare. Initiering
av forskning och rekrytering av nya forskare
har, utöver stödet till internationaliseringen,
blivit alltmer centrala anslagsområden för stiftelserna.
Vid utdelningen år 2000 avsåg 20 av
de 26 beviljade ansökningarna utlandsstudier,
konferensdeltagande och liknande aktiviteter.
Mottagarna delade på sammanlagt 528.000 kr
och under de följande åren utdelades motsvarande
belopp. Vid utdelningen, 2004, rörde
a.w. bergsten 45