Skogssatsningen - KK-stiftelsen

Skogssatsningen 

Lärdomar och erfarenheter 

från tre forskningsprogram 

Per Jonsson

Om KK-stiftelsen 

För att stärka Sveriges förmåga att skapa värde ska KK-stiftelsen bidra till att 

näringsliv, lärosäten och forskningsinstitut tillsammans utvecklar ny kunskap och 

kompetens. Vi är en aktiv finansiär som vill skapa möjligheter, förstärka positiva 

effekter och stödja risktagande. 

Sedan starten 1994 har vi satsat mer än sex miljarder kronor i över 2 000 projekt 

som handlar om utveckling av nya lärosäten och institut, kompetensutveckling i 

näringslivet, och lärande och IT. 

Titel: Skogssatsningen 

Titel: Lärdomar och erfarenheter från tre forskningsprogram 

Författare: Per Jonsson 

Utgivare: KK-stiftelsen 

©: KK-stiftelsen 

Datum: Mars 2009 

ISSN: 1652-5213 

Diarienr: 2008/0195 

I rapportserien publicerar KK-stiftelsen rapporter, förstudier och utvärderingar av våra program och 

projekt. De värderingar och slutsatser som redovisas är författarnas egna. Det innebär inte att KKstiftelsen 

tar ställning till framförda åsikter, bedömningar och resultat. 

KK-stiftelsens rapporter finns att beställa eller ladda ner på www.kks.se.

Innehållsförteckning 

Sammanfattning ............................................................................... 5 

1. Bakgrund ...................................................................................... 8 

Skogssatsningens uppbyggnad ............................................................. 8 

Fibre Science and Communication Network (FSCN)................. 8 

YTB, Ytbehandlingsprogrammet ................................................ 9 

T2F-programmet, Tryckteknisk Forskning ............................... 11 

2. Resultat - examinerade forskare och forskningsresultat ...... 13 

3. Resultat - forskarnätverket och samverkansgrupperingar ... 14 

4. Resultat - uppbyggnaden av ett strukturkapital ..................... 15 

Att bygga och förvalta ett strukturkapital ........................................... 18 

Situationsanpassning ................................................................. 18 

Ömsesidig respekt ..................................................................... 18 

Programteori .............................................................................. 19 

Ledarskap .................................................................................. 19 

Rekrytering ................................................................................ 19 

Nätverkande .............................................................................. 20 

Kommunikation ......................................................................... 20 

Strukturkapital ........................................................................... 20 

Att skapa en kreativ och öppen miljö för metabetraktelser ................ 21 

Aktivt deltagande ...................................................................... 22 

Trygghet och kontroll ................................................................ 22 

Legitimitet och förankring ........................................................ 22 

5. Forskningens samhällspåverkan ............................................. 23 

6. Slutord ........................................................................................ 24 

Bilaga 1 FSCN-programmets organisation 1999-2005 ................ 25 

Bilaga 2 YTB:s organisation 1999-2007 ...................................... 26 

Bilaga 2 YTB:s ledningsorganisation 1999-2007 ......................... 27 

Bilaga 3 T2F-programmets struktur, ledning och styrning ........ 31 

Bilaga 4 KK-stiftelsens program - analys och 

erfarenhetsspridning, av Thomas Johannesson ........................ 37 

Bilaga 5 Återföringsaktiviteter, av Öivind Lorentsen .................. 42 

Bilaga 6 Samproduktionens framgångsoktaeder - lärdomar 

från KK-stiftelsens skogsindustriella satsning, av Dan 

Hjalmarsson ................................................................................... 45 

Bilaga 7 Medverkande i lärprocessen .......................................... 51


Sammanfattning 

KK-stiftelsen finansierade tillsammans med näringslivet tre stora 

forskningsprogram inom skogsindustrin under början av 2000-talet. I 

satsningen har skogsindustriella företag, akademi och forskningsinstitut 

samproducerat kunskap och kompetens. I rapporten sammanfattas lärdomar 

och erfarenheter. 

Med samproduktion menas i det här sammanhanget forskning som planeras, 

genomförs och redovisas i samspel mellan den akademiska världen och 

näringslivet, och där syftet är att båda parter ska ha ömsesidig nytta av 

verksamheten. 

Rapporten är utformad som en handbok, en modell, med handfasta råd och 

riktlinjer för forskningsorganisationer som vill bygga upp sin verksamhet 

kring begrepp som samproduktion och nätverkande i ett triple helixperspektiv. 

Modellen visar vad som behövs för att skapa en kreativ och öppen miljö i 

olika projekt. Likaså hur deltagarna ska kunna bli aktiva, trygga och känna 

sig förankrade i samproduktionen från det att de bjuds in till dess att de når 

fram till lyckade resultat. 

Efter en översiktlig presentation av Skogssatsningens tre program redovisas 

resultat med olika karaktär: rapporter, individer, nätverk och strukturkapital. 

Resultat i form av rapporter och individer 

Skogssatsningen varit mycket framgångsrik, betraktat med konventionell 

måttstock, med ca 1 000 forskningsrapporter och konferensframträdanden, 

drygt 140 avhandlingar, ca 120 examensarbeten och en förstärkning av den 

nationella kompetensbasen med drygt 100 doktorer och licentiater samt 

ca 150 medietekniker och civilingenjörer. 

Resultat i form av nätverk 

Ett viktigt resultat av programmen är de nätverk som skapats. De har visat 

sig kompetenta i att motivera kvalificerade ansökningar till stora projekt, där 

ofta Skogssatsningens program utgör en plattform för djupare studier eller 

innovativa tillämpningar både i nationella satsningar och som länkar till 

internationella program. 

Resultat i form av strukturkapital 

Ett annat resultat som redovisas i rapporten är hur en lärande organisation 

kan identifiera det strukturkapital som byggts upp i programmen och 

utnyttja de tidigare resultaten och erfarenheterna för en ökad effektivitet i 

forskningen. 

5


Strukturkapitalet innehåller åtta nyckelfaktorer som deltagarna måste ta 

hänsyn till för att nå en framgångsrik samproduktion: 

Situationsanpassning 

Satsningen måste passa in i sin specifika miljö och ha en akademisk och 

regional förankring som stämmer överens med lärosätets särskilda profil, 

som kännetecknas av relevans och unik kvalitet, dvs excellens. 

Ömsesidig respekt 

Delad vision och tydligt partnerskap kännetecknar en framgångsrik 

samproduktion. 

Programteori 

Mål och medel måste vara tydliga och det måste finnas utrymme för 

flexibilitet. Det är viktigt att tänka efter före när det gäller roller och 

ansvarsfördelning. 

Ledarskap 

Ledarskapet måste vara tydligt och uthålligt. 

Rekrytering 

Satsningen måste ha rätt blandning av rätt personer. 

Nätverkande 

Etablerade/utvecklade nätverk och allianser är den viktigaste resursen. 

Kommunikation 

Att få diskutera sin forskning med kollegor och visa upp den utåt ger både 

drivkraft och ett bättre resultat, såväl inom den akademiska världen som 

inom samhället/näringslivet. Det är framför allt nödvändigt för 

samproduktionens kontinuitet. 

Strukturkapital 

Långsiktigheten i fokus – att bygga vidare på tidigare kunskaper och 

uppnådda framgångar är en överlevnadsstrategi för samarbetsprojekt inom 

skogsnäringen. 

Modellen anger framgångsfaktorer i de aktuella programmen och hur man 

kan bygga vidare på dessa inför liknande fortsatta satsningar tillsammans 

med deltagare från näringslivet. Lärdomar som gjorts har generaliserats för 

att kunna användas vid alla typer av samproduktionsprojekt. Därmed har det 

blivit möjligt att identifiera och ta vara på det lärande som både stiftelsen 

och de deltagande organisationerna tillägnat sig under programmens gång. 

6


Ett första delresultat är lärdomar från workshops och seminarier som 

genomförts och som mynnar ut i rekommendationer för hur en kreativ och 

öppen miljö kan skapas, och där en konstruktiv metaanalys av programmets 

eller projektets planering, organisation, genomförande och redovisning kan 

utföras. 

För att framgångsrikt kunna bygga och nyttja tidigare uppnådda resultat och 

erfarenheter (strukturkapitalet) har arbetsgruppen formerat de åtta 

nyckelfaktorerna ovan till en framgångsoktagon. 

Utvärderingen har gjorts under 2008 och på följande lärosäten och program: 

I Karlstad har universitetet och näringslivet samarbetat i första hand inom 

ytbehandlingsområdet i YTB-programmet. Vid Mittuniversitetet har FSCN 

inneburit satsningar inom fiberteknologi, material och mediateknologi. Ett 

tredje program, T2F, har fångat det trycktekniska området i ett nätverk som 

inkluderat flera av Sveriges högskolor och forskningsinstitut. 

Ansvariga för utvärderingen har varit Gudrun Molander och Elisabeth 

Bergendal-Stenberg från KK-stiftelsen och en referensgrupp med Dan 

Hjalmarsson, Öivind Lorentsen, Thomas Johannesson samt Per Jonsson. 

Den senare har varit sammanhållande projektledare. Intresset för att 

medverka i diskussionerna har varit stort. Arbetsgruppen vid KK-stiftelsen 

har arrangerat totalt nio seminarier där mer än 70 personer deltagit. 

7


1. Bakgrund 

Skogssatsningens uppbyggnad 

Tillsammans med privata näringslivsstiftelser (i första hand Skogsindustrins 

Forskningsstiftelse, Bo Rydins Stiftelse och dåvarande Stiftelsen Grafisk 

Forskning) och till en mindre del staten, finansierade KK-stiftelsen tre stora 

forskningsprogram under början av 2000-talet. De tre programmen, T2F, 

YTB och FSCN har samtliga haft bäring på skogsindustrins process- och 

produktutveckling och går tillsammans under arbetsnamnet KK-stiftelsens 

Skogssatsning. 

Alla tre program innebar satsningar på ca 100 MSEK vardera under en 

period av 6-8 år. De har alla varit av nätverkskaraktär och till största delen 

bestått av doktorand- och licentiatprojekt. 

Fibre Science and Communication Network (FSCN) 

Fibre Science and Communication Network (FSCN) placerades med 

Mittuniversitetets Sundsvallscampus som nav i nätverket och lokalisering av 

ledningsorganisationen. Programmet utarbetades i nära samarbete med 

industrin, framför allt SCA, Metso Paper och Eka Chemicals och byggdes 

ursprungligen upp med fyra huvudinriktningar: 

• Mekanisk massateknologi, som inriktades mot att få fram och 

demonstrera ny industrirelevant processteknik inom TMP- och 

CTMP-området samt att ta fram fundamental baskunskap som kan 

underlätta detta arbete. 

• Teknisk fiberkemi, vars fokus var att skapa en förståelse för fiberfiberbindningens 

natur och att utnyttja denna förståelse för att 

förbättra pappersegenskaper såsom styrka, styvhet i både torrt och 

fuktigt tillstånd. Området har också fått en utlöpare mot kompositer 

baserade på trä- och växtfiber. 

• Systemanalys och matematisk modellering, som fick en mycket 

bred planeringsansats med det övergripande målet att kombinera 

datavetenskap, matematik och expertkunskaper inom det 

skogsindustriella området för att förbättra beslutsprocesser för 

produktion och investeringar. Området minskades inom FSCN och 

ett antal delområden överfördes till Nätverket för Processintelligens 

(NPI). Inriktningen inbegriper också området invers ljusspridning 

där ett antal projekt samproducerats med T2F-programmet. 

• Medieteknik, som ursprungligen inriktades mot två huvudområden: 

dels framtiden för pappersbaserade medier (framför allt 

dagstidningar), dels RFID-taggar som kan appliceras genom 

tryckteknik. Under programmets gång har också det ursprungligen 

8


självständigt bildade Digital Printing Centre (DPC) med lokalisering 

till Örnsköldsvik inlemmats i FSCN inom området medieteknik. 

Inriktningen medieteknik har haft flera projekt i samproduktion med 

T2F. 

Under programmets förlopp har verksamheten inom teknisk fiberkemi samt 

systemanalys och matematisk modellering minskat och en inriktning 

tillkommit, nämligen: 

• Fiberbaserad materialteknologi som inkluderar trä- och 

fibermekanik, vilken bygger vidare på det kunnande om fiberfiberbindningar 

som utvecklats inom området teknisk fiberkemi. 

Den fiberbaserade materialteknologin för vidare dels mot papperets 

konverterings- och bruksegenskaper, dels mot ett underlag för att 

utveckla helt nya papperskvaliteter på helt nya användningsområden. 

Inriktningen överlappar därmed delvis både medieteknik och 

området systemanalys och matematisk modellering. Också inom 

dessa områden har ett antal projekt samproducerats med T2F. 

Forskarnas nätverkande har huvudsakligen omfattat samarbete mellan 

Mittuniversitetets campuslokaliseringar och med KTH i Stockholm (där 

flera av de forskarstuderande avlade sin examen innan Mittuniversitetet fick 

sina rättigheter). Forskarna har också deltagit i T2F-programmets bredare 

nätverk (se nedan under T2F-programmet). Näringslivet har engagerats 

framför allt i programmets styrkommitté och genom ett flertal temainriktade 

konferenser vid Mittuniversitetet. 

FSCN-programmets organisation framgår av Bilaga 1 FSCN-programmets 

organisation 1999-2005. 

Efter det ursprungliga programmets slut lever FSCN kvar som en 

multidisciplinär centrumbildning vid Mittuniversitetet. Den nuvarande 

uppbyggnaden består av forskargrupperna: 

• fiberteknologi, 

• material- och systemteknologi och 

• medieteknik 

med DPC, Digital Printing Centre som associerad forskargrupp. 

I den nya struktur som forskningsprogrammen innehåller kan man hitta 

länkar tillbaka till samtliga ursprungliga forskningsområden. 

YTB, Ytbehandlingsprogrammet 

Ytbehandlingsprogrammet (YTB) fick liksom Mittuniversitetet sin 

huvudlokalisering koncentrerad till ett universitet, i det här fallet till 

Karlstads universitet, där den nyskapade professuren i ytbehandlingsteknik 

9


anförtroddes ledningen av programmet. I finansieringens utformning fanns 

ett krav på samverkan mellan Karlstads universitet och STFI-Packforsk för 

att säkra kompetensöverföring mellan organisationerna och bevara 

kompetensen vid STFI-Packforsk. Till skillnad från FSCN var programmet i 

detta fall av karaktären ”smalt och spetsigt”. 

Nätverkandet som ursprungligen begränsade sig till STFI-Packforsk, 

breddades efter hand. I ett tidigt skede involverades YKI och SIK genom 

utplacerade doktorandprojekt. Ett stort nätverk tillfördes genom att 

Karlstads universitet fick ansvaret för att koordinera delprojektet ”Protective 

Coatings” inom EU-projektet Sustainpack. Nätverket vidgades ytterligare 

både nationellt och internationellt genom samarbeten med annan 

förpackningsforskning inom barriärområdet. Dessutom genom att T2Fprogrammet 

valde ut Karlstads universitet för att skapa en tryckteknisk 

forskningsmiljö inriktad mot förpackningsforskning. I det senare fallet 

byggdes ett värdefullt samarbete upp mellan Karlstads universitet och Broby 

Grafiska som i sin tur gav en länk till förpackningstryckindustrin genom 

Svenska Flexografiföreningen, Sweflex. 

Ytbehandlingsprogrammet organiserades i tre projektområden med 

inriktning på produkters funktion och förädling: 

• Grafisk teknik med inriktning på förpackningstryck, som 

innebar ett nära samarbete med T2F-programmet och huvudsakligen 

inriktades på flexografiprocessen, som är den förhärskande metoden 

för förpackningstryck. Inom detta forskningsområde utvecklades 

också samarbetet med Broby Grafiska Utbildning varigenom tillgång 

till avancerad pilotutrustning skapades. 

• Barriäregenskaper, där forskningen i första hand inriktades mot 

barriärer för syrgas och vattenånga. Området vidgades efterhand till 

att omfatta bioaktiva förpackningar och lokal förstärkning av 

barriärer genom flexotryck. 

• Mekaniska egenskaper, som behandlade delaminering i offsettryck, 

speckelfotografering för analys av dimensionsförändringar i papper 

och kalandrering av bestruket papper. 

Vidare formulerades ett forskningsområde inriktat mot processer för 

ytbehandling: 

• Processteknik, där framför allt bladbestrykningsprocessens 

parametrar studerades med inriktning på konsolideringen och 

växelverkan mellan bestrykningssmet och baspapper och där ett 

antal nya analysmetoder utvecklades. 

Slutligen omfattade ytbehandlingsprogrammet också ett forskningsområde: 

10


• Nya idéer för bestrykning, där bland annat vattenfri bestrykning 

studerades. 

Organisationen av Ytbehandlingsprogrammet presenteras i Bilaga 2 

YTB:s organisation 1999-2007. 

Ledningsmässigt har programmet sedan starten haft en styrgrupp med 

industriellt tillsatt ordförande och i övrigt representanter från näringsliv, 

akademi och finansiärer. Styrgruppen breddades ytterligare genom 

tillsättning av ett antal adjungerade medlemmar. Styrgruppens 

sammansättning visas i bilaga 2. 

För att mera i detalj följa och stödja forskningen och säkerställa 

industrirelevans i projekten hade flertalet av dessa en egen referensgrupp 

med medlemmar som kunde bidra med specialistsynpunkter. 

Efter ytbehandlingsprogrammets slut har den relaterade forskningen vid 

Karlstads universitet organiserats i centrumbildningen Paper Surface 

Centre, som organiseras i tre plattformar med inriktningarna: 

• bestrykningssubstrat och bestrykningsprocess, 

• tryckta ytor, 

• barriärer 

samt ett vetenskapligt råd med stort deltagande från näringslivet. 

T2F-programmet, Tryckteknisk Forskning 

T2F-programmet, Tryckteknisk Forskning, gavs redan från början 

uppdraget att skapa ett slagkraftigt nationellt trycktekniskt 

forskningsnätverk. Detta uppdrag – tillsammans med ambitionen att på ett 

effektivt sätt förvalta den kompetens och det nätverk som under årtiondet 

innan byggts upp i Papper Färg och Tryck-programmet (PFT) – löstes 

genom att låta programmets fem delprogram ledas av etablerade forskare 

från PFT med rollen ”nätverksoperatör” och uppgiften att inom området 

bygga upp ett nätverk med mera specifik forskningsinriktning. På detta sätt 

skapades delprogrammen: 

• Förpackningstryck i Flexo med dåvarande Institutet för 

Medieteknik (IMT) som samordnande organisation, sedermera 

överfört till YKI och slutligen Karlstads universitet. 

• Flerfärgstryck med STFI-Packforsk som nätverksoperatör. 

• Prepress och Kvalitetsmått under ledning av Linköpings 

universitet, Campus Norrköping. 

• Kostnadseffektiv produktion med ett delat samordningsansvar 

mellan KTH Medieteknik och KTH Hållfasthetslära. 

• Motiv för beställning av trycksaker, som samordnades av KTH 

Medieteknik. Rubriken ändrades under programmets förlopp till 

11


Tryck som kommunikationsform för att bättre motsvara 

forskningsprojektens innehåll. 

Utöver dessa forskningsinriktade delprogram skapades ytterligare ett 

delprogram inom T2F: 

• Kundnytta i Tryckteknisk Forskning för att specifikt bygga upp 

det trycktekniska nätverket och skapa en effektiv kunskapsöverföring 

både inom forskarsamhället och till/från det intresserade 

näringslivet. Ansvaret för uppgiften anförtroddes STFI-Packforsk. 

Nätverksuppbyggnaden stärktes ytterligare genom att finansiärerna beslutat 

att inemot en fjärdedel av den totala finansieringen skulle användas för att 

bygga upp trycktekniska forskningsmiljöer vid minst två nya högskolor. Det 

skulle ske efter en kvalificeringsomgång dit inte mindre än fem nya 

högskolor inbjöds. Det aktuella beloppet tillföll Mittuniversitetet respektive 

Karlstads universitet. Härigenom fick Skogssatsningens olika program ännu 

fler kontakter med varandra. 

Nätverksbygget underlättades av stöd utöver den direkta finansieringen. 

Exempelvis genom att T2F-programmet drevs i form av ett aktiebolag, med 

en VD som var fristående från anslagsmottagande organisationer och en 

styrelse som bestod av finansiärernas representanter. 

Det trycktekniska forskarnätverket stärktes också genom att S2P2- 

programmet med finansiering av Stiftelsen för Strategisk Forskning 

genomfördes ungefär samtidigt. S2P2 innebar i flera fall personalunioner i 

forskningsledarpositioner och därmed samproduktion med T2Fprogrammet. 

Inom T2F-programmet skapades begreppet ”associerade projekt” för att 

täcka ett större nätverk än i de direktfinansierade projekten. Härigenom 

kunde alla projekt med tryckteknisk inriktning samlas i ett enda stort 

nätverk. 

T2F-programmets struktur, styrning och ledningsorganisation samt 

referensgrupper för att säkra projektens industrirelevans framgår av 

Bilaga 3 T2F-programmets struktur, ledning och styrning 

12


2. Resultat 

- examinerade forskare och forskningsresultat 

Sett till den konventionella modellen för utvärdering av 

forskningsverksamhet i form av antal disputationer, licentiat- och 

doktorsexamina etc. samt mängden publicerade forskningsresultat har 

Skogssatsningens olika program varit synnerligen framgångsrika. Inom 

Skogssatsningens nätverk har till dags dato sammanlagt 106 licentiater och 

doktorer examinerats. På grund av att flera av programmens 

forskarstuderande avlagt en licentiatexamen på väg mot sin doktorsexamen 

är det totala antalet avhandlingar större eller hela 143 stycken. 

Ungefär en tredjedel av de utexaminerade forskarna har fortsatt sin 

akademiska karriär mer eller mindre temporärt medan övriga snabbt funnit 

relevanta arbetsuppgifter i privat och annan offentlig verksamhet. Endast en 

av de examinerade forskarna hade ett år efter examen inte funnit någon 

passande anställning. Tillskottet på omkring 70 forskarutbildade har 

avsevärt höjt den totala kompetensen inom berörda branscher i allmänhet 

och i de deltagande företagen i synnerhet. 

Tack vare det djupa engagemanget från näringslivet i programmen har 

projekten behandlat företagsrelevanta frågeställningar och erhållna resultat 

har i många fall direkt kunnat tillämpas i produktion och produktutveckling. 

I tillägg till doktorand- och licentiatprojekten har ca 120 examensarbeten 

och D-uppsatser handletts av programmens forskare, som på så sätt gett 

programmen en viktig kontakt med grundutbildningen. Så många som 150 

medietekniker, civilingenjörer med flera inom området har därmed 

examinerats vilket ytterligare bidrar till en generell nationell 

kompetenshöjning inom de aktuella professionerna. 

Också volymen av publicerade rapporter och konferensframföranden är 

omfattande. För de tre programmen summeras rapporteringsvolymen till 

ca 1 000 rapporter, ganska jämt fördelade både mellan programmen och 

mellan granskade tidskriftsartiklar och konferensbidrag. 

I ovanstående avseende har de tre programmen utvärderats av Faugert & 

Company/Technopolis, Stockholm. 

För att tydligare belysa hur programmen bidragit till företagsnyttan inom de 

deltagande företagen har en kompletterande studie utförts av EuroFutures, 

Stockholm. 

Sammantaget visar de genomförda utvärderingarna att alla tre program varit 

mycket framgångsrika och väl uppfyllt de uppsatta målen. 

13


3. Resultat 

- forskarnätverket och samverkansgrupperingar 

Nätverksbildningen med den akademiska världen, näringsliv och samhälle 

som beskrivits i presentationen av skogssatsningens program ovan är i sig 

ett mycket värdefullt resultat, som kan utnyttjas för att öka relevansen och 

innehållet i kommande forskningsprojekt. Ett tydligt bevis för detta är de 

framgångsrika ansökningar som behandlats under det pågående 

branschforskningsprogrammet och i andra utlysningar. 

Ett sådant exempel är Forskarskolan inom mekanisk massateknik vid 

Mittuniversitetet som är en direkt fortsättning av den ursprungliga FSCNsatsningen 

inom området Mekanisk massateknologi. Forskarskolan 

finansieras av KK-stiftelsen och ett stort antal företag inom skogsindustrin 

och dess leverantörer. 

Ett annat illustrativt exempel på effektivt nätverksbyggande är 

forskningsprogrammet Förnyelsebara funktionella barriärer, med en 

totalbudget på ca 33 MSEK inom Branschforskningsprogrammet och som 

koordineras av Karlstads universitet. Kärnan i programmet utgörs av 

organisationer som skapade sina relationer i Ytbehandlingsprogrammet och 

Sustainpack och som i den aktuella satsningen vidgats ytterligare och 

omfattar hela åtta universitet och institut samt femton deltagare från 

näringslivet. 

Ur T2F har bland annat nätverksprojektet PaperOpt – Modellering av det 

pappersoptiska systemet från komponenter till färdigt tryck uppkommit 

på initiativ av Mittuniversitetet/DPC och med delprojekt vid Karlstads och 

Linköpings universitet samt vid STFI-Packforsk. Projektet löper under fyra 

år och har en finansiering på nära 30 MSEK från Branschforskningsprogrammet. 

Utöver forskningsorganisationerna ovan deltar fyra 

skogsindustriföretag och fyra leverantörer av varor och tjänster till 

branschen. 

Dessa exempel på hur nätverk som uppstått ur KK-stiftelsens skogssatsning 

har samlat sig till värdefull och framgångsrik samproduktion kan 

mångfaldigas och vidgas till EU-bas. 

14


4. Resultat 

- uppbyggnaden av ett strukturkapital 

Vid den närmare granskningen av skogssatsningens resultat har man framför 

allt inom KK-stiftelsen identifierat ytterligare ett betydelsefullt bidrag till 

fortsatt framgångsrik forskning i samproduktion med näringsliv och 

samhälle, nämligen det sätt som programmen genomförts. I synnerhet gäller 

detta det forum, eller snarare de fora för samproduktion som skapats i 

programmen. De framgångsrika ansökningar om projektfinansiering från 

nätverkskonstellationer som exemplifierats i föregående kapitel kan ses som 

ett första tydligt resultat av uppbyggt strukturkapital. 

Det handlar både om de åtgärder och om de metoder som visat sig 

verkningsfulla för utväxlingen av kunskap och kompetens mellan universitet 

och näringsliv, samt om det förhållningssätt och den inställning som visat 

sig vara framgångsrik. I det aktuella projektet med lärdomar och 

återkoppling till tidigare kunskaper ser vi satsningen som en investering i 

strukturkapital, där både lärosäten och företag bidragit med stora resurser. 

Utöver detta har strukturkapitalet inneburit en modell för hur de rent 

vetenskapiga resultaten från programmets projekt både kan komma till 

direkt tillämpning och bilda en plattform för fortsatt forskning i befintlig 

eller omskapad organisation. 

Begreppet strukturkapital används dels som en sammanfattning av de 

organisatoriska och förhållningsmässiga lärdomar som deltagarna 

sammantaget tillägnat sig under programmens genomförande, dels som ett 

begrepp som ska föra tankarna till något som investerats för att effektivisera 

fortsatt produktion, i det här fallet forskning och industriell användbarhet 

hos dem som gjort investeringen. 

Med tre workshops, en för varje program, där en samstämmig uppfattning 

av bra och mindre bra åstadkommanden eftersträvades samt därefter tre 

framåtriktade seminarier, där riktlinjer för fortsatt agerande mejslades fram, 

har KK-stiftelsen tagit initiativ för att: 

1) Framför allt göra de engagerade högskolorna i programmen, men 

också näringslivets aktörer, medvetna om begreppet strukturkapital. 

2) Se till att lärdomar från programmen utnyttjas i de akademiska 

organisationernas fortsatta forskningsplanering. Likaså i deras 

ansökningar av forskningsmedel i samverkan med industrin. 

KK-stiftelsen har i dessa syften tagit hjälp av Elisabeth Bergendahl Stenberg 

och Gudrun Molander från den egna organisationen samt av en 

referensgrupp bestående av Thomas Johannesson, Öivind Lorentsen, Dan 

Hjalmarsson och Per Jonsson med den senare som sammanhållande 

15


projektledare. Bidragen från de externa medlemmarna till denna rapport 

redovisas i Bilaga 4 KK-stiftelsens program - analys och 

erfarenhetsspridning, av Thomas Johannesson, 

Bilaga 5 Återföringsaktiviteter, av Öivind Lorentsen och 

Bilaga 6 Samproduktionens framgångsoktaeder - lärdomar från KKstiftelsens 

skogsindustriella satsning, av Dan Hjalmarsson. 

Samtliga avhållna workshops och seminarier har dokumenterats och 

rapporterats till deltagarna. 

Denna rapport sammanfattar erfarenheterna och ska fungera som en referens 

för både de deltagande organisationerna och andra konstellationer inom den 

akademiska världen som har näringslivsnytta som mål eller delmål i sin 

forskning. Rapporten omfattar två grundläggande synsätt: 

Dels en typ av metaperspektiv som handlar om att skapa en rutin eller vana i 

organisationen att reflektera över den genomförda eller pågående 

forskningen med frågeställningar som: 

• Vad har jag lärt mig? 

• Vilka problem har jag stött på? 

• Hur har jag löst problemen? 

• Vad måste jag arbeta mer med? 

• Hur bör jag arbeta med detta? 

• Varför lyckades jag? Respektive varför lyckades jag inte eller 

mindre bra? 

Den andra vinklingen är en mer handfast identifikation av sammanlagt åtta 

faktorer som utgör en sammanfattning av rekommendationerna från de sex 

workshops och seminarier som genomförts med ca 100 deltagare. 

Vi sätter också vår svenska forskning i dels ett globalt perspektiv dels ett 

nationellt samhällsperspektiv där den förmedlande rollen poängteras. 

Den tidigare beskrivna referensgruppen har samlat sina slutsatser av 

återkopplingsaktiviteterna i åtta punkter som formerats till en 

”framgångsoktagon”, se nedan. Den innefattar konkreta rekommendationer 

till organisationer som planerar nätverksbaserade forskningsprojekt eller - 

program som är inriktade forskning som är nyttig för näringsliv och 

samhälle. 

16


Figur 1: Samproduktionens framgångsoktagon. 

En generell slutsats för alla åtta punkter är att det inte finns något enkelt 

facit som anger vad som är rätt eller fel. Det är också så att beroende på 

tolkningar av den aktuella situationen kan några av punkterna synas 

överlappande eller underordnade varandra. Det oerhört betydelsefullt att det 

finns en samsyn kring alla åtta faktorer för att resultatet av samproduktionen 

ska bli bra. 

Synsättet bör därför vara att de åtta sidorna i oktagonen representerar 

frågeställningar som måste beaktas var för sig och i sitt sammanhang. Det 

handlar om att finna den rätta ”balansen” mellan olika metoder och 

förhållningssätt. Den vetenskapliga grunden för resonemangen kan snarast 

sökas i systemteori, där ett effektivt system är sammansatt så att de olika 

delarna stärker helheten och helheten stärker delarna. 

Alla de som har arbetat med den lärande uppföljningen och deltagit i de 

olika samtalen är mycket erfarna när det gäller samproduktion. Den 

allmänna uppfattningen är att samproduktion är något komplext och 

svårgripbart. Att ta fram åtta enskilda punkter innebär därför en kraftig 

förenkling av verkligheten. Samtidigt är det – för att det ska vara möjligt att 

sprida och samtala om lärdomarna – viktigt att våga dra slutsatser och ge 

rekommendationer. 

17


Den som hittar ”balanspunkterna” inom respektive fråga och i helheten, 

kommer att ha goda möjligheter att nå framgång när det gäller pågående och 

framtida samproduktionsprojekt. 

Att bygga och förvalta ett strukturkapital 

Situationsanpassning 

Satsningen måste passa in i sin specifika miljö – förankrad såväl i 

akademi som näringsliv och samhälle – och stämma överens med 

lärosätets profil, excellens och relevans. 

En viktig lärdom är att satsningarna för att bli långsiktiga måste passa in i 

sitt sammanhang. Den globala konkurrensen hårdnar. De blir allt viktigare 

för lärosätena att bygga forskningsmiljöer av sådan storlek och kvalitet att 

de kan konkurrera med andra svenska och internationella lärosäten. Den 

långsiktiga styrkan och finansieringen måste hämtas från regionala, 

nationella och internationella finansieringskällor. En stor tillgång, inte minst 

när det gäller finansiering från EU, är över tiden stabila och goda relationer 

till det regionala näringslivet. Anknytningen till näringslivet måste 

prioriteras av den akademiska världen. 

Den nära forskningen är ofta en förutsättning för att regionens företag ska 

kunna behålla sin position i de globala koncernstrukturerna. Om 

kunskapsmiljöerna utarmas får produktions- och forskningsenheterna svårt 

att hävda sig gentemot andra regioner och enheter. Akademi och näringsliv 

har därför ett gemensamt intresse av en verksamhet som präglas av 

excellens och relevans. För att uppnå det krävs en anpassning till de 

styrkeförhållanden som präglar miljön för samproduktion. 

Ömsesidig respekt 

Delad vision, fakultets- och sektoröverskridande verksamhet, 

gemensamt ägande och ett tydligt partnerskap kännetecknar 

framgångsrik samproduktion. 

Samproduktion vilar på att olika parter vill göra något tillsammans och att 

man respekterar varandras kunnande och kompetens. Det innebär att en 

vision om en stark forskningsprofil måste delas av andra inom lärosätet, inte 

minst av dess ledning. 

Alla inblandade i projektet måste vara fast beslutna att bidra till en stark 

kunskaps- och kompetensutveckling – projektet och tankarna på en stark 

kunskaps- och kompetensutveckling måste mentalt och faktiskt ägas av 

representanter för både akademi och näringsliv. Ett tydligt partnerskap kan 

ses som en nödvändighet för att alla ska vilja dra åt samma håll. I alla 

18


diskussioner har också uppmärksammats att en förståelse måste finnas, inte 

enbart för att parterna har gemensamma mål och ambitioner utan också för 

att de kan ha fundamentala olikheter. Det kan gälla krav på lönsamhet, 

uppfattning om tidsperspektiv och grad av konkretisering av 

kunskapsproduktionen. I ett tydligt partnerskap måste man därför balansera 

olika legitima krav och uppfattningar. Förutsättningen är ömsesidig respekt 

och förståelse. 

Programteori 

Mål och medel måste vara tydliga och det måste finnas utrymme för 

flexibilitet. Tänka efter före när det gäller roller och ansvarsfördelning. 

Det är viktigt att sätta upp klara och mätbara mål och klargöra organisation 

och ansvar. Begreppet programteori används för att fånga de processer som 

man i förväg tror ska leda till de uppsatta målen. ”Om vi gör så, så når vi 

målen.” Det handlar om att bland annat linjera upp hur samproduktionen ska 

bedrivas, hur information ska spridas och hur arbetet ska styras. 

Problemet vid samproduktion är i de flesta fall för lite av tydlighet, inte en 

för strikt organisation. När spelplanen är synlig är det lätt att tillåta den 

nödvändiga flexibiliteten. Det finns något att göra avsteg ifrån. Forskningen 

ska vara fri. Men de rum där forskningen bedrivs måste vara välmöblerade. 

Ledarskap 

Frigör möjligheter inom den akademiska världen och i näringslivet! 

Samproduktion kräver ett tydligt och uthålligt ledarskap. Produktionen av 

kunskaps och kompetens ska styras av excellens- och relevanskriterier. Men 

de yttre förutsättningarna för en väl fungerande samproduktion kräver ett 

starkt ledarskap som värnar långsiktigt om samproduktionen. Ledare måste 

handplockas och få ansvar och befogenheter. 

Rekryteringen av ledare för program och delprogram är avgörande för 

framgången i en samproduktion. Vikten av detta kan inte nog betonas. Det 

har visat sig vara en fördel och går lättare att skapa enighet om besluten när 

ledaren kan koncentrera sig på ledarskapet utan att splittras av ett samtidigt 

krav på akademisk meritering. 

Rekrytering 

Rätt blandning av rätt personer. 

All kunskaps- och kompetensproduktion vilar på de personer som ska 

genomföra arbetet. För att nå framgång i samproduktion är det nödvändigt 

att lägga stor vikt vid rekryteringen av deltagarna. De måste ha erfarenheter 

och kompetenser som bäddar för en excellent och relevant forskning som 

präglas av ömsesidig respekt, flexibilitet och nätverkande. Samproduktionen 

19


behöver gränsgångare, det vill säga personer som trivs i partnerskapets olika 

verkligheter. 

Näringslivets representanter måste ”förstå forskningens villkor” och den 

akademiska världens företrädare måste ”förstå näringslivets villkor”. 

Gruppen måste vara sammansatt så att olika kvaliteter finns företrädda. 

Ingen kan allt! Det gäller att kunna sätta samman ett vinnande lag. 

Nätverkande 

Etablerade/utvecklade nätverk och allianser är den viktigaste resursen. 

Ett målmedvetet nätverkande resulterar i den långsiktigt hållbara 

forskningsmiljön. Omgivningen ger samproduktionen resurser, legitimitet 

och dess raison d'être – själva skälet att existera! 

För att uppfattas som relevant i ett regionalt, nationell och internationellt 

sammanhang måste alla som deltar i arbetet ”sälja in” sin verksamhet. 

Därmed blir kontakter, seminarier och populärvetenskapliga publikationer 

centrala. Utan ett aktivt nätverkande finns inga förutsättningar för att 

etablera långsiktigt hållbara samproduktionsmiljöer. 

Kommunikation 

Att få diskutera sin forskning med kollegor och visa upp den utåt ger 

både drivkraft och ett bättre resultat – såväl inom den akademiska 

världen som inom samhället/näringslivet. Och det är framför allt 

nödvändigt för samproduktionens kontinuitet. 

Samproduktionens resultat är det som förs ut, diskuteras och blir förstått – 

forskning som inte uppmärksammas ”finns inte”. Kommunikationsstrategier 

måste vare centrala för alla samverkansprojekt. 

Notera att det handlar om ömsesidiga processer där näringslivet sprider 

kunnande till den akademiska världen, inte minst om relevanta 

frågeställningar och akademikerna sprider kunnande till företagen, inte 

minst om den akademiska kunskapsfronten. 

Strukturkapital 

Långsiktigheten i fokus – att bygga vidare på tidigare kunskaper och 

uppnådda framgångar är en överlevnadsstrategi för samarbetsprojekt 

inom skogsnäringen. 

Den sista och åttonde rekommendationen handlar om att ta vara på 

strukturkapitalet, det vill säga att bygga vidare på den kunskap och 

kompetens som finns inom den aktuella forskningsmiljön. Ett systematiskt 

lärande av det slag som KK-stiftelsen genomfört på basis av de 

skogsindustriella satsningarna är nödvändigt för att skapa långsiktiga 

framgångar. 

20


Det gäller att bygga vidare på det som har visat sig vara framgångsrikt. 

Vilka satsningar passar in i lärosätets långsiktiga strategi? Vilka 

programteorier för samproduktion har visat sig framgångsrika? Vilka 

ledarroller har varit effektiva? Hur utvecklas en ömsesidig respekt? Vilka 

metoder för att rekrytera rätt har varit framgångsrika? Vilka strategier för 

nätverkande har fungerat? Hur ser ”kundbasen” ut? Vilken 

kommunikationsstrategi har fungerat? 

Att skapa en kreativ och öppen miljö för 

metabetraktelser 

Som beskrivits tidigare är de åtta framgångsfaktorerna för ett lyckat 

byggande av strukturkapital ett resultat av inte mindre än sex workshops och 

semiarier med totalt omkring 100 deltagare, som på ett eller annat sätt varit 

aktiva i Skogssatsningens tre program. Denna lärandeprocess med en typ av 

metabetraktelser av programmen har styrts av referensgruppens medlemmar 

och genomförts i en konstruktiv anda mycket tack vare ett systematiskt 

angreppssätt som skapat en kreativ och öppen miljö vid sammankomsterna. 

I det följande redovisas några erfarenheter från referensgruppens eget 

lärande. 

För att överhuvud komma igång med ett kontinuerligt lärande som bygger 

på återkoppling till tidigare resultat och metabetraktelser i organisationerna 

måste en atmosfär skapas som leder till en konstruktiv process. 

Det gäller att inledningsvis definiera dessa aktiviteter som arenor för 

reflektion och deltagande, arenor där man fritt och respekterat kan framföra 

sina erfarenheter och lärdomar. Det gäller att klargöra att det inte är en 

annan form av utvärdering och inte ett forum för försvar av egna insatser. 

Däremot att det finns plats för en analys av bakomliggande orsaker till både 

bra och mindre bra resultat under projektets förlopp. 

Några villkor är särskilt viktiga för att lyckas i metabetraktelsen: 

• Aktivt deltagande 

• Trygghet och känsla av kontroll 

• Legitimitet och förankring 

Härutöver är det effektivt att ha ett: 

• processorienterat angreppssätt på frågeställningarna. 

För att skapa en öppen atmosfär där alla synpunkter får vädras kan det också 

vara en fördel att: 

• engagera en extern opartisk processledare. 

21


Slutligen är det också viktigt att hålla tempot i processen uppe med: 

• snabb feedback till deltagarna. 

Aktivt deltagande 

För att skapa ett aktivt deltagande är det viktigt att alla som deltar i 

processen själva ser nyttan av den egna aktiviteten och inte deltar som ett 

resultat av en yttre press. Var och en måste inse nyttan för både den egna 

och projektets utveckling. 

Det innebär att både hittillsvarande och potentiellt nya projekt- och 

programledare ska involveras när alla planerar och genomför aktiviteter som 

återkopplar till tidigare resultat. 

Det har visat sig att resultatet av en process med metabetraktelser av ett 

projektförlopp och syntetisering av ett handlingsprogram från denna analys 

blir bäst då deltagarna från olika organisationer möts på ungefär jämbördig 

nivå, vilket alltså bör beaktas i inbjudningarna. 

Själva processarbetet kräver både kreativa och strukturella insatser. Det är 

processledarens uppgift att balansera dessa. Den konventionella ansatsen 

med grupparbeten i mindre konstellationer följt av redovisning och 

bearbetning i plenum har visat sig fungera bra också i dessa sammanhang. 

Slutresultatet ska så långt möjligt leda fram till en handlingsplan med 

ansvarig person och konkret uppföljning. 

Trygghet och kontroll 

Framgång i ett arbete med att återkoppla till tidigare resultat kräver att 

deltagarna upplever trygghet och kontroll i processen. Här är 

processledarens fingertoppskänsla viktig. Att ge konkreta uppdrag och roller 

till projektledarna i genomförandefasen kan vara ett sätt att skapa trygghet 

och en känsla att ha processen under kontroll. 

Andra förhållanden för att skapa trygghet och känsla av kontroll kan röra: 

• Konkret klargörande av målsättning med aktiviteten 

• Val av mötesplats 

• Klargörande av hur frågor av konfidentiell natur ska hanteras 

• Ton (framtoning) och anda i introduktionen av arbetet 

Legitimitet och förankring 

För att skapa legitimitet i arbetet är ett aktivt deltagande av ledningen för 

den organisation som har huvudansvaret nödvändigt. Utan full uppbackning 

22


från ledningen blir hela arbetet med återkopplingen en pseudohändelse med 

mycket begränsad nytta, i varje fall på det organisatoriska planet. 

För individen är det personliga engagemanget viktigast. 

Det är likaledes viktigt att involvera nyckelpersoner som kan påverka det 

vidare skeendet i processen. 

Engagemang från utomstående organisationer som tar initiativ och 

genomför delar av processen kan vara ett sätt att stärka legitimiteten. 

5. Forskningens samhällspåverkan 

I genomgången av skogssatsningen har också Sveriges nationella forskning, 

som inom detta område håller högsta internationella klass, ställts i ett 

bredare samhällsperspektiv. I en snäv bemärkelse är det enkelt att motivera 

en nationell satsning på skogsindustriellt inriktad forskning baserat på 

branschens nationalekonomiska betydelse för Sveriges ekonomi. Den 

argumentationen är lika relevant som viktig vad gäller att värna om 

industrins vidareutveckling och fortlevnad. 

I ett mer generellt perspektiv måste också forskningens betydelse som kanal 

mot den globala kunskapsmassan beaktas. Givetvis har en internationellt 

aktad forskning med etablerade nätverk i ett perspektiv som detta, bättre 

möjligheter att förse det svenska samhället med snabbare och viktigare 

inputs än en akademiskt instängd verksamhet. 

Vägar för forskningen att påverka 

det svenska samhället 

Utbildade personer 

Ny kunskap 

genom forskning i 

övriga världen, 

~98 % 

Publicerade rapporter 

Befintlig 

vetenskaplig kunskap 

och ny kunskap Patent och licenser 

genom svensk 

forskning, 

1-2 % Uppdrag åt etablerade företag 

Forskningsbaserat ny företagande 

Figur 2: Forskning i Sverige är portalen till forskningen i övriga världen. 

23


6. Slutord 

KK-stiftelsens Skogssatsning har angivit några nya vägar för 

forskningsfinansiering som visat sig mycket effektiva i ett perspektiv där 

akademin som forskningsutövare uttalat samverkar och samproducerar med 

näringsliv och samhälle både på ett nationellt och på regional nivå. Det är 

arbetssätt som utgår från initiativ på lärosätena, men som kräver ett 

fungerande nätverk mellan dessa och de potentiella samverkande 

organisationerna. Även i tider med i övrigt vilande eller neddragen 

forskningsaktivitet måste nätverket hållas levande och löpande uppdateras 

vad gäller forsknings- och teknologifronten inom det aktuella 

ämnesområdet. Det kan vara idé att lärosätet skapar en plattform med 

återkommande möten. 

KK-stiftelsens Skogssatsning har haft många uppfriskande inslag som vi 

rekommenderar en fortsättning av. Ett sådant är att den allmänna 

arbetsprincipen ”Call-Proposal-Grant” med rötter i forskningsrådens 

arbetssätt har ifrågasatts. Principen förutsätter att finansiären (eventuellt 

tillsammans med t ex företag) ensidigt beslutar vad som bör göras och ofta 

också under vilka former det ska ske. 

Ett alternativt arbetssätt är att utgå från de initiativ som stammar från 

lärosäten och regioner och från deras egna strategiska planer. Dessa initiativ 

(som beskrivs ungefär som affärsplaner) granskas sedan av finansiären mot 

bakgrund av dennes övergripande och långsiktiga syften (t ex utveckling av 

kunskap och kompetens för att öka den internationella konkurrenskraften i 

mindre och medelstora företag i Sverige). Granskningen bör fastställa om 

planerna är tillräckliga när det gäller vision, idé, bemanning, organisation, 

(med)finansiering etc. för att finansieras. Finansiären bör var öppen för 

olika former för samarbeten, organisation etc. så länge planerna kan 

förväntas leda till strukturkapital som tjänar finansiärens syften. 

24


Bilaga 1 

FSCN-programmets organisation 1999-2005 

Programdirektör 

Projektsekreterare 

Prof. Myat Htun 

Anna Häggström 

Projektledare 

Teknisk fiberkemi 

Prof. Lars Wågberg/ 

Dr. Magnus Norgren 

Fiberbaserad materialteknik Prof. Tetsu Uesaka 

Mekanisk fiberteknologi 

Prof. Hans Höglund 

Medieteknik Prof. Lowe Hedman / 

Fil. lic. Mikael Gulliksson 

Systemanalys och matematisk Prof. Mårten Gulliksson 

modellering 

Digital Printing Centre - DPC Civ. ek. Clas Engström 

Network for Process Intelligence – Progr. dir. Terje Fossum 

NPI 

FSCN Styrkommitté 

Örjan Petterson, ordförande 

Göran Gellerstedt 

Björn Kruse 

Jan-Erik Hellgren 

Peter Värbrand 

Ulf Carlson 

Göran Bengtsson 

Sune Wännström 

Per Engstrand 

Sture Pettersson (adjungerad) 

Olle Teleman (adjungerad) 

SCA 

KTH 

Linköpings universitet 

SLU 

Linköpings universitet 

SCA (nu Ulf Carlson Consulting) 

Stora Enso 

M-real (nu Sekab) 

Holmen (nu Mittuniversitetet) 

Mittuniversitetet 

STFI-Packforsk 

25


Bilaga 2 

YTB:s organisation 1999-2007 

Project organisation for surface treatment research 

at Karlstad University 

Research area 

Area Manager 

1. The effects of surface treatment on 

further processing and product 

properties (converting) 

1.1. Graphic technology / package 

printing 

From March 2001 Magnus Lestelius 

(Lars Järnström acting area manager 

until February 2001) 

1.2. Barrier properties Lars Järnström 

1.3. Mechanical properties Fredrik Thuvander until 

December 2003, Peter Rättö from 

January 2004 until May 2007 

(Gunnar Engström acting area 

manager from June 2007) 

2. Process technology From July 2001 Gunnar Engström 

(Lars Järnström acting area manager 

until June 2001) 

3. New ideas for coating Lars Järnström 

26


Bilaga 2 

YTB:s ledningsorganisation 1999-2007 

Styrgrupp 

Namn 

Period 

Torbjörn Widmark 

Oktober 1999 – juni 2001 och 

AssiDomän, Frövi, Korsnäs juni 2005 - december 2007 

Göran Bengtsson, 

Oktober 1999 – december 2007 

Stora Enso 

Carl Zotterman 


The Packaging Green House 

Philippe Letzelter 


Iggesund Paperboard 

Lars Mattsson, 


KTH 

Elisabeth Bergendal- Oktober 1999 – december 2007 

Stenberg, 

KK-stiftelsen 

Folke Österberg, 

Juli 2001 – december 2007 

SCA 

Gudrun Pauler-Johansson Oktober 1999 – december 2007 

M-real 

Ulf Carlson, 

Oktober 1999 – juni 2001 

SCA 

Thomas Hjertberg, 


Chalmers Tekniska Högskola 

Magnus Wikström, 

Juli 2001 – maj 2005 

Korsnäs 

Ola Karlsson 

Juli 2001 – september 2004 

AssiDomän, Frövi, Korsnäs 

Andreas Nordell 

Juni 2005 – december 2006 

Korsnäs 

Petra Lönnberg 

Januari 2005 – maj 2005 


Adjungerade medlemmar 

Petra Lönnberg 

November 2004 – december 2004 


Magnus Wikström, 

Oktober 1999 – juni 2001 

Korsnäs 

Roger Carlsson 

Juni 2007 – december 2007 

Iggesund Paperboard 

Lars Järnström 


Karlstads universitet 

27


Gunnar Engström 


Magnus Lestelius 


Karl Oskar Källsner 


Lars-Arne Sjöberg 


Olle Teleman 


Tom Lindström 


Anders Pettersson 


Juli 2001 – december 2007 

September 2007 – december 2007 

December 2005- juni 2007 


Oktober 1999 – oktober 2002 

Maj 2001 – december 2001 

Januari 2003 – december 2007 

28


Ytbehandlingsprogrammets slutliga struktur och ledningsgrupp 

i början av 2007 

Ytbehandlingsprogrammets projektorganisation 

Forskningsområde 

Forskningsledare 

1. Effekter av ytbehandling på 

efterföljande konverteringssteg och 

på produktegenskaper 

1.1. Grafisk Teknik / 

Förpackningstryck 

Från mars 2001 Magnus Lestelius 

(Lars Järnström tillförordnad 

forskningsledare till februari 2001) 

1.2. Barriäregenskaper Lars Järnström 

1.3. Mekaniska egenskaper 

2. Processteknik 

Fredrik Thuvander till 

december 2003 

Peter Rättö från januari 2004 

till maj 2007 

(Gunnar Engström tillförordnad 

forskningsledare från juni 2007) 

Från juli 2001 Gunnar Engström 

(Lars Järnström tillförordnad 

forskningsledare till juni 2001) 

29


3. Nya idéer för bestrykning Lars Järnström 

30


Bilaga 3 

T2F-programmets struktur, ledning och styrning 

I matrisen nedan visas T2F-programmets omfattning och projektens status 

vid programmets avslutning. Indelning av projekt har gjorts efter 

delprogram och projektkaraktär. Totalt omfattar projektmatrisen 140 

projekt. 

Samtliga 120 projekt, som direktfinansierats genom TRT AB har avslutats 

och slutrapporterats. 

Bland de 20 associerade projekten finns några som befinner sig i tidigt 

skede och som inte avslutas inom T2F-programmets tidsram. T2Fprogrammets 

ledning planerar dock en alumniförening och ett 

vidmakthållande av nätverket och dess hemsida även efter det formella 

programslutet varför dessa projekt även fortsatt kan få tillgång till 

programmets nätverk. 

En färgkod visar projektens status på omstående sida: 

• grön markering visar avslutade projekt 

• ljusgrön markering visar projekt som avslutats med licentiatexamen 

• djupare grön markering visar projekt som avslutats med 

doktorsexamen 

• gul markering visar pågående projekt 

• gulgrön markering ska tydas som pågående projekt där den 

forskarstuderande avlagt sin licentiatexamen och fortsätter mot 

doktorsexamen 

• vit eller färglös markering visar planerade projekt, ännu inte startade 

(= katalog över projektidéer) 

• ljusare nyans i gul och gulgrön markering visar projekt som 

finansieras utanför TRT AB, men som associerats till programmet 

efter den forskarstuderandes önskemål och projektledningens 

godkännande 

• röd inramning 

Till den senare kategorin hör också S2P2-programmets projekt, vilka 

31


successivt vuxit samman med T2F-nätverket. Dessa markeras med 

en röd inramning. 

32

33 

Skogssatsningen


T2F-programmets samarbete med industri och näringsliv 

Det ingår i förutsättningarna för T2F-programmet att projekten ska ha en 

tillämpad inriktning. I planerings- och struktureringsarbetet av programmet 

har stor omsorg lagts ner på att på samtliga nivåer från programledning till 

den enskilde forskarstuderande skapa ett nätverk av kontakter att användas 

inte bara i forskningsprojektet utan också i vederbörandes fortsatta och 

övriga verksamhet. 

Dessa kontakter har formaliserats enligt följande: 

Programnivå Styrelse (för TRT Tryckteknisk forskning AB, de facto programstyrelse) 

Delprogramnivå Referensgrupper 

Individnivå Faddrar för i första hand de forskarstuderande 

Nedan redovisas närmare de olika kontaktytorna och samarbetsformerna 

med industri och näringsliv. Även om den etablerade strukturen främst 

byggts upp från forskarnas perspektiv är avsikten också att kontakterna ska 

leda till en ökad kunskapsspridning inom industrin och ett ömsesidigt 

tagande av kontakter. 

Programnivå 

T2F-programmet finansieras gemensamt av industrin och KK-stiftelsen. 

Finansiärerna finns representerade i styrelsen för TRT Tryckteknisk 

Forskning AB, som vid programmets slut hade följande sammansättning: 

Funktion Innehavare Mandat från finansiär 

Ordförande Tomas Salzmann, KK-stiftelsen 

SWICT AB 

Ledamöter Elisabeth Bergendal- KK-stiftelsen 

Stenberg, KK-stiftelsen 

Ulf Lindqvist, 


VTT (Finland) 

Sören Karlsson, 

Norrtelje Tidning 

Intressentföreningen för 

Medie- och 

kommunikationsforskning 

Ola Högström, 

Tetra Pak 

Greta Fossum, 

Skogsindustrierna 

Sune Wännström, 


Medie- och 


Skogsindustrins 

Forskningsstiftelse 


34


Suppleant 

M-real 

Nils Enlund, 

KTH 

Krister Holmberg, 

CTH 



Medie- och 




VD för TRT Tryckteknisk Forskning AB och föredragande har varit Per 

Jonsson, Stora Enso. 

Delprogramnivå 

Varje delprogram i T2F har en industriell referensgrupp för att säkerställa 

den industriella relevansen i bearbetade frågeställningar och för att ge 

ytterligare en informationskanal till näringslivet för forskningsresultat. 

Delprogram 1, Kundnytta i tryckteknisk forskning 

• Nils-Bertil Mattsson, STFI-Packforsk, nätverksoperatör för 

delprogrammet i T2F 

• Jonas Rehn, Ifra Nordic 

• Jannicke Jennsjö, AssiDomän, Frövi 

• Bo Wallteg, tidningen nordemballage 

• Maria Wickström, GFF/Grafiskt Forum 

• (Åke Wallén, BGAB) 

• Martina Stål, Prinfo 

• Nils Lindstrand, Nisseskrivare/Svensk Papperstidning 

Delprogram 2-6 redovisas i matrisen ovan. 

Individnivå, Fadderverksamhet 

Den under 2001 startade fadderverksamheten för de forskarstuderande föll 

väl ut och utvidgades successivt. Under 2006 har följande personliga 

relationer mellan forskare och industrirepresentanter etablerats eller 

fördjupats. 

Delprogram 2, Förpackningstryck i Flexo 

Forskarstuderande Fadder/Mentor 

Gustavo Gil Barros Anders From 

Erik H. Hofstrand t.o.m. september Stig All/Ralf Dürholz/ 

Ragnhild Dölling, från september SUW 

projektkommitté ”Improved printability” 

Maria Rentzhog Claes Dahlbom 

Magnus Viström Lars Palm 

35


Behudin Mesic 

Robert Olsson 

Johanna Johnson 

Ulrik Karlsson 

Ove Lindström 

Britt Adolfsson 

Delprogram 3, Flerfärgstryck 


Joakim Voltaire Christer Hagman 

Erik Svanholm Olle Högberg 

Per Edström 

Nils Pauler 

Emmi Enoksson Per Carleson 

Delprogram 4, Prepress och kvalitetsmått 


Claes Buckwalter Dr. Rainer Prosi, Heidelberg Druckmaschinen, 

Kiel 

Delprogram 5, Kostnadseffektiv produktion 


Jiri Havir 

Rune Lundbladh 

(projektet avslutat med licentiatexamen) 

Artem Kulachenko Rune Lundbladh 

Niklas Garoff 

Leif Eriksson 

(projektet avslutat med doktorsexamen) 

Lena Halonen 

1: a Jan Andersson/2:a Bengt Arvidsson 

Petri Mäkelä 

Lars Eriksson 

(projektet avslutat med licentiatexamen) 

Johan Eklund 

Lars Eriksson 

Orlando Girlanda Johan Tryding 

Delprogram 6, Tryck som kommunikationsform 


Asta Cepaite 

Stig Forsberg 

36


Bilaga 4 

KK-stiftelsens program - analys och 

erfarenhetsspridning, av Thomas Johannesson 

Bakgrund 

Efter den stora skogssatsningen har KK-stiftelsen beslutat att med hjälp av 

en referensgrupp samla och ta tillvara de erfarenheter som satsningen gett. 

Syftet är att tydliggöra det hos deltagarna uppbyggda ”strukturkapitalet” och 

utveckla deltagarnas ”affärsidé” och strategiska planering inför kommande 

satsningar av liknande slag från olika finansiärer av kompetensutveckling. 

Sådana kommer att erbjudas t.ex. från olika svenska finansiärer och från 

EUs ramprogram. 

Efter en serie seminarier under med de utförande organisationerna och 

företagen inom skogssatsningen har erfarenheterna från dessa samlas, 

analyserats och ska nu delges de inblandade och andra intresserade som ett 

stöd inför arbetet med kommande satsningar av liknande typ. Åtta punkter 

av erfarenheter har sammanställts. 

Bland de tre delprogrammen inom skogssatsningen är T2F inriktat på den 

grafiska industrin. Det är unikt genom att det är ett nätverksprogram som 

samlar de i Sverige för denna industri relevanta forskningsutförarna kring en 

gemensam plan. Vid de seminarier som hållits den har många värdefulla 

erfarenheter och idéer framkommit. 

Tryckteknisk forskning, T2F 

De erfarenheter som uttrycks i de ”åtta punkterna” är giltiga för T2F och 

upprepas inte här. 

Några speciella karaktäristika är: 

1. Satsningen har skett i ett nätverk av befintliga forskargrupper med 

relevant kompetens. 

2. Satsningen har varit välplanerad och inneburit väsentliga driftsbidrag 

till dessa grupper. Det avtal som legat till grund har varit bra. 

3. Forskningsresultaten är bra och har främst inneburit en förstärkning 

av doktorsutbildningen inom grupperna. Grundutbildningen har inte 

varit ett primärt mål. 

4. Näringslivets engagemang har varit varierande och ofta svagt. 

Effekterna där är svåra att uppskatta. Dock finns nu för branschen 

tillgång till högt utbildade personer utöver vad som funnits tidigare. 

Utförda examensarbeten har också varit av värde för företagen. 

5. Satsningen har inte varit regional utan effekterna är spridda över 

landet. 

6. T2F har varit ett projektkontor organiserat i form av ett aktiebolag, 

TRT AB (vilket get ett antal skattefrågor att behandla). Planeringen 

av projektet har varit utförlig och gjorts i samverkan med deltagande 

37


grupper och företag. Projektet har drivits med skarp uppföljning och 

med av ledningen driven gemensam utveckling av doktorander mm. 

Ledarskapet har varit industriellt och professionellt med stort 

ansvarstagande. Ledaren har inte haft egna ambitioner till akademisk 

meritering utan prioriterat ledningsarbetet. 

7. Mentorer från näringslivet har varit till nytta för arbetet. 

8. Programmet har ägnat betydande kraft åt att profilera sig utåt. 

9. De berörda lärosätena och instituten har inte berörts mer an av andra 

vanliga ”externt” finansierade projekt. De nya regionala 

högskolorna har inkluderats med framgång bland de etablerade 

lärosätena. 

10. Projektet har hämmats av att den grafiska branschen under 

projektperioden varit ekonomiskt svag och präglad av oenighet. 

Skogsindustrin har därför svarat för en oavsiktligt stor del av 

kontakterna med grupperna. För framtiden rekommenderas att 

planera för flexibilitet i en globaliserad och föränderlig värld. 

Utöver de ”åtta punkterna” förtjänar följande erfarenheter att 

uppmärksammas: 

1. Inför starten av ett företagskopplat program som T2F bör inblandade 

företag avkrävas en genomtänkt strategi för den egna verksamheten i 

anslutning till programmet. 

2. Vid beslut om forskningsprogram riktade mot industriella områden 

bör samarbetet med andra forskargrupper inom närliggande områden 

i landet säkerställas. Den kanske viktigaste funktionen för 

programmets forskargrupper är att nyttja den portal till den 

internationella forskningen som de svenska grupperna inom området 

innebär. Detta kräver samverkan inom landet. 

3. Programmets effekter på företagen sker sannolikt till största delen 

via utbildning av studenter och doktorander. Därför bör utveckling 

inom grundutbildningen vid berörda lärosäten ses som en del av 

programmets resultat. 

4. Rekryteringen av ledare för program och delprojekt är avgörande för 

framgång. Vikten av detta kan inte nog betonas. 

Något om övriga delprogram 

Ytbehandlingsprogrammet 

Satsningen är inriktad mot ett relativt smalt teknikområde, ytbehandling 

(inkl tryckning) av pappers- och kartongytor. Ett stort företag och många 

mindre med intresse av denna teknik finns i regionen. 

Forskningen har utvecklats väl men den vetenskapliga publiceringen är 

enligt utvärdering begränsad. Många doktorander har utbildats och speciellt 

industridoktorander har gett goda bidrag. 

38


Grundutbildning har varit svår att etablera vilket säkert till del beror på att i 

landet besvärligt rekryteringsklimat till teknisk utbildning. 

Näringslivet har påverkats främst genom industridoktorander och en ökad 

sammanhållning i form av organisationer som Paper Province m fl. 

Satsningen har drivits som ett program inom universitetet med viss tendens 

till uteslutande av forskare utanför programmet. 

Ledarskapet har varit starkt med ambitioner hos ledaren att själv vara en av 

de ledande forskarna. 

Metodiken har varit traditionell för ett program inom ett universitet. Starkt 

stöd har getts från universitetsledningen. 

Satsningen har bidragit starkt till universitetets utveckling. 

Programmet har varit svagt när det gäller att utveckla nationella samarbeten. 

Genom kontakten med STFI har man utvecklat sin förmåga att söka medel 

från EU. 

Satsningen har lidit av svårigheten att få ihop en inre ambition att bli en 

vetenskapligt framstående universitetsmiljö och önskemålen utifrån att bistå 

näringslivet med upplevda tekniska problem. 

Nyckeln till framgång anges vara rekryteringen av bra personal, doktorander 

och studenter 

Fiber Science and Communication Network, FSCN 

Satsningen är multidisciplinär (fakultetsövergripande) och inriktad mot ett 

brett teknikområde, utnyttjandet av träfiber för kommunikation. Ett stort 

företag med intresse av detta tillämpningsområde finns i regionen. 

Forskningen har utvecklats väl men den vetenskapliga kvaliteten är enligt 

utvärdering ojämn. Många doktorander har utbildats och speciellt 

industridoktorander har gett goda bidrag. 

Grundutbildning har varit svår att etablera vilket säkert till del beror på att i 

landet besvärligt rekryteringsklimat till teknisk utbildning. 

Näringslivet har påverkats främst genom industridoktorander och en ökad 

sammanhållning mellan det stora företaget och universitetet. 

Satsningen har drivits som ett brett program inom universitetet i linje med 

en bred universitetsprofil, Skogen som resurs. Programmet har varit väl 

förankrat och snarare täckt stora delar av universitetets verksamhetsområde 

än varit starkt fokuserat. 

39


Ledarskapet har varit starkt och präglats av gemenskap i besluten men utan 

ambitioner hos ledaren att själv vara en av de ledande forskarna. 

Metodiken har varit traditionell för ett program inom ett universitet. Starkt 

stöd har getts från universitetsledningen. 

Satsningen har bidragit starkt till universitetets utveckling. 

Programmet har varit svagt när det gäller att utveckla nationella samarbeten 

men delar av programmet har en god internationell ställning 

Satsningen har starkt bidragit till att det stora företaget har kvar väsentlig 

teknisk utveckling i Sundsvall och universitetet å sin sida har kunnat 

utnyttja detta företags internationella rykte i sin positionering. Viss 

motsättning mellan industriella mål och akademiska mål kan identifieras 

men är troligen snarast stimulerande. Stora svårigheter rapporteras när det 

gäller att i programmet inkludera de delar av universitetet som finns på 

andra orter. 

Nyckeln till framgång anges vara rekryteringen av bra personal, doktorander 

och studenter. 

Några allmänna synpunkter på satsningen 

Satsningen från KK-stiftelsen har för KaU och MiUn varit av största 

strategiska betydelse och inom dessa lärosäten behandlats därefter. YTB i 

Karlstad och FSCN i Sundsvall har outtalat haft dubbla och inte alltid 

lättförenliga mål, nämligen dels att bygga en akademisk miljö av god 

kvalitet och dels att bidra till utvecklingen av det regionala näringslivet. 

Detta har lett till att förväntningarna inom lärosätena respektive inom 

näringslivet varit olika. Forskarna har eftersträvat akademisk meritering, 

publicering och doktorsexamina medan företagen uppskattat 

examensarbeten, möjligheten att få uppdrag utförda och den ökade 

rekryteringsbasen. 

T2F-satsningen har betytt mindre för berörda lärosäten men genom sin 

starka fokusering gett resultat av stor potentiell betydelse för branschen. 

Effektiva metoder för att verkligen påverka viktiga delar branschen har inte 

funnits. 

Inriktning på ett relativt snävt teknikområde som ”Ytbehandling av papper” 

riskerar att ge snabba men kortsiktiga resultat. Den akademiska 

uppbyggnaden blir långsam och en instängning riskeras. En bredare satsning 

ger mera långsiktiga men kanske för företagen svårutnyttjade resultat. Den 

akademiska uppbyggnaden gynnas och samarbetet utåt underlättas. En 

nätverkssatsning ger både kort- och långsiktiga resultat men påverkan på 

40


den akademiska uppbyggnaden är begränsad. Samverkan mellan olika 

lärosäten stimuleras kraftigt. 

Den viktigaste framgångsfaktorn är att till programmen rekrytera rätt 

personal på alla nivåer, doktorander, forskare och ledare. 

Den näst viktigaste faktorn är att ledningssystem och verksamhet planeras 

väl från början. 

Det är att rekommendera att parterna gör klart för varandra vilka resultat 

man förväntar sig liksom att den som bär det långsiktiga ansvaret för 

satsningens utnyttjande försäkrar sig om att ha för detta erforderliga 

resurser. 

Allmänna slutord 

Skogsprogrammet har haft många uppfriskande inslag. Fortsättning på den 

vägen kan rekommenderas. Några heliga kor bör då ifrågasättas. En sådan är 

den allmänna arbetsprincipen ”call-proposal-grant” som har sina rötter i 

forskningsrådens arbetssätt. Detta förutsätter att finansiären (ev. tillsammans 

med t ex företag) beslutar vad som bör göras och ofta också under vilka 

former det ska ske. 

Ett alternativt arbetssätt är att utgå från de initiativ som stammar från 

lärosäten och regioner och från deras egna strategiska planer. Dessa initiativ 

- beskrivna ungefär som affärsplaner - granskas sedan av finansiären mot 

bakgrund av dennes övergripande och långsiktiga syften 

(t ex utveckling av kunskap och kompetens för att öka den internationella 

konkurrenskraften i mindre och medelstora företag i Sverige). Granskningen 

bör fastställa om planerna är tillräckliga avseende vision, idé, bemanning, 

organisation, (med-) finansiering etc. för att finansieras. Finansiären bör var 

öppen för olika former för samarbeten, organisation etc. så länge planerna 

kan förväntas leda till strukturkapital av intresse för finansiärens syften. 

41


Bilaga 5 

Återföringsaktiviteter, av Öivind Lorentsen 

Innledning 

Återføringsaktiviteter handler om prosesser der en skaper arenaer for 

refleksjon og deltakelse, der en tenker høyt og fritt i forhold til hva man har 

erfart og lært, der man kan rette blikket framover og sikre en styrket 

videreføring av et program eller prosjekt. Återføringsaktiviteter er også 

nyttige tilnærminger med tanke på allmenn og/eller spesifikk læring. 

Återføringsaktiviteter kan være en verdifull tilnærming som ledd i en 

lærende utviklingsstrategi. 

Återføringsaktiviteter handler ikke om evaluering. Evalueringsresultater kan 

imidlertid være nyttig som bakgrunnsteppe for slike prosesser. 

Återføringsaktiviteter handler ikke om å skulle forsvare sin innsats. Det 

skal ikke stilles spørsmålstegn ved den enkeltes handlinger. En skal mer 

løfte fram det mye positive som er gjort og oppnådd. Men, en skal også 

kunne ta opp utfordringer og negative erfaringer. Og, det skal gis anledning 

til å gå bak erfaringene, enten de er positive eller negative, og drøfte hva 

som kan lede til hvilket resultat. 

Dette betyr ikke at återføringsaktiviteter ikke kan anvendes når prosjekt og 

program ikke har vært vellykkede. Fokus på det positive er en viktig 

premiss for også å ta opp utfordringer og de mindre bra erfaringene. 

Det er noen grep som er viktige for å lykkes i återføringsprosesser: 

• Aktiv deltakelse og eierskap av berørte parter i prosjekt og program, 

på tvers av nivå, fag og tilhørlighet. 

• Trygghet og kontroll 

• Legitimitet og forankring 

• Prosessorientert tilnærming 

• Prosesstøtte utenfra 

• Momentum i oppfølgingen 

Deltakelse og eierskap 

All initiering og planlegging av återføringsaktiviteter må skje ved aktiv 

deltakelse av representanter fra aktuelle prosjekter og program. Aktørene 

må selv se nytten av det, og ikke føle påtrykk utenfra. 

Nytten av återføringsaktiviteter, både i seg selv, men også for framtidig 

satsning er avhengig av at aktørene opplever reelt eierskap. 

42


Dette innebærer at prosjekt og/eller programeierne må aktivt involveres i 

planleggingen og gjennomføringen, både hva angår innhold, roller og form. 

Det er også viktig at berørte parter, både i forhold til hva som er gjort i 

prosjekter og program, men også i forhold til hva som skal gjøres, inviteres 

til å delta i arrangementene. 

Det er en allmenn gyldig regel at kontakter tas mellom aktører på mest 

mulig lik nivå i organisasjonene. Dette handler mer om respekt og 

legitimitet enn formalistiske regler. Det fungerer best så. 

Programmet i återføringsprosessene skal i størst mulig grad preges av aktiv 

deltakelse av alle. Møtepunktene skal være dugnadsorienterte, der det skal 

gis tid og rom for høyttenkning. Dagsorden vil derfor inneholde korte 

innledninger til tema, med påfølgende gruppediskusjoner og drøftinger i 

plenum. Gjennomføringen kan med fordel gjøres kreativitetsorientert, men 

der det også settes av tid til strukturering og konklusjoner. Avslutningen bør 

så langt mulig lede an til en konkret oppfølging, med én ansvarlig person. 

Trygghet og kontroll 

Suksess er avhengig av at alle prosjekt- og programeierne og deltakerne 

opplever trygghet og kontroll i forhold til prosessen. Det kan sikres ved 

opplevelse av eierskap og deltakelse som beskrevet. Det kan sikres ved at 

prosjekt og/eller programeierne får konkrete roller og oppdrag i 

gjennomføringen. Det kan også sikres ved: 

• Klarleggingen av målsettingen og formen for gjennomføringen 

• Valg av arenaer/møteplasser. 

• Avklaringer i forhold til konfidensialitet. 

• Introduksjonen, tonen (andan), lytteprosessene i gjennomføringen 

Trygghet og kontroll er en viktig premiss for å skape arena for kreativitet og 

åpenhet. Det er også en viktig premiss for at prosessfullmektig kan utfordre. 

Legitimitet og forankring 

Legitimitet og forankring er en viktig premiss for å gi tyngde bak videre 

satsning og forutsetter aktiv medvirkning og deltakelse av ledelse. Det 

gjelder alle parter i prosjekter og program. I den grad øverste ledelse ikke 

viser engasjement, står man svakt i utgangspunktet. 

For å sikre legitimitet er det også viktig å invitere og involvere 

nøkkelpersoner som på en eller annen måte har makt og myndighet til å 

påvirke videre prosesser. Dette handler ikke bare om strategiske grep. Det 

handler mer om å sikre reell innflytelse, støtte, engasjement fra viktige 

aktører i tilknytning til prosjekter og program. 

43


Legitimitet gis også ved at det er institusjoner utenfra som står ansvarlig for 

initiativ og deler av den praktiske gjennomføringen. Spesielt er dette tilfelle 

når bevilgende organ tar slike initiativ. 

Prosessorientert tilnærming 

Återføringsaktiviteter bør være prosessorienterte, og således minst omfatte 

to møtepunkter. Det første møtepunktet kan med fordel vies hovedsakelig til 

erfaringer og resonnement fra det som har hendt, og der man avslutningsvis 

reflekterer framover. I det andre møtepunktet legges erfaringsgrunnlaget fra 

første samling til grunn for å rette blikket framover. Møtepunktene bør 

planlegges slik at det mellom dem gis tid til bearbeiding og egenrefleksjon. 

Den prosessorienterte tilnærmingen bør også karakterisere dagsorden og 

gjennomføringen av de enkelte møtepunktene. 

Prosesstøtte utenfra 

Prosessleder (prosessfullmektig) leder møtene innen de rammer som er gitt, 

både i forhold til faglig innhold, progresjon og tid. Prosessleder skal 

inspirere og motivere. Denne personen skal også utfordre og gå bak utsagn 

og oppfatninger som kommer fram for således å sikre at nyttige detaljer og 

bakgrunnsinformasjon kommer fram. Samtidig må prosessleder være lydhør 

i forhold til grenser som ikke bør overstiges. 

Prosesstøtte utenfra sikrer at det er en nøytral og ufarlig person som leder 

prosessene. Således sikres nødvendig legitimitet i møteledelse. Samtidig 

sikres at møteleder ikke knyttes til bestemte interesser og aktører som 

berører de aktuelle prosjekter og program. En slik person må imidlertid 

assosiere seg med innholdet og aktørene. 

Momentum i oppfølgingen 

Gode prosesser er avhengig av rask rapportering. Dette er viktig for å 

dokumentere innholdet mens det ennå er ferskt, for å sikre oppfølging til rett 

tid og således se nytteverdien, men også for å synliggjøre innsatsen i 

prosessene, og for å vise respekt i forhold til alle som deltok. 

Rehab-Nor 10.10.08 

Øivind Lorentsen 

44


Bilaga 6 

Samproduktionens framgångsoktaeder - lärdomar från 

KK-stiftelsens skogsindustriella satsning, av Dan 

Hjalmarsson 

Bakgrund 

Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen) har 

under våren 2008 genomfört en lärande uppföljning av stiftelsens 

skogsindustriella satsningar på samproduktion av kunskap och kompetens 

vid svenska lärosäten. Med samproduktion menas i detta sammanhang 

forskning som genomförs i samspel mellan akademi och näringsliv där 

syftet är att båda parter ska ha ömsesidig nytta av verksamheten. 

I Karlstad har universitetet och näringslivet samarbetat kring i första hand 

ytbehandlingsfrågor. Vid Mittuniversitetet har det rört sig om 

fiberteknologi, material och media teknologi. Ett tredje delprojekt har fångat 

trycktekniska frågor i ett nätverk som inkluderat flera av Sveriges 

forskningsinstitutioner. 

Den lärande uppföljningen syftar till att gå ett steg vidare från tidigare 

uppföljningar och utvärderingar och samla konkret kunskap inför fortsatta 

liknande satsningar vid de berörda lärosätena men också ta fram lärdomar 

som kan användas vid alla typer av samproduktionsprojekt. 

För att destillera fram kunskap om villkor och förutsättningar för 

samproduktion har en arbetsgrupp bestående av tre externa konsulter och 

två representanter för KK-stiftelsen diskuterat med personer från akademi 

och näringsliv som medverkat i de olika samproduktionsprojekten. 

Tre övergripande frågor har dryftats: 

• Vilka metoder har framgångsrikt använts för att nå målen – 

fungerande samproduktion mellan akademi och företag 

• Vilka förhållningssätt har bidragit till framgång – attityder och 

värderingar för uthållig samproduktion 

• Hur ska strukturkapital som plattform för fortsatta satsningar 

utvecklas (metoder och förhållningssätt som ”finns kvar” vid 

lärosätet eller i satsningen) 

Begreppet ”strukturkapital” har använts för att fånga den ”investering” som 

den skogsindustriella satsningen inneburit. Det kan beskrivas som 

kvarvarande metoder och förhållningssätt som ”sitter i väggarna” och som 

kan utnyttjas vid kommande satsningar. 

45


Intresset för att medverka i diskussionerna har varit stort. Arbetsgruppen vid 

KK-stiftelsen har arrangerat totalt nio seminarier där total mer än 50 

personer deltagit med kunskap och kompetens (se bilaga). 

Under arbetets gång har en checklista med åtta punkter växt fram. 

Preliminära punkter har successivt mejslat fram till de åtta slutgiltiga 

rekommendationer till dem som avser att driva samproduktion mellan 

akademi och näringsliv. 

En generell slutsats är att det inte finns någon enkel dikotomi som anger vad 

som är rätt eller fel. Det är snarare så att de åtta punkterna representera 

frågeställningar som måste beaktas var för sig och i sitt sammanhang. Det 

handlar om att finna den rätta ”balansen” mellan olika metoder och 

förhållningssätt. Den vetenskapliga grunden för resonemangen kan snarast 

sökas i systemteori, där ett effektivt system är sammansatt så att de olika 

delarna stärker helheten och helheten stärker delarna. 

De som har arbetat med den lärande uppföljningen och deltagit i de olika 

samtalen är alla mycket erfarna när det gäller samproduktion. Den allmänna 

uppfattningen är att samproduktion är något komplext och svårgripbart. Att 

ta fram åtta punkter innebär därför en kraftig förenkling av verkligheten. 

Samtidigt är det – för att det ska vara möjligt att kommunicerar lärdomar – 

viktigt att våga dra slutsatser och ge rekommendationer. Den som hittar 

”balanspunkterna” inom respektive fråga och i helheten kommer att ha goda 

möjligheter att nå framgång när det gäller pågående och framtida 

samproduktionsprojekt. Nedan redovisas de åtta punkterna som tillsammans 

bildar en ”Framgångsoktaeder”. 

46


Figur 1(3): Samproduktionens framgångsoktaeder 

47


Framgångsoktaederns innehåll 

Situationsanpassning: satsningen måste passa in i sin specifika miljö – 

akademisk och regional förankring som stämmer överens med lärosätets 

profil – excellens och relevans. 

En viktig lärdom är att satsningarna för att bli långsiktiga måste passa in i 

sitt sammanhang. Den globala konkurrensen hårdnar. De blir allt viktigare 

för lärosätena att bygga forskningsmiljöer av sådan storlek och kvalitet att 

de kan konkurrera med andra svenska och internationella lärosäten. Den 

långsiktiga styrkan och finansieringen måste hämtas från regionala, 

nationella och internationella finansieringskällor. En stor tillgång, inte minst 

när det gäller finansiering från EU, är över tiden stabila och goda relationer 

till det regionala näringslivet. Näringslivsrelevansen är en nyckelfråga för 

den här typen av akademisk forskning. 

För regionens företag är ofta den nära forskningen en förutsättning för att 

behålla sin position i de globala koncernstrukturerna. Om 

kunskapsmiljöerna utarmas får produktions- och forskningsenheterna svårt 

att hävda sig mot andra regioner och enheter. Akademi och näringsliv har 

därför ett gemensamt intresse av en verksamhet som präglas av excellens 

och relevans. 

För att bygga både excellens och relevans krävs anpassning till de 

styrkeförhållanden som präglar miljön för samproduktion. 

Ömsesidig respekt: delad vision, fakultets- och sektoröverskridande. 

Gemensamt ägande och ett tydligt partnerskap. 

Samproduktion villar på att olika parter vill göra något tillsammans och att 

man respekterar varandras kunnande och kompetens. Inom den akademiska 

världen innebär detta att en vision om en stark forskningsprofil måste delas 

av andra inom lärosätet, inte minst av ledningen för lärosätet. 

Projektet och tankarna på en stark kunskaps- och kompetensutveckling 

måste mentalt och faktiskt ägas av representanter för både akademi och 

näringsliv. För detta krävs ett tydligt partnerskap. I diskussionerna har det 

ständigt uppmärksammas att det ägande och partnerskap måste vila på en 

förståelse inte bara för att parterna har gemensamma mål och ambitioner 

utan att man också har fundamentala olikheter när det gäller bland annat 

krav på lönsamhet, uppfattning om tidsperspektiv och grad av 

konkretisering av kunskapsproduktionen. Det gäller således att i ett tydligt 

partnerskap balansera olika legitima krav och uppfattningar. Förutsättningen 

för detta är ömsesidig respekt och förståelse. 

Programteori: tydlighet i mål och medel, men med rum för flexibilitet. 

Tänka efter före – roller och ansvarsfördelning. 

48


Lärdomarna från KK-stiftelsens satsningar pekar entydigt på att det är bra 

med. Det är viktigt att sätta upp klara och mätbara mål och klargöra 

organisation och ansvar. Begreppet programteori används för att fånga de 

processer som man i förväg tror ska leda till de uppsatta målen. ”Om vi gör 

så, så når vi målen”. Det handlar om att bland annat linjera upp hur 

samproduktionen ska bedrivas, hur information ska spridas och hur arbetet 

ska styras. Problemet vid samproduktion är i de flesta fall för lite av 

tydlighet, inte en för strikt organisation. När spelplanen är synlig är det lätt 

att tillåta den nödvändiga flexibiliteten. Det finns något att göra avsteg ifrån. 

Forskningen ska vara fri. Men de rum där forskningen bedrivs måste vara 

välmöblerade. 

Ledarskap: frigör möjligheter inom den akademiska världen och i 

näringslivet. 

Samproduktion kräver ett tydligt och uthålligt ledarskap. Kunskaps och 

kompetensproduktionen ska styras av excellens och relevanskriterier. Men 

de yttre förutsättningarna för en väl fungerande samproduktion kräver ett 

starkt ledarskap som värnar om samproduktionens långsiktighet. Ledare 

måste pekas ut och ges ansvar och befogenheter. 

Rekrytering: rätt personer – mix av personer. 

All kunskaps- och kompetensproduktion vilar på de personer som ska 

genomföra arbetet. För att nå framgång i samproduktion är det nödvändigt 

att lägga stor vikt vid rekryteringen av personer. För att nå framgång i 

samproduktion måste de som medverkar ha erfarenheter och kompetenser 

som bäddar excellent och relevant forskning präglad av ömsesidig respekt, 

flexibilitet och nätverkande. Samproduktionen behöver gränsgångare, det 

vill säga personer som kan trivas i partnerskapets olika verkligheter. 

Näringslivets representanter måste ”förstå forskningens villkor” och ”den 

akademiska världens företrädare ”måste förstå näringslivets villkor”. 

Gruppen måste vara sammansatt så att olika kvaliteter finns företrädda. 

Ingen kan allt! Det gäller att kunna sätta samman ett vinnande lag. 

Nätverkande: etablerade/utvecklade nätverk och allianser – den centrala 

resursen. 

Bygget av en långsiktig hållbar forskningsmiljö är i mångt och mycket 

resultatet av ett målmedvetet nätverkande. Det är omgivningen som ger 

samproduktionen resurser, legitimitet och dess raison d'être. Forskningen 

talar inte för sig själv. För att uppfattas som relevant i ett regionalt, nationell 

och internationellt sammanhang måste alla som deltar i arbetet ”sälja in” sin 

verksamhet”. Därmed blir kontakter, seminarier och populärvetenskapliga 

49


publikationer centrala. Utan ett aktivt nätverkande finns inga förutsättningar 

att etablera långsiktigt hållbara samproduktionsmiljöer. 

Kommunikation: drivkraft och resultat – både inom den akademiska 

världen och i samhället/näringslivet. Synliggöra verksamheten. 

Det som kommuniceras och förstås är samproduktionens resultat. Forskning 

som inte uppmärksammas ”finns inte”. Den relevanta och excellenta 

forsknings drivkraft är spridning och nyttiggörande. Synliggörande är en av 

drivkrafterna. Det innebär att kommunikationsstrategier måste vare en 

central del av ett samverkansprojekt. Notera dock att det är ömsesidiga 

processer där näringslivet sprider kunnande till den akademiska livet, inte 

minst om relevanta frågeställningar och akademikerna sprider kunnande till 

företagen, inte minst om den akademiska kunskapsfronten. 

Strukturkapital: långsiktigheten i fokus – ackumulera kunskap och bygga 

vidare på uppnådda framgångar – överlevnadsstrategin. 

Den sista och åttonde rekommendationen handlar om att ta vara på 

strukturkapitalet, det vill säga att bygga vidare på den kunskap och 

kompetens som finns inom forskningsmiljön i fråga. Ett systematiskt 

lärande av det slag som KK-stiftelsen genomfört på basis av de 

skogsindustriella satsningarna är nödvändigt för att skapa långsiktiga 

framgångar. Det gäller att bygga vidare på det som har visat sig vara 

framgångsrikt. Vilka satsningar passar in i lärosätets långsiktiga strategi? 

Vilka programteorier för samproduktion har visat sig framgångsrika? Vilka 

ledarroller har varit effektiva? Hur utvecklas en ömsesidig respekt? Vilka 

metoder för att rekrytera rätt har varit framgångsrika? Vilka strategier för 

nätverkande har fungerat? Hur ser ”kundbasen” ut? Vilken 

kommunikationsstrategi har fungerat? 

50


Bilaga 7 

Medverkande i lärprocessen 

Luciano Beghello 

Göran Bengtsson 

Elisabeth Bergendal-Stenberg 

Lars Bergström 

Olof Björkqvist 

Anders Brolin 

Torbjörn Carlberg 

Bertil Carlsson 

Ulf Carlson 

Sven-Arne Damlin 

Per Edström 

Bo Edvardsson 

Nils Ekelund 

Per Engstrand 

Clas Engström 

Gunnar Engström 

Simone Fischer Hübner 

Christer Fröjdh 

Ulf Germgård 

Per Gradin 

Stefan Gradin 

Christen Grönvold-Hansen 

Micke Gulliksson 

Lowe Hedman 

Dan Hjalmarsson 

Myat Htun 

Hans Höglund 

Ola Högström 

Per Isaksson 

Thomas Johannesson 

Ulf Johansson 

Anna Jonhed 

Per Jonsson 

Lars Järnström 

Gunnel Kardemark 


Stora Enso 


Billerud 


Stora Enso 


Fokusera Utveckling 

Ulf Carlson 

Consulting 

Metso Fiber 




FSCN, 


DPC 





FSCN, 


Åkroken 

Voith 

FSCN, 


FSCN, 


SWECO 

FSCN, 


FSCN, 


Tetra Pak 


LTH 

Karlstads kommun 

Nordic Paper 

T2F 



51


Björn Kruse 

Gunilla Lagergren 

Magnus Lestelius 

Gerd Lindgren 

Inga-Lill Lindqvist 

Ulf Lindqvist 

Louise Logenius 

Öivind Lorentsen 

Nils-Bertil Mattsson 

Gudrun Molander 

Bengt Månsson 

Hans-Erik Nilsson 

Lars Nilsson 

Thomas Nilsson 

Kerstin Norén 

Magnus Norgren 

Håkan Ohlin 

Mattias O’Nils 

Magnus Paulsson 

Frank Peng 

Örjan Pettersson 

Tommy Roxenhall 

Tomas Salzmann 

Jakob Sandwall 

Monica Schagerholm 

Lars Sundstöm 

Christer Svahn 

Birgitta Svensson 

Anders Söderholm 

Louise Törnefalk Svanqvist 

Carl Zotterman 

Mats Ullmar 

Tetsu Uesaka 

Malin Wedin 

Torbjörn Widmark 

Mats Williams 

Pia Wågmark 

Folke Österberg 

LiU, T2F 

Åkroken 



Broby Grafiska 

VTT 


Rehab-Nor 

T2F 










EKA 

Stora Enso 

SCA 


T2F 

Kubal 


Holmen 

Region Värmland 



UMV Coating 

The Packaging 

Greenhouse 

Metso 

FSCN, 



Korsnäs Frövi 

The Paper Province 


SCA 

52

Skogssatsningen - KK-stiftelsen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?