KK-IT Rapport 5-10 - KK-stiftelsen

85 

7 

Effekter av ITiS 

Nytt för 2004 är att vi undersökt om det är någon skillnad i attityder och 

användning av IT mellan lärare som deltog i regeringens satsning på IT i skolan 

(ITiS) 1999–2002, och de som inte gjorde det. 

Knappt hälften av lärarna i undersökningen har deltagit i ITiS och av dessa 

uppger drygt sex av tio att deras sätt att arbeta med IT har påverkats av 

deltagandet. De tydligaste skillnaderna som finns mellan lärare som deltagit 

i ITiS och lärare som inte deltagit är framför allt att ITiS-lärare: 

• är mer positiva till att använda IT i undervisningen 

• oftare använder datorn i undervisningen, utanför lektionstid i skolan 

samt i hemmet kopplat till skolarbetet 

• oftare använder internet i undervisningen 

• tycker att de har större nytta av datorn som pedagogiskt verktyg 

• oftare använder e-post hemma till arbetsrelaterade uppgifter. 

figur 7.1 

 

Regeringen har haft en särskild satsning på IT i skolan 

som kallas ITiS. Har du varit med i ITiS eller ej? 

Lärare. Procent. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Knappt hälften av lärarna (47 procent) har varit med i ITiS. Jämfört med tidigare 

mätningar har andelen lärare som varit med i ITiS minskat. Eftersom satsningen 

avslutades 2002 anger inga lärare 2003 och 2004 att de är med i ITiS.

7 IT I SKOLAN 2004: EFFEKTER AV ITIS 86 

figur 7.2 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Både grundskollärare och gymnasielärare som deltagit i ITiS ser i större 

utsträckning att de har nytta av datorn som pedagogiskt verktyg i 

undervisningen än lärare som inte deltagit. Av lärare som deltagit i ITiS svarar 

53 procent av grundskollärarna och 66 procent av gymnasielärarna att de har 

mycket eller ganska stor nytta av datorn som pedagogiskt verktyg. 

figur 7.3 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Grundskollärare som deltagit i ITiS är mer positiva till att använda IT i 

undervisningen än grundskollärare som inte deltagit i ITiS, 86 procent 

respektive 78 procent är positiva. Bland gymnasielärare är det dock ingen 

större skillnad i inställningen till att använda IT i undervisningen mellan 

dem som varit med i ITiS och dem som inte varit det.


figur 7.4 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lärare som deltagit i ITiS tenderar att vara mer positiva till att använda internet 

i undervisningen än lärare som inte deltagit. Detta gäller både i grundskolan 

och i gymnasieskolan. Bland grundskollärarna är 74 procent av dem som 

deltagit i ITiS positiva, jämfört med 70 procent bland dem som inte deltagit i 

ITiS. Bland gymnasielärarna är 79 procent av dem som deltagit i ITiS positiva, 

jämfört med 74 procent bland dem som inte deltagit. 

figur 7.5 

Internet och elevers källkritik 

– uppdelat på skolform och deltagande i ITiS 

Tycker du att internet har ökat eller minskat elevernas medvetenhet 

kring källkritik? 


Grundskolan 

Gymnasieskolan 

Totalt Har deltagit Har inte del- Totalt Har deltagit Har inte deli 

ITiS tagit i ITiS i ITiS tagit i ITiS 

Ökat medvetenheten 42 49 35 49 59 42 

Minskat medvetenheten 11 6 16 14 10 18 

Vet ej 47 45 49 36 31 40 

Lärare som deltagit i ITiS anser i högre utsträckning att internet har ökat 

elevernas medvetenhet kring källkritik (49 procent av grundskollärarna och 

59 procent av gymnasielärarna) än de lärare som inte deltagit i ITiS.


figur 7.6 

 

Anser du att ditt sätt att arbeta med IT i dag har påverkats 

av att du deltagit i ITiS? 

Lärare som deltagit i ITiS. Procent. 

 

 

 

 

 

 

 

 

Knappt två tredjedelar (63 procent) av de lärare som varit med i ITiS anser 

att deras sätt att arbeta med IT i dag har påverkats av det faktum att de 

deltagit i ITiS, medan en tredjedel (33 procent) menar att det inte påverkats. 

Grundskollärare som deltagit i ITiS anser i högre grad att deltagandet haft 

effekt på deras sätt att arbeta med IT, 69 procent av grundskollärarna och 

56 procent av gymnasielärarna anger detta. 

figur 7.7 

Datoranvändning med koppling till skolan 


Hur ofta använder du datorn på lektionstid i skolan? 


Grundskolan 




Dagligen 22 27 17 28 30 27 

Någon eller några gånger i veckan 26 31 21 27 28 27 

Varannan vecka 4 5 4 5 5 4 

Någon eller några gånger i månaden 11 10 12 12 14 10 

Någon eller några gånger per termin 6 5 8 8 7 10 

Mer sällan 8 7 9 4 3 4 

Aldrig 21 14 27 14 11 17 

Vet ej 1 1 1 1 1 1 

Grundskollärare som deltagit i ITiS använder i högre utsträckning datorn 

dagligen på lektionstid (27 procent) än grundskollärare som inte deltagit i ITiS 

(17 procent). Skillnaden är inte lika tydlig på gymnasieskolan, dock är det värt 

att notera att gymnasielärare som inte har deltagit i ITiS i högre utsträckning 

svarar att de aldrig använder datorn på lektionstid.


figur 7.8 



Hur ofta använder du datorn utanför lektionstid i skolan? 


Grundskolan 




Dagligen 71 77 64 92 94 90 



Någon eller några gånger i månaden 2 2 2 0 0 1 

Någon eller några gånger per termin 0 0 0 0 0 0 

Mer sällan 2 2 3 0 0 0 

Aldrig 3 2 3 1 1 1 

Vet ej 0 0 0 0 0 0 


dagligen utanför lektionstid i skolan (77 procent) jämfört med grundskollärare 

inte deltagit i ITiS (64 procent). 

figur 7.9 



Hur ofta använder du datorn hemma med koppling till skolan? 


Grundskolan 




Dagligen 22 26 17 26 29 23 




Någon eller några gånger per termin 2 2 2 2 1 2 

Mer sällan 5 5 6 3 4 3 

Aldrig 8 6 11 12 8 15 

Vet ej 0 0 0 0 0 0 


dagligen hemma med koppling till skolan (26 procent), än grundskollärare 

som inte deltagit i ITiS (17 procent). Bland gymnasielärarna som deltagit i ITiS 

är siffran 29 procent, medan motsvarande siffra för gymnasielärare som inte 

deltagit i ITiS är 23 procent.


figur 7.10 

Internetanvändning i undervisningen 


Hur ofta använder du internet i undervisningen? 


Grundskolan 




Dagligen 6 8 4 12 16 9 


Varannan vecka 5 4 5 7 10 5 


Någon eller några gånger per termin 11 10 12 9 9 9 

Mer sällan 10 10 9 5 2 7 

Aldrig 25 17 34 17 11 21 

Vet ej 1 1 0 1 1 1 

Lärare som deltagit i ITiS, i både grund- och gymnasieskolan, använder i högre 

utsträckning internet i undervisningen än de lärare som inte deltagit. Särskilt 

tydliga blir skillnaderna om man jämför dem som aldrig använder internet i 

undervisningen. En tredjedel av grundskollärarna (34 procent) som inte deltagit 

i ITiS använder aldrig internet i undervisningen. Bland grundskollärare som 

deltagit i ITiS är siffran 17 procent. 

figur 7.11 

 

 

Lärare som använder internet hemma. Procent. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I figur 7.11 redovisas hur stor andel som uppgett att de använder internet 

hemma till att skicka e-post med koppling till skolan (jämför med figur 3.12). 

Lärare som deltagit i ITiS använder i högre utsträckning internet hemma för att 

skicka e-post med koppling till skolan än lärare som inte deltagit i ITiS. Bland 

grundskollärare är det 80 procent av dem som deltagit i ITiS som gör detta 

jämfört med 70 procent av dem som inte deltagit i ITiS. Bland gymnasielärarna 

är siffran 82 procent för dem som deltagit i ITiS och 68 procent för dem som 

inte deltagit.

91 

8 

Skolledare och IT-planering 

Frågorna som redovisas i detta kapitel behandlar administration, kompetens 

och support kring IT i skolan, framför allt kopplat till skolledarens roll. Vissa av 

frågorna har bara ställts i 2004 års undersökning, vilket innebär att jämförelse 

över tiden inte kan göras. Däremot jämförs skolledarnas svar med avseende på 

ålder, gymnasieskola eller grundskola och för kommunala respektive fristående 

skolor, vilket redovisas då intressanta skillnader uppträder. 

Skolledarna anser att deras egen IT-kompetens är mycket viktig för att kunna 

leda det fortsatta utvecklingsarbetet på skolan. En stor del av skolledarna 

uppger också att de har stort behov av kompetensutveckling inom IT-området. 

Många bedömer sin egen kompetens som låg när det gäller beställning och 

drift av IT. Samtidigt uppger runt hälften av skolledarna att deras kompetens 

när det gäller den pedagogiska och administrativa användningen av IT är hög. 

Nära nio av tio skolledare anser att det är viktigt för skolans måluppfyllelse att 

fortsätta utveckla användningen av IT i skolan. Äldre skolledare anser i något 

högre utsträckning att fortsatt utveckling av användningen av IT i skolan är 

viktig för skolans måluppfyllelse. 

Knappt en tredjedel av skolledarna i kommunala skolor uppger att det finns 

en fungerande och styrande IT-plan i kommunen för införskaffande av ITutrustning 

och programvara till skolan, vilket är en minskning jämfört med 

2003. För nära en fjärdedel av skolledarna gäller att en sådan IT-plan saknas 

helt. När frågan ställs om det finns en finansierad plan är det ännu fler som 

anger att en sådan saknas: 37 procent. Drygt hälften av skolledarna uppger att 

behovet av IT-investeringar är stort. 

Vad gäller planer för lärarnas kompetensutveckling kring IT är det nära hälften 

av skolledarna i kommunala skolor som anger att en sådan plan saknas i deras 

kommun. Det är en tydlig ökning jämfört med 2003. 

Över hälften av skolledarna anger att IT används på deras skola för 

administrativa uppgifter, till exempel frånvarohantering. Skolledare på 

gymnasiet anger i betydligt högre utsträckning att IT används för detta och 

andra syften. Skolledare på grundskolan uppger dock i högre utsträckning 

att IT används i kontakten med elevernas föräldrar.

8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 92 

figur 8.1 

 

Hur viktig anser du att din IT-kompetens är för att du ska kunna 

leda det fortsatta utvecklingsarbetet på din skola? 

Skolledare. Procent. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mer än fyra av fem skolledare (81 procent) anser att deras egen IT-kompetens 

är viktig för att leda det fortsatta utvecklingsarbetet på den egna skolan: 38 

procent svarar ”mycket viktigt” och 43 procent svarar ”ganska viktigt”. Endast 

7 procent av skolledarna tycker att det är oviktigt. Det är ingen större skillnad 

mellan skolledare på grundskolan och skolledare på gymnasieskolan. 

figur 8.2 

 

Hur viktigt anser du det är för skolans måluppfyllelse att fortsätta 

utveckla användningen av IT i skolan? 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nästan nio av tio skolledare (87 procent) anser att det är viktigt för skolans 

måluppfyllelse att fortsätta utveckla användningen av IT i skolan (49 procent 

anger ”mycket viktigt” och 38 procent anger ”ganska viktigt”). Endast 3 procent 

av skolledarna tycker att det är oviktigt. Jämfört med 2003 års mätning är det 

ingen större skillnad på andelen skolledare som anser det är viktigt för skolans 

måluppfyllelse att fortsätta utveckla användningen av IT på skolan. 

Både skolledare i gymnasieskolan och grundskolan anser att fortsatt utveckling 

av användningen av IT i skolan är viktig för skolans måluppfyllelse: 84 procent 

av skolledarna på grundskolan anser att den är ganska eller mycket viktig. Av 

skolledarna i gymnasieskolan anger 88 procent att den är ganska eller mycket 

viktig.


figur 8.3 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skolledare som är 60 år eller äldre anser i särskilt hög utsträckning att det är 

viktigt för skolans måluppfyllelse att fortsätta utveckla användningen av IT i 

skolan: 92 procent tycker att det är mycket eller ganska viktigt. Av skolledarna 

som är yngre än 50 år anger 83 procent att det är mycket eller ganska viktigt. 

figur 8.4 

 

Har din kommun en långsiktig plan för införskaffande 

av IT-utrustning och programvara på din skola? 

Skolledare, kommunala skolor. Procent. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Drygt tre av tio skolledare (31 procent) på kommunala skolor anger att 

deras kommun har en IT-plan för deras skola som är i bruk och är styrande 

för införskaffandet av IT-utrustning och programvara. Knappt en av fyra 

(24 procent) uppger att det finns en IT-plan som är delvis styrande, medan 

nästan lika många (23 procent) uppger att IT-plan saknas.


Jämfört med 2003 är det en lägre andel som anger att det finns en styrande 

IT-plan och samtidigt är det en högre andel skolledare som uppger att IT-plan 

saknas. Bägge dessa skillnader är statistiskt signifikanta. 

Det är vanligare att gymnasieskolor saknar IT-plan jämfört med grundskolor. Av 

skolledarna på gymnasieskolan uppger 29 procent att IT-plan saknas, medan 

motsvarande siffra för skolledare på grundskolan är 17 procent. Dock är det i 

princip en lika stor andel skolledare på grundskolan som på gymnasieskolan 

som anger att det finns en styrande IT-plan – 33 procent skolledare på 

grundskolan och 30 procent skolledare på gymnasieskolan. 

figur 8.5 

 

Vad stämmer bäst in på din kommun när det gäller långsiktig 

finansiering av skolans IT-utrustning och programvara? 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En knapp fjärdedel (24 procent) av skolledarna anger att det finns 

en heltäckande finansieringsplan i deras kommun vad gäller skolans 

IT-utrustning och programvara. 31 procent anger att en sådan plan 

delvis finns medan 37 procent uppger att finansieringsplan saknas. 

Jämfört med 2003 års undersökning är det i princip en lika stor andel som 

anger att finansieringsplan finns (24 procent i 2004 års mätning jämfört med 

23 procent 2003). Det är dock en något högre andel skolledare som anger att 

en sådan plan saknas – 37 procent i 2004 års mätning jämfört med 32 procent 

2003.


figur 8.6 

 

Vad stämmer bäst in på din kommun när det gäller teknisk 

drift och support av din skolas IT-utrustning 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nästan hälften (49 procent) av skolledarna säger att kommunen och skolan 

delar på ansvaret för teknisk drift och support av den egna skolans ITutrustning. 

För nästan fyra av tio (39 procent) av skolledarnas skolor är det 

kommunen som ansvarar för drift och support, medan 11 procent av skolledarna 

anger att det är den enskilda skolans ansvar. Jämfört med 2003 är det en högre 

andel skolledare som uppger att kommunen ansvarar för drift och support 

– 39 procent i 2004 års mätning jämfört med 30 procent 2003. 

figur 8.7 

 

Vad stämmer bäst in på din kommun när det gäller teknisk drift 

och support av din skolas IT-utrustning? 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gymnasieskolor ansvarar i högre utsträckning själva för drift och support av 

sin IT-utrustning jämfört med grundskolor. Det är vanligare att kommunen och 

skolan delar på ansvaret för teknisk drift och support av skolans IT-utrustning 

i grundskolan jämfört i gymnasieskolan.


figur 8.8 

 

 

Hur fungerar ansvarsfördelningen mellan kommunen 

och skolan när det gäller den tekniska driften 

och supporten av din skolas IT-utrustning? 


Mycket Mycket braGanska braGanska bra 

 

 

Mycket Mycket dåligtGanska dåligtGanska dåligt 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Två tredjedelar (68 procent) av skolledarna anser att ansvarsfördelningen 

mellan kommunen och skolan fungerar bra när det gäller den tekniska 

driften och supporten av skolans IT-utrustning, 15 procent svarar att 

ansvarsfördelningen fungerar varken bra eller dåligt och 13 procent anser 

att det fungerar dåligt. Jämfört med 2003 års undersökning är det i princip 

en lika stor andel skolledare som anser att ansvarsfördelningen fungerar bra 

– 68 procent i 2004 års mätning jämfört med 66 procent 2003. 

figur 8.9 

 

 

Hur stort är behovet av investeringar i ytterligare 

IT-utrustning på din skola? 


Mycket Mycket stortGanska stortGanska stort 

 

 

Mycket Mycket litetGanska litetGanska litet 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Drygt hälften (53 procent) av skolledarna för kommunala skolor anser att 

behovet av investeringar i ytterligare IT-utrustning är stort. En dryg fjärdedel 

(26 procent) av dessa skolledare säger att behovet varken är litet eller stort 

och något färre anger att behovet är litet (19 procent). 

Skillnaden är stor mellan skolledare i kommunala skolor och i friskolor. 

Skolledare i friskolor säger i högre utsträckning att deras behov av investeringar 

i ytterligare IT-utrustning på skolan är litet (38 procent jämfört med 19 procent i 

kommunala skolor). Drygt tre av tio (31 procent) skolledare i friskolor anger att 

behovet är stort, jämfört med 53 procent i kommunala skolor. 

Jämfört med 2003 års undersökning uppger en större andel skolledare, både 

på kommunala skolor och fristående skolor, att behovet av IT-investeringar är 

stort.


figur 8.10 

 

 

Hur stort är behovet av investeringar i ytterligare 

IT-utrustning på din skola? 



 

 

Mycket Mycket litetGanska litetGanska litet 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det är en något högre andel av skolledarna på gymnasieskolan som anger 

att behovet av investeringar i ytterligare IT-utrustning är stort jämfört med 

skolledare på grundskolan (56 procent på gymnasieskolan jämfört med 

51 procent på grundskolan). Det är också en något lägre andel skolledare på 

gymnasieskolan som uppger att behovet är litet (17 procent av skolledarna på 

gymnasieskolan jämfört med 21 procent på grundskolan). I 2003 års mätning 

hade skolledare på grundskolan ett större behov av investeringar i ytterligare 

IT-utrustning än skolledare på gymnasieskolan. 

figur 8.11 

 

Vad stämmer bäst på din kommun när det gäller fortsättning 

av lärarnas kompetensutveckling kring IT efter ITiS? 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bara 15 procent av skolledarna anger att det i deras kommun finns en plan för 

fortsättningen av lärarnas kompetensutveckling kring IT efter ITiS, samt att den 

är finansierad. Detta är en minskning jämfört med 2003, då 22 procent uppgav 

att en finansierad plan fanns. I stället har andelen skolledare som uppger att en 

sådan plan finns men att den ej är finansierad ökat, från 13 procent 2003 till 

17 procent 2004. Nästan hälften av skolledarna (47 procent) uppger 2004 att 

plan för kompetensutveckling saknas i deras kommun, vilket är en ökning från 

36 procent 2003.


figur 8.12 

 

 

Vad stämmer bäst in på din kommun när det gäller gemensamma 

stödfunktioner för lärarnas kompetensutveckling kring IT, 

exempelvis genom IT-pedagog, AV-central? 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Drygt hälften av skolledarna (55 procent) säger att det finns gemensamma 

stödfunktioner för lärarnas kompetensutveckling kring IT och att dessa har 

god tillgänglighet. En fjärdedel anger att sådana stödfunktioner finns, men att 

tillgängligheten är bristfällig. En (1) procent säger att stödfunktioner inte finns 

men planeras, medan 15 procent anger att stödfunktioner varken finns eller 

planeras. Jämfört med 2003 är det en något högre andel 2004 som uppger att 

det finns gemensamma stödfunktioner med god tillgänglighet – 55 procent i 

2004 års mätning jämfört med 50 procent 2003. Andelen skolledare som svarar 

”vet ej” har ökat från 3 till 11 procent. 

figur 8.13 

 

Ange vilkenvilka stödfunktioner som finns för lärare i din kommun. 

Skolledare som angett att stödfunktioner finns.* Procent.


Den vanligaste typen av stödfunktioner som finns för lärarnas 

kompetensutveckling kring IT är IT-pedagog/mediepedagog (48 procent). 

Det är också vanligt med AV-central/mediecentral eller IT-avdelning/ 

IT-support/helpdesk. 

figur 8.14 

 

 

 

 

Hur bedömer du din egen kompetens när det gäller att ansvara för 

beställning och drift av din skolas IT-utrustning och programvara? 


Mycket Mycket högHög 

högHög 

 

 

Mycket Mycket lågLåg 

lågLåg 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En fjärdedel av skolledarna bedömer sin egen kompetens som hög när det 

gäller att ansvara för beställning och drift av sin skolas IT-utrustning och 

programvara. Fyra av tio bedömer sin kompetens som varken hög eller låg, 

medan tre av tio skolledare bedömer sin kompetens som låg. 

Skolledare som är yngre än 50 år bedömer att deras kompetens är hög i större 

utsträckning än skolledare som är äldre än 50 år. 

Det är en större andel skolledare på gymnasieskolan som bedömer sin 

kompetens som hög jämfört med skolledare på grundskolan. 29 procent av 

skolledarna på gymnasieskolan bedömer sin kompetens som hög, medan 

motsvarande siffra för skolledare på grundskolan är 21 procent. 

Jämfört med 2003 års mätning har andelen skolledare som bedömer sin 

kompetens som hög minskat från 30 till 25 procent och andelen som bedömer 

sin kompetens som låg har ökat från 26 till 30 procent. I alla åldersgrupper är 

det färre som i 2004 års undersökning anger att de har hög kompetens jämfört 

med 2003.

8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 100 

figur 8.15 

 

 

 

 


och stimulera lärarnas pedagogiska användning av IT på din skola? 



högHög 

 

 


lågLåg 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Knappt hälften (45 procent) av skolledarna bedömer sin egen kompetens 

som hög när det gäller att ansvara för och stimulera lärarnas pedagogiska 

användning av IT på deras skola. Nästan fyra av tio (37 procent) säger att deras 

kompetens inom detta område varken är hög eller låg, medan 15 procent av 

skolledarna bedömer sin kompetens som låg. 

Skolledare i gymnasieskolan anser i högre utsträckning att deras kompetens 

inom området är hög. 50 procent av skolledarna på gymnasieskolan bedömer 

sin egen kompetens vara hög medan motsvarande siffra för skolledarna på 

grundskolan är 40 procent. Yngre skolledare bedömer sin kompetens som hög 

i större utsträckning än vad äldre skolledare gör. 

Jämfört med 2003 års mätning har andelen skolledare som anger att de har 

hög kompetens minskat från 51 till 45 procent. Minskningen har skett i alla 

åldersgrupper och i såväl grund- som gymnasieskolan.


figur 8.16 

 

 

 

 


och stimulera den administrativa användningen av IT på din skola? 



högHög 

 

 


lågLåg 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mer än hälften (55 procent) av skolledarna bedömer den egna kompetensen 

som hög när det gäller att ansvara för och stimulera den administrativa 

användningen av IT på sin skola. Knappt tre av tio (28 procent) skolledare anger 

att deras kompetens inom området varken är hög eller låg, medan 12 procent 

av skolledarna däremot anser att deras kompetens är låg. Jämfört med 2003 

har inga större förändringar skett. 

Fler skolledare på gymnasieskolan bedömer sin kompetens som hög jämfört 

med skolledare på grundskolan. Ju yngre skolledarna är, desto fler anger att 

de har hög kompetens inom detta område. 

Jämfört med 2003 har i stort sett inga stora förändringar skett när det gäller 

skolledarnas syn på sin kompetens när det gäller IT för administrativa syften. 

figur 8.17 

 

 

 

 

Hur bedömer du ditt eget behov av kompetensutveckling 

inom IT-området? 



 

 

Mycket Mycket litetGanska litetGanska litet


Knappt fyra av tio skolledare (38 procent) bedömer att deras eget behov av 

kompetensutveckling inom IT-området är stort. Nästan lika många (35 procent) 

säger att deras behov av sådan kompetensutveckling varken är stort eller litet. 

Drygt en fjärdedel (26 procent) bedömer sitt behov av kompetensutveckling 

inom IT-området som litet. Skolledare på grundskolan bedömer i något högre 

utsträckning att deras behov av kompetensutveckling är stort jämfört med 

skolledare på gymnasieskolan. 

Skolledare som är yngre än 50 år bedömer i större utsträckning att deras behov 

av kompetensutveckling inom IT-området är litet jämfört med lärare som är äldre 

än 50 år. Jämfört med 2003 års undersökning har inga tydliga förändringar skett. 

figur 8.18 

 

På vilket område är behovet störst av egen kompetensutveckling? 

Skolledare som svarat att behovet är stort (se figur 8.17).* Procent. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

De områden som skolledarna anser sig ha behov av kompetensutveckling 

inom är framför allt presentationer, Powerpoint samt inom området ”djupare 

kunskaper/programhantering/använda finesserna bättre”.


figur 8.19 

 

Använder ni IT på er skola för att lösa följande uppgifter? 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En majoritet (52 procent) av skolledarna uppger att de i hög grad 

använder IT på sin skola för lärarnas administrativa uppgifter, exempelvis 

frånvarohantering. Knappt fyra av tio skolledare (39 procent) uppger att de 

använder IT för att stödja lärarsamarbete, exempelvis digitala arbetsytor 

eller gemensam lagring av dokument. Det är inte lika vanligt att skolledarna 

använder IT för att ge möjlighet för föräldrar att uttrycka åsikter och diskutera i 

digitala forum. Endast 8 procent av skolledarna uppger att det är något skolan 

gör i hög grad, samtidigt uppger 65 procent att detta är en funktion som saknas 

på skolan eller inte används alls. 

figur 8.20 

Användning av IT-verktyg för att lösa skolans uppgifter 

– uppdelat på skolform 

Använder ni IT på er skola för att lösa följande uppgifter? 


Grundskolan 


Ja, i hög Ja, i viss Nej, inte Funktionen Vet Ja, i hög Ja, i viss Nej, inte Funktionen Vet 

grad grad alls saknas ej grad grad alls saknas ej 

Lärarnas administrativa uppgifter, t.ex. frånvarohantering 24 26 41 6 2 79 13 7 1 0 

Olika former av lärarsamarbeten, t.ex. digitala arbetsytor 

eller gemensam lagring av dokument 28 45 20 4 3 50 38 8 3 1 

Kompetensutveckling, t.ex. kurser på nätet, lärplattformar 9 37 39 10 5 23 45 26 3 2 

Möjligheter för föräldrar att följa sitt barns arbete, 

t.ex. genom digitala portfolios 9 35 35 19 2 13 26 44 16 1 

Möjligheter för föräldrar att uttrycka åsikter 

och diskutera i digitala forum 7 29 40 21 3 8 21 52 17 1 

Det är generellt vanligare på gymnasieskolan att IT används för att lösa uppgifter 

som nämns i denna figur. Skillnaden är mest påtaglig när det gäller lärarnas 

administrativa uppgifter och olika former av IT-stött lärarsamarbete. Värt att 

notera är att det inte är så stor skillnad mellan grund- och gymnasieskolor när 

det gäller hur många som svarar att funktionen finns eller ej.


figur 8.21 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tre fjärdedelar av skolledarna anser att IT kan eller skulle kunna användas 

för att förbättra kontakten med föräldrar. Nästan hälften (46 procent) 

av skolledarna anser att IT kan eller skulle kunna användas till att öka 

elevinflytandet och en dryg majoritet (54 procent) anser att IT kan eller skulle 

kunna användas till att förbättra samarbetet mellan lärarna. 

Skolledare på grundskolan och gymnasieskolan anser i ungefär lika hög 

utsträckning att IT kan eller skulle kunna användas för att förbättra kontakterna 

med föräldrarna: 72 procent av skolledarna på grundskolan instämmer medan 

motsvarande siffra för skolledare på gymnasieskolan är 78 procent. När det 

gäller användning av IT för att förbättra elevinflytande och för att förbättra 

samarbetet mellan lärarna anser skolledare på gymnasieskolan i högre 

utsträckning att detta är något IT kan eller skulle kunna användas till.


figur 8.22 

 

 

I hur hög grad använder ni IT i dag för att … 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Av skolledarna uppger 15 procent att de i hög grad använder IT i dag för att 

förbättra kontakten med föräldrarna. 9 procent uppger att de använder IT för 

att förbättra elevinflytandet och 27 procent för att förbättra samarbetet mellan 

lärarna. 

Det är vanligare att skolledare på grundskolan i hög grad använder IT 

för att förbättra kontakterna med föräldrarna jämfört med skolledare på 

gymnasieskolan. Samtidigt är det vanligare att skolledare på gymnasieskolan 

uppger att de i hög grad använder IT för att förbättra elevinflytande och för att 

förbättra samarbetet mellan lärarna.


figur 8.23 

 

Deltar du eller någon annan från din skola i något gemensamt 

arbete på kommunal nivå, som behandlar … 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nästan var femte skolledare (20 till 21 procent) deltar själv i något gemensamt 

arbete på kommunal nivå som behandlar pedagogisk och/eller administrativ 

utveckling med stöd av IT. Av skolledarna deltar 9 procent själv i något arbete 

som behandlar IT-relaterade teknikoch infrastrukturfrågor, medan en majoritet 

(53 procent) uppger att ingen deltar. 

Det är vanligare att skolledare på grundskolan uppger svarsalternativet ”ingen 

deltar” jämfört med skolledare på gymnasieskolan.

107 

9 

Geografiska skillnader 

I 2004 års undersökning har skolledarnas svar kring IT-planering, kompetens 

med mera, studerats utifrån ett geografiskt perspektiv. Den geografiska 

indelningen har gjorts enligt SCB:s H-regioner (se nästa sida och bilaga 1). 

Sveriges kommuner delas där in i sju olika regioner utifrån befolkningens 

storlek i kommunen eller dess geografiska närhet. Även i 2003 års 

undersökning gjordes en geografisk analys, men regionerna var färre och 

större. Årets undersökning ger därför en bättre bild av läget på olika håll 

i landet. 

Tabellerna i detta kapitel redovisar ett antal av de frågor som ställts till 

skolledarna i kapitel 8 samt några frågor från andra kapitel. I tabellerna 

redovisas inte samtliga svarsalternativ som finns till varje fråga, utan endast 

andelen skolledare som har valt det svarsalternativ som är det mest positiva 

eller fördelaktiga med avseende på IT i skolan. Syftet är att kunna göra en 

jämförelse mellan olika regioner och delar av landet, för att se om det finns 

tydliga geografiska skillnader när det gäller skolans IT-utveckling. 

För att kunna göra jämförelsen anges längst ner i varje tabell ett rankningsvärde 

för respektive geografisk region. Detta värde anger i vilken ordning regionen 

hamnar i det aktuella frågeområdet. Rankning 1 innebär högsta (eller bästa) 

rankningen, medan rankning 7 innebär lägsta (eller sämsta) rankningen. 

Rankningsvärdet är beräknat utifrån en standardisering av svarsandelarna, 

vilket innebär att frågeställningarna emellan jämförs på ”lika villkor”. 

Anledningen är att en frågeställning där svarsandelarna är exempelvis 

10 procent ska jämföras med en frågeställning där svarsandelarna är 

90 procent, och då den procentuella skillnaden (ej räknat i procentenheter) 

mellan 90 och 80 procent är mindre än den procentuella skillnaden mellan 

10 och 20 procent så standardiseras värdena. Eftersom rankningsvärdet fås 

fram genom en matematisk beräkning, kan det inte enkelt räknas ut genom 

att de synliga värdena i respektive tabell summeras. 

Undersökningen av de geografiska skillnaderna visar att det är de tre 

storstadsregionerna som ligger i topp. Skolorna i dessa regioner har bättre ITplanering, 

större användning av IT och högre IT-kompetens bland skolledarna. 

De regioner som ligger sämst till är kommunkategorierna tätbygd och glesbygd, 

det vill säga befolkningsmässigt små kommuner. I dessa regioner värderar 

skolledarna sin egen kompetens som låg och även deltagandet i utveckling av 

IT och användningen av IT anses vara låg.

9 IT I SKOLAN 2004: GEOGRAFISKA SKILLNADER 108 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

figur 9.1 

Attityder till IT 


Stor- Göteborgs- Malmö- Större Mellan- Tät- Glesstockholm 

regionen regionen städer bygd bygd bygd 

Andel som ... 

... tycker att skolledarens IT-kompetens är viktig för att 

leda det fortsatta utvecklingsarbetet på skolan (fig. 8.1) 79 81 76 78 84 80 83 

... tycker det är viktigt för skolans måluppfyllelse att 

fortsätta utveckla användningen av IT i skolan (fig. 8.2) 90 89 80 82 87 90 85 

... har en positiv inställning till IT i undervisningen (fig. 4.8) 96 90 86 91 95 93 97 

... har en positiv inställning till internet 

i undervisningen (fig. 4.11) 86 84 74 82 86 83 88 

Rankning – attityder till IT 3 3 7 6 2 5 1 

Attityderna till IT är genomgående positiva. I alla regioner ger över 70 procent 

av skolledarna positiva svar på de olika delfrågorna. I alla regioner anges att 

skolledarens IT-kompetens är viktig för att leda det fortsatta utvecklingsarbetet 

på skolan: 76 till 84 procent uppger att det är viktigt. Skolledare i kommuner i 

mellanbygd och glesbygd tycker i något högre utsträckning (84 respektive

9 IT I SKOLAN 2004: GEOGRAFISKA SKILLNADER 109 

83 procent) att skolledarens IT-kompetens är viktig. Skolledare i Malmöregionen 

är den grupp som i lägst utsträckning tycker det är viktigt (76 procent). 

Av skolledarna i Storstockholm och i kategorin tätbygd tycker 90 procent att 

det är viktigt för skolans måluppfyllelse att fortsätta utveckla användningen av 

IT i skolan, medan 80 procent av skolledarna i Malmöregionen tycker att det är 

viktigt. 

Skolledare i kommuner i glesbygd, Storstockholm och mellanbygd har den mest 

positiva inställningen till att använda IT och internet i undervisningen, medan 

skolledare i Malmöregionen har den minst positiva inställningen. 

Ser vi på alla frågorna om attityder till IT ligger skolledare i kategorin glesbygd 

bäst till, följt av skolledare i kategorin mellanbygd och på delad tredje plats 

skolledare i Storstockholm och Göteborgsregionen. Sämst till totalt när det 

gäller attityder ligger Malmöregionen. 

figur 9.2 

Långsiktiga planer på IT-området 




Andel som uppger att ... 

... långsiktig IT-plan för införskaffande av IT-utrustning 

och programvara till skolan finns och är styrande (fig. 8.4) 27 40 32 31 37 22 22 

... långsiktig finansieringsplan för införskaffande av ITutrustning 

och programvara finns och är heltäckande (fig. 8.5) 27 29 21 21 29 17 17 

... plan för lärarnas kompetensutveckling kring IT 

(efter ITiS) finns och är finansierad (fig. 8.11) 18 22 15 14 16 20 11 

Rankning – långsiktiga planer på IT-området 3 1 4 5 2 5 7 

Av siffrorna ovan framgår att det inte någonstans är över hälften av skolledarna 

som uppger att det finns en långsiktig planering för IT-utrustning, programvara 

eller kompetensutveckling. När det gäller långsiktig IT-plan för införskaffande 

av IT-utrustning och programvara till skolan ligger Göteborgsregionen och 

kategorin mellanbygd bäst till (40 respektive 37 procent), medan endast 

22 procent av skolledarna i tätbygd och glesbygd uppger att det finns en 

styrande IT-plan för utrustning och programvara. 

Även när det gäller finansieringsplan är det skolledarna i kommuner i 

mellanbygd och i Göteborgsområdet som i högst grad anger att sådan finns 

(29 procent). I kategorierna tätbygd och glesbygd uppger 17 procent av 

skolledarna att det finns en heltäckande finansieringsplan. 

Av skolledarna i Göteborg uppger 22 procent att det finns en plan för lärarnas 

kompetensutveckling efter ITiS som är finansierad, medan endast 11 procent 

av skolledarna i glesbygd uppger detsamma. 

Totalt ligger Göteborgsregionen bäst till vad gäller långsiktiga planer på 

IT-området, följt av mellanbygd och Storstockholm. Malmöregionen, som 

ligger sist i rankningen av attityder till IT (figur 9.1), kommer på en fjärdeplats 

för långsiktiga planer på IT-området. I kommuner i kategorin glesbygd är 

attityderna till IT mest positiva, samtidigt som skolledarna i denna kategori 

i lägst grad anger att det finns långsiktiga planer på IT-området.

9 IT I SKOLAN 2004: GEOGRAFISKA SKILLNADER 110 

figur 9.3 

Värdering av drift, support och stöd för IT 




Andel som ... 

... anser att ansvarsfördelningen mellan kommunen och 

skolan gällande den tekniska driften och supporten av 

skolans IT-utrustning fungerar bra (fig. 8.8) 64 70 65 68 73 58 66 

... uppger att gemensamma stödfunktioner för lärarnas 

kompetensutveckling kring IT finns och med 

god tillgänglighet (fig. 8.12) 58 62 50 54 58 53 48 

Rankning – värdering av drift, support och stöd för IT 3 1 5 4 2 7 5 

I alla regioner enligt vår indelning är det en majoritet av skolledarna som 

anser att ansvarsfördelningen mellan kommunen och skolan fungerar 

bra när det gäller teknisk drift och support. Skolledarna i kommuner i 

mellanbygd och i Göteborgsregionen är de som i störst utsträckning tycker 

att ansvarsfördelningen fungerar bra, 73 procent i mellanbygd respektive 

70 procent i Göteborg. Av skolledarna i kategorin tätbygd tycker 58 procent 

att ansvarsfördelningen fungerar bra, vilket är den lägsta siffran. 

Siffrorna är något lägre när det gäller stödfunktioner för lärarnas 

kompetensutveckling kring IT. Av skolledarna i Göteborg uppger 62 procent 

att det finns sådana stödfunktioner och att de har god tillgänglighet, vilket 

är den högsta siffran. Lägst andel finns i glesbygd, 48 procent. 

Sammantaget är skolledarna i Göteborgsregionen mest positiva till hur såväl 

teknisk drift och support som stödfunktioner för lärarnas kompetensutveckling 

fungerar i kommunen. Kategorin mellanbygd är en stark tvåa och Storstockholm 

ligger inte långt efter på tredje plats. Tätbygd kommer här sist. Skolledare i 

kommuner i kategorin tätbygd hade en låg notering även vad gäller attityder till 

IT (femte plats) och långsiktiga planer på IT-området (femte plats). 

figur 9.4 

Behov av IT-investeringar 




Andel som inte har stort behov av investeringar 

i ytterligare IT-utrustning på skolan (fig. 8.9) 52 49 69 46 54 50 50 

Rankning – behov av IT-investeringar 3 6 1 7 2 4 4 

Behovet av IT-investeringar i skolorna varierar i olika regioner. Nästan sju av tio 

skolledare i Malmöregionen uppger att behovet av investeringar i ytterligare ITutrustning 

på skolan inte är stort, medan motsvarande siffra bland skolledarna 

i kategorin större städer är 46 procent, vilket är den lägsta siffran. 

Här har alltså Malmö fått bäst rankning. Kategorierna mellanbygd och 

Storstockholm kommer på andra respektive tredje plats, men är ganska långt 

efter Malmö procentuellt sett. Malmöregionen har i de tidigare presenterade 

områdena placerat sig långt ned (fjärde, femte eller sjunde plats). Notera dock 

att det inte är möjligt att säkert avgöra vad en skolledare menar när han eller 

hon uppger att det inte finns stort behov av IT-investeringar. Finns det redan

9 IT I SKOLAN 2004: GEOGRAFISKA SKILLNADER 111 

mycket IT-utrustning eller är svaret ett uttryck för att den svarande inte tycker 

att IT är viktigt? Med tanke på att skolledarna i alla regioner har tydligt positiva 

attityder till IT (figur 9.1) har vi antagit att en hög procentsiffra här betyder att 

tillgången till IT-utrustning är hög, varför Malmö får rankning 1. 

figur 9.5 

Värdering av skolledarens egen kompetens 




Andel som uppger ... 

... hög kompetens när det gäller att ansvara för beställning 

och drift av skolans IT-utrustning och programvara (fig. 8.14) 24 24 21 25 28 17 28 

... hög kompetens när det gäller att ansvara för och 

stimulera lärarnas pedagogiska användning 

av IT på skolan (fig. 8.15) 55 46 51 43 43 36 36 

... hög kompetens när det gäller att ansvara för och 

stimulera den administrativa användningen 

av IT på skolan (fig. 8.16) 61 60 69 53 56 46 44 

... litet behov av egen kompetensutveckling 

inom IT-området (fig. 8.17) 26 29 27 25 30 24 18 

Rankning – värdering av skolledarens egen kompetens 1 4 1 5 3 7 6 

Kompetensen när det gäller att ansvara för beställning och drift av skolornas ITutrustning 

och programvara är genomgående låg. Nästan tre av tio (28 procent) 

skolledare i kategorierna mellanbygd och glesbygd uppger att de har hög 

kompetens i detta avseende, vilket är den högsta siffran. Lägst andel finns 

i kategorin tätbygd, 17 procent. 

Kompetensen för att ansvara för och stimulera lärarnas pedagogiska 

användning av IT på skolan är högre, men det är ändå bara i Storstockholm 

och Malmöregionen som över hälften av skolledarna uppger att de har hög 

kompetens i detta avseende. I tätbygd och glesbygd är det bara drygt en 

tredjedel (36 procent) som uppger att de har hög kompetens inom detta 

område, vilket är de lägsta andelarna. 

Högst kompetens anser sig skolledarna ha när det gäller den administrativa 

användningen av IT på skolan. Nästan sju av tio (69 procent) skolledare i 

Malmöregionen uppger att de har hög kompetens i detta avseende. I tätbygd 

och glesbygd är det färre än hälften (46 respektive 44 procent) av skolledarna 

som anser att de har hög kompetens att ansvara för detta område. 

Den som anser sig ha hög kompetens har rimligtvis samtidigt lågt behov av 

kompetensutveckling. När det gäller frågorna om IT-kompetens är det omöjligt 

att säkert veta om en hög värdering av egen kompetens motsvaras av faktisk 

kompetens – ibland tror sig den med mindre kunskaper veta mer än den 

kunnige, som insett all komplexitet. Att storstadsregionerna uppger att de i 

hög grad använder IT (se figur 9.6) talar dock för att hög angiven kompetens 

ska tolkas som något positivt, det vill säga att det motsvaras av högre faktiska 

kunskaper.


figur 9.6 

Användning av IT 




Andel som uppger att de använder IT i hög grad 

för att ... 

... lösa lärarnas administrativa uppgifter (fig. 8.19) 61 49 40 52 44 37 42 

... lösa olika former av lärarsamarbeten (fig. 8.19) 44 44 39 37 33 37 33 

... lösa kompetensutveckling (fig. 8.19) 18 21 14 15 11 14 14 

... ge möjligheter för föräldrar att följa sitt barns 

arbete, tex. genom digitala portfolios (fig. 8.19) 10 24 13 8 10 7 10 

... ge möjligheter för föräldrar att uttrycka 

åsikter och diskutera i digitala forum (fig. 8.19) 9 17 19 6 3 9 1 

... förbättra kontakterna med föräldrar (fig. 8.22) 20 31 26 12 10 10 7 

... öka elevinflytandet (fig. 8.22) 12 10 10 7 6 4 8 

... förbättra samarbetet mellan lärarna (fig. 8.22) 29 26 31 25 21 24 22 

Rankning – användning av IT 3 1 2 4 7 5 6 

Det vanligaste användningsområdet för IT i skolan är för att lösa lärarnas 

administrativa uppgifter. Spridningen mellan olika regioner är dock stor, 

61 procent av skolledarna i Storstockholm uppger att de i hög grad använder 

IT för detta syfte, vilket kan jämföras med 37 procent i kategorin tätbygd. 

Även som stöd för lärarsamarbete används IT i relativt hög grad. 44 procent 

av skolledarna i Stockholm och Göteborg uppger att de i hög grad använder 

IT för att lösa olika former av lärarsamarbete. Som lägst är det en tredjedel av 

skolledarna som uppger att de i hög grad använder IT för detta syfte. Detta är 

fallet i kommuner i kategorierna glesbygd och mellanbygd. 

Få skolledare anger att de använder IT för att lösa uppgifter kopplade till 

kompetensutveckling. Flest är det i Göteborg, där drygt en femtedel 

(21 procent) av skolledarna anger det. I övriga regioner varierar siffrorna 

mellan 10 och 20 procent. 

Göteborg ligger klart före alla andra regioner när det gäller användande av 

digitala portfolios. Nästan en fjärdedel av skolledarna i Göteborgsregionen 

uppger att de i hög grad använder IT till att ge möjligheter för föräldrar att följa 

sitt barns arbete, till exempel genom digitala portfolios. Övriga regioner ligger 

runt 10 procent. 

Likaså är det få skolledare som anger att de i hög grad använder IT för att ge 

möjligheter för föräldrar att uttrycka åsikter och diskutera i digitala forum. 

Här är det skolledarna i Göteborg och Malmö som utmärker sig positivt. 

Detsamma gäller i hur hög grad IT används för att förbättra kontakterna med 

föräldrar. Även Stockholm ligger bättre till än kommunerna utanför de tre 

storstadsregionerna. 

När det gäller skolans användande av IT till att öka elevinflytande är det återigen 

de tre storstadsregionerna som ligger bäst till, men skillnaderna är inte lika 

stora. När det gäller användning av IT för att öka samarbetet mellan lärarna är 

skillnaderna små, men återigen ligger de tre storstadsområdena något bättre till.


Sammantaget för användandet av IT ligger Göteborgsregionen i topp följt av 

de två andra storstadsområdena. Det innebär att bilden är densamma som 

för värderingen av skolledarens egen kompetens (figur 9.5). Kommunerna 

i mellanbygd ligger sist vad gäller användning av IT, vilket är förvånande 

med tanke på hur bra regionen legat till i alla tidigare områden. Glesbygd 

och tätbygd visar också på låg sammantagen användning av IT. Båda dessa 

regioner placerar sig också lågt i de flesta områden i denna geografiska studie. 

Undantaget är attityder till IT där kategorin glesbygd får bäst resultat. 

figur 9.7 

Deltagande i utvecklingen av IT 




Andel som uppger att personal från skolan deltar i 

något gemensamt arbete på kommunal nivå, som 

behandlar ... 

... pedagogisk utveckling med stöd av IT (fig. 8.23) 57 71 50 54 50 39 48 

... administrativ utveckling med stöd av IT (fig. 8.23) 65 57 56 60 51 45 49 

... IT-relaterade teknikoch infrastrukturfrågor (fig. 8.23) 49 40 45 45 41 42 40 

Rankning – deltagande i utvecklingen av IT 1 2 4 3 5 7 6 

En relativt stor del av skolledarna uppger att personal från skolan deltar 

i gemensamt arbete på kommunal nivå för att utveckla IT-användningen. 

Administrativ utveckling med stöd av IT är vanligast, strax följd av pedagogisk 

utveckling. Den högsta siffran finns dock när det gäller den pedagogiska 

utvecklingen: 71 procent av skolledarna i Göteborgsregionen uppger att de har 

personal från skolan som deltar i något gemensamt arbete på kommunal nivå. 

65 procent av skolledarna i Storstockholm och 60 procent av skolledarna i 

kategorin större städer uppger att de har personal från skolan som deltar i 

något gemensamt arbete på kommunal nivå som behandlar administrativ 

utveckling med stöd av IT. Därefter följer Göteborg och Malmö. 

Minst vanligt är det med gemensamt utvecklingsarbete kring teknikoch 

infrastrukturfrågor. Å andra sidan är spridningen mellan de olika regionerna 

minst i detta avseende: mellan 40 och 49 procent av skolledarna i de olika 

regionerna uppger att de har personal från deras skola som deltar i något 

gemensamt arbete på kommunal nivå som behandlar IT-relaterade teknikoch 

infrastrukturfrågor. 

Som helhet ligger Storstockholm i topp vad gäller deltagande i utveckling 

av IT, följd av Göteborgsregionen och kategorin större städer. Sist ligger 

kommuner i tätbygd och mellanbygd. Skillnaden mellan tätbygd/glesbygd 

och Storstockholm/Göteborgsregionen är tydligast när det gäller gemensamt 

arbete för pedagogisk och administrativ utveckling och inte lika tydlig när det 

gäller utvecklingen av IT-relaterade teknikoch infrastrukturfrågor.


figur 9.8 

Lärarnas IT-kunskaper 




Andel som anser att lärarnas kunskaper 

om IT är tillräckliga (fig. 5.1) 51 53 59 61 58 54 56 

Rankning – lärarnas IT-kunskaper 7 6 2 1 3 5 4 

I alla regioner anger över hälften av skolledarna att lärarnas kunskaper om IT 

är tillräckliga. Spridningen mellan regionerna är relativt liten. Av skolledarna 

i kategorin större städer anser 61 procent att deras lärares IT-kunskaper 

är tillräckliga, vilket är den högsta siffran. Nästan lika många skolledare i 

Malmöregionen och kategorin mellanbygd anser att deras lärares IT-kunskaper 

är tillräckliga. 

Sist ligger Storstockholm strax efter Göteborgsregionen. Notera dock att 

skillnaden mellan bästa och sämsta region bara är nio procentenheter. 

Sammanställning av geografiska skillnader 

Nedan redovisas en sammanfattande tabell beträffande rankningen för 

respektive frågeområde. Längst ner har en total rankning tagits fram för 

respektive region. 

Följande frågeområden har tagits hänsyn till i tabellen: 

• Attityder (figur 9.1) 

• Långsiktiga planer (figur 9.2) 

• Värdering av drift, support och stöd (figur 9.3) 

• Investeringsbehov (figur 9.4) 

• Värdering av egen kompetens (figur 9.5) 

• Användning av IT (figur 9.6) 

• Deltagande i utvecklingen av IT (figur 9.7) 

• Lärarnas IT-kunskaper (figur 9.8) 

figur 9.9 

Geografisk jämförelse – sammanställning 

Skolledare. Rankning. 



Attityder 3 3 7 6 2 5 1 

Långsiktiga planer 3 1 4 5 2 5 7 

Värdering av drift, support och stöd 3 1 5 4 2 7 5 

Investeringsbehov 3 6 1 7 2 4 4 

Värdering av skolledarens egen kompetens 1 4 1 5 3 7 6 

Användning av IT 3 1 2 4 7 5 6 

Deltagande i utveckling av IT 1 2 4 3 5 7 6 

Lärarnas IT-kunskaper 7 6 2 1 3 5 4 

Slutrankning 1 1 3 5 3 7 6


I sammanställningen ovan hamnar Storstockholm och Göteborgsregionen 

först, före Malmöregionen och kommunerna i kategorin mellanbygd. Sist i 

rankinglistan hamnar kategorin tätbygd, strax efter glesbygd. 

Det är således de tre storstadsregionerna som ligger i topp. Gemensamt för 

dessa regioner är att skolledarna värderar sin egen kompetens högt, medan 

lärarnas IT-kunskaper värderas som låga, undantaget Malmöregionen. Dock 

är det värt att notera att skillnaderna i tabellen för lärarnas IT-kunskaper är 

förhållandevis små (se figur 9.8). 

Deltagandet i utveckling av IT och användningen av IT är även hög i de 

tre storstadsregionerna. Detta kan möjligtvis förklaras av att antalet 

skolor är större och att underlaget för gemensamma aktiviteter därmed 

är större. Tittar vi närmare på frågeområdet ”användning av IT” (se figur 

9.6) är det vissa av dessa användningsområden som kräver utveckling av 

gemensamma system eller applikationer, något som kan vara lättare att 

åstadkomma i storstadsregionerna. Med undantag för Göteborgsregionen är 

investeringsbehovet av IT-utrustning också lågt i storstadsregionerna. 

Tätbygd och glesbygd är de regioner som hamnar längst ner på listan. I 

dessa regioner värderar skolledarna sin egen kompetens lågt. Skolledarna i 

dessa regioner värderar dock lärarnas IT-kunskaper högre än i Storstockholm 

och Göteborgsregionen. Någon förklaring till detta är svår att få utifrån 

undersökningens material. 

I kategorierna tätbygd och glesbygd är också deltagandet på 

kommungemensam nivå i utvecklingen av IT och IT-användning lågt. Dessa 

två regioner består uteslutande av mindre kommuner som endast har ett fåtal 

skolor, vilket kan skapa sämre förutsättningar för resurskrävande gemensamma 

insatser. 

Intressant är dock att skolledarna i glesbygd har de mest positiva attityderna 

till IT. Det tyder på att viljan och inställningen att använda IT finns, men att 

resurserna inte är tillräckliga. Skolledarna i glesbygd är även de som i högst 

utsträckning anser sig ha hög kompetens för att ansvara för beställning och 

drift av skolans IT-utrustning och programvara (se figur 9.5). Möjligen förklaras 

det av att de varit hänvisade till att lösa problem och uppgifter på egen hand 

och därmed samtidigt skaffat sig kompetens för detta. 

Jämförelse med 2003 

I rapporten ”IT i skolan 2003” delades skolledarna upp i något grövre regioner 

(fem till antalet). Den uppdelningen är inte helt jämförbar med årets H-regioner. 

Dock går vissa jämförelser att göra. Resultaten från 2003 års undersökning 

visade att Stockholms län hade det sammantaget bästa resultatet, tätt följt 

av västra och norra Sverige. I den region som i undersökningen 2003 kallades 

västra Sverige ingår Göteborg, och det är intressant att notera att västra Sverige 

placerade sig bra i rangordningen 2003 liksom Göteborg 2004. Resultaten från 

2004 års mätning tycks bekräfta att Storstockholm och Göteborgsregionen 

ligger långt framme, eftersom de får höga värden på de flesta områdena. 

Tidigare har annars storstadsregionerna ansetts ligga efter många av landets 

mindre kommuner när det gäller IT i skolan. 

Då regionsindelningen i undersökning 2003 var grov är det inte möjligt 

att jämföra några andra H-regioner är storstadsregionerna i 2004 års 

undersökning.

116 

10 

Kännedom om webbplatsen 

Kollegiet 

Två femtedelar av lärarna känner till KK-stiftelsens webbplats Kollegiet. Två 

av tre som känner till Kollegiet har även varit inne på webbplatsen. Hälften av 

dem som varit inne på webbplatsen har också använt sig av material därifrån. 

Generellt kan vi utläsa en negativ trend, där både kännedom, användande och 

inställning verkar ha minskat jämfört med 2003. 

figur 10.1 

 

 

 

 

KK-stiftelsen har en webbplats som heter Kollegiet. 

Känner du till den? 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Av lärarna känner 41 procent till KK-stiftelsens webbplats Kollegiet. Tidigare 

år har antalet lärare som känner till Kollegiet ökat, men denna ökning har 

avstannat och kännedomen om Kollegiet 2004 är nere på samma nivå som 

2002. Fler grundskollärare (45 procent) än gymnasielärare (37 procent) känner 

till Kollegiet.

10 IT I SKOLAN 2004: KÄNNEDOM OM WEBBPLATSEN KOLLEGIET 117 


 

 

Har du varit inne på webbplatsen Kollegiet? 

Lärare som känner till webbplatsen. Procent. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Två tredjedelar (66 procent) av lärarna som känner till webbplatsen Kollegiet 

har också besökt den. Även här ser vi en avmattning jämfört med tidigare år. 

En lika stor andel grundskollärare som gymnasielärare har varit inne på 

Kollegiet. 


 

 

 

 

Har du läst eller på annat sätt använt dig 

av material som finns på Kollegiet? 

Lärare som varit inne webbplatsen. Procent. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varannan lärare (51 procent) som varit inne på webbplatsen Kollegiet har också 

läst eller på annat sätt använt sig av material som finns där, medan 44 procent 

anger att de inte har gjort det. 

Det är en kraftig ökning från 2001, då 23 procent uppgav att de använt sig av 

material som finns på Kollegiet. Det var dock en högre andel lärare som 2003 

läst eller på annat sätt använt sig av material på Kollegiet (60 procent). 

Grundskollärare har i något högre utsträckning läst eller använt sig av material 

på Kollegiet i jämförelse med gymnasielärare. 54 procent av grundskollärarna 

och 48 procent av gymnasielärarna uppger att de läst eller på annat sätt använt 

material som finns på Kollegiet.

10 IT I SKOLAN 2004: KÄNNEDOM OM WEBBPLATSEN KOLLEGIET 118 


 

 

 

 

Är du på det hela taget positiv eller negativ 

till webbplatsen Kollegiet? 

Lärare som varit inne på webbplatsen. Procent. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nästan tre fjärdedelar av de lärare som varit inne på Kollegiet är också på 

det hela taget positiva till den. Detta är nästan en lika stor andel som 2003, 

samtidigt som det är en stor skillnad jämfört med 2002 och 2001, då färre än 

60 procent var positiva till Kollegiet. 

Grundskollärarna är på det hela taget mer positiva till Kollegiet än 

gymnasielärarna. 74 procent av grundskollärarna som känner till och har varit 

inne på webbplatsen Kollegiet är positiva till den, jämfört med 67 procent av 

gymnasielärarna.

119 

Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB) 

Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. 

Materialet får mångfaldigas under förutsättning att källan anges. 

ISSN-nr: 1403-3224 

Grafisk form: Pangea design

Bilaga 1

BILAGA 1. IT I SKOLAN 2004: H-REGIONER 121 

H-regioner i nummerordning med ingående kommuner 03-01-01 

H-regioner (H=Homogena med avseende på befolkningsunderlaget) är en gruppering av 

kommuner efter lokalt och regionalt befolkningsunderlag, längs skalan storstad–glesbygd. 

H-regionerna uppdateras med några års mellanrum; föreliggande uppdatering har gjorts 2003 

och den dessförinnan gjordes 1998. 

H-region H-region H-region H-region H-region 

Län Kommun Län Kommun Län Kommun Län Kommun Län Kommun 

H1 

Storstockholm 

H2 Göteborgsregionen 

H4 Större städer 

1283 Helsingborg 

2081 Borlänge 

0114 Upplands Väsby 

1384 Kungsbacka 

0305 Håbo 

1284 Höganäs 

2082 Säter 

0115 Vallentuna 

1401 Härryda 

0319 Älvkarleby 

1285 Eslöv 

2180 Gävle 

0117 Österåker 

1402 Partille 

0330 Knivsta 

1290 Kristianstad 

2181 Sandviken 

0120 Värmdö 

1407 Öckerö 

0380 Uppsala 

1292 Ängelholm 

2262 Timrå 

0123 Järfälla 

1415 Stenungsund 

0381 Enköping 

1293 Hässleholm 

2281 Sundsvall 

0125 Ekerö 

1419 Tjörn 

0461 Gnesta 

1380 Halmstad 

2460 Vännäs 

0126 Huddinge 

1440 Ale 

0484 Eskilstuna 

1381 Laholm 

2480 Umeå 

0127 Botkyrka 

1441 Lerum 

0488 Trosa 

1421 Orust 

2580 Luleå 

0128 Salem 

1442 Vårgårda 

0562 Finspång 

1430 Munkedal 

0136 Haninge 

1480 Göteborg 

0580 Linköping 

1439 Färgelanda 

0138 Tyresö 

1481 Mölndal 

0581 Norrköping 

1443 Bollebygd 

0139 Upplands-Bro 

1482 Kungälv 

0582 Söderköping 

1444 Grästorp 

0140 Nykvarn 

1489 Alingsås 

0586 Mjölby 

1462 Lilla Edet 

0160 Täby 

H3 Malmöregionen 

0642 Mullsjö 

1465 Svenljunga 

0162 Danderyd 

1230 Staffanstorp 

0643 Habo 

1471 Götene 

0163 Sollentuna 

1231 Burlöv 

0665 Vaggeryd 

1485 Uddevalla 

0180 Stockholm 

1233 Vellinge 

0680 Jönköping 

1487 Vänersborg 

0181 Södertälje 

1261 Kävlinge 

0764 Alvesta 

1488 Trollhättan 

0182 Nacka 

1262 Lomma 

0780 Växjö 

1490 Borås 

0183 Sundbyberg 

1263 Svedala 

0880 Kalmar 

1491 Ulricehamn 

0184 Solna 

1280 Malmö 

1060 Olofström 

1495 Skara 

0186 Lidingö 

1281 Lund 

1081 Ronneby 

1496 Skövde 

0187 Vaxholm 

1287 Trelleborg 

1082 Karlshamn 

1498 Tidaholm 

0191 Sigtuna 

1083 Sölvesborg 

1715 Kil 

0192 Nynäshamn 

1214 Svalöv 

1761 Hammarö 

1256 Östra Göinge 

1763 Forshaga 

1257 Örkelljunga 

1764 Grums 

1260 Bjuv 

1780 Karlstad 

1264 Skurup 

1814 Lekeberg 

1265 Sjöbo 

1861 Hallsberg 

1266 Hörby 

1880 Örebro 

1267 Höör 

1881 Kumla 

1270 Tomelilla 

1884 Nora 

1272 Bromölla 

1907 Surahammar 

1275 Perstorp 

1960 Kungsör 

1276 Klippan 

1961 Hallstahammar 

1277 Åstorp 

1980 Västerås 

1278 Båstad 

1983 Köping 

1282 Landskrona 

2080 Falun

BILAGA 1. IT I SKOLAN 2004: H-REGIONER 122 

H-region H-region H-region H-region H-region 

Län Kommun Län Kommun Län Kommun Län Kommun Län Kommun 

H5 Mellanbygden 

1445 Essunga 

H6 Tätbygden 

H7 

Glesbygden 

2513 Överkalix 

0188 Norrtälje 

1446 Karlsborg 

0840 Mörbylånga 

0382 Östhammar 

2514 Kalix 

0360 Tierp 

1452 Tranemo 

0861 Mönsterås 

0513 Kinda 

2518 Övertorneå 

0428 Vingåker 

1460 Bengtsfors 

0885 Borgholm 

0760 Uppvidinge 

2521 Pajala 

0480 Nyköping 

1463 Mark 

0980 Gotland 

0763 Tingsryd 

2523 Gällivare 

0481 Oxelösund 

1466 Herrljunga 

1730 Eda 

1438 Dals-Ed 

2560 Älvsbyn 

0482 Flen 

1470 Vara 

1784 Arvika 

1447 Gullspång 

2583 Haparanda 

0483 Katrineholm 

1472 Tibro 

2132 Nordanstig 

1461 Mellerud 

2584 Kiruna 

0486 Strängnäs 

1473 Töreboda 

2182 Söderhamn 

1486 Strömstad 

0509 Ödeshög 

1484 Lysekil 

2184 Hudiksvall 

1737 Torsby 

0512 Ydre 

1492 Åmål 

2280 Härnösand 

1765 Årjäng 

0560 Boxholm 

1493 Mariestad 

2284 Örnsköldsvik 

1766 Sunne 

0561 Åtvidaberg 

1494 Lidköping 

2309 Krokom 

1782 Filipstad 

0563 Valdemarsvik 

1497 Hjo 

2380 Östersund 

1783 Hagfors 

0583 Motala 

1499 Falköping 

2482 Skellefteå 

1863 Hällefors 

0584 Vadstena 

1760 Storfors 

2581 Piteå 

1904 Skinnskatteberg 

0604 Aneby 

1762 Munkfors 

2582 Boden 

2021 Vansbro 

0617 Gnosjö 

1781 Kristinehamn 

2023 Malung 

0662 Gislaved 

1785 Säffle 

2034 Orsa 

0682 Nässjö 

1860 Laxå 

2039 Älvdalen 

0683 Värnamo 

1862 Degerfors 

2062 Mora 

0684 Sävsjö 

1864 Ljusnarsberg 

2101 Ockelbo 

0685 Vetlanda 

1882 Askersund 

2161 Ljusdal 

0686 Eksjö 

1883 Karlskoga 

2260 Ånge 

0687 Tranås 

1885 Lindesberg 

2282 Kramfors 

0761 Lessebo 

1917 Heby 

2283 Sollefteå 

0765 Älmhult 

1962 Norberg 

2303 Ragunda 

0767 Markaryd 

1981 Sala 

2305 Bräcke 

0781 Ljungby 

1982 Fagersta 

2313 Strömsund 

0821 Högsby 

1984 Arboga 

2321 Åre 

0834 Torsås 

2026 Gagnef 

2326 Berg 

0860 Hultsfred 

2029 Leksand 

2361 Härjedalen 

0862 Emmaboda 

2031 Rättvik 

2401 Nordmaling 

0881 Nybro 

2061 Smedjebacken 

2403 Bjurholm 

0882 Oskarshamn 

2083 Hedemora 

2404 Vindeln 

0883 Västervik 

2084 Avesta 

2409 Robertsfors 

0884 Vimmerby 

2085 Ludvika 

2417 Norsjö 

1080 Karlskrona 

2104 Hofors 

2418 Malå 

1273 Osby 

2121 Ovanåker 

2421 Storuman 

1286 Ystad 

2183 Bollnäs 

2422 Sorsele 

1291 Simrishamn 

2425 Dorotea 

1315 Hylte 

2462 Vilhelmina 

1382 Falkenberg 

2463 Åsele 

1383 Varberg 

2481 Lycksele 

1427 Sotenäs 

2505 Arvidsjaur 

1435 Tanum 

2506 Arjeplog 

2510 Jokkmokk

KK-IT Rapport 5-10 - KK-stiftelsen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?