27.03.2014 Views

Alexander Wilhelm Bergsten och hans värld

Alexander Wilhelm Bergsten och hans värld

Alexander Wilhelm Bergsten och hans värld

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

nils edling<br />

landet. Traditionellt hade handelshusen <strong>och</strong><br />

handelsagenterna även representerat svenska<br />

tillverkare gentemot inhemska <strong>och</strong> utländska<br />

kunder, men framför allt handlade det<br />

om import. Stockholm var en betydande<br />

handelsstad <strong>och</strong> alla inskeppade varor gick<br />

via grosshandeln. Göteborg <strong>och</strong> Stockholm<br />

hade ungefär lika stora andelar, 30–35 procent,<br />

av den kraftigt växande importen, men<br />

i huvudstaden dominerade importen kraftigt<br />

över exporten. 65 Hög specialisering <strong>och</strong> hård<br />

konkurrens präglade handeln, <strong>och</strong> många av<br />

aktörerna var relativt små. Grosshandlarna,<br />

populära måltavlor för skämttecknarnas <strong>och</strong><br />

författarnas giftigheter, hade hög status i kraft<br />

av sina ekonomiska resurser. De mäktigaste av<br />

dem satt i affärsbankernas styrelser <strong>och</strong> styrde<br />

i stadsfullmäktige, <strong>och</strong> deras anseende bidrog<br />

till titelns popularitet. ”Litet av glansen smittade<br />

väl av sig även på dem som hade små<br />

rörelser <strong>och</strong> som gärna kallade sig grosshandlare<br />

fast handelsagent egentligen hade varit<br />

en mer adekvat benämning”, framhåller en<br />

modern historik över Stockholms köpmän. 66<br />

Samhällspositionen bidrar således till att förklara<br />

deras goda numerära tillväxt, som var<br />

tre gånger högre än stadens allmänna befolkningsökning,<br />

från drygt 1 000 vid sekelskiftet<br />

till 1 300 grosshandlare år 1914.<br />

Affärer en gros utgjorde en expanderande<br />

<strong>och</strong> lukrativ verksamhet. Med den ekonomiska<br />

utvecklingen följde ökade inkomster<br />

för nya grupper som efterfrågade nya varor,<br />

<strong>och</strong> konfektion var uppenbarligen en sådan<br />

artikel. Mellan 1900 <strong>och</strong> 1914 fördubblades<br />

antalet barnklädesbutiker i Stockholm, herrekiperingarna<br />

ökade från 30 till 60 butiker<br />

medan sybehörsbutikerna steg från 70 till 80<br />

st. 67 Dessa detaljister, <strong>och</strong> hundratals till runt<br />

om i landet, behövde nya varor att sälja. Här<br />

kom leverantörerna, grosshandlarna, in i bilden,<br />

<strong>och</strong> det var via stockholmsfirmorna som<br />

varor från utländska, främst tyska, tillverkare<br />

<strong>och</strong> agenturer fördes in på den svenska marknaden.<br />

Firma <strong>Bergsten</strong> & Ernst tillhörde inte<br />

de största i manufaktur- <strong>och</strong> vitvarubranschen<br />

<strong>och</strong> inkluderas därför inte när den apostroferade<br />

historiken över affärslivet i huvudstaden<br />

presenterar textilhandeln <strong>och</strong> dess nio största<br />

aktörer. 68 Men det är alldeles uppenbart att<br />

herrar <strong>Bergsten</strong> <strong>och</strong> Ernst var framgångsrika,<br />

<strong>och</strong> framgången avbröts inte 1894 när <strong>Bergsten</strong><br />

blev ensam innehavare av firman. Hur uppgörelsen<br />

såg ut kompanjonerna emellan <strong>och</strong> varför<br />

den kom till stånd förblir dock obekant.<br />

Inget tyder på en konflikt mellan dem. I stället<br />

kan man notera att <strong>Bergsten</strong> inkluderade<br />

sin gamle kompanjon i sitt testamente från<br />

1922 <strong>och</strong> gav honom en årlig livränta 69 Klart<br />

är att det ensamma ägarskapet ökade såväl<br />

det egna ansvaret som möjligheterna till goda<br />

egna inkomster.<br />

Grosshandlarens viktigaste uppgift var att<br />

sälja till detaljisterna eller till andra firmor <strong>och</strong><br />

agenter. Sortimentet måste motsvara marknadens<br />

efterfrågan som ständigt ändrades med<br />

modets växlingar från år till år <strong>och</strong> efter årstiderna.<br />

70 Kunskap om kundernas preferenser<br />

<strong>och</strong> behov, om tillgängliga varor, leverantörer<br />

<strong>och</strong> priser <strong>och</strong> om konkurrenternas agerande<br />

utgjorde därmed förutsättningar för<br />

en framgångsrik verksamhet. John Josephson<br />

(1866–1940), en samtida grosshandlare i den<br />

ledande firman Bendix, Josephson & Co, har<br />

gett en ganska ingående beskrivning av de<br />

olika arbetsuppgifterna i sitt företag. Fastän<br />

det företaget var en betydligt större aktör än<br />

<strong>Bergsten</strong> & Ernst torde Josephsons skildring<br />

gälla även arbetet på <strong>Bergsten</strong>s kontor. Han<br />

berättar om de dagliga instruktionerna till säljarna<br />

om varornas skick, mode <strong>och</strong> priser <strong>och</strong><br />

om de än utförligare skriftliga instruktionerna<br />

han författade inför varje säsong. Som firmans<br />

chef bestämde han över inköpen, han skötte<br />

korrespondensen med säljarna som befann sig<br />

på resa, instruerade säljarna i Stockholm <strong>och</strong><br />

expedierade därtill vissa särskilt viktiga kunder.<br />

Grosshandlaren förde även firmans kassajournal<br />

<strong>och</strong> huvudbok, gjorde bokslut <strong>och</strong><br />

verkställde betalningar till leverantörer. Till<br />

arbetet hörde även umgänget med utländska<br />

handelsresanden, främst de tyska agenterna,<br />

18 a.w. bergsten

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!