KK-Stiftelsen 2001

KK-Stiftelsen 

2001 

Naturvetenskaplig undervisning 

Lärare

KK-STIFTELSEN 2001 

N ATURVETENSKAPLIG UNDERVISNING 

Innehåll 

Förord .................................................................2 

Metodsammanställning .......................................3 

Behovet av naturvetenskaplig undervisning ........5 

Kvalitén på den naturvetenskapliga 

undervisningen ..................................................11 

IT i undervisningen och intresse för 

naturvetenskap ..................................................17 

Publiceringsregler .............................................23 

© 2001 Svenska GALLUP



1. Förord 

Denna rapport innehåller delar av resultaten i den undersökning som 

KK-Stiftelsen (KKS) har givit Svenska GALLUP i uppdrag att 

genomföra. 

Undersökningen är utformad i samarbete mellan Hans Gennerud, KKS 

och Karin Nelsson, Svenska GALLUP. Databearbetningen av resultatet 

har gjorts av Åsa Mkilania. För rapport svarar Lena Lovén. 

Med förhoppning om att rapporten kommer att vara belysande och 

fungera som ett bra beslutsunderlag i framtiden. 

Stockholm den 2 maj 2001 

Lena Lovén 

© 2001 Svenska GALLUP 2



2. Metodsammanställning 

I följande avsnitt redovisas undersökningens bakgrund, syfte, metod, urval 

samt hur tabellerna ska läsas. 

2.1 BAKGRUND 

Svenska GALLUP har för femte året i rad genomfört en undersökning 

där KKS satsning på IT i Sveriges skolor utvärderas. Årets 

undersökning riktar sig till lärare, elever och skolledare. Årets 

undersökning är på många sätt en upprepning av de undersökningar 

som har gjorts 1999, 1998 och 1997. 

I denna rapport redovisas lärarnas syn på naturvetenskaplig 

undervisning, huruvida behovet av naturvetenskaplig undervisning 

kommer att öka eller minska, om den naturvetenskapliga 

undervisningen håller tillräckligt hög klass samt om IT i undervisningen 

skulle kunna stimulera elevernas intresse för naturvetenskaplig 

undervisning. Då frågorna är nya för i år kan jämförelser med tidigare 

års undersökningar inte göras. 

2.2 SYFTE 

Syftet med undersökningen är dels att ta reda på och utvärdera 

målgruppernas attityder, kunskaper och användande av IT, dels att göra 

jämförelser med tidigare års undersökningsresultat. 

2.3 METOD 

Intervjuerna genomfördes per telefon under 12 februari – 23 mars 2001. 

Sammanlagt har följande antal intervjuer genomförts inom respektive 

målgrupp: 

Lärare 

4.800 intervjuer 

Skolledare 600 intervjuer 

Elever 

1.200 intervjuer 

2.4 URVAL 

2.4.1 Lärare 

Svenska GALLUP har valt ut ett hundratal skolor runt om i landet. I 

varje län har 200 intervjuer genomförts. En skillnad mellan årets 

undersökning och tidigare års undersökningar är att friskolor har 

inkluderats. Totalt innebär det 4.800 intervjuer. Svarsfrekvensen är 70 

procent. 

2.4.2 Skolledare 

Urvalet består av ett köpt riksrepresentativt register från PAR 

Adressregistret med skolledare på gymnasiet och grundskolan. Totalt 




har 300 intervjuer gjorts på grundskolan och 300 intervjuer på 

gymnasiet. Svarsfrekvensen är 55 procent. 

2.4.3 Elever 

Svenska GALLUP har valt ut ett hundratal gymnasieskolor över hela 

Sverige. Totalt har 50 intervjuer gjorts per län. En skillnad mellan årets 

undersökning och tidigare års undersökningar är att friskolor har 

inkluderats. Svarsfrekvensen är 73 procent. 

Svenska GALLUP respekterar de utvaldas integritet och rätt att vägra 

svara på enstaka frågor eller vägra att medverka i en intervju. 

2.5 TABELLER 

Tabellrapporten består av databehandlade tabeller. Analysen har skett 

med korssorteringsprogrammet NIPO. Tabellerna läses radvis. Bastal 

för procentberäkning anges alltid i absoluta tal. Ibland kan smärre 

avvikelser uppstå vid avrundningar i datorns procentberäkning. Om 

flera svar tillåtits i en fråga dvs. om respondenten fått avge mer än ett 

svar summerar inte de olika svarsalternativens delsummor 

nödvändigtvis till 100%. 

Vid analys av tabellmaterial från intervjuundersökningar gjorda med 

stickprov är det väsentligt att man håller i minnet att de angivna 

procentsatserna är ungefärliga värden. Förekomsten av en felmarginal 

innebär att det är ett felslut att tro att siffrorna från ett stickprov är exakt 

desamma som skulle erhållits om tex. samtliga lärare besvarat frågan. 

Det som kallas felmarginal är egentligen en osäkerhetsmarginal. Smärre 

avvikelser ligger i alla procenttal i tabellerna och de är av något större 

storleksordning närmare mitten av procentskalan. Så exempelvis har ett 

”ja”-svar på 50% en något större osäkerhet än ett ”ja”-svar på 10% eller 

90%. Felmarginalens storlek är också beroende av hur många intervjuer 

som genomförts. Ju fler intervjuer desto mindre felmarginal. 




3. Behovet av naturvetenskaplig 

undervisning 

I följande avsnitt tittar vi bl.a. på lärarnas syn på om behovet av 

naturvetenskaplig undervisning kommer att öka, minska eller vara oförändrat 

de kommande 5 åren. 

Behovet av naturvetenskaplig undervisning 

Målgrupp: lärare. 

Sammanfattning 

Knappt sju av tio lärare anser att behovet av naturvetenskaplig 

undervisning kommer att öka de kommande fem åren. Endast en av 

femtio lärare anser att behovet kommer att minska. Knappt en fjärdedel 

anser att behovet av naturvetenskaplig undervisning kommer att vara 

oförändrat. Det är högre andel av de manliga lärarna som anser att 

behovet av naturvetenskaplig undervisning kommer att öka och en 

lägre andel av de kvinnliga lärarna som anser att behovet kommer att 

öka. 

Vid jämförelse av olika ålderskategorier av lärare syns tydligt att de 

äldre lärarna, 50-64 år, är mer övertygade om att behovet av 

naturvetenskaplig undervisning kommer att öka de kommande fem 

åren. Drygt sju av tio av lärarna inom denna ålderskategori anser att 

behovet kommer att öka. I ålderskategorin 30-49 år är motsvarande 

andel drygt sex av tio och bland den yngre gruppen lärare, upp till 29 år 

gamla, är det endast drygt fem av tio som tror att behovet av 

naturvetenskaplig undervisning kommer att öka. 

Vidare är det en större andel lärare bland de som har arbetat länge som 

anser att behovet av naturvetenskaplig undervisning kommer att öka 

inom en femårsperiod. Bland de lärare som har arbetat mer än 30 år är 

det knappt åtta av tio som tror att behovet kommer att öka. Bland de 

lärare som har arbetat 21-30 år är det drygt sju av tio lärare som tror att 

behovet kommer att öka medan det bland de lärare som har arbetat 10- 

20 år endast är drygt sex av tio som anser att behovet kommer att öka. 

Anmärkningsvärt är att det bland de lärare som har arbetat mindre än 

10 år bara är knappt sex av tio som tror att behovet kommer att öka. 

Det föreligger inga markanta skillnader mellan lärarna om man delar in 

dem efter vilket ämne de undervisar inom. Tydligt är emellertid att 

lärare inom naturvetenskapliga ämnen har stor tilltro till sitt ämne och 

det är en större andel av de lärare som undervisar inom 

naturvetenskapliga ämnen som tror att behovet kommer att öka. 




Fig. 1 

Lärare, kön 

Anser du att behovet av naturvetenskaplig 

undervisning kommer att öka, minska eller vara 

oförändrat de kommande fem åren? 

66% 

Öka 

69% 

64% 

23% 

Vara oförändrat 

21% 

2% 

24% 

Alla lärare 

Män 

Kvinnor 

Minska 

3% 

2% 

9% 

Tveksam, vet ej 

7% 

10% 

Knappt sju av tio lärare anser att behovet av naturvetenskaplig 

undervisning kommer att öka de närmaste fem åren. Endast en av 

femtio lärare anser att behovet kommer att minska. Knappt en fjärdedel 

anser att behovet av naturvetenskaplig undervisning kommer att vara 

oförändrat. 

Det är högre andel av de manliga lärarna som anser att behovet av 

naturvetenskaplig undervisning kommer att öka och en lägre andel av 

de kvinnliga lärarna som anser att behovet kommer att öka. Följaktligen 

är det en lägre andel av männen som anser att behovet kommer att 

minska eller vara oförändrat och en högre andel av kvinnorna som 

anser att behovet kommer att minska eller vara oförändrat. 




Fig. 2 

Lärare, ålder 




66% 

Öka 

54% 

61% 

73% 

23% 


28% 

39% 

2% 

16% 

Alla lärare 

-29 år 

30-49 år 

50-64 år 

Minska 

2% 

2% 

2% 

9% 


6% 

9% 

9% 

Vid jämförelse av olika ålderskategorier av lärare syns tydligt att de 

äldre lärarna, 50-64 år, är mer övertygade om att behovet av 

naturvetenskaplig undervisning kommer att öka de kommande fem 

åren. Drygt sju av tio av lärarna inom denna ålderskategori anser att 

behovet kommer att öka. I ålderskategorin 30-49 år är motsvarande 

andel drygt sex av tio och bland den yngre gruppen lärare, upp till 29 år 

gamla, är det endast drygt fem av tio som tror att behovet av 

naturvetenskaplig undervisning kommer att öka. 

På motsvarande sätt är det färre inom den äldre ålderskategorin, och 

fler inom den yngre ålderskategorin, som tror att behovet kommer att 

vara oförändrat de kommande fem åren. 




Fig. 3 

Lärare, stadie 




66% 

Öka 

67% 

66% 

23% 


24% 

2% 

22% 

Alla lärare 

Grundskola 

Gymnasieskola 

Minska 

2% 

3% 

9% 


7% 

10% 

Inga större skillnader föreligger mellan lärare på grundskolan och på 

gymnasiet. Det är något fler lärare på grundskolan och något färre 

lärare på gymnasieskolan som anser att behovet av naturvetenskaplig 

undervisning kommer att vara oförändrat de närmaste fem åren. 




Fig. 4 




Lärare, antal år som lärare 

66% 

57% 

Öka 

64% 

74% 

77% 

23% 

31% 


25% 

2% 

3% 

13% 

16% 

Alla lärare 

30- år 

Minska 

3% 

2% 

2% 

9% 

9% 


9% 

8% 

8% 

Det är en större andel lärare bland de lärare som har arbetat länge som 

anser att behovet av naturvetenskaplig undervisning kommer att öka 

inom en femårsperiod. Bland de lärare som har arbetat mer än 30 år är 

det knappt åtta av tio som tror att behovet kommer att öka. Bland de 

lärare som har arbetat 21-30 år är det drygt sju av tio lärare som tror att 

behovet kommer att öka medan det bland de lärare som har arbetat 10- 

20 år endast är drygt sex av tio som anser att behovet kommer att öka. 

Anmärkningsvärt är att det bland de lärare som har arbetat mindre än 

10 år bara är knappt sex av tio som tror att behovet kommer att öka. 




Fig. 5 

Lärare, ämne 




Öka 

66% 

65% 

68% 

65% 

61% 

68% 

69% 

63% 

75% 


Minska 

2% 

2% 

2% 

2% 

2% 

1% 

4% 

1% 

2% 

23% 

19% 

25% 

23% 

25% 

27% 

19% 

22% 

24% 

Alla lärare 

Naturvetenskapliga…. 

Humanistiska... 

Samhällsvetenskapliga... 

Estetiska... 

Praktiska…vård 

Praktiska …verkstad 

Socialpedagogik 

Övriga 


9% 

5% 

9% 

7% 

8% 

11% 

9% 

8% 

10% 

Det föreligger inga markanta skillnader mellan lärarna om man delar in 

dem efter vilket ämne de undervisar inom. Tydligt är emellertid att 

lärare inom naturvetenskapliga ämnen har stor tilltro till sitt ämne och 

det är en större andel av de lärare som undervisar inom 

naturvetenskapliga ämnen som tror att behovet kommer att öka. 




4. Kvalitén på den naturvetenskapliga 

undervisningen 

I följande avsnitt tittar vi bl.a. på lärarnas syn på huruvida den 

naturvetenskapliga undervisningen håller tillräckligt hög klass i förhållande 

till vad som krävs för vidareutbildning på universitetsnivå. 

kvalitén på den naturvetenskapliga undervisningen 



Endast tre av tio lärare tycker att den naturvetenskapliga 

undervisningen håller tillräckligt hög klass i förhållande till vad som 

krävs för vidareutbildning på universitetsnivå. Drygt tre av tio lärare 

tycker inte att den håller tillräcklig nivå. 

De manliga lärarna är något starkare i sin uppfattning än vad de 

kvinnliga lärarna är. Det är fler kvinnor som anger tveksam eller vet ej. 

De yngre lärarna, upp till 29 år, anser i högre utsträckning än de äldre 

lärarna, 50-64 år, att undervisningen håller tillräckligt hög klass i 

förhållande till vad som krävs för vidareutbildning på universitetsnivå. 

Nästan fem av tio av de yngre lärarna anser att undervisningen håller 

tillräckligt hög klass medan knappt tre av tio av de anser att 

undervisningen håller tillräckligt hög klass. 

Vidare är det en högre andel lärare på gymnasienivå än vad det är på 

grundskolenivå som anser att undervisningen håller tillräckligt hög 

klass i förhållande till vad som krävs för vidareutbildning på 

universitetsnivå. 

En högre andel bland de som arbetat som lärare en kortare tid, 10 år är det fler som anser att 

den naturvetenskapliga undervisningen inte håller tillräckligt hög klass. 

Det är en tydlig skillnad mellan lärare som undervisar i 

naturvetenskapliga ämnen och de som undervisar i andra ämnen när 

det gäller åsikter om kvalitén på den naturvetenskapliga 

undervisningen. Det är betydligt högre andel lärare inom 

naturvetenskap som har en åsikt i frågan, både i positiv och negativ 

riktning. 




Fig. 6 

Lärare, kön 

Anser du att den naturvetenskapliga undervisningen 

håller tillräckligt hög klass i förhållande till vad som 

krävs för vidareutbildning på universitetsnivå? 

35% 

Håller inte tillräckligt hög 

klass 

37% 

33% 

30% 

Håller tillräckligt hög klass 

28% 

31% 

Alla lärare 

Män 

Kvinnor 

36% 


31% 

39% 

Endast tre av tio lärare tycker att den naturvetenskapliga 

undervisningen håller tillräckligt hög klass i förhållande till vad som 

krävs för vidareutbildning på universitetsnivå. Drygt tre av tio lärare 

tycker inte att den håller tillräcklig nivå. Noteras bör att en stor andel av 

lärarna är tveksamma eller uppger att de inte vet. 

De manliga lärarna är något starkare i sin uppfattning än vad de 

kvinnliga lärarna är. Det är fler kvinnor som anger tveksam eller vet ej. 




Fig. 7 





35% 


klass 

28% 

31% 

39% 

30% 


31% 

46% 

Alla lärare 

-29 år 

30-49 år 

50-64 år 

26% 

36% 


26% 

38% 

36% 

De yngre lärarna, upp till 29 år, anser i högre utsträckning än de äldre 

lärarna, 50-64 år, att undervisningen håller tillräckligt hög klass i 

förhållande till vad som krävs för vidareutbildning på universitetsnivå. 

Nästan fem av tio av de yngre lärarna anser att undervisningen håller 

tillräckligt hög klass medan knappt tre av tio av de anser att 

undervisningen håller tillräckligt hög klass. 




Fig. 8 





35% 


klass 

38% 

31% 

Håller tillräckligt hög 

klass 

28% 

30% 

31% 

Alla lärare 

Grundskola 

Gymnasieskola 

36% 


34% 

38% 

Det är en högre andel lärare på gymnasienivå än vad det är på 

grundskolenivå som anser att undervisningen håller tillräckligt hög 

klass i förhållande till vad som krävs för vidareutbildning på 

universitetsnivå. 

Bland gymnasielärarna är det drygt tre av tio som anser att 

undervisningen håller tillräckligt hög klass och ungefär lika många som 

anser att den inte håller tillräckligt hög klass. Bland grundskolelärarna 

är det knappt tre av tio som anser att undervisningen håller tillräckligt 

hög klass och knappt fyra av tio som anser att den inte gör det. 




Fig. 9 





35% 

29% 


klass 

33% 

39% 

42% 


24% 

26% 

30% 

30% 

34% 

Alla lärare 

< 10 år 

10-20 år 

20-30 år 

> 30 år 

36% 

36% 


35% 

37% 

34% 

Det är en högre andel bland de som arbetat som lärare en kortare tid, 

10 år är det fler 

som anser att den naturvetenskapliga undervisningen inte håller 

tillräckligt hög klass. 

Drygt en tredjedel av de som arbetat som lärare 20 år anser att undervisningen håller 

tillräckligt hög klass. 




Fig. 10 





Håller inte tillräckligt 

hög klass 

22% 

35% 

43% 

35% 

39% 

33% 

35% 

40% 

31% 

Håller tillräckligt hög 

klass 

30% 

32% 

26% 

26% 

26% 

27% 

24% 

26% 

31% 

Alla lärare 

Naturvetenskapliga... 

Humanistiska... 

Samhällvetenskapliga... 

Estetiska... 


Praktiska …verkstad 

Socialpedagogik 

Övriga 


26% 

36% 

38% 

35% 

40% 

41% 

34% 

38% 

50% 

Det är en tydlig skillnad mellan lärare som undervisar i 

naturvetenskapliga ämnen och de som undervisar i andra ämnen när 

det gäller kvalitén på den naturvetenskapliga undervisningen. Det är 

betydligt högre andel lärare inom naturvetenskap än vad det är bland 

lärare i andra ämnen som anser att undervisningen håller tillräckligt 

hög klass. 

Bland lärare inom naturvetenskap är det knappt en tredjedel som anser 

att den naturvetenskapliga undervisningen håller tillräckligt hög klass 

medan det bland andra ämneslärare endast är omkring en fjärdedel som 

anser att den håller tillräckligt hög klass. 




5. IT i undervisningen och intresse för 

naturvetenskap 

I följande avsnitt tittar vi bl.a. på lärarnas syn på om en ökad användning av 

IT i undervisningen skulle kunna stimulera elevernas intresse för 

naturvetenskaplig undervisning. 

IT i undervisningen och intresse för naturvetenskap 



Drygt sex av tio lärare tror att en ökad användning av IT i 

undervisningen skulle kunna stimulera elevernas intresse för 

naturvetenskaplig undervisning. Drygt två av tio tror inte att IT i 

undervisningen kan stimulera intresset för naturvetenskap. 

Det är en högre andel manliga än kvinnliga lärare som anser att IT i 

undervisningen stimulerar intresset för naturvetenskap. Knappt sju av 

tio manliga lärare tror att det kan stimulera intresset medan knappt sex 

av tio av de kvinnliga lärarna tror det. 

Det föreligger inga markanta skillnader mellan lärare i olika åldrar när 

det gäller frågan om ökad användning av IT i undervisningen kan 

stimulera elevernas intresse för naturvetenskap. Dock är det fler av de 

äldre lärarna som anger att de är tveksamma eller inte vet. 

Inte heller vi jämförelse av grundskole- och gymnasielärare föreligger 

några markanta skillnader. Det är marginellt fler grundskolelärare som 

anser att ökad användning av IT i undervisningen skulle kunna 

stimulera elevernas intresse för naturvetenskaplig undervisning. 

Det är egentligen bara vid jämförelse av lärare i olika ämnen som vissa 

skillnader framkommer. Det är fler lärare inom naturvetenskapliga 

ämnen som anser att IT i undervisningen skulle kunna stimulera 

elevernas intresse för naturvetenskaplig undervisning. 

Anmärkningsvärt är att även inom praktiskt yrkesinriktade ämnen 

inom verkstad, industri, teknik och service är det en större andel lärare 

som anser att IT i undervisningen skulle kunna stimulera elevernas 

intresse för naturvetenskaplig undervisning. 




Fig. 11 

Lärare, kön 

Tror du att en ökad användning av IT i undervisningen 

skulle kunna stimulera elevernas intresse för 

naturvetenskaplig undervisning? 

63% 

Ja, stimulera intresset 

68% 

59% 

Nej, kan inte stimulera 

intresset 

21% 

19% 

22% 

Alla lärare 

Män 

Kvinnor 

16% 


13% 

19% 

Drygt sex av tio lärare tror att en ökat användning av IT i 

undervisningen skulle kunna stimulera elevernas intresse för 

naturvetenskaplig undervisning. Drygt två av tio tror inte att IT i 

undervisningen kan stimulera intresset för naturvetenskap. 

Det är en högre andel manliga än kvinnliga lärare som anser att IT i 

undervisningen stimulerar intresset för naturvetenskap. Knappt sju av 

tio manliga lärare tror att det kan stimulera intresset medan knappt sex 

av tio av de kvinnliga lärarna tror det. 

Männen har i högre utsträckning en kvinnorna en uppfattning i frågan. 

Det är fler kvinnor som anger tveksam eller vet ej. 




Fig. 12 





63% 


63% 

66% 

62% 

21% 


intresset 

20% 

23% 

22% 

Alla lärare 

-29 år 

30-49 år 

50-64 år 

16% 


11% 

15% 

18% 

Det föreligger inga markanta skillnader mellan lärare i olika åldrar när 

det gäller frågan om ökad användning av IT i undervisningen kan 

stimulera elevernas intresse för naturvetenskap. Dock är det fler av de 

äldre lärarna som anger att de är tveksamma eller inte vet. 




Fig. 13 





63% 


64% 

61% 


intresset 

21% 

20% 

22% 

Alla lärare 

Grundskola 

Gymnasieskola 

16% 


16% 

17% 

Inte heller vi jämförelse av grundskole- och gymnasielärare föreligger 

några markanta skillnader. Det är marginellt fler grundskolelärare som 

anser att ökad användning av IT i undervisningen skulle kunna 

stimulera elevernas intresse för naturvetenskaplig undervisning. 




Fig. 14 





63% 

64% 


61% 

62% 

62% 


intresset 

21% 

21% 

22% 

20% 

19% 

Alla lärare 

< 10 år 

10-20 år 

21-30 år 

> 30 år 

16% 

15% 


16% 

18% 

20% 

Inte heller vid jämförelse av de lärare som har arbetat länge och de som 

har arbetat en kortare tid än 10 år föreligger några större skillnader. Det 

är något fler av de lärare som arbetat länge som anger att de är 

tveksamma eller inte vet. 




Fig. 15 





63% 

64% 


61% 

63% 

62% 

65% 

67% 

66% 

63% 


intresset 

21% 

23% 

21% 

21% 

22% 

18% 

19% 

20% 

21% 

Alla lärare 

Naturvetenskapliga... 

Humanistiska….. 

Samhällsvetenskapliga... 

Estetiska 


Praktiska…verkstad 

Specialpedagogik 

Övriga 


16% 

13% 

18% 

16% 

16% 

17% 

14% 

14% 

17% 

Det är egentligen bara vid jämförelse av lärare i olika ämnen som vissa 

skillnader framkommer. Det är fler lärare inom naturvetenskapliga 

ämnen som anser att IT i undervisningen skulle kunna stimulera 

elevernas intresse för naturvetenskaplig undervisning. 

Anmärkningsvärt är att även inom praktiskt yrkesinriktade ämnen 

inom verkstad, industri, teknik och service är det en större andel lärare 

som anser att IT i undervisningen skulle kunna stimulera elevernas 

intresse för naturvetenskaplig undervisning. 




6. Publiceringsregler 

• Rapporten, som innehåller resultat från en undersökning utförd av 

Svenska GALLUP på klientens uppdrag, är klientens egendom. 

Copyrighten tillfaller Svenska GALLUP om ej annat överenskommes. 

• Om annat ej skriftligen överenskommits, förblir frågeformulär, 

databärare och annat material till samtliga undersökningar Svenska 

GALLUPs egendom. 

• Svenska GALLUP skall ge sitt skriftliga samtycke till publicering av 

undersökningsresultat till allmänheten. Samtycke lämnas 

rutinmässigt om ej särskilda motskäl finns. I Svenska GALLUPs 

intresse ligger att förhindra felaktigheter i faktaredovisningen och 

missledande tolkningar av undersökningsresultaten. Om en klient 

publicerar missvisande siffror eller gör ett missvisande urval av 

undersökningsresultat, förbehåller sig Svenska GALLUP rätten att 

publicera korrekta och kompletterande delar av samma 

undersökning för att uppmuntra en mer rättvisande och avvägd 

tolkning. 

• Följande information skall alltid medtas i all publicering till 

allmänheten: 

* den intervjuform som använts i undersökningen, t ex besök i 

hemmet, telefon eller post 

* undersökningspopulation, t ex intervjupersonernas ålder 

* antal intervjupersoner 

* tiden för fältarbetet 

* urvalsmetod om annan metod använts än en som är slumpmässig i 

alla steg 

• När en klient publicerar resultat från en Svenska GALLUPundersökning, 

skall den information som ges i första hand gälla 

klientens egna produkter och/eller tjänster. Information om 

undersökningsresultatet rörande konkurrenters produkter och 

tjänster kan innefattas, men skall komma i andra hand vid 

presentationen. 

• Undantag och variationer i dessa regler tillåts då särskilda skäl 

föreligger och beviljas av Svenska GALLUPs ledning. För att gälla 

skall sådana undantag och ändringar lämnas skriftligen.

KK-Stiftelsen 2001

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?