Alexander Wilhelm Bergsten och hans värld
Alexander Wilhelm Bergsten och hans värld
Alexander Wilhelm Bergsten och hans värld
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
alexander wilhelm bergsten <strong>och</strong> <strong>hans</strong> värld<br />
arna, med den ledande butiksgatan Västerlånggatan<br />
<strong>och</strong> de många kontoren på Skeppsbron<br />
<strong>och</strong> de båda Nygatorna. Det brusande<br />
Brunkebergstorg, ett kvarter från <strong>Bergsten</strong>s<br />
pensionat, utgjorde mittpunkten i stadens nya<br />
city. Allt detta väntade på den unge skåningen<br />
alldeles utanför porten, men det väntade inte<br />
bara på honom.<br />
Stockholm var migrationens magnet. År<br />
1877, <strong>Bergsten</strong>s första år, anlände ca 7 000 personer,<br />
<strong>och</strong> tillströmningen avtog inte. Mellan<br />
1860 <strong>och</strong> 1900 ökade Stockholms folkmängd<br />
med 180 000 personer <strong>och</strong> hade vid sekelskiftet<br />
passerat 300 000. Inflyttningen bidrog<br />
förvisso kraftigt till tillväxten men förbättrade<br />
allmänna levnadsförhållanden med sjunkande<br />
dödlighet gjorde givetvis sitt till. Stockholm<br />
expanderade, men det var fortfarande en ganska<br />
liten stad. 47 Den egentliga stenstaden var<br />
på 1870-talet ännu begränsad till Gamla stan<br />
<strong>och</strong> Nedre Norrmalm. Humlegården, där det<br />
nya Kungliga Biblioteket invigdes 1877, låg<br />
i stadens utkant <strong>och</strong> Sturegatan, ett av årtiondets<br />
oavslutade spekulationsobjekt, ansågs<br />
föregående sida: Stockholmsadresser med koppling<br />
till A.W. <strong>Bergsten</strong>. Underlagskarta ur Nordisk<br />
familjebok. Konversationslexikon <strong>och</strong> realencyklopedi,<br />
1917. 1) Gustav Adolfs torg, hörnet Regeringsgatan,<br />
2) Norra Smedjegatan, hörnet Lilla<br />
Vattugatan (idag Herkulesgatan), 3) Stora Nygatan<br />
27, 4) Västerlånggatan 42, 5) Stallgatan,<br />
6) Malmtorgsgatan 6, 7) Stureplan 1 (nuvarande<br />
Hotell Anglais), 8) Waldemarsudde (ligger utanför<br />
kartbilden), 9) Hörnet Regeringsgatan <strong>och</strong> Hamngatan.<br />
layout: Hans Antonson.<br />
opposite page: Stockholm addresses with A. W.<br />
<strong>Bergsten</strong> connections. Underlay map from Nordisk<br />
familjebok. Konversationslexikon <strong>och</strong> realencyklopedi,<br />
1917. 1) Gustav Adolfs Torg, on the corner<br />
of Regeringsgatan, 2) Norra Smedjegatan, on the<br />
corner of Lilla Vattugatan (now Herkulesgatan),<br />
3) Stora Nygatan 27, 4) Västerlånggatan 42, 5)<br />
Stallgatan, 6) Malmtorgsgatan 6, 7) Stureplan 1<br />
(now Hotell Anglais), 8) Waldemarsudde (off the<br />
map), 9) the corner of Regeringsgatan and Hamngatan.<br />
layout: Hans Antonson.<br />
följaktligen ”avlägsen från det centrala Stockholm”.<br />
48 På malmarna låg fortfarande många<br />
en- <strong>och</strong> tvåvåningshus med rymliga gårdar<br />
<strong>och</strong> ekonomibyggnader, <strong>och</strong> där fanns det<br />
gott om trädgårdar <strong>och</strong> åkerlappar. Men nybyggnationen<br />
var febril; i genomsnitt uppfördes<br />
134 bostadshus per år 1875–1900. Byggandet,<br />
mycket viktigt för sysselsättningen, var<br />
verkligen big business med omfattande spekulation<br />
där många byggmästare som arbetat sig<br />
upp från ingenting slutade med lika lite efter<br />
någon av branschens återkommande krascher.<br />
Stockholm höll på att bli en storstad av<br />
europeiskt snitt, med nya stadsplaner <strong>och</strong><br />
nya breda gator. Men det Stockholm som<br />
<strong>Bergsten</strong> mötte 1877 saknade exempelvis både<br />
Odengatan, Sveavägen <strong>och</strong> Birger Jarlsgatan,<br />
alla huvudgator som linjerades i sjuttiotalets<br />
nya planer <strong>och</strong> anlades under de följande årtiondena.<br />
Några månader före <strong>Bergsten</strong>s ankomst<br />
hade de första hästspårvagnarna gjort<br />
en succéartad debut; de två linjerna vände vid<br />
Slussplan eftersom djuren inte orkade dra vagnarna<br />
upp på Södermalms höjder. Äkta hästkrafter<br />
<strong>och</strong> ångmaskiner stod för stadens drivkraft.<br />
Stockholm hade ca 7 000 civila hästar<br />
i tjänst hos åkerier, hyrkuskar <strong>och</strong> bryggerier,<br />
hos brandkår <strong>och</strong> polis samt privatpersoner.<br />
Centralstation vid Vasagatan hade slagit upp<br />
portarna 1871, nio år efter det att västra stambanan<br />
färdigställts <strong>och</strong> fem år efter öppnandet<br />
av järnvägen till Uppsala, <strong>och</strong> till kajerna<br />
i Gamla stan <strong>och</strong> på Riddarholmen anlöpte<br />
dagligen uppåt 40 ångfartyg i linjetrafik på<br />
Mälaren. I stadens inre farvatten tuffade samtidigt<br />
en mängd ångslupar i lokaltrafik mellan<br />
olika destinationer. 49<br />
Sjuttiotalets sista år såg ingen blomstrande<br />
konjunktur. Tvärtom hade de goda tiderna,<br />
industrialiseringens första starka decennium,<br />
avbrutits av krisen 1878–79. Nedgången, som<br />
gav en långsammare tillväxttakt, märktes i<br />
många branscher <strong>och</strong> svårigheterna var nog så<br />
akuta. 50 Men på längre sikt framträder de blott<br />
som krusningar på industrialiseringsprocessens<br />
stora våg av tillväxt som präglade svensk<br />
a.w. bergsten 13
Change language