Alexander Wilhelm Bergsten och hans värld

nils edling
ekonomi. Antalet arbetare i huvudstadens industri
steg från långt under 10 000 år 1870 till
35 000 fyrtio år senare. Stora verkstäder etablerades
som Bolinders och Separator på Kungsholmen,
Atlas vid Torsgatan och L.M. Ericsson
vid Tulegatan. Här fanns stora bryggerier och
en tobaksindustri, huvudsakligen förlagd till
Södermalm, som dominerade landet. 51 Stockholm
var också landets finansiella och kommersiella
centrum.
Från handelsbiträde till
grosshandlare
Bergsten bodde fem år på olika hotell. Förklaringen
till de olika tillfälliga adresserna är
enkel; han hade plats som handelsresande
hos Firma Lundgren & Nachmanson, adress
Stora Nygatan 27 i Gamla stan. Firman bedrev
grosshandel i manufaktur och vitvaror.
Manufaktur var den samlade benämningen
på en lång rad textilprodukter medan vitvaror
kunde beteckna både lakan, handdukar
och inte minst underkläder. De sistnämnda
– t.ex. nattlinnen, underklänningar, snörliv
och korsetter – kom att utgöra viktiga varor i
Bergstens affärsverksamhet. Det första året var
han handelsresande, sedan handelsbiträde i
tre år för att 1882 bli bokhållare. ”Vistas på resor
inom landet”, står det i mantalsuppgiften
från årsskiftet 1882–83 om handelsbokhållare
Bergsten, och som firmans resande representant
ägnade han sig åt att sälja tyger, spetsar,
garner, knappar och strumpor samt underkläder
till detaljister. 52
Det är oklart om han medvetet sökte sig
till textilbranschen, eller om det var affärsvärlden
i allmänhet som lockade och tillfälligheter
som styrde valet i detalj. Bergstens
drömmar och ambitioner förblir dolda för
eftervärlden. Det är möjligt att inspirationen
kom från hans äldre bror som gjort sin debut
i affärslivet på Kockums mekaniska verkstad i
Malmö medan han själv fortfarande gick på
apoteket. Sommaren 1879 anställdes Rudolf
Bergsten (1853–1932) som försäljare på Klippans
pappersbruk. Han blev handelsresande
och återvände alltså till hembygden med bostad
i Helsingborg. Under många år verkade
han i brukets tjänst, blev mycket framgångsrik
och titulerades grosshandlare. 53 De yngre bröderna
kom alltså att ha i väsentliga avseenden
parallella karriärer. Deras äldre bror Andrew
Bergsten, så översattes förnamnet, följde i
sina båda fäders fotspår och blev jordbrukare i
Minnesota. Han gifte sig med en kvinna från
det gamla landet och de fick åtminstone två
barn. 54
Hösten 1883 gav Överståthållareämbetet,
stadens länsstyrelse, handlande Bergsten
tillåtelse att bedriva agentur och kommissionsaffärer.
55 Efter fem år hos Lundgren &
Nachmanson blev han egen företagare med
handelsrörelse och startade Firma Bergsten
& Ernst med adressen Västerlånggatan 42, 1
trappa. Den långa lärotiden var karakteristisk
nästa sida: Stockholm hade många syateljéer.
Augusta Lundins vid Brunkebergstorg var en av de
största med 163 anställda några år in på 1900-talet.
Som den samtida bilden tydligt visar sysselsatte
konfektionsbranschen nästan enbart kvinnor och
här syns också produktionens hantverksmässiga
karaktär. Det förklarar även varför ”syfabrikerna”
kunde ligga kvar i stadskärnan. Lundins ateljé
hade en exklusiv kundkrets och försörjde societetens
kvinnor med fin konfektion. På bilden syns
tillskärerskor, sömmerskor och proverskor samt
springflickan med kartong i hand. foto: Okänd fotograf,
original i Stockholms stadsmuseum.
next page: Stockholm had many dressmaking ateliers.
Augusta Lundin’s in Brunkebergstorg was
one of the largest, with 163 employees until a few
years into the 20th century. As can be seen from
this contemporary picture, the fashion industry employed
almost exclusively women and production
was very much hand-crafted, which also explains
how the ”sewing factories” were able to stay on in
the city centre. The Lundin atelier had an exclusive
clientèle and kept society ladies supplied with superb
fashion wear. Pictured here are cutters, seamstresses
and fitters, as well as the errand girl, box in
hand. photo: photographer unidentified, original
in the Stockholm City Museum.
14 a.w. bergsten