Alexander Wilhelm Bergsten och hans vÃ¤rld

More documents

Recommendations

Info

nils edling Så här såg Enaforsholm ut före Bergstens ankomst. Detta vykort, en vy mot söder av en okänd fotograf, ger en god bild av hur miljön såg ut på 1880- eller 1890-talet. Stora huset, med Storsnasen i bakgrunden, saknar sin övervåning. Till höger syns härbret med tre våningar och sadeltak. Det är före ombyggnaden till flygel, då Bergsten gav huset två våningar och ett brutet tak. Till höger om härbret skymtar sommarstugan fram, vilket senare blev Bergstens ateljé. Längst till höger i bild syns stallets ena gavel. foto: Vykort i A.W. Bergstens samling av fotografier, KSLA. This is what Enaforsholm looked like before Bergsten arrived there. This postcard, a southward view taken by an unknown photographer, conveys a good picture of the surroundings in the 1880s or 1890s. The Big House, with Storsnasen in the background, has yet to acquire its upper storey. To the right we see the three-storey outbuilding with its hipped roof, and to the right of that we glimpse the summer cottage which later became Bergsten’s studio. One end wall of the stables can be seen on the far right. photo: postcard in A.W. Bergsten’s photograph collection, KSLA. Västjämtland, blev den andra. Bergsten köpte gården hösten 1908 för 16.000 kr av Enafors Aktiebolag, en firma inriktad på handel med trävaror. 107 Förvärvet, faktiskt den första egendom Bergsten ägde, bör ses som ännu en bidragande förklaring till försäljningen av firman ett år senare. Det går också att se förvärvet som ett utslag av längtan till landet, ett exempel på borgerlighetens begär efter natur och vildmark. Det var inte ovanligt att förmögna grosshandlare och fabrikörer köpte lantegendomar. Tvärtom var det snarast ett invant beteende, en form av investering som utvecklats sedan 1700-talet och som följde normerna för ett gott borgerligt liv. 108 Stora herrgårdslika egendomar kunde å ena sidan ge gott ekonomiskt utbyte och å den andra sidan kunde de fungera som ståndsmässiga sommarnöjen. Med tiden blev de rekreativa inslagen viktigare och helst skulle glasverandorna då ligga på lagom ångbåtsavstånd från staden. 109 Grosshandlare Bergsten hade helt 30 a.w. bergsten
alexander wilhelm bergsten och hans värld Bergsten i sin nya vagn, en ensitsig karriol, framför mangårdsbyggnaden på Enaforsholm. Här syns resultatet av byggmästare Bergstens ombyggnad, påbörjad redan 1909. Bredvid vagnen står husses kära ulmerdogg Roy, en tysk grand danois. Hundarna var viktiga för Bergsten och ett antal settrar, fågelhundar, gråhundar och grand danois syns på hans fotografier. Av fotografierna att döma var hundarna de viktigaste kamraterna, eller de näst viktigaste efter fröken Lindström, på Enaforsholm. Man kan också notera att dörrarna har fått en annan färgsättning. De är ljusa med en mörkare ram runt speglarna. Före Bergstens tid var de mörka med ljusa speglar. foto: Odaterat fotografi av AWB nr E 275, KSLA. Bergsten in his new carriage, a single-seater cariole, in front of the Enaforsholm corps de logis. Here we see the outcome of builder Bergsten’s rebuild, which had begun already in 1909. Standing next to the cariole is the master’s beloved Ulmer dog Roy, a German Great Dane. Dogs meant a lot to Bergsten, and a number of setters, gundogs, greyhounds and Great Danes are included in his photographs. Judging from the pictures, the dogs were his boon companions at Enaforsholm, second at most to Miss Lindström. It will also be noticed that the doors have changed colour. They are brightly coloured now, with darker stiles and rails surrounding the panels. Before Bergsten’s time they were dark with bright panels. photo: undated photograph by AWB, No. E 275, KSLA. andra preferenser och i hans fall styrde omsorgen om hälsan. Det var den som förde honom till Jämtland. A.W. Bergsten kom till fjällvärlden som ”luftgäst”. Så kallades de välbeställda män och kvinnor som ordinerades att vistas i den hälsosamma och stärkande fjälluften. Vila, vandringar och god mat löd receptet för gästerna och kurorter som Davos och S:t Moritz i Schweiz fungerade som avlägsna förebilder när jämtländska fäbodar förvandlades till fjällhotell. Bergstens kur skrevs ut av den bekante läkaren Ernst Westerlund (1839–1924) som redan 1883 upptäckt sin kurort Storlien där han några år senare öppnade en sommarpraktik. 110 Bergsten, som uppenbarligen hade obestämda men påtagliga besvär, kom under flera somrar att rekreera sig på hotellet i Storlien. Han ”kände sig väl i den höga och rena luften samt fjällvärldens storhet”, vittnade senare hans närmaste Maria Lindström. 111 Här ligger även förklaringen till Bergstens intresse a.w. bergsten 31
Page 1 and 2: Alexander Wilhelm Bergsten och hans
Page 3 and 4: alexander wilhelm bergsten och hans
Page 29: alexander wilhelm bergsten och hans

Alexander Wilhelm Bergsten och hans vÃ¤rld

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?