Applied Autonomous Sensor Systems - KK-stiftelsen
Applied Autonomous Sensor Systems - KK-stiftelsen
Applied Autonomous Sensor Systems - KK-stiftelsen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
s<br />
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong><br />
<strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
Slututvärdering av <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s<br />
profilsatsning vid Örebro universitet<br />
Ulrika Ekström<br />
Christina Johannesson<br />
Anders Sundin
Om <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />
För att stärka Sveriges förmåga att skapa värde ska <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> bidra till att<br />
näringsliv, lärosäten och forskningsinstitut tillsammans utvecklar ny kunskap och<br />
kompetens. Vi är en aktiv finansiär som vill skapa möjligheter, förstärka positiva<br />
effekter och stödja risktagande.<br />
Sedan starten 1994 har vi satsat mer än sex miljarder kronor i över 1 900 projekt<br />
som handlar om utveckling av nya lärosäten och institut, kompetensutveckling i<br />
näringslivet, och lärande och IT.<br />
Titel: <strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong>. Slututvärdering av <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s profilsatsning vid<br />
Örebro universitet<br />
Författare: Anders Sundin (huvudförfattare), Ulrika Ekström, Christina Johannesson<br />
Utgivare: <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />
©: <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />
Datum: 2009<br />
ISSN: 1652-5213<br />
Diarienr: 2009/0039<br />
I rapportserien publicerar <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> rapporter, förstudier och utvärderingar av våra program och<br />
projekt. De värderingar och slutsatser som redovisas är författarnas egna. Det innebär inte att <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong><br />
tar ställning till framförda åsikter, bedömningar och resultat.<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s rapporter finns att beställa eller ladda ner på www.kks.se.
Förord<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> stödjer aktivt de nya universiteten och högskolornas arbete<br />
med att bygga upp långsiktigt stabila forskningsmiljöer på hög internationell<br />
nivå. Stödet gäller oberoende av vetenskapsområde. Ett krav för stöd är att<br />
forskningen har god vetenskaplig kvalitet, är relevant för näringslivet och<br />
finansierad till lika stor del av näringslivet.<br />
En del av <strong>stiftelsen</strong>s stöd till forskning och samverkan med näringslivet är<br />
de s.k. profilsatsningarna. Avsikten är att bygga upp kvalitativt starka<br />
forskningsmiljöer i samproduktion där relationen mellan näringsliv och<br />
akademi fungerar så att forskningen sker kring en gemensam frågeställning,<br />
ett gemensamt genomförande och ett gemensamt handhavande av<br />
forskningsresultaten. Stiftelsen stödjer verksamheten under sex år.<br />
Förhoppningen är att det under den tiden etableras en verksamhet som kan<br />
få fortsatt finansiering från andra källor. Stiftelsen bidrar med maximalt 36<br />
mkr till respektive profil, näringslivet med lika mycket. Stiftelsen har<br />
beviljat sammanlagt 396 mkr till elva forskningsprofiler 1 vid tre tillfällen.<br />
Se också www.kks.se.<br />
I april 2001 beslutade <strong>stiftelsen</strong> om stöd till följande forskningsprofiler som<br />
nu är slututvärderade:<br />
• BESQ – Engineering Software Qualities (Blekinge Tekniska Högskola)<br />
• AASS – Tillämpade autonoma sensorsystem (Örebro universitet)<br />
• NSE – Den nya tjänsteekonomin (Karlstads universitet).<br />
Syftet med slututvärderingen är att<br />
1. ge programmet och forskningsprofilerna ett betyg på verksamheten<br />
2. bidra till fortsatt verksamhetsutveckling av profilerna<br />
3. öka förståelsen av grundläggande processer och händelser som kan<br />
användas främst i nya satsningar som <strong>stiftelsen</strong> initierar.<br />
Denna rapport som gjorts av FBA Holding, Stockholm, är en<br />
slututvärdering av profilen AASS – Tillämpade autonoma sensorsystem vid<br />
Örebro universitet.<br />
Utvärderingsansvarig: Christina Ehneström<br />
1<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> har tidigare låtit slututvärdera tre och halvtidsutvärdera åtta<br />
forskningsprofiler. Dessutom finns metarapporter för de två tillfällen då utvärderingar<br />
hittills genomförts. Rapporterna finns på <strong>stiftelsen</strong>s webbplats.
Innehållsförteckning<br />
1 Executive summary ................................................................. 7<br />
2 Sammanfattning .................................................................... 10<br />
3 Inledning ................................................................................ 13<br />
3.1 Bakgrund ................................................................................... 13<br />
3.2 <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s profilsatsning ..................................................... 13<br />
3.3 Utvärderingens syfte ................................................................. 15<br />
3.4 Utvärderingsmodell ................................................................... 15<br />
3.4.1 Huvudmodell – summativ och formativ utvärdering ... 15<br />
3.5 Utvärderingens genomförande .................................................. 18<br />
3.5.1 Självvärdering .............................................................. 18<br />
3.5.2 Processutvärdering ....................................................... 19<br />
3.5.3 Telefonintervjuer .......................................................... 19<br />
3.5.4 Peer review ................................................................... 19<br />
4 Ingångsvärde för AASS ........................................................ 20<br />
4.1 Värdmiljön AASS ..................................................................... 20<br />
4.2 Näringslivet ............................................................................... 20<br />
5 Planen ..................................................................................... 21<br />
5.1 Vision och mål .......................................................................... 21<br />
5.2 Planerad forskningsinriktning ................................................... 21<br />
5.3 Personal och organisation.......................................................... 22<br />
5.4 Samarbetspartner och motfinansiering ...................................... 23<br />
5.5 Information och kommunikation ............................................... 23<br />
6 Utfallet .................................................................................... 24<br />
6.1 En hög måluppfyllelse ............................................................... 24<br />
6.1.1 En vetenskapligt konkurrenskraftig forskningsmiljö ... 24<br />
6.1.2 14 disputerade, 19 licentiater ....................................... 24<br />
6.1.3 Delprojekten inom AASS ............................................ 25<br />
6.1.4 Omfattande akademiska nätverk .................................. 25<br />
6.1.5 Stora och mindre industripartner .................................. 26<br />
6.1.6 Tydlig koppling till utbildning på masternivå .............. 26<br />
6.1.7 Professionalisering av information och<br />
kommunikation ............................................................ 27<br />
6.2 Stabilitet och långsiktighet ........................................................ 27<br />
6.2.1 Säkrad finansiering ...................................................... 27<br />
6.2.2 Tryggad återväxt .......................................................... 28<br />
6.2.3 Kontinuitet och förnyelse i ledningen .......................... 28<br />
6.2.4 Ny vision ...................................................................... 29<br />
7 En diskussion om resultat .................................................... 30<br />
7.1 Resultat för akademin................................................................ 31<br />
7.1.1 Etablering och stabilisering av forskningsmiljön ......... 31
7.1.2 Tillgång till empiri ....................................................... 32<br />
7.1.3 Fokusering och enande kring vision ............................ 32<br />
7.1.4 Internationellt renommé och akademisk samverkan .... 33<br />
7.1.5 Forskare ........................................................................ 33<br />
7.1.6 Forskningsresultat, publikationer och konferenser ...... 33<br />
7.1.7 Synlighet för robotik .................................................... 34<br />
7.2 Resultat för näringslivet ............................................................ 34<br />
7.2.1 Exponering och validering ........................................... 34<br />
7.2.2 Kompetens och arbetskraft ........................................... 34<br />
7.2.3 Information om forskningstrender ............................... 35<br />
8 Skillnad mellan plan och utfall ............................................. 36<br />
9 En diskussion om process ................................................... 37<br />
9.1 Robotdalen och tillgång till infrastruktur .................................. 38<br />
9.2 Redaktörskap, publikationer och priser ..................................... 38<br />
9.3 Samarbete med ETRI ................................................................ 39<br />
9.4 Befordringar och ny professur .................................................. 39<br />
9.5 Företagsforskarskolan RAP....................................................... 39<br />
9.6 Halvtidsutvärderingen och en ny vision .................................... 40<br />
9.7 Överväxling: medel från <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>, Robotdalen och EU ... 41<br />
10 Hantering av kritiska faktorer ............................................... 43<br />
10.1 Ledarskap – vetenskapligt och organisatoriskt ......................... 43<br />
10.2 Moment in i profilperioden ....................................................... 44<br />
10.3 Genomtänkt rekryteringsprocess för doktorander ..................... 45<br />
10.4 Mottagarförmågan ..................................................................... 45<br />
10.5 Kontinuitet ................................................................................. 46<br />
11 Lärdomar och utmaningar .................................................... 48<br />
11.1 Vision och pragmatism.............................................................. 48<br />
11.2 Långsiktig finansiering .............................................................. 48<br />
11.3 Att utveckla mottagarkapaciteten .............................................. 49<br />
11.4 Kommunikation ......................................................................... 49<br />
11.5 Vikande studentunderlag ........................................................... 50<br />
11.6 Statlig forskningspolitik ............................................................ 50<br />
11.7 Att nå mindre företag ................................................................ 50<br />
Bilaga A: Projekt inom AASS enligt årsrapporterna 2002–2007 52<br />
Bilaga B: AASS Peer review report .............................................. 57
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
1 Executive summary<br />
AASS (<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong>) is a research profile at<br />
Örebro University. The profile has received 36 MSEK in funding from the<br />
Knowledge Foundation for the period 2002 to 2008. The purpose of the<br />
profile has been to build a qualitative, long-term research environment of a<br />
high international standard.<br />
FBA has been commissioned to carry out the final evaluation of the<br />
AASS profile. The evaluation is based on document studies and interviews<br />
with the management, researchers and graduate students at the profile as<br />
well as with representatives from the cooperating companies. The<br />
evaluation has also included a workshop-based mapping of the profile’s<br />
development process, a self-evaluation performed by the profile’s<br />
management and a peer review with experts from Lisbon Technical<br />
University, Portugal, R U Robots Limited, UK, and the University College<br />
of Skövde.<br />
The purpose of the evaluation is threefold. To verify that the activities<br />
have been carried out as stated in the agreement between the profile<br />
management and the Knowledge Foundation. To analyse the profile’s result<br />
and the working process that led to it. To give feedback on experiences,<br />
both to the profile and the Knowledge Foundation in order to contribute to<br />
the understanding of opportunities and limitations in developing a strong<br />
and co-producing research environment.<br />
The research profile has involved the entire AASS research environment,<br />
with its previously four, now three, research labs: Mobile robotics lab<br />
(MRL), Intelligent control lab (ICL), Learning systems lab (LSL) and<br />
Biologically inspired systems lab (BIS, which was merged with LSL in<br />
2007). A management board has conducted management and strategy work<br />
with the aid of a reference group comprising representatives from industry<br />
and national and international research communities.<br />
The aim of AASS was to develop academic excellence and a<br />
commercially relevant research environment within the ‘<strong>Applied</strong><br />
autonomous systems’ research field. It was also important to create<br />
prerequisites for the research environment to be strengthened and to<br />
continue beyond completion of the financed six-year period.<br />
These overarching goals were specified in a set of objectives. For the<br />
university, these were:<br />
• to achieve a leading role in the strategic research profile Human senses,<br />
autonomous sensor systems and industrial processes<br />
• to be a strong and well known partner, familiar to national and<br />
international research communities<br />
• to provide significant long-term contributions to undergraduate<br />
education.<br />
7
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
The industrial objective was to achieve industrial cooperation with emphasis<br />
on strong, mutual benefits.<br />
By the end of the profile period, AASS has:<br />
• attained an internationally competitive scientific level and a leading<br />
position within the prioritised research areas at Örebro University<br />
• gained high scientific esteem, both nationally and internationally<br />
• established an academic network, both of breadth and quality<br />
• produced 54 articles in scientific journals, 151 conference papers and<br />
conference presentations, 66 publications at workshops and symposia,<br />
13 chapters in books and five books<br />
• carried out 63 projects. It has produced 14 PhD dissertations and 19<br />
licentiate degrees (between bachelor or master and doctorate)<br />
• achieved close collaboration with seven companies within related<br />
industries<br />
• had considerable relevance to industry<br />
• made a significant impact on education at MSc level, but less so on<br />
lower levels, mainly due to the decreasing number of students pursuing<br />
a technical education<br />
• steadily increased its number of senior researchers<br />
• been successful in finding research funding when the profile financing<br />
ended.<br />
The profile project has created results both from an academic and an<br />
industrial point of view. The most prominent academic results have been the<br />
access to empirical data from within the cooperating companies, an<br />
increased focus on the research environment, international esteem and<br />
cooperation, an influx of new researchers and new skills to the research<br />
environment along with publications and research findings. For industry, the<br />
profile has had indirect commercial results, primarily through exposure and<br />
validation of products, access to manpower and skills, as well as access to<br />
knowledge about research and development in the field of autonomous<br />
sensor systems.<br />
Not all activities turned out as they were initially planned. The original<br />
plans of working with strict quantitative goals turned out to be of less use,<br />
especially when it came to the planning of personnel. From 2002 onwards,<br />
AASS, as well as other institutions for technical education in Sweden and<br />
abroad, experienced a steady decrease in the number of applicants. This<br />
created problems, e.g. for recruitment to the graduate programme, and led to<br />
an adjustment of strategies and procedures for the recruitment of PhD<br />
students. AASS did not reach out in mass media in the way they had hoped<br />
for in the beginning. The most profound change was the decision in 2006–<br />
2007 to rearrange AASS’ overreaching scientific vision and the subsequent<br />
reorganisation of the centre from four to three research labs.<br />
8
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
The profile period has contained events that have characterised and<br />
influenced AASS’ performance and outcome. Among the most critical<br />
events were the involvement in the Vinnova-financed programme<br />
‘Robotdalen’ (Robotics Valley), a number of prestigious publications as<br />
well as editorships and prizes during the early years of the profile. Other<br />
important events included the cooperation with the Korean Electronics &<br />
Telecommunications Research Institute (ETRI), a number of promotions of<br />
staff at AASS and the allocation of a new professorship, the creation of the<br />
industrial graduate programme RAP (Intelligent <strong>Systems</strong> for Robotic,<br />
Automation and Process Control), also financed by the Knowledge<br />
Foundation, the mid-term evaluation and the subsequent restructuring of<br />
AASS’ vision and organisation. At the end of the profile period, a number<br />
of important transfers of research findings, infrastructure and relationships<br />
that were created during the profile period were converted into new research<br />
projects.<br />
A set of factors has been critical to the successful operation of AASS.<br />
For example, the pre-history of the research environment and its relations to<br />
industry gave good momentum when entering the profile period. Another<br />
factor of great importance has been the well-functioning management – both<br />
when it comes to scientific leadership, to the work environment and to the<br />
organisation of the profile. The ‘absorption capacity’, that is, the ability of<br />
industry and academia to take advantage of each other’s knowledge and<br />
competence, has been of crucial importance for the outcome. The profile has<br />
also benefited greatly from AASS’ capacity to build long-lasting and strong<br />
relations within the research community as well as with industry.<br />
The execution of the profile has also resulted in the acquisition of<br />
knowledge that can be helpful in future projects, such as how to balance<br />
scientific visions with pragmatic (often financial) considerations or how to<br />
develop the reciprocal ‘absorption capacity’ when academia and industry<br />
cooperate.<br />
The most important challenges that the research environment is facing<br />
are how to further enhance its public relations strategy and activities, how to<br />
increase the benefit for, and cooperation with, small and medium-sized<br />
companies, how to handle the still low influx of new students, and how to<br />
deal with the effects of the new public research policy that does not seem to<br />
favour newer and smaller universities.<br />
9
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
2 Sammanfattning<br />
AASS (<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong>) är en forskningsprofil vid<br />
Örebro universitet. Profilen har fått stöd på 36 mnkr från <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> för<br />
en sexårsperiod från mars 2002 till februari 2008. Avsikten med satsningen<br />
har varit att bygga upp kvalitativa, långsiktigt stabila forskningsmiljöer på<br />
en hög internationell nivå.<br />
FBA har fått i uppdrag att göra en slututvärdering av AASS-profilen.<br />
Utvärderingen är baserad på dokumentstudier och intervjuer med profilens<br />
forskningsledning, forskare, doktorander och representanter från<br />
näringslivet. Utvärderingen har även omfattat en självvärdering, en<br />
processkartläggning samt en peer review, med experter från Lissabons<br />
Tekniska Universitet i Portugal, företaget R U Robots Limited i<br />
Storbritannien och Högskolan i Skövde.<br />
Syftet med utvärderingen är trefaldigt:<br />
• att verifiera att verksamheten inom profilerna har bedrivits på<br />
överenskommet sätt och visa vilka resultat som har åstadkommits<br />
(summativt/kontrollerande)<br />
• att återföra erfarenheter som kan förbättra verksamheten och göra<br />
<strong>stiftelsen</strong>s stöd mer relevant (formativt/lärande)<br />
• att bidra till förståelse av hur kunskapsutveckling kan stärka svenskt<br />
näringslivs konkurrenskraft, och fördjupa kunskapen om möjligheter<br />
och begränsningar för <strong>stiftelsen</strong> att bidra till sådana processer<br />
(kunskapsutveckling).<br />
Forskningsprofilen har involverat hela AASS som forskningsmiljö, med<br />
dess tidigare fyra, nu tre laboratorier: Mobile robotics lab (MRL), Intelligent<br />
control lab (ICL), Learning systems lab (LSL) och Biologically inspired<br />
systems lab (BIS). BIS slogs 2007 samman med LSL. Lednings- och<br />
strategiarbetet vid profilen har bedrivits av en ledningsgrupp, med stöd av<br />
en referensgrupp bestående av representanter för det nationella och<br />
internationella näringslivet och forskarsamhället.<br />
AASS målsättning var att skapa en akademiskt konkurrenskraftig och<br />
nationellt kommersiellt relevant forskningsmiljö för tillämpade autonoma<br />
system. Vidare skulle profilsatsningen medverka till en beständig och<br />
förstärkt forskningsmiljö efter profiltidens slut.<br />
Till visionen knöts ett antal målsättningar. För akademin var<br />
målsättningen att AASS skulle<br />
• inta en ledande roll inom forskningsinriktningarna mänskliga sinnen<br />
(human senses), autonoma sensorsystem och industriella processer<br />
• vara en stark, välkänd och erkänd partner till nationella och<br />
internationella forskarmiljöer<br />
• ge påtagliga långsiktiga bidrag till grundutbildningen.<br />
10
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
Målet för näringslivet var att man skulle åstadkomma industriell samverkan<br />
med betoning på starka ömsesidiga fördelar.<br />
AASS har vid profilsatsningens slut<br />
• nått en god vetenskaplig nivå<br />
• intagit en framskjuten position som ett av Örebro universitets<br />
prioriterade områden<br />
• fått ett högt vetenskapligt anseende både nationellt och internationellt<br />
• etablerat ett akademiskt nätverk med både bredd och kvalitet<br />
• producerat 54 publikationer i vetenskapliga tidskrifter, 151<br />
konferenspapper och konferenspresentationer, 66 publikationer vid<br />
workshopar och symposier, 13 kapitel i böcker, och fem böcker<br />
• bedrivit 63 projekt<br />
• bidragit till att 14 doktorsexamina och 19 licentiatexamina har avlagts<br />
• haft ett nära samarbete med sju företag<br />
• haft en hög näringslivsrelevans<br />
• haft en betydande inverkan på utbildningen på masternivå<br />
• stadigt ökat andelen seniora forskare<br />
• lyckats finna nya forskningsmedel i takt med att profilmedlen trappats<br />
ned.<br />
Profilsatsningen har skapat resultat såväl ur ett akademiskt som ur ett<br />
industriellt perspektiv. De främsta resultaten för akademin har varit tillgång<br />
till empiri, ett ökat fokus och ökad stabilitet i forskningsmiljön,<br />
internationellt renommé och samverkan, ny arbetskraft och kompetens för<br />
forskarsamhället, forskningsresultat och publikationer, samt en ökad<br />
synlighet för forskningsområdet robotik. För näringslivet har resultaten varit<br />
av främst indirekt kommersiell relevans, genom exponering och validering<br />
av produkter, tillgång till arbetskraft och kompetens och tillgång till<br />
information om forskningens utveckling.<br />
I vissa avseenden skiljer sig planerna för profilen från utfallet. Det<br />
ursprungliga sättet att arbeta med strikta kvantitativa mål visade sig mindre<br />
relevant, särskilt vad gällde planeringen av personalens sammansättning.<br />
Från 2002 erfor AASS, tillsammans med tekniska utbildningar generellt, en<br />
stadig nedgång i antalet studenter på grundnivå. Detta skapade problem,<br />
bl.a. i rekryteringen av doktorander, vilket bidrog till en justering av<br />
strategier och procedurer för antagningen till forskarutbildningen. AASS<br />
nådde heller inte ut i massmedierna på det sätt man hade hoppats på från<br />
början. Den mest grundläggande förändringen blev emellertid beslutet<br />
2006–2007 att lägga om AASS övergripande vetenskapliga vision och den<br />
följande omorganisationen från fyra till tre laboratorier.<br />
Profilprojektet har innehållit händelser som präglat AASS genomförande<br />
och resultat. Bland de främsta kritiska händelserna var involveringen i det<br />
Vinnova-finansierade programmet Robotdalen, ett antal prestigefulla<br />
publikationer, redaktörskap och priser under profilens tidiga år, samarbetet<br />
11
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
med den koreanska forskningsmyndigheten ETRI, ett antal befordringar i<br />
personalen och tilldelningen av en ny professur, tillkomsten av<br />
företagsforskarskolan RAP (Intelligenta System för Robotik, Automation<br />
och Processtyrning), även den finansierad av <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>, samt inte minst<br />
halvtidsutvärderingen och den därpå följande omstruktureringen av AASS<br />
vision och organisation. I slutet av profilperioden skedde även ett antal<br />
viktiga överväxlingar av forskningsresultat, infrastruktur och relationer i nya<br />
forskningsprojekt.<br />
Det har funnits en rad avgörande faktorer för AASS-profilens<br />
framgångsrika genomförande och hantering av kritiska händelser. Det har<br />
exempelvis rört sig om etablerade resurser i form av relationer till<br />
näringslivet och den existerande forskningsmiljön, som gav AASS en god<br />
start, och därmed en god fortsättning i profilsatsningen.<br />
En annan kritisk faktor har varit det genomgående goda ledarskapet för<br />
profilen, både vad gäller det vetenskapliga, det administrativa och det<br />
sociala. Vidare konstruerades en genomtänkt rekryteringsprocess för<br />
doktorander en bit in i perioden, vilket drastiskt ökade kvantiteten och<br />
kvaliteten i ansökningarna till forskarutbildningen. Mottagarförmågan, d.v.s.<br />
förmågan att i samverkan med näringslivet ta in varandras kunskaper och<br />
kompetens, har varit mycket god. Slutligen har AASS förmått att odla<br />
kontinuiteten i relationer och i forskningsverksamheten.<br />
Uppbyggnaden av profilen har inneburit lärdomar att bära med sig inför<br />
framtida satsningar. Sådana lärdomar är hur man förmår att väga<br />
vetenskapliga visioner mot kortsiktiga (ofta finansiella) hänsynstaganden.<br />
En annan är hur man odlar den ömsesidiga mottagarkapaciteten i samarbetet<br />
mellan näringsliv och akademi. De utmaningar AASS står inför är hur<br />
kommunikationen med omvärlden kan förbättras, hur antalet studenter på<br />
grundnivå kan öka, hur fler mindre och medelstora företag kan involveras,<br />
samt hur effekterna av den nya statliga forskningspolitiken kan hanteras<br />
framöver.<br />
12
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
3 Inledning<br />
3.1 Bakgrund<br />
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong> (AASS) är en forskningsprofil vid<br />
Örebro universitet, institutionen för teknik. Profilen har fått stöd av <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong><br />
under perioden 2002–2008 inom ramen för den s.k.<br />
profilsatsningen.<br />
FBA har efter förfrågan från <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> fått i uppdrag att göra en<br />
slututvärdering av <strong>stiftelsen</strong>s stöd till forskningsprofilen. I uppdraget har<br />
även ingått att anordna en peer review, och slutsatserna av denna ingår i<br />
rapporten.<br />
Christina Johannesson har varit projektledare för utvärderingen och har<br />
fungerat sammanhållande för utvärderingens olika moment: självvärdering,<br />
processkartläggning och peer review. Anders Sundin och Ulrika Ekström<br />
har tillsammans med Christina svarat för intervjuer, analyser och<br />
rapportarbete.<br />
3.2 <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s profilsatsning<br />
En del av <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s stöd till forskning och samverkan med näringslivet<br />
vid de nya universiteten och högskolorna är de s.k. profilsatsningarna.<br />
Avsikten med satsningarna är att göra det möjligt att bygga upp kvalitativt<br />
starka, långsiktigt stabila forskningsmiljöer på en hög internationell nivå.<br />
Stödet gäller oberoende av vetenskapsområde och profilerna behöver inte<br />
följa den traditionella ämnesindelningen. En profil innebär att lärosätena,<br />
tillsammans med flera företag, utvecklar en kvalificerad forskningsmiljö<br />
kring ett unikt forskningskoncept där lärosätet ska vara den ledande<br />
auktoriteten i landet. Det yttersta syftet är en långsiktig vitalisering och<br />
förstärkning av svenskt näringsliv.<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> har även i två omgångar (1997 och 1999) gett de nya<br />
universiteten och högskolorna möjligheten att genom s.k. plattformar skapa<br />
en bas inom områden som de bedömer är utvecklingsbara. Plattformarnas<br />
syfte var att utgöra grunden för ansökningar till <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> om stöd för<br />
att bygga upp forskningsprofiler.<br />
Ett krav för profilstöd är att forskningen har god vetenskaplig kvalitet<br />
med en redan från början internationellt konkurrenskraftig bas. Profilerna<br />
ska också vara relevanta för det svenska näringslivet, primärt i regionen,<br />
men allianser mellan en högskola och företag i andra delar av landet är<br />
också möjliga och önskvärda. Forskningen ska ha direkt relevans för<br />
företagens intäktsfinansierade verksamhet. Näringslivet ska ställa minst lika<br />
stora resurser till förfogande för profilen som <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>.<br />
Näringslivsrelevansen upprätthålls genom ett samarbete med näringslivet.<br />
13
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
Vidare ska profilen passa in i högskolans strategiska utveckling och därvid<br />
ha en koppling både till grundutbildningen och högskolans övriga<br />
forskningsöverbyggnad.<br />
För beslut om stöd till forskningsprofilen har följande kriterier varit av<br />
särskild betydelse:<br />
• vetenskaplig kvalitet och anknytning till uttalad profilering av<br />
högskolan<br />
• forskningsprofilens nationella och internationella konkurrenssituation<br />
• samarbete och samarbetsmöjligheter med universitet och andra<br />
högskolor<br />
• inverkan på högskolans grundutbildning<br />
• relevans för näringslivet<br />
• kommersiella motiv för medverkande företag<br />
• forskningsprofilens tillväxtpotential<br />
• möjligheter för profilens fortlevnad efter det att <strong>stiftelsen</strong>s stöd upphört<br />
• informationsfrågornas hantering.<br />
Stiftelsen bidrar med maximalt 36 mnkr till varje profil och stödjer<br />
verksamheten under sex år. Näringslivet bidrar med minst lika mycket.<br />
Målet är att det under denna tid etableras en verksamhet som har möjlighet<br />
att få fortsatt finansiering från andra källor så att forskningsmiljön kan bestå<br />
och förstärkas efter utgången av det sexåriga avtalet med <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>. <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong><br />
har som huvudprincip att en forskningsmiljö som får profilstöd<br />
inte samtidigt ska kunna få annat stöd från <strong>stiftelsen</strong> för verksamhet inom<br />
profilen.<br />
Respektive lärosäte svarar för att forskningsprofilen genomförs i enlighet<br />
med projektplanen. Lärosätet svarar också för att avtal upprättas mellan<br />
akademin och de företag som ska delta i uppbyggnaden av profilen. En<br />
forskargrupp ska etableras med åtminstone sju aktiva medlemmar med<br />
forskare och forskarstuderande som kommit olika långt i sina karriärer.<br />
Detta för att skapa en god forskarmiljö.<br />
En referensgrupp på fem personer knyts till varje profil. Referensgruppen<br />
ska enligt avtal innehålla representanter för högskolan, d.v.s. extern<br />
nationell och internationell expertis inom profilens forskningsområde. De<br />
ska sammanträda minst en gång per halvår.<br />
De bedömningskriterier som formulerades för ansökningstillfället har<br />
använts i den löpande uppföljningen och profilerna har haft att redogöra för<br />
kriterierna i sina årsrapporter. Kriterierna har även använts i<br />
halvtidsutvärderingen, som genomfördes 2005.<br />
Totalt har 12 forskningsmiljöer beviljats profilstöd sedan 1998, i tre<br />
ansökningsomgångar. Stöd har getts till de miljöer som uppfyllt <strong>stiftelsen</strong>s<br />
krav och som av en expertgrupp bedömts som internationellt<br />
14
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
konkurrenskraftiga. Det har således inte varit någon konkurrens mellan<br />
profilerna.<br />
3.3 Utvärderingens syfte<br />
Enligt <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s utvärderingspolicy har utvärderingar av <strong>stiftelsen</strong>s<br />
satsningar tre syften. Dessa gäller som en övergripande ram för<br />
slututvärderingen tillsammans med specifika frågor under varje syfte:<br />
• summativt/kontrollerande syfte – att verifiera att verksamheten inom<br />
profilerna bedrivits på överenskommet sätt och att kontrollera vilka<br />
resultat som har åstadkommits<br />
• formativt/lärande syfte – att återföra erfarenheter, såväl framgångar som<br />
misslyckanden, i syfte att bidra till förbättring av verksamheten och att<br />
göra <strong>stiftelsen</strong>s stöd mera relevant och effektivt<br />
• kunskapsutvecklande syfte – att bidra till förståelse av hur<br />
kunskapsutveckling kan stärka svenskt näringslivs konkurrenskraft, och<br />
fördjupa kunskapen om möjligheter och begränsningar för <strong>stiftelsen</strong> att<br />
bidra till sådana processer.<br />
I utvärderingen ingår även att bedöma kausalitet, d.v.s. om det finns ett<br />
samband mellan <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s stöd och de effekter som har uppnåtts, samt<br />
att bedöma om effekterna är relevanta i förhållande till de anspråk på<br />
resultat som <strong>stiftelsen</strong>s stadgar anger, främst kombinationen av<br />
näringslivsrelevans och vetenskaplig eminens.<br />
Utvärderarnas bedömning omfattar både resultat och de processer och<br />
andra förutsättningar som har påverkat måluppfyllelsen.<br />
3.4 Utvärderingsmodell<br />
Nedan följer en beskrivning av den utvärderingsmodell som har använts.<br />
Den består av en övergripande modell för summativ och formativ<br />
utvärdering. Modellen har dessutom två fördjupningar som syftar till<br />
förståelse och bedömning av de bärande temana i utvärderingen: resultat<br />
och process.<br />
3.4.1 Huvudmodell – summativ och formativ utvärdering<br />
Av modellen framgår att utvärderingen ska ha både en summativ<br />
(kontrollerande) och en formativ (lärande) inriktning, och omfatta både<br />
resultat och förutsättningar och processer. I den summativa delen ingår<br />
också att bedöma om utfallet är relevant i förhållande till <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s<br />
resultatanspråk medan det i den formativa delen ligger att bedöma om det<br />
finns samband (kausalitet) mellan utfall och <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s insatser.<br />
15
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
Utvärderingen tar sin utgångspunkt i <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s stadgar, syftet med<br />
profilsatsningen samt de kriterier som har gällt i ansökan och kontrakt.<br />
Utvärderingen har också uppmärksammat profilens mognadsgrad och<br />
förhistoria, vilket kan ha betydelse för vilka resultat som är möjliga att<br />
uppnå.<br />
Med resultat avses det direkta utfallet (output), exempelvis doktorander;<br />
värdeskapande handling (outcome), exempelvis utvecklad kommersiell<br />
aktivitet; effekter (impact), exempelvis ökad attraktivitet eller<br />
konkurrenskraft. Med process avses både resursinsatser (pengar,<br />
infrastruktur, arbetstid etc.) och aktiviteter (utbildning, forskning,<br />
information etc.) inom ramen för profilen. Såväl förutsättningar som resultat<br />
och process kan härledas till dels lärosätet, dels näringslivet.<br />
RESULTAT<br />
(output, outcome, impact)<br />
Summativt<br />
Förutsättningar<br />
Kritiska faktorer Kritiska faktorer<br />
PROCESS<br />
(resurser, aktiviteter)<br />
Formativt<br />
Figur 1.<br />
Generell modell för lärande i utvärderingar<br />
För att förstå och lära kring samspelet mellan resultat och process använder<br />
vi begreppet kritiska faktorer, d.v.s. hinder eller nödvändiga faktorer för<br />
att nå ett visst resultat. Att identifiera dessa faktorer är en viktig del i<br />
lärandet och förståelsen för hur resultat har nåtts eller kan nås.<br />
Fördjupning – resultat<br />
Profilerna har att skapa resultat som är såväl vetenskapligt eminenta som<br />
näringslivsrelevanta. Vetenskaplig eminens sätter fokus på miljöns<br />
förmåga att attrahera kompetenser och akademiska nätverk och leverera<br />
resultat av god vetenskaplig kvalitet. Näringslivsrelevans beskriver miljöns<br />
förmåga att skapa nytta för företag och näringsliv. Här blir det särskilt<br />
angeläget att fördjupa förståelsen av begreppet ”resultat”, både i termer av<br />
form och innehåll, och över tid, för enskilda, grupper eller större nätverk. En<br />
ökad förståelse för resultatbegreppet är en viktig del i den summativa delen<br />
av utvärderingen. Det kan främja utvecklingen av en professionell<br />
samverkanskultur i högskolorna, och en ökad efterfrågan på<br />
forskningssamarbete från företagens sida.<br />
Resultaten i näringslivet respektive akademin har enligt vår modell en<br />
koppling till varandra i vertikalled, d.v.s. vi antar att samverkan mellan<br />
16
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
akademi och näringsliv är en förutsättning för att de ska uppstå. Resultaten<br />
följer även av varandra i horisontalled, både på näringslivssidan och på<br />
akademins sida, d.v.s. de är en förutsättning för varandra över tid.<br />
Resultaten följer troligen en viss logik, som dock kan vara olika för akademi<br />
och näringsliv. Sambanden och ömsesidigheten är en ytterligt kritisk faktor<br />
för att dels uppnå både vetenskaplig excellens och näringslivsrelevans, dels<br />
för att kunna bygga en långsiktigt stabil och konkurrenskraftig<br />
forskningsmiljö. Dessa samband mellan olika resultat i en pågående process<br />
illustreras med bilden nedan.<br />
Näringsliv<br />
Resultat 1 Resultat 2 Resultat 3 Resultat 4<br />
Forskningsmiljö<br />
Akademin<br />
Resultat 1 Resultat 2 Resultat 3 Resultat 4<br />
Figur 2.<br />
Modell över näringsliv och akademins resultat<br />
Som exempel kan tillgång till empiri för forskaren innebära en möjlighet till<br />
dialog, nya perspektiv och ökad förmåga till överblick för företaget. Det<br />
som för forskaren blir ett forskningsresultat, kan bli ett ramverk eller<br />
arbetssätt för företaget att använda i verksamhet och förändringsarbete. Om<br />
forskaren producerar meriterande publikationer och presenterar papers vid<br />
konferenser, kan de för företaget innebära publicitet i ansedda tidskrifter och<br />
i forum för samhällsdebatt, och på så sätt utvecklaing av image. För<br />
forskningsmiljön innebär en examinerad student intäkter från universitetet,<br />
medan en disputerad forskare kan innebära ett viktigt tillskott i det seniora<br />
forskarkollegiet. För företagen å deras sida innebär examinationen av<br />
studenter och forskare möjligheter till rekrytering av kvalificerad<br />
arbetskraft.<br />
Utvärderingen har bedömt resultatet för både akademi och näringsliv. Syftet<br />
har varit att kunna beskriva hur resultat i olika faser samspelar och bygger<br />
en stark forskningsmiljö, som har förutsättningar att nå uthållighet genom<br />
positiv respons mellan vetenskaplighet, excellens och näringslivsrelevans.<br />
Fördjupning – process<br />
Identifiering av kritiska faktorer, d.v.s. hinder och förutsättningar för<br />
resultat, stödjer utvärderingens formativa och lärande syfte och<br />
17
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
möjligheterna att bedöma sambandet mellan process, inklusive <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong>s<br />
stöd, och resultat. Insikt om kritiska faktorer skapar<br />
förutsättningar för att kunna forma mer generiska modeller och slutsatser<br />
kring utvecklingen av starka forskningsmiljöer och hur stödet till dessa kan<br />
och bör utformas. De kritiska faktorerna kan se olika ut beroende på i vilken<br />
fas FoU-miljön befinner sig: etablering, genomförande, eller mognad och<br />
uthållighet. De kan också vara av olika karaktär beroende på vilken aktör<br />
som genererar dem (doktorander, studenter, samhället etc.).<br />
Faktorerna kan relateras antingen till yttre händelser och processer, d.v.s.<br />
sådana som profilen har medverkat till eller påverkats av i omgivningen,<br />
eller inre, d.v.s. sådana händelser och processer som genererats internt,<br />
inom lärosätet. Yttre händelser kan vara exempelvis konjunkturer och<br />
företagskonkurser, inrättande av nya forskningsprogram, studentbeteende,<br />
rankningar i internationella tidskrifter eller utvärderingar. Medan inre<br />
händelser kan vara att bli prioriterad vid tilldelningen av fakultetsanslag, ny<br />
utbildningsstrategi, omorganisation, kriterier för meritering etc.<br />
Yttre<br />
Inre<br />
Figur 3.<br />
Modell för inre och yttre händelser och processer<br />
Utvärderingen har bedömt både inre och yttre händelser och processer och<br />
deras inverkan på resultatet. Syftet har varit att visa på hur en stark<br />
forskningsmiljö kan formas genom att tydliggöra invärld och omvärld, och<br />
hur dessa påverkar varandra. Det kan bidra till att generera en strategi för ett<br />
hållbart resultat och en god handlingsförmåga.<br />
3.5 Utvärderingens genomförande<br />
FBA genomförde utvärderingen under hösten 2008. Som underlag<br />
studerades relevant skriftligt material såsom ansökningar, beslut, avtal och<br />
annan dokumentation liksom projektplaner, verksamhetsplaner, årsrapporter<br />
och uppföljningar kring enskilda profiler, bl.a. halvtidsutvärderingen.<br />
3.5.1 Självvärdering<br />
Profilen har, med stöd i en mall som FBA har utarbetat på grundval av<br />
kriterierna för ansökan, gjort en skriftlig självvärdering. Fokus har legat på<br />
profilens resultat inklusive näringslivsrelevans och näringslivsanvändning,<br />
internationell kvalitet och position. Fokus har också legat på profilens egna<br />
18
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
reflektioner över sin förmåga att hantera kritiska faktorer, hot och<br />
möjligheter.<br />
3.5.2 Processutvärdering<br />
Som en del i självvärderingen har FBA genomfört en processkartläggning/-<br />
utvärdering på plats tillsammans med representanter för profilen (ledning,<br />
doktorander, seniorforskare, samarbetspartner). Arbetssteget syftade till att<br />
tydliggöra hur profilen har arbetat för att uppfylla de kriterier som avser<br />
interaktion och relationer med intressenter inom och utanför profilen. Fokus<br />
i övningen låg på att beskriva centrala processer och aktörer i profilens olika<br />
utvecklingsskeden samt att stödja profilens reflektioner över kritiska<br />
faktorer och kausalitet. Goda exempel och svaga sidor som kan förbättras<br />
kommenterades.<br />
3.5.3 Telefonintervjuer<br />
Telefonintervjuer har använts för att fördjupa bilden av resultat och kritiska<br />
faktorer liksom goda exempel och svagheter. I samråd med <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />
och ansvariga för profilerna har intervjupersoner identifierats såsom:<br />
ansvariga för profilen, medlemmar i profilens referensgrupp, näringslivsföreträdare,<br />
företrädare för lärosätets ledning, forskare och forskarstuderande<br />
vid profilen, regionala företrädare samt akademiska samarbetspartner.<br />
Totalt har 15 telefonintervjuer gjorts.<br />
3.5.4 Peer review<br />
För utvärderingen har vidare en expertpanel, s.k. peer review, med tre<br />
personer som representerat akademin och näringslivet sammanträtt. Panelen<br />
representerade både svensk och utländsk expertis. Experterna fokuserade på<br />
vetenskaplig kvalitet och näringslivsrelevans samt några faktorer av<br />
betydelse för att nå resultat som profilens ledning, kopplingen till<br />
grundutbildning, lärosätets prioriteringar samt information och<br />
kommunikation (se betyg).<br />
19
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
4 Ingångsvärde för AASS<br />
4.1 Värdmiljön AASS<br />
AASS (Center for <strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong>) etablerades år<br />
1996 som ett forskningscenter vid Örebro universitet. Organisatoriskt lades<br />
AASS under avdelningen för datateknik vid institutionen för teknik.<br />
Centret bildades med bistånd av <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s s.k. plattformsstöd med<br />
totalt 17 mnkr i två perioder: dels 1997–2001, dels 2001–2002.<br />
Plattformsstödet skulle dels underlätta etableringen av AASS som en stabil<br />
forskningsmiljö, dels skapa förutsättningarna för AASS att söka stöd hos<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> för en forskningsprofil. En profil innebär att lärosätena,<br />
tillsammans med flera företag, utvecklar en kvalificerad forskningsmiljö<br />
kring ett unikt forskningskoncept där lärosätet ska vara den ledande<br />
auktoriteten i landet. Det yttersta syftet är en långsiktig vitalisering och<br />
förstärkning av svenskt näringsliv.<br />
AASS intog redan innan profilens start en ledande roll inom en av<br />
Örebro universitets fyra strategiska forskningsprofiler: ”Human senses,<br />
autonomous sensor systems, and industrial processes”.<br />
Forskningen vid AASS betecknades som mångvetenskaplig, eftersom<br />
forskning bedrevs inom flera olika vetenskapsområden. Detta avspeglades<br />
även i centrets organisation, som var uppdelad i fyra laboratorier:<br />
• Biologically Inspired Sensing and Control Lab<br />
• Mobile Robotics Lab<br />
• Intelligent Control Lab<br />
• Learning <strong>Systems</strong> Lab.<br />
AASS hade i december 2001 en forskargrupp som bestod av 23 personer,<br />
varav 2 professorer, 1 adjungerad professor, 7 övriga disputerade forskare,<br />
och 13 doktorander.<br />
4.2 Näringslivet<br />
I samband med plattformsstödet betonade <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> vikten av ett nära<br />
samarbete med näringslivet. AASS hade därför redan när profilstödet tog sin<br />
början knutit till sig flera industriella partner. I årsrapporten för 2001 lyftes<br />
både större företag, som ABB Automation Technology Products AB och<br />
Bofors Defence AB, och mindre, som Aerotech Telub AB och Amphitec<br />
AB, fram som samarbetspartner. Samtliga företag var förankrade i regionen.<br />
20
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
5 Planen<br />
Profilsatsningen vid AASS inleddes 1 mars 2002 och sträckte sig under en<br />
sexårsperiod fram till 28 februari 2008. I det följande ger vi en beskrivning<br />
av hur forskningsmiljön gick in i profilsatsningen, det vi här kallar profilens<br />
input. Vi ger en bild av profilens vision och vilka mål man siktade mot,<br />
samt de forskningsområden som profilen avsåg att satsa på. Vi går även in<br />
på vilka förutsättningar som fanns, vilka åtaganden som gjordes, samt hur<br />
organisation och finansiering såg ut. Avsnittet avser alltså att besvara<br />
frågan: Hur var det tänkt från början?<br />
5.1 Vision och mål<br />
AASS vision för profilen framgår av avtalet med <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> och var att<br />
skapa en akademiskt konkurrenskraftig och nationellt kommersiellt relevant<br />
forskningsmiljö för tillämpade autonoma system. Vidare skulle<br />
profilsatsningen medverka till en beständig och förstärkt forskningsmiljö<br />
efter profiltidens slut.<br />
Till visionen knöts ett antal målsättningar. För akademin var<br />
målsättningen att AASS skulle<br />
• inta en ledande roll inom forskningsinriktningarna mänskliga sinnen<br />
(human senses), autonoma sensorsystem och industriella processer<br />
• vara en stark, välkänd och erkänd partner till nationella och<br />
internationella forskarmiljöer<br />
• ge påtagliga långsiktiga bidrag till grundutbildningen.<br />
Målet för näringslivet var att man skulle åstadkomma industriell samverkan<br />
med betoning på starka ömsesidiga fördelar.<br />
AASS valde att konkretisera dessa mer övergripande målsättningar i<br />
milstolpar för profilens första tre år. Dessa behandlade olika variabler för de<br />
olika åren, som exempelvis antalet doktorander, nya professurer, och<br />
etableringen av ett aktivt företagsnätverk.<br />
5.2 Planerad forskningsinriktning<br />
AASS avsåg att utarbeta en tvärvetenskaplig grund för förståelse av<br />
mänsklig perception och hur den kan omsättas i autonoma sensorsystem.<br />
Detta innefattar hur perceptionen tar sig uttryck och kommuniceras, och<br />
dess roll för att genomföra handlingar och ta beslut. Omsatt i praktiken<br />
skulle AASS fyra laboratorier inrikta sig på att<br />
• integrera intelligenta sensorer i biologiskt inspirerade funktioner (vid<br />
Biologically inspired sensing and control lab)<br />
21
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
• inkorporera människolik beslutsförmåga, kommunikation och<br />
navigationsförmåga i autonoma robotar (vid Mobile robotics lab)<br />
• inkorporera principer för mänsklig visuellt baserad hantering av föremål<br />
i robotarmar (vid Intelligent control lab)<br />
• inkorporera mänskliga principer för direkt lärande av handrörelser i<br />
kontrollsystem för robotik och industriella processer (vid Learning<br />
systems lab).<br />
5.3 Personal och organisation<br />
Profilprojektets ledningsgrupp bestod initialt av projektledaren professor<br />
Peter Wide, hans ställföreträdare, tillika projektkoordinator, professor<br />
Dimiter Driankov, projektkoordinatorn Ester Liljedahl och Barbro Alvin,<br />
administrativ assistent.<br />
Till ledningens stöd fanns en referensgrupp med sammanlagt fem<br />
personer från de deltagande företagen, samt från svensk och utländsk<br />
akademi. De deltagande var professor Hans Skoog från ABB Corporate<br />
research, fil.dr Torbjörn Widmark från dåvarande Assi Domän/Frövi,<br />
professor Alexander Lauber från Blekinge Tekniska Högskola och Kalmar<br />
högskola, dr.ing. dr Sc.-techn. Rainer Palm från Siemens AG, samt<br />
professor Emil M. Petriu från University of Ottawa.<br />
Forskningscentret var uppdelat i fyra laboratorier, med varsin<br />
föreståndare. Delprojekten bemannades med minst en doktorand och en<br />
forskare vardera.<br />
De företag som ingick i profilsatsningen deltog i stor utsträckning med<br />
material och mjukvara, som kom stora delar av labben till del. Därför är det<br />
svårt att särskilja exakt vilka delprojekt, och därmed vilka doktorander och<br />
forskare, som inte deltog i profilsatsningen. Enligt föreståndaren professor<br />
Dimiter Driankov låg företagens främsta intresse i att medverka till att en<br />
vital forskningsmiljö byggdes upp inom autonoma sensorsystem, inte i<br />
resultatet av enskilda projekt. Även om det förekommit att företag<br />
engagerade sig i specifika projekt. 2<br />
Förvisso deltog inte <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> med finansiering i samtliga projekt.<br />
Motfinansieringen från företagen torde ändå vara att betrakta som en del av<br />
den totala profilsatsningen, varför man får anta att hela forskningsmiljön tog<br />
del av densamma. I det följande kommer därför hela AASS personal att<br />
räknas.<br />
I december 2002, när profilen varit igång tre kvarts år, bestod AASS av<br />
tre professorer, en adjungerad professor, fem forskare, två post-docs, elva<br />
doktorander och fyra industridoktorander.<br />
2 Här skiljer sig AASS från exempelvis det projektbaserade samarbetet i NSE-profilen vid<br />
CTF i Karlstad, där det har varit lättare att redovisa exakt vilka projekt som tillhört och inte<br />
tillhört profilen.<br />
22
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
5.4 Samarbetspartner och motfinansiering<br />
Vid undertecknande av avtalet med <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> var tre företag<br />
kontrakterade för lika många samarbeten inom profilen. Det rörde sig i båda<br />
fallen om tidigare samarbetspartner, nämligen ABB Automation<br />
Technology Products AB (Instrumentation and Control), ABB Automation<br />
Technology Products AB (Robotics) och Aerotech Telub AB. Vid utgången<br />
av det första året på profilen hade ytterligare ett företag tillkommit: Bofors<br />
Defence AB. Samtliga företag hade regional förankring.<br />
Motfinansieringen var helt och hållet ”in kind”, och bestod av arbetstid<br />
för företagsrepresentanter, finansiering av industridoktorander,<br />
tillhandahållande av material och datormjukvara. Samarbetsparterna deltog<br />
främst som intressenter i hela forskningsmiljön, även om några av företagen<br />
var mer direkt involverade än andra i specifika projekt, bl.a. genom<br />
industridoktorander.<br />
5.5 Information och kommunikation<br />
I samband med avtalet med <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> formulerade ledningen för AASS<br />
en informationsplan. Planen innehöll målsättningar och riktlinjer för<br />
information och kommunikation, samt en plan för detta arbete under<br />
profilens första år (2002). Det övergripande målet var att skapa en tydlig<br />
identitet och få en acceptans för AASS forskningsprofil, dess industriella<br />
relevans och samhälleliga bidrag. Planen delades upp för tre geografiska<br />
nivåer (nationell, regional och lokal), och identifierade tre huvudsakliga<br />
målgrupper:<br />
1. industrin, offentliga myndigheter och forskningsfinansiärer<br />
2. forskningssamhället och universitets- och högskolestudenter<br />
3. den breda allmänheten.<br />
Exempel på planerade informationskanaler var årliga internationella<br />
seminarier med inbjudna talare. Dessutom avsåg man att försöka få<br />
exponering i press, radio och tv. Slutligen underströk ledningen vikten av att<br />
fortsätta med studiebesök av industri och politiker i forskningsmiljön och<br />
vice versa. AASS avsåg också att verka för exponeringen av robotik genom<br />
medlemskapet i intresseorganisationen ”Swedish Industrial Robot<br />
Association”, med ett antal starka industri- och universitetsparter. I planen<br />
ingick också att även fortsättningsvis hålla ”the Swedish Workshop on<br />
<strong>Autonomous</strong> Robotics” vartannat år, och utveckla detta till att bli en<br />
internationellt erkänd arena för forskning inom autonoma system. AASS<br />
framhöll tillgången till Örebro universitets samverkanskansli i<br />
kommunikationen med industri och offentliga aktörer.<br />
23
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
6 Utfallet<br />
6.1 En hög måluppfyllelse<br />
Profilen AASS har vid dess avslutande, i februari 2008, väl uppnått de<br />
målsättningar som sattes upp vid profilens början.<br />
Nedan följer en beskrivning av den totala måluppfyllelsen inom de olika<br />
områdena. Inledningsvis illustreras det av ett diagram med den bedömning<br />
som experterna i peer review-panelen gjorde.<br />
AASS review score<br />
Growth potential<br />
Industry relevance<br />
Management<br />
Impact on education<br />
Academic collaboration<br />
Personnel<br />
AASS review score<br />
Scientific quality<br />
Information & communication<br />
Ways of working<br />
0 1 2 3 4 5<br />
Figur 4. AASS-profilens prestation enligt <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s bedömningskriterier för<br />
forskningsprofiler, och bedömd genom peer review den 4 december 2008<br />
6.1.1 En vetenskapligt konkurrenskraftig forskningsmiljö<br />
AASS har under profilperioden utvecklats starkt mot målet att bli nationellt<br />
och internationellt konkurrenskraftig. Enligt peer review-rapporten når<br />
samtliga delar upp till nationell konkurrenskraft, och vissa delar av AASS<br />
forskning är av världsklass. Det senare rör främst forskningen om Mobile<br />
robot olfaction, där AASS räknar sig som en av världens tre mest<br />
framstående forskningsmiljöer. Forskningsmiljön är emellertid distribuerad<br />
över flera forskningsområden, och samtliga når inte upp till samma<br />
vetenskapliga kvalitet och konkurrenskraft som de andra.<br />
6.1.2 14 disputerade, 19 licentiater<br />
En inventering av AASS årsrapporter från åren 2001 till 2007 visar att<br />
sammanlagt 41 doktorander under någon del av sin forskarutbildning har<br />
varit vid profilen. Av dem har vid tiden för AASS självvärdering 14<br />
disputerat och 19 licentierat. Fyra hoppade av forskarutbildningen utan att<br />
24
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
ha tagit examen. Antalet doktorander har varit tämligen jämnt genom hela<br />
profiltiden, från 20 (2002) till 28 (2007) med ett snitt på 24, vilket speglar<br />
att profilstödet omfattat hela miljön och inte enskilda projekt. I det senare<br />
fallet borde antalet doktorander ha sjunkit tillsammans med<br />
profilfinansieringen mot profiltidens slut. Av de doktorander som disputerat<br />
har fyra stannat som forskare vid AASS.<br />
6.1.3 Delprojekten inom AASS<br />
Inom AASS bedrevs under profilperioden 63 forskningsprojekt. En<br />
sammanställning av projekten grundad på årsrapporterna från åren 2002 till<br />
2007 finns i bilaga A, i slutet av rapporten.<br />
6.1.4 Omfattande akademiska nätverk<br />
AASS har ett omfattande samarbete med andra akademiska miljöer, både<br />
nationellt och internationellt. Nationellt sker det mest omfattande samarbetet<br />
med högskolorna i Skövde respektive Halmstad. Tillsammans driver man<br />
företagarforskarskolan Intelligenta System för Robotik, Automation och<br />
Processtyrning (RAP), även den finansierad av <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>. Man har<br />
gemensam handledning av doktorander (för närvarande 18 stycken), och<br />
bedriver gemensamma projekt. Därutöver finns en personell koppling till<br />
Halmstads högskola, då en av AASS professorer, Thorsteinn Rögnvaldsson,<br />
delar sin tid mellan lärosätena.<br />
Genom medverkan i Vinnovas satsning Robotdalen har AASS ett nära<br />
samarbete med Mälardalens högskola, med vilken man även har andra<br />
samarbeten på projektnivå inom ramen för EU:s strukturfonder, och med<br />
hjälp av fakultetsmedel. Samarbeten finns vidare med KTH:s Center för<br />
autonoma system (CAS), med gemensamma forskningsansökningar, en<br />
gemensam doktorand, samförfattande av publikationer och värdskap för<br />
workshoppar.<br />
AASS samarbetar vidare med universiteten i Linköping, Lund och Växjö<br />
när det gäller den nationella forskarskolan inom datavetenskap (CUGS). I<br />
CUGS ingår även tidigare nämnda Skövde högskola och Mälardalens<br />
högskola. AASS ingår även i ett antal nationella professionella<br />
organisationer, som Swedish IEEE Chapter on Signal Processing, Swedish<br />
AI Society, Swedish Industrial Robotics Association, Swedish Learning<br />
<strong>Systems</strong> Society och Swedish Society for Automated Image Processing.<br />
Internationellt ingår man i ett antal nätverk finansierade av<br />
Europakommissionens ramprogram (Fp5, 6 och 7). Man har även ingått i<br />
flera projektsamarbeten, nämligen som koordinator för (Fp5) Marie Curie<br />
Training Site on Advanced Robotics, som konsortiemedlem i (Fp6)<br />
DUSTBOT samt i (Fp7) DIADEM, HANDLE och Marie Curie IAAPPprojektet<br />
DHRS-CIM.<br />
25
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
Därutöver sker ett stort antal samarbeten mellan forskare på individnivå<br />
genom gemensamma publikationer, forskningsansökningar,<br />
forskningsvistelser och handledning av doktorander.<br />
6.1.5 Stora och mindre industripartner<br />
Vid ingången av profilen hade man fem företag som deltog i egenskap av<br />
samarbetspartner. Fyra av dem var att betrakta som större företag (eller som<br />
del av en större koncern i de båda ABB-företagens fall). Det femte<br />
(Aerotech Telub AB) var att betrakta som medelstort.<br />
2002<br />
03<br />
04<br />
05<br />
06<br />
07<br />
08 09<br />
ABBAutomation Technology<br />
ProductsAB/Robotics *<br />
ABBAutomation Technology<br />
Products AB/<br />
Instrumentation and Control<br />
AerotechTelubAB(SAAB<br />
<strong>Systems</strong>från 2002)<br />
AssiDomän/Frövi (Korsnäs/<br />
Frövifrån2006)<br />
BoforsDefenceAB<br />
DELFOI<br />
SIK<br />
*Kontrakt u ndertecknat 200 1<br />
Figur 5. AASS:s samarbetspartner 2002–2009<br />
Ett år in i profilen avslutades arbetet med Bofors, och två medelstora aktörer<br />
tillkom: företaget DELFOI och forskningsinstitutet SIK. Aerotech Telub<br />
uppgick 2002 i det större företaget SAAB <strong>Systems</strong>.<br />
Inom profilsatsningen har AASS således uppnått en blandning av å ena<br />
sidan kontinuitet och å andra sidan dynamik. Ett urval större företag har<br />
man haft samarbeten med, före och efter profilperioden. En samling mindre<br />
aktörer har deltagit under kortare perioder.<br />
6.1.6 Tydlig koppling till utbildning på masternivå<br />
Flera i personalen vid AASS har läraruppdrag i grundutbildningen.<br />
Kopplingen mellan den forskning som bedrivs och grundutbildningen är<br />
också klar när det gäller kurser på masternivå. Det fyraåriga programmet har<br />
delar som är tydligt kopplade till forskningen. Även det nya internationella<br />
programmet på masternivå i robotik och intelligenta system har en påtaglig<br />
koppling till forskningsprofilen. Peer review-panelen kan dock konstatera<br />
26
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
att kopplingen mellan profilens forskning och utbildning är långt svagare på<br />
grundnivå upp till kandidatnivå. Här erbjuds kurser i datateknologi och<br />
dataspelsutveckling, som inte har någon tydlig koppling till miljöns profil.<br />
AASS har, som andra lärosäten, drabbats hårt av den nedgång i söktryck<br />
som teknologiska utbildningar undergått de senare åren. Elevunderlaget har<br />
sjunkit drastiskt från 186 studenter på kandidatnivå 2002 till 58 studenter<br />
2007, och från 49 mastersstudenter till 14 under samma period.<br />
6.1.7 Professionalisering av information och kommunikation<br />
AASS har bedrivit informationsverksamhet i enlighet med de linjer som<br />
drogs upp i avtalet med <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>. En tydlig källa till information är<br />
AASS nya webbplats, som uppdateras kontinuerligt med nyheter och<br />
information om forskningen och aktiviteter vid AASS. Emellertid medger<br />
miljön i sin självvärdering att detta är ett område som man kunnat lyckas<br />
bättre med, inte minst vad gäller exponeringen i etermedier, vilket framstår<br />
som en allt viktigare kanal för att skapa och vidmakthålla en synlig och<br />
hållbar bild av AASS verksamhet hos allmänheten.<br />
Sedan 2008 har universitetet skapat en särskild informationsenhet, som<br />
arbetar tätt tillsammans med universitetets starka forskningsmiljöer, där<br />
AASS ingår. AASS uppfattar själva detta som en tydlig professionalisering<br />
av stödet, och det registrerades även av peer review panelen som en ”very<br />
promising development”.<br />
6.2 Stabilitet och långsiktighet<br />
AASS har under profilperioden uppnått en hög grad av stabilitet.<br />
Sammantaget ger peer reviewpanelen AASS högsta betyg för hållbarheten,<br />
och omdömet att profilen presterar ”extremely well in this area”.<br />
6.2.1 Säkrad finansiering<br />
AASS har varit framgångsrika i att finna samarbeten med både större och<br />
mindre företag. Samtidigt har man lyckats med att knyta till sig medel från<br />
en bred uppsättning av offentliga forskningsfinansiärer, som<br />
Vetenskapsrådet, EUs ramprogram och Vinnovas satsningar på Robotdalen.<br />
Peer reviewen konstaterar att profilsatsningen varit starkt bidragande till<br />
dessa framgångar. Tillsammans visar detta att AASS har ett starkt ”track<br />
record” vad gäller förmågan att reproducera sin finansiella ställning. För<br />
närvarande har AASS finansiering från externa källor – industriella och<br />
offentliga – för den närmaste fyraårsperioden.<br />
27
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
6.2.2 Tryggad återväxt<br />
En annan viktig aspekt av hållbarheten rör den kritiska massan av forskare.<br />
Under perioden har AASS nära nog fördubblat sitt antal disputerade<br />
forskare (från elva i december 2002 till tjugo i december 2008). En starkt<br />
positiv bild ger utvecklingen av antalet postdoktorala forskare, där en mer<br />
än tredubbling (från två till sju under profilperioden) ser ut att trygga<br />
återväxten av seniora forskare.<br />
Årsrapporterna visar att av de elva seniora forskarna (med motsvarande<br />
fil.dr-examen) vid profilens början har tre lämnat miljön under profiltiden.<br />
En befann sig dock på AASS som tidsbegränsad gästforskare. Till miljön<br />
har emellertid sju seniora forskare anslutit efter profilens första år. Samtliga<br />
är kvar i miljön. Detta har skapat en gynnsam kombination av kontinuitet<br />
och föryngring i forskarkollegiet.<br />
Peers har särskilt uppmärksammat detta och de konstaterar att ”recent<br />
growth of post-docs was certainly a positive factor”. Emellertid fruktar de<br />
att miljön fortfarande är för beroende av ett fåtal framstående forskare, vars<br />
frånfälle starkt kunde nedsätta AASS förmåga under en tid.<br />
6.2.3 Kontinuitet och förnyelse i ledningen<br />
Ser vi till ledningens sammansättning har profiltiden präglats av både<br />
förändring och kontinuitet. Ledningen har bestått av mellan två och fyra<br />
ledamöter, och den ende som suttit hela tiden ut i profilledningen är Dimiter<br />
Driankov, som år 2004 ersatte Peter Wide som ledare för profilen.<br />
I referensgruppen har vissa förändringar skett, samtidigt som flera av de<br />
ursprungliga medlemmarna funnits kvar. Rainer Palm och Hans Skoog hade<br />
lämnat referensgruppen, den tidigare på grund av att han tillträtt som<br />
adjungerad professor vid AASS. Tre hade kommit och lämnat gruppen<br />
under perioden (professor Giulio Sandini, från University of Genova, fil.dr<br />
Gu Chun-Yuan från ABB Corporate Research och professor Robin Murphy<br />
från Univ. S. Florida). Tillkommit hade tre medlemmar, som medverkade<br />
profilperioden ut, nämligen: professor Thomas Christaller från Fraunhofer<br />
Institute for <strong>Autonomous</strong> Intelligent <strong>Systems</strong>, professor Toshio Fukuda, från<br />
Dept. of Micro System Engineering and Mechano-Informatics and <strong>Systems</strong>,<br />
Nagoya University, samt professor Mel Siegel, Robotics Institute, Carnegie<br />
Mellon University, Pittsburgh. För kontinuiteten under hela perioden stod<br />
Emil M. Petriu, Alexander Lauber och referensgruppens ordförande<br />
Torbjörn Widmark.<br />
En blandning av kontinuitet och förändring präglar även bilden av<br />
laboratorierna. Två av fyra laboratorier har genomgående haft samma<br />
ledare, professor Alessandro Saffiotti för Mobile Robots Lab, och professor<br />
Ivan Kalaykov för Intelligent Control Lab. Övriga labb har bytt ledare vid<br />
ett tillfälle vardera: Biologically Inspired <strong>Systems</strong> Lab år 2004 från Selim<br />
28
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
Eskiizmirliler till Boyko Iliev och Learning <strong>Systems</strong> Lab år 2006 från Tom<br />
Duckett till professor Thorsteinn Rögnvaldsson.<br />
6.2.4 Ny vision<br />
AASS bytte övergripande begrepp för sin forskningsinriktning under<br />
profiltidens sista två år. Från början var den gemensamma vetenskapliga<br />
visionen att utarbeta en tvärvetenskaplig grund för förståelse av mänsklig<br />
perception och hur den kunde omsättas i autonoma sensorsystem.<br />
Förändringen innebär att man i stället utgår från begreppet Symbiotic<br />
Human and Robot Environments (SHARE). SHARE rymmer ett antal<br />
utspridda intelligenta artefakter som genom nätverk delar känsel,<br />
information, kommunikation, kognitiva förmågor och handlingsförmågor<br />
med en eller flera robotar och människor. Det man ska uppnå är att det<br />
övergripande systemet blir mer kapabelt än var och en av komponenterna<br />
för sig. Från ledningen betraktas det som ett sätt att möta konkurrensen från<br />
andra forskningsmiljöer, och är således ett medvetet steg mot en större<br />
långsiktighet och stabilitet i miljön.<br />
29
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
7 En diskussion om resultat<br />
De resultat som AASS skapat i forskarvärlden är<br />
• en etablering och stabilisering av AASS som forskningsmiljö<br />
• tillgång till empiri<br />
• fokusering och enande kring vetenskaplig vision<br />
• internationellt renommé och internationell akademisk samverkan för AASS<br />
• nya forskare och utvecklad kompetens hos befintlig personal<br />
• nya forskningsresultat, publikationer och konferenspapers<br />
• synlighet för robotik.<br />
AASS resultat för näringslivet har varit<br />
• exponering och validering av produkter<br />
• tillförsel av kompetens och arbetskraft<br />
• information om aktuella forskningstrender.<br />
Både akademin och näringslivet anser sig ha fått goda resultat av<br />
profilsatsningen vid AASS. Samtidigt beskriver informanterna olika typer<br />
av resultat. Att tala om resultat handlar alltså i hög utsträckning om vilket<br />
perspektiv man anlägger. För att förstå vad som attraherar akademin och<br />
näringslivet till ett samarbete åskådliggörs nedan hur en och samma aktivitet<br />
kan innebära olika resultat för akademin och näringslivet. Syftet är inte att<br />
ge en detaljerad redogörelse av alla typer av resultat utan att illustrera hur<br />
samarbetet kan betraktas i termer av ömsesidig nytta av samma aktivitet.<br />
De resultat inom näringslivet respektive akademin som vi har identifierat<br />
har en koppling till varandra i vertikalled såtillvida att de, utan samverkan<br />
och samproduktion, inte hade uppstått. Dessutom följer resultaten av<br />
varandra även i horisontalled, både på näringslivssidan och på akademins<br />
sida. Resultat är således, enligt detta synsätt, något som (sam)produceras<br />
över tid, där det ena resultatet ger det andra i en kontinuerlig process och där<br />
resultaten kan och bör följa en viss logik, som kan vara olika för akademi<br />
och näringsliv. Detta samband av de olika resultaten i en pågående process<br />
har vi försökt illustrera med bilden nedan.<br />
30
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
Näringsliv<br />
Akademi<br />
Validering<br />
Empiri<br />
Exponering/<br />
publicitet<br />
Publikationer,<br />
konferenser<br />
Arbetskraft<br />
Forskare,<br />
gästforskare,<br />
doktorander,<br />
studenter<br />
Insikt i<br />
forskningsutveckling<br />
Forskningsresultat<br />
Forskningsmiljö<br />
Figur 6.<br />
Resultat ur näringslivets och akademins perspektiv<br />
7.1 Resultat för akademin<br />
7.1.1 Etablering och stabilisering av forskningsmiljön<br />
AASS utveckling är nära förknippad med <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s satsningar på att<br />
skapa forskningsmiljöer vid nya universitet och högskolor.<br />
Forskningscentret skapades i slutet av 1990-talet med hjälp av <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong>s<br />
plattformsresurser, och utvecklades vidare under<br />
profilprogrammet. Det är svårt att föreställa sig AASS utveckling utan att ha<br />
profilsatsningen med i bilden. Som en forskare i miljön uttrycker det: ”Utan<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> hade inte AASS blivit något, det var så mycket resurser som<br />
sattes in. Annars hade inte AASS blivit vad det blivit.”<br />
Under profilperioden har AASS utvecklats till en stark forskningsmiljö,<br />
med allt större utsikter till stabilitet och långsiktighet. Som genomgången av<br />
personalutvecklingen visat, har man lyckats hålla kvar framstående forskare<br />
i miljön, samtidigt som nya forskare rekryterats, både från den egna<br />
forskarutbildningen och från det omgivande akademiska samhället.<br />
En nyckel i förståelsen av AASS etablerade position står att finna i<br />
skapandet av det som en representant för universitetets ledning benämner<br />
”en naturlig koppling till näringslivet i de här frågorna”. Under<br />
profilperioden har AASS ökat industrins involvering i miljöns verksamhet<br />
och finansiering, vilket har lett till en förstärkning av basen för<br />
verksamheten, som kvarstår efter profilperiodens slut. Profilen har lyckats<br />
involvera de ledande svenska företagen inom automation – som ABB och<br />
Atlas Copco. Det har medverkat till att etablera AASS som en potentiell<br />
industriell samarbetspartner även framgent, då de medverkande företagen<br />
kan spela en roll som ”ambassadörer” för AASS i relation till det övriga<br />
näringslivet.<br />
31
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
7.1.2 Tillgång till empiri<br />
Ytterligare ett viktigt resultat för akademin när det gäller<br />
näringslivssamarbetet är tillgången på empiri. Här finner vi ett starkt<br />
gemensamt incitament att delta i samproduktion, både sett ur AASS och det<br />
medverkande näringslivets perspektiv. De resurser som näringslivet ställer<br />
till förfogande skapar förutsättningar för ett starkt empiriskt underlag i<br />
forskningen.<br />
Det kan röra sig om att företagen ställer hård- och mjukvara till<br />
förfogande i själva forskningsmiljön. Detta gör avancerade tester möjliga<br />
utan att miljön först själva skapar den nödvändiga infrastrukturen. Exempel<br />
är här de ”flex-picker-” och IRB140-robotar som ABB Automation<br />
Technology Products AB/Robotics tillhandahåller i miljön, och som<br />
används i tester vid Intelligent Control- och Learning <strong>Systems</strong>laboratorierna.<br />
Det kan också röra sig om att forskarna får tillgång till den industriella<br />
miljön. Som en forskare påpekar gör samverkan med företagen det möjligt<br />
att göra ”långtidstester, där man kan tillämpa teori”. Forskarna får då<br />
värdefulla data genom att ”prylarna kör omkring i fabriker”, som en<br />
intervjuperson uttrycker det. Återigen handlar det om att skapa data från en<br />
infrastruktur som skulle ha kostat forskningsmiljön stora resurser att bygga<br />
upp självständigt.<br />
7.1.3 Fokusering och enande kring vision<br />
Ett resultat som både forskare och utomstående betraktare håller fram är att<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s profilsatsning gjort det möjligt för forskningsmiljön att enas<br />
kring en vision för verksamheten. <strong>KK</strong>-medlen har skapat förutsättningar för<br />
att tänka långsiktigt, d.v.s. längre än de tre år som merparten av dagens<br />
externa forskningsanslag omfattar. Det har också skapat en medvetenhet<br />
kring behovet av att arbeta strategiskt med verksamheten, även om detta är<br />
något som review panelen vill se ytterligare av.<br />
Under plattformsperioden och den tidigare delen av forskningsprofilen,<br />
var man, enligt en företrädare för profilledningen, främst sysselsatta med att<br />
skapa en stabilitet och kritisk massa inom vart och ett av de fyra<br />
laboratorierna. I samband med halvtidsutvärderingen skapades en insikt om<br />
behovet av att i högre utsträckning integrera laboratoriernas verksamhet för<br />
att åstadkomma den enade miljö som krävs i konkurrensen med andra<br />
forskningsmiljöer. Under profilens sista två år skedde således ett omfattande<br />
integrationsarbete, som involverade formuleringen av en ny gemensam<br />
vision för forskningen. Mognadsprocessen var mångårig, och det är<br />
tveksamt om den kunnat komma till stånd utan den långsiktiga och för hela<br />
miljön övergripande finansiering som <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s profilsatsning innebar.<br />
32
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
7.1.4 Internationellt renommé och akademisk samverkan<br />
Under profilperioden har AASS skapat en vid synlighet och erkänsla. Som<br />
en akademisk samarbetspartner påpekar har profilsatsningen ”synliggjort<br />
AASS utåt”, och åstadkommit en ökad ”visibilitet” och ”tillfört universitetet<br />
i Örebro internationell erkänsla”.<br />
Den samlade forskningsverksamhet som profilsatsningen har understött<br />
har uppnått en sådan omfattning och kvalitet att AASS har kunnat etablera<br />
sig som en attraktiv samarbetspartner i internationella sammanhang. Således<br />
har AASS lyckats att ingå som part i flera projekt inom EU:s 5:e till 7:e<br />
ramprogram. Peer reviewpanelen påpekar samtidigt att det återstår en del<br />
arbete, inte minst vad gäller att förena krafterna för att göra AASS<br />
internationellt etablerat. Flera av forskarna har var för sig internationella<br />
kontakter av högsta klass, men behöver använda dessa för att i högre<br />
utsträckning göra den gemensamma forskningsmiljön vid AASS känd i<br />
omvärlden. Förhoppningsvis kan den ökade integrationen i miljön genom<br />
SHARE, underlätta processen i det avseendet.<br />
Nationellt har AASS åstadkommit flera starka samarbeten, och intagit en<br />
central position i nära nog samtliga. AASS och Örebro universitet var<br />
tillsammans en av initiativtagarna till Robotdalen, som är ett<br />
samarbetsorgan mellan universitet, högskolor och industriella parter i<br />
Mälardalen. Robotdalen har lyckats attrahera omfattande forskningsresurser<br />
från såväl nationella som regionala forskningsfinansiärer. Vidare är AASS<br />
koordinator för företagsforskarskolan RAP. Den är ett samarbete mellan<br />
fyra högskolor och universitet, och inkluderar även två högskolor som inte<br />
deltar i Robotdalen. Detta visar att AASS lyckats omsätta profilsatsningen<br />
för att utveckla sitt nationella akademiska nätverk.<br />
7.1.5 Forskare<br />
AASS har genom sin forskarutbildning producerat ett betydande<br />
humankapital för akademin. Av de doktorander som passerat<br />
forskarutbildningen under profilperioden har sex valt att vara fortsatt<br />
verksamma inom den akademiska forskningen. Tre av dem, Henrik<br />
Andreasson, Abdelbaki Bouguerra och Boyko Iliev har i dag positioner på<br />
AASS. 3 Gustaf Tolt forskar vid Svenska försvarets forskningsinstitut,<br />
Grzegorz Cielniak har en position vid Lincoln University, England och Jun<br />
Li är verksam vid College of Automation, Chongqing University i Kina.<br />
7.1.6 Forskningsresultat, publikationer och konferenser<br />
AASS har under profilperioden producerat forskningsresultat av hög klass,<br />
ibland världsklass. Peer review panelen har således satt ett högt värde som<br />
3 Vi har här valt att inte, som AASS, redovisa Pontus Bergsten, eftersom han disputerade<br />
före profilsatsningens start.<br />
33
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
illustrerar att AASS uppnått akademisk excellens, och i somliga fall<br />
framfört genuint originella idéer, exempelvis inom SLAM.<br />
Flera publikationer har nått högt rankade forskningstidskrifter, även om<br />
AASS medger att publikationsgraden behöver ökas. Särskilt framstående<br />
forskningsresultat anser man från AASS finnas inom områdena Mobile<br />
robot olfaction, <strong>Autonomous</strong> map learning, inom Perceptual anchoring,<br />
inom Physically Embedded Intelligent <strong>Systems</strong> (PEIS) och inom Dexterous<br />
Manipulation.<br />
7.1.7 Synlighet för robotik<br />
Satsningen på forskningsprofilen vid AASS har gett en ökad synlighet inte<br />
bara för forskningsmiljön, utan även för ämnet robotik som sådant. Som en<br />
samarbetande företagare uttrycker det, har satsningen medverkat till att göra<br />
forskningen ”mera synlig för den regionala arenan för företag och<br />
företagare.”<br />
7.2 Resultat för näringslivet<br />
Som framgått var AASS mål att åstadkomma industriell samverkan med<br />
betoning på starka ömsesidiga fördelar. I den slutliga självutvärderingen<br />
lyfter man fram att motivationen för näringslivet att delta inte främst var<br />
kommersialisering av forskningsresultat, utan en mer indirekt kommersiell<br />
effekt. Denna indirekta nytta har tagit sig flera olika uttryck.<br />
7.2.1 Exponering och validering<br />
För ett par av företagen har nyttan legat i att få sitt namn och sin utrustning<br />
förknippad med en forskningsmiljö som är nationellt och internationellt<br />
erkänd. Vissa av projekten kan ge feedback om utrustningens<br />
tillkortakommanden och förslag till förbättringar. Andra projekt kan hjälpa<br />
till att finna nya tillämpningsområden för utrustningen. Konkreta exempel<br />
har uppkommit i samarbetet med ABB Automation Technology<br />
Products/Robotics.<br />
7.2.2 Kompetens och arbetskraft<br />
Ett annat motiv för företagen att delta har varit att få del av AASS<br />
kompetenser. Det kan ske både genom att delta med industridoktorander i<br />
miljön, och genom att rekrytera personal från miljön. Detta har en indirekt<br />
kommersiell effekt genom att det höjer kompetensen på redan anställda, och<br />
underlättar rekryteringen av välutbildad personal. Exempelvis har<br />
åtminstone en av de fem tidigare doktorander vid AASS som anställts vid<br />
ABB ATP/Instrumentation and Control åstadkommit ett kommersiellt<br />
gångbart kontrollsystem, som sedermera prisbelönats.<br />
34
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
AASS genomgång av vad som hänt doktoranderna från profilperioden<br />
visar, tillsammans med vissa av oss kompletterande uppgifter, att fjorton av<br />
dem som tagit examen har fått arbete inom industrin, liksom en av dem som<br />
inte tagit examen. Samtliga arbetar i företag med nära koppling till AASS<br />
forskningsfält. Detta bör ses som ett bra resultat, och tyder på en stark<br />
relevans för industrin av AASS forskarutbildning.<br />
7.2.3 Information om forskningstrender<br />
Åter andra, som deltagit i referensgruppen, har sett samarbetet som en källa<br />
till uppdaterad information om forskningsläget inom autonoma system.<br />
35
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
8 Skillnad mellan plan och utfall<br />
Det som skilde utfallet från de ursprungliga planerna i AASS var följande:<br />
• Det ursprungliga sättet att arbeta med strikta kvantitativa mål visade sig mindre<br />
relevant, särskilt vad gällde planeringen av personalens sammansättning.<br />
• Från 2002 erfor AASS, liksom övriga tekniska utbildningar vid ungefär samma tid,<br />
en stadig nedgång i antalet studenter på grundnivå.<br />
• AASS nådde inte ut i massmedierna på det sätt man hoppats från början.<br />
• Den mest grundläggande förändringen blev beslutet 2006–2007 att lägga om AASS<br />
övergripande vetenskapliga vision och den följande omorganisationen från fyra till<br />
tre laboratorier.<br />
Samtal med profilens ledning, och det intryck som övrigt material ger, visar<br />
att profilsatsningen föll ut ungefär som man tänkte sig från början. Viss<br />
utveckling kunde man emellertid inte förutse.<br />
1. De kvantitativa mål för personalen, som ingick i avtalet med <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong>,<br />
var mindre lämpliga för styrning än vad man först trott. När<br />
behoven ändrades, gjorde dessa mål det svårt att förändra ledningens<br />
strategi. T.ex. infann sig ett behov av fler kvalificerade akademiska lärare,<br />
samtidigt som man insåg att verksamheten inte vann på att rekrytera<br />
professorer enligt målsättningen. En nödvändig strategiförändring kunde<br />
därmed något missvisande te sig som ett misslyckande, sett till utfallet på de<br />
kvantitativa målen för personalen.<br />
2. Den drastiska nedgången i antalet studenter i grundutbildningen,<br />
under hela profilperioden, var inte förutsedd. Utvecklingen krympte den<br />
egna basen för rekrytering av doktorander, och man kom att vända sig<br />
utanför det egna universitetet i sökandet efter kandidater i en utsträckning<br />
man inte från början räknat med. Utvecklingen av det internationella<br />
masterprogrammet var ett försök att hantera problemet, men dess framgång<br />
återstår fortfarande att utvärdera.<br />
3. En tredje skillnad från de ursprungliga planerna var den bristande mån<br />
man nådde ut i massmedierna. Däremot blev det internationella<br />
genomslaget för miljöns forskning större än vad AASS ledning från början<br />
hade föresatt sig.<br />
4. En grundläggande förändring var slutligen införandet av ett nytt<br />
gemensamt begrepp för AASS vision, åren 2006–2007 och den samtidiga<br />
sammanslagningen av fyra forskningslabb till tre.<br />
36
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
9 En diskussion om process<br />
Viktiga brytpunkter i AASS process har varit<br />
• involveringen i det Vinnova-finansierade programmet Robotdalen<br />
• erhållandet av ett antal prestigefulla publikationer, redaktörskap och priser under<br />
profilens tidiga år<br />
• samarbetet med den koreanska forskningsmyndigheten ETRI<br />
• befordringar i personalen och tilldelningen av en ny professur<br />
• tillkomsten av företagsforskarskolan RAP<br />
• halvtidsutvärderingen, och den därpå följande omstruktureringen av AASS vision och<br />
organisation<br />
• I slutet av profilperioden skedde ett antal viktiga överväxlingar av forskningsresultat,<br />
infrastruktur och relationer i nya forskningsprojekt<br />
I det här avsnittet behandlas processen under profilperioden – vi försöker<br />
besvara frågan: ”Vad hände på vägen?” Här fokuserar vi på händelser och<br />
utvecklingstendenser under perioden som har varit betydelsefulla för<br />
resultatet. Av naturliga skäl kommer bara ett urval händelser att lyftas fram.<br />
Syftet är inte att ge en detaljerad redogörelse utan att skapa en förståelse för<br />
vilken typ av händelser och förhållanden som präglat perioden och påverkat<br />
det slutliga utfallet.<br />
Med inre process avses händelser i profilmiljön, medan yttre process<br />
avser händelser som profilen har medverkat till eller utsatts för i<br />
omgivningen. Processerna har självfallet en koppling till varandra och<br />
forskningsmiljön bör visa på ett kontinuerligt tillvaratagande av, och<br />
samspel mellan, yttre och inre processer.<br />
Ny professur<br />
Inre<br />
ForskningsresultatomAI<br />
Forskningsresultatom<br />
”Anchoring ”<br />
Tillgångtill<br />
infrastruktur<br />
Forskningom<br />
Luktsensorer<br />
Tillvaratagande<br />
averfarenheter<br />
ochresultat<br />
Tar till vara<br />
relationeroch<br />
utbildningserfar<br />
enhet<br />
Internationell<br />
MScutbildning<br />
Överväxling<br />
frånAASSav<br />
metoderoch<br />
relationer<br />
Överväxling<br />
frånAASSav<br />
metoderoch<br />
relationer<br />
2001<br />
02<br />
03<br />
04<br />
05<br />
06<br />
07 08<br />
Yttre<br />
Robotdalen<br />
Gästredaktörskap<br />
Best paper<br />
pris<br />
Samarbeten<br />
medETRI<br />
(Korea)<br />
Forskarskola<br />
Ordförandeskap<br />
vid<br />
konferens<br />
PartneriFP6<br />
Streppcj<br />
universitetsanslag6<br />
milj .<br />
Projekt från <strong>KK</strong>S<br />
och Robotdalen<br />
Figur 7.<br />
Viktiga händelser under AASS-profilens process<br />
37
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
9.1 Robotdalen och tillgång till infrastruktur<br />
År 2002 inleddes arbetet med att bygga upp samverkansorganet Robotdalen,<br />
som startades under 2003 med en tioårig finansiering. Örebro universitet<br />
och AASS var en av stiftarna, tillsammans med Mälardalens högskola,<br />
KTH/CAS i Stockholm och ett stort antal industriella och samhälleliga<br />
parter i Södermanlands län, Västmanlands län och Örebro län.<br />
Huvudfinansiärer var (och är) Vinnova och EU:s regionala<br />
strukturfondsprogram mål 2 östra Mellansverige. Det övergripande målet<br />
var att befästa Mälardalsregionen som världsledande inom tillverkning,<br />
forskning och utveckling av robotbaserad automation.<br />
Robotdalens verksamhet syftar till att utveckla robotik för industri-,<br />
logistik- och hälsosektorn, vilket sker genom forsknings- och<br />
utvecklingsprojekt vid små och medelstora företag, sjukhus, globala företag<br />
som ABB och Atlas Copco, samt Örebro universitet och Mälardalens<br />
högskola. Därutöver arbetar Robotdalen med utbildningsväsendet och med<br />
opinionsbildning för att öka teknikintresset hos barn och ungdomar.<br />
AASS var som nämnts en drivande part i skapandet av Robotdalen, men<br />
dess instiftande har även haft stor inverkan på AASS verksamhet. Som en<br />
företrädare för AASS ledning betonat var ”[e]n av de grundläggande<br />
sakerna … att det skapades en infrastruktur: det blev lättare att få tillgång<br />
till folk och att propagandamomentet sköttes professionellt.” Robotdalen<br />
skapade med andra ord en mer stabil struktur för samverkan mellan<br />
akademi, näringsliv och den politiska nivån, vilket AASS kunde dra nytta<br />
av.<br />
Samarbetsformen skapade möjlighet till en mer professionell information<br />
och kommunikation med det omgivande samhället, och gav samtidigt<br />
tillgång till vissa företag – i synnerhet små och medelstora sådana – som<br />
AASS annars troligen inte samarbetat med. Samarbetet med Robotdalen är<br />
vid den här rapportens författande fortfarande en aktiv och viktig del av<br />
AASS verksamhet.<br />
9.2 Redaktörskap, publikationer och priser<br />
Vid ett antal tillfällen under profilperioden har AASS medarbetare<br />
exponerats i forskarsamhället genom prestigefyllda redaktörskap,<br />
publikationer och priser.<br />
Redan under startåret gavs uttryck för AASS internationella position,<br />
genom att Silvia Coradeschi och Alessandro Saffiotti blev gästredaktörer för<br />
ett specialnummer om ”Anchoring” i ”Robotics and <strong>Autonomous</strong> <strong>Systems</strong>”,<br />
som är en av de mest ansedda tidskrifterna inom robotikområdet. Detta gav<br />
uttryck för den ställning som begreppet ”Anchoring” fått inom<br />
forskardebatten, ett begrepp som myntats vid AASS. Samma år publicerade<br />
38
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
en av AASS forskare, Tom Duckett, en artikel om ”fast, on-line mapping” i<br />
ett nummer av den renommerade tidskriften <strong>Autonomous</strong> Robots Journal.<br />
Året efter vann forskare från AASS pris för bästa paper vid IEEE<br />
International Conference on Advanced Robotics i Portugal, för nydanande<br />
forskning om rumslig navigation genom lukt.<br />
Redaktörskapet och publikationerna ökade AASS internationella<br />
anseende och manifesterade AASS konkurrenskraft. Det synliggjorde också<br />
det förhållandet att flera av de forskningsresultat som publicerades under<br />
profilperioden hade uppnåtts eller åtminstone påbörjats före profilens start.<br />
9.3 Samarbete med ETRI<br />
På förfrågan ingick AASS år 2004 i ett internationellt samarbete inom<br />
ramen för forskningsprogrammet ”Ubiquitous robot companion”, som<br />
finansierades av den koreanska regeringens forskningsorgan ETRI.<br />
Programmet är en av världens mest ambitiösa offentliga satsningar på<br />
kognitiva robotar i dag. Enligt AASS var denna medverkan mycket<br />
prestigefull, och renderade AASS erkänsla som en innovativ miljö inom<br />
robotikforskningen.<br />
9.4 Befordringar och ny professur<br />
Under profilperioden har ett antal befordringar medverkat till att befästa<br />
senioriteten i forskarkollegiet. Utvecklingen har därvidlag gått successivt,<br />
med fyra docenturer, fördelade över åren 2003–2005 och 2007. Två<br />
professurer har tillsatts – Ivan Kalaykov i datateknik år 2003, och<br />
Thorsteinn Rögnvaldsson inom forskningsområdet Learning <strong>Systems</strong>. Den<br />
senare tillsättningen rörde en ny professur, vilket tydliggör att AASS tog ett<br />
viktigt steg i att befästa sin position som framstående forskningsmiljö inom<br />
Örebro universitet.<br />
9.5 Företagsforskarskolan RAP<br />
År 2005 erhölls, i hård konkurrens, ett anslag om 21,6 mnkr från <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong><br />
för att etablera en företagsforskarskola inom intelligenta system<br />
för robotik, automation och processkontroll (RAP) med AASS som<br />
koordinator. Anslaget sträcker sig mellan 2006–2011, och skolan är avsedd<br />
för doktorander som är anställda vid ett företag, och som får möjlighet att<br />
genomföra forskarstudier vid ett valfritt lärosäte. Industridoktoranderna ska<br />
ägna 70–80 % av sin tid till studierna, och den övriga tiden vid sitt företag.<br />
Från dess start har vid tiden för AASS självvärdering två doktorander<br />
examinerats (lic) och ytterligare tretton bedriver fortfarande studier.<br />
Studenterna, som kom från ett antal större företag som Atlas Copco, ABB<br />
och några mindre och medelstora företag som Rotundus AB, <strong>Sensor</strong> Control<br />
39
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
och RobCab, fördelades över högskolorna i Halmstad, Mälardalen och<br />
Skövde samt Örebro universitet.<br />
AASS har själva identifierat ett antal vinster för forskningsmiljön av<br />
RAP. Däribland en ökad kvalitet i forskarutbildningen, att man lyckats<br />
utsträcka sitt industriella partnerskap utanför regionen närmast Örebro, samt<br />
att man förmått skapa hållbara personliga kontakter och nätverk mellan<br />
forskarhandledare, forskarstudenter och deras mentorer inom industrin.<br />
Därtill har RAP fått som följd att AASS och Örebro universitet fördjupat<br />
samarbetet med högskolorna i Halmstad och Skövde genom en formell<br />
överenskommelse att samarbeta inom teknikämnena.<br />
Att man vann konkurrensen om företagsforskarskolan ger samtliga<br />
ingående parter ett gott betyg vad gäller deras tidigare forskarutbildning.<br />
Kanske särskilt gäller detta AASS, som tilldelades rollen som koordinator.<br />
Miljön har sedan profiltidens början ett gynnsamt ”track record” vad gäller<br />
förmågan till utbildningssamarbeten, i egenskap av koordinator för en av<br />
EU:s Marie Curie Training Sites från år 2002.<br />
9.6 Halvtidsutvärderingen och en ny vision<br />
Den halvtidsutvärdering som AASS genomgick år 2005 kom att bli en<br />
viktig vattendelare i miljöns utveckling. Miljön fick genomgående goda<br />
vitsord, och fick som en konsekvens av det fortsatt profilstöd till mars 2008.<br />
Utvärderingen innehöll även kritik och rekommendationer, vilket inverkade<br />
på AASS ledning tillsammans med referensgruppen under perioden 2006–<br />
2008.<br />
Rekommendationerna rörde för det första att AASS behövde få större<br />
tillgång till EU-medel och medel från industrin. För det andra ansågs AASS<br />
behöva satsa ytterligare på industriell robotik och för det tredje ansågs<br />
AASS behöva höja sin publikationsgrad. Samtliga dessa tre<br />
rekommendationer kom att resultera i åtgärder från AASS sida. För att<br />
nämna några exempel har AASS sedan 2005 ingått i flera nya samarbeten<br />
inom EU:s sjätte och sjunde ramprogram, man har satsat på flexibla<br />
gripmekanismer för produktionsindustrin, och man har förbättrat (dock inte<br />
tillräckligt enligt egen utsago) publikationsgraden.<br />
Den fjärde rekommendationen, och beaktandet av denna, kom att få de<br />
största konsekvenserna för forskningsmiljön. Rekommendationen gick ut på<br />
att AASS borde utveckla en strategi för att föra samman de vid den tiden<br />
rätt olikartade fyra laboratorierna kring ett mindre antal forskningsfrågor.<br />
Det borde resultera i en ny, mer matrisformig organisationsstruktur, för att<br />
överkorsa gränserna mellan laboratorierna och uppmuntra till en mer<br />
fokuserad verksamhet.<br />
Under 2006 utarbetade AASS som svar på rekommendationen en helt ny<br />
gemensam vision för labbens forskning. Visionen gick under namnet<br />
40
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
SHARE (Symbiotic Human, Robot and Environment <strong>Systems</strong>). Modellen<br />
utgår från en triangel, med begreppen ”robot”, ”människa” och ”smart miljö<br />
(environment)” fördelade på de tre sidorna. Forskningen ska relatera till<br />
denna modell så att den blir mer ”ekologisk”. Delarna ska således inte<br />
studeras var för sig utan behandlas som ett system där människa, miljö och<br />
robot hänger samman.<br />
Rent praktiskt gick det till så att företrädarna för ledningen och de olika<br />
labben kartlade var deras forskning överlappade och angränsade varandra,<br />
varvid gemensamma forskningsfrågor utkristalliserades. Samtidigt var man<br />
noga med att fånga upp den framstående forskning som inte rymdes i den<br />
ekologiska modellen, för att den inte skulle gå till spillo.<br />
Enligt AASS kom den enade visionen att få flera gynnsamma effekter.<br />
Den reducerade antalet forskningsämnen och medverkade till en<br />
kraftsamling på de resterande. Det förde labben närmare varandra, och<br />
skapade en gemensam identitet att visa upp inför den omgivande<br />
forskarvärlden och för industrin.<br />
9.7 Överväxling: medel från <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>,<br />
Robotdalen och EU<br />
Under profilens senare del, då <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s profilmedel minskat, har<br />
AASS funnit andra finansieringskällor till projekt, där erfarenheter,<br />
relationer och forskningsfynd från profilen kunnat växlas över. Med<br />
uttrycket ”överväxling” avser vi här förmågan att överföra exempelvis<br />
lärdomar, kunskaper och infrastruktur så att de omvandlas till resurser i nya<br />
projekt.<br />
För att nämna några exempel har man fått ett treårigt forskningsanslag<br />
från <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> för utveckling av autonoma gaffeltruckar. Inom detta<br />
projekt bygger man vidare på erfarenheter och forskningsresultat från<br />
profilperioden gjorda inom mobil robotik, 3D-vision och planering. Som<br />
nämnts har AASS vidare vunnit forskningsprojekt på EU-nivå under 2006<br />
och 2007. Det är dels STREP-projektet DustBot (Fp6), om dynamisk<br />
robotnavigation och undvikande av hinder, dels två projekt i Marie Curie<br />
IAPP (Fp7), om utspridda människa–robot-system i hanterandet av kemiska<br />
olyckor, och STREP-projektet DIADEM, som ska skapa metoder och<br />
verktyg för att stödja miljöhantering i industriella miljöer. I dessa projekt<br />
bygger man vidare bl.a. på erfarenheter och forskningsresultat från<br />
profiltiden om olfaction, mobil robotik, och om metoder för planering.<br />
Samarbetspartner har man i regel funnit genom tidigare samarbeten i<br />
publikationer, genom bekantskaper gjorda på konferenser och genom<br />
gemensam handledning av doktorander.<br />
Således har man kunnat växla över både kunskaper och relationer vunna<br />
under den forskning som bedrivits under profilperioden, och relationer som<br />
41
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
bildats. I flera fall handlar det även om att man lyckats växla över det<br />
kunskaps- och förtroendekapital som man skapat i nya relationer, genom det<br />
internationella renommé som AASS bildat sig under perioden.<br />
42
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
10 Hantering av kritiska faktorer<br />
Kritiska faktorer som har påverkat utfallet av AASS är<br />
• det moment in i profilperioden som skapades av den etablerade forskningsmiljön och<br />
av redan uppbyggda relationer till näringslivet<br />
• ett genomgående gott ledarskap för profilen, både vad gäller det vetenskapliga<br />
arbetet, administrationen och den arbetssociala miljön<br />
• skapandet av en genomtänkt rekryteringsprocess för doktorander en bit in i perioden,<br />
vilket drastiskt ökade kvantiteten och kvaliteten i ansökningarna till<br />
forskarutbildningen<br />
• den ömsesidiga mottagarförmågan i akademin och i näringslivet, d.v.s. förmågan att<br />
i samverkan ta in och dra nytta av varandras kunskaper och kompetens<br />
• förmågan att odla kontinuiteten i relationer och i forskningsverksamheten.<br />
Nedan redovisar vi några av de faktorer som vi har funnit mest kritiska för<br />
profilens måluppfyllelse och framgång, d.v.s. faktorer som har främjat<br />
respektive hindrat resultat, och som kan fungera som underlag för lärande i<br />
uppbyggnaden av starka forskningsmiljöer.<br />
10.1 Ledarskap – vetenskapligt och organisatoriskt<br />
En viktig faktor för profilens framgång har varit dess ledning. AASS<br />
ledarskap har haft den sällsynta men viktiga egenskapen av att fungera bra<br />
så väl organisatoriskt som vetenskapligt. Man kan föreställa sig att denna<br />
kombination kan åstadkommas på olika sätt – exempelvis genom ett delat<br />
ledarskap. AASS har dock lyckats med att få egenskaperna förenade i en<br />
och samma person, om än hos olika personer vid olika faser i profilen.<br />
AASS-profilen inleddes med Peter Wide som ledare, som redan<br />
dessförinnan hade en stark vetenskaplig profil. Som en företrädare för<br />
universitetets ledning uttryckte det hade ”den här satsningen […]varit<br />
omöjlig” utan honom. Wides vetenskapliga ställning och erfarenhet verkar<br />
initialt ha varit av avgörande vikt för rekryteringen av forskare med rätt<br />
kompetens till miljön, vilket är en avgörande faktor för att åstadkomma en<br />
kritisk massa i forskningsmiljön.<br />
Två år in i profilen ersatte Dimiter Driankov Peter Wide som profilens<br />
ledare, och har att döma av både intervjusvar och en analys av AASS<br />
verksamhet fungerat mycket väl i den rollen. Flera intervjupersoner vittnar<br />
om en tämligen platt och kollegialt fungerande organisation och ett<br />
ledarskap som bygger på kontinuerlig förankring. Exempel på omdömen<br />
från intervjuerna är ”smidigt och effektivt”, ”prestigelöst”, ”fungerat mycket<br />
bra” och ”jättebra”.<br />
Det vetenskapliga omdömet är av avgörande betydelse för förmågan att<br />
finna en vetenskapligt framkomlig väg i strategiarbetet. Så här uttrycker en<br />
43
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
av intervjupersonerna förhållandet: ”Sakkunskapen är viktig. Så man inte<br />
hamnar i det omöjliga.” Det organisatoriska ledarskapet handlar om<br />
förmågan att hantera den praktiska sidan av att förverkliga den<br />
vetenskapliga visionen.<br />
I samband med ledningen av AASS-profilen bör även dess referensgrupp<br />
lyftas fram som en viktig bidragande faktor till profilens utveckling.<br />
Ledningen har uppfattat referensgruppen som en mycket värdefull källa till<br />
konstruktiv kritik, och har fungerat som en grupp ”highly esteemed mentors<br />
and ’critical friends’”, som ledningen uttrycker det. I synnerhet var<br />
referensgruppen viktig som stöd och diskussionspartner för AASS ledning i<br />
samband med omstöpningen av AASS vision och organisation.<br />
Särskilt framträdande har vikten av en fungerande kombination av<br />
vetenskaplighet och organisatorisk förmåga varit i perioder där inriktningen<br />
vid profilen behövt justeras. Så visar exempelvis processbeskrivningen<br />
ledningens reaktion på halvtidsutvärderingen, då den av allt att döma gjorde<br />
stora ansträngningar att efterkomma utvärderarnas rekommendationer. För<br />
det ena behövdes förmågan att se och utvärdera de olika vetenskapliga<br />
styrkorna i miljön, och formulera dem i ett gemensamt begrepp – SHARE.<br />
För det andra krävdes förmågan att skapa en fungerande organisatorisk ram<br />
för visionen, och samtidigt styrkan att mobilisera hela den tämligen<br />
disparata forskningsmiljön kring denna. Även om resultatet av<br />
integrationssträvandena till stor del återstår att se, förefaller det som att man<br />
har lyckats väl så här långt. Ett uttryck för det är labb-ledarnas förmåga att<br />
kommunicera visionen på ett enhetligt sätt.<br />
10.2 Moment in i profilperioden<br />
En kritisk faktor i processens inledande skede var att det redan före<br />
profilstarten fanns relationer till näringslivet och att AASS som<br />
forskningsmiljö hunnit få en fastare form. Dessa förhållanden fungerade<br />
som viktiga resurser i att skapa ett driv i utvecklingen från den dag som<br />
profilsatsningen startade. Det innebar för det första att profilsatsningen inte<br />
behövde täcka kostnaderna för byggandet av relationer till merparten av<br />
samarbetsparterna – det fanns det man kan kalla ”track records” att luta sig<br />
mot.<br />
I de tidigare relationerna fanns även möjligheten att skapa sig realistiska<br />
uppfattningar om vad samarbetena kunde resultera i när profilen startade.<br />
Betecknande har också varit att av de samarbetsrelationer som hållit genom<br />
hela profilperioden, har samtliga varit med företag som man redan hade<br />
etablerade relationer till före profiltidens start.<br />
Att AASS redan före profilen var en etablerad miljö med etablerade<br />
industrisamarbeten, bidrog starkt till att profilen tidigt kunde påvisa starka<br />
forskningsresultat. Som nämnts kom flera av forskningsframgångarna under<br />
44
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
profilens första år, och eftersom forskningsresultat i regel har en ledtid på<br />
tre år eller mer, speglade de insatser gjorda före profilstarten.<br />
10.3 Genomtänkt rekryteringsprocess för<br />
doktorander<br />
Redan tidigt visade sig underlaget för rekrytering av doktorander i den egna<br />
grundutbildningen vara otillräckligt, och med tiden blev det nästan<br />
obefintligt. Återväxten i forskningsmiljön har därför varit beroende av<br />
etableringen av en strukturerad och genomtänkt<br />
doktorandrekryteringsprocess.<br />
Tack vare en genomarbetad utlysningskampanj, bl.a. i form av en slide<br />
show på AASS webbplats om miljöns tillgångar och möjligheter, har man<br />
från en utlysningsomgång till en annan lyckats öka söktrycket till<br />
forskarutbildningen från 25 sökande till 66. Som en av de ansvariga för<br />
urvalsprocessen uttryckte det, hade man vid det senare tillfället två sökande<br />
som höll utomordentligt hög nivå, och åtminstone sex andra som höll högre<br />
nivå jämfört med dem som sökte vid den första omgången. En av de antagna<br />
doktoranderna nämnde särskilt innehållet i slide showen som en avgörande<br />
anledning till att hon sökte platsen. På frågan om rekryteringsprocessens<br />
inverkan på profilens möjligheter att överleva, gavs svaret av den ansvarige:<br />
”Det gör en fundamental skillnad att ha så goda [forskar]ämnen.” I en<br />
förhållandevis liten miljö, med begränsad grundutbildning, är det uppenbart<br />
att vikten av en genomtänkt rekryteringsprocess bör accentueras.<br />
10.4 Mottagarförmågan<br />
Genomgående har en kritisk faktor för samarbetet mellan akademi och<br />
näringsliv varit det vi benämner ”mottagarförmågan” hos båda parter. Med<br />
mottagarförmåga syftar vi på kapaciteten hos en samarbetspart att ta in,<br />
förstå och omsätta en annan parts kunskap och intressen. För AASS och<br />
flera andra forskningsmiljöer har denna fråga flera konkreta sidor. En av<br />
dem rör naturen av de ingående parternas kunskap. Ju större skillnaden är<br />
mellan företag och forskare i detta avseende, desto större hinder för<br />
kommunikationen dem emellan. Det är här värt att poängtera att det är<br />
främst skillnaden i kunskapens natur, och inte i dess nivå som är det<br />
centrala. Skillnader i nivå inom ett och samma kunskapsfält behöver inte<br />
vara ett stort problem – de olika parterna delar då förförståelse och<br />
begreppsram, och ett inhämtande av kunskap är relativt okomplicerat. De<br />
skillnader som kan innebära hinder för kommunikation rör snarare<br />
vokabulär och grundläggande perspektiv.<br />
Det är uppenbart i fallet med AASS att mottagarkapaciteten är relativt<br />
hög för både akademin och den medverkande industrin. Många av<br />
45
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
forskningsprojekten är behovsmotiverade, där både industri och akademi<br />
utan större problem kan föreställa sig tillämpningar i produktion. I de fall<br />
man kan föreställa sig problem i mottagarkapaciteten rör det snarare<br />
relationen mellan industri och slutkund, när företag inom robotik vänder sig<br />
mot nya marknader, som exempelvis vården.<br />
En annan relaterad aspekt av mottagarkapaciteten är vad man kan kalla<br />
för ”översättare”. D.v.s. att det finns personer som förstår vokabulär och<br />
incitament i både forskarvärlden och näringslivet, och förmår att tolka i<br />
kommunikationen mellan de två världarna. En positiv trend här är att det<br />
håller på att skapas en allt mer omfattande personalunion mellan<br />
forskarvärlden och industrin, med ett ökat antal industridoktorander (inte<br />
minst i samband med RAP), och när många av de disputerade forskarna går<br />
till anställningar inom industrin.<br />
En tredje aspekt av mottagarkapaciteten kan vi konstatera att stödet från<br />
ledningen i de samarbetande företagen utgör. Såväl forskare som<br />
företagsrepresentanter påpekar att en tydlig yttring av stöd för projektet från<br />
företagets ledning är grundläggande för att personella och materiella<br />
resurser ska kunna allokeras till samarbetet.<br />
10.5 Kontinuitet<br />
En viktig faktor under profilperiodens alla faser har varit kontinuitet. Frågan<br />
har flera dimensioner. Den första har redan berörts och rör samarbetet med<br />
företagen. AASS har haft långa relationer med merparten av de företag som<br />
medverkat i profilsatsningen. Detta minimerar kostnader och ökar<br />
förutsägbarheten i samband med uppstart av nya gemensamma projekt.<br />
En annan aspekt av kontinuiteten rör relationen mellan långsiktig<br />
finansiering och förutsättningarna till långsiktigt strategiskt arbete. En<br />
förutsättning för strategiskt arbete, är att man kan förutse tillgången till<br />
resurser under en längre tid. Profilens sexåriga anslag har varit en i<br />
sammanhanget lång tid, i jämförelse med de vanligare perioderna om ett till<br />
tre år.<br />
Ytterligare en sida rör relationen mellan långsiktig finansiering och<br />
forskningsro. De sex årens finansiering har gett forskarna tillfälle att, i högre<br />
utsträckning än om man varit beroende av kortare anslag, fokusera på sin<br />
kärnverksamhet, nämligen forsknings- och läraruppgiften. Att<br />
forskningsmedel annars vanligen fördelas under relativt korta perioder –<br />
ofta kortare än ledtiden för ett genuint nytt forskningsresultat – framhålls<br />
ofta som ett problem från forskarsamhället. Det gör att mycket tid och<br />
energi, som kunnat brukas till forskning och undervisning, i stället läggs på<br />
att ständigt formulera nya ansökningar.<br />
Ett annat problem med korta finansieringsperioder är att många mindre<br />
forskningsprojekt, utan inbördes sammanhang, mångfaldigar summan av de<br />
46
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
startsträckor och avvecklingsperioder som alla forskningsprojekt i<br />
varierande grad genomgår. Den relativt långa projektperioden på sex år har<br />
därför varit värdefull. Ett längre anslag som ”kärna” i verksamheten har<br />
också ökat förmågan att minimera startkostnaderna i mindre, externt<br />
finansierade projekt, då de i väsentlig mån har kunnat ”hakas” på<br />
profilsatsningen.<br />
47
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
11 Lärdomar och utmaningar<br />
Lärdomar av AASS är<br />
• att förmågan att balansera vision och pragmatism är grundläggande för<br />
forskningsmiljöns framgång<br />
• att mottagarkapaciteten hos både näringsliv och akademi är grundläggande för hur<br />
samproduktionen fungerar.<br />
Utmaningar som AASS står inför är<br />
• att ytterligare förbättra sin kommunikation med omvärlden<br />
• hur man ska hantera det stadigt vikande studentunderlaget på grundutbildningsnivå<br />
• hur mindre och medelstora företag ska kunna involveras i samproduktion med<br />
akademin i större utsträckning – en utmaning som gäller forskarvärlden i stort<br />
• den nya statliga forskningspolitiken, som inte ser ut att gynna mindre universitet och<br />
högskolor.<br />
I det följande ger vi en avslutande reflektion kring profilen, vilka lärdomar<br />
som kan dras och vilka utmaningar som behöver hanteras.<br />
11.1 Vision och pragmatism<br />
En viktig lärdom av profilsatsningen är att mycket uppmärksamhet måste<br />
ägnas åt en balansering mellan kortsiktiga (i regel finansiella)<br />
hänsynstaganden och mer övergripande, långsiktiga vetenskapliga visioner<br />
för verksamheten. AASS kritiserades i halvtidsutvärderingen för att inte<br />
upprätthålla en gemensam vision för verksamheten. Stora steg har tagits i<br />
den riktningen och mot slutet av profilperioden har ett mer visionärt<br />
förhållningssätt tonat fram. Samtidigt måste man inse att pragmatism är och<br />
förblir en viktig förutsättning – utan än så kortsiktiga forskningsmedel är det<br />
svårt att bedriva den forskning vars riktning strategin ska styra. Frågan är<br />
om AASS haft reella möjligheter att vara vetenskapligt smalare än det<br />
hittills varit i sitt planeringsarbete. För en genomförd vision handlar inte<br />
bara om att välja, det handlar även om att välja bort.<br />
11.2 Långsiktig finansiering<br />
AASS har en relativt stabil finansieringssituation för de närmaste fyra åren,<br />
men står samtidigt inför utmaningen att finna hållbara externa<br />
finansieringskällor. Profilsatsningen gav AASS möjlighet att arbeta<br />
strategiskt med att bygga upp forskningsmiljön kring en gemensam<br />
vetenskaplig vision. Avsaknaden av ett motsvarande längre anslag ökar<br />
risken för uppsplittring av forskningsmiljöns inriktning. Ett aktivt och<br />
medvetet arbete från ledningen kommer här att behövas för att hålla<br />
samman miljön, i det fall flera mindre anslag drar laboratorierna och<br />
48
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
enskilda forskare åt olika håll. Som en representant för referensgruppen<br />
uttryckte saken: ”man måste ha en egen vision, annars blir man slav under<br />
någon annans” och ”[f]ör att ha en egen vision måste man ha egna pengar”.<br />
Den nya matrisliknande organisationsmodell som upparbetats under<br />
profilens sista år, kan här vara början på en beredskap för att möta sådana<br />
påfrestningar.<br />
Här ligger också vikten – påpekad bl.a. av peer reviewpanelen – av att ha<br />
planerat för alternativa handlingsvägar som ligger i linje med AASS<br />
vetenskapliga vision, i det fall resurser inte tillkommer på det sätt man<br />
hoppats.<br />
11.3 Att utveckla mottagarkapaciteten<br />
I samarbetet med industrin har AASS uppnått ett gynnsamt flöde av<br />
kunskap och kompetens åt båda håll i relationerna. Inte minst illustreras<br />
detta av att ett stort antal tidigare doktorander har fått anställning vid de<br />
samarbetande företagen och hos andra företag inom robotik och autonoma<br />
system. Detta sätter fingret på vikten av att adressera frågan om<br />
mottagarkapacitet. AASS har lyckats väl – och bör arbeta vidare med –<br />
förmågan att få gehör för samarbeten i företagen på hög nivå. Det finns nu<br />
väl upparbetade kontaktytor i flera företag, och man bör vinnlägga sig om<br />
att vårda successionen i dessa. Goda samarbetsrelationer bygger ofta på<br />
personlig tillit, och samarbeten är därför känsliga för organisations- och<br />
personalförändringar. Frågan om ”översättare”, förankring i ledning och<br />
skillnader i kunskap måste hanteras för att skapa ett hållbart och givande<br />
samarbete mellan forskare och näringsliv.<br />
11.4 Kommunikation<br />
AASS har själva identifierat ett problem i det begränsade medieutrymme<br />
som forskningscentret fått under profilperioden. Men frågan är om inte<br />
problemet är även av annan art. AASS kommer framöver att behöva bli<br />
bättre på att formulera och kommunicera sin vision och sitt bidrag gentemot<br />
omgivningen. I de fall AASS samarbetat med företag inom projekten, är det<br />
emellanåt svårt för en utomstående att urskilja AASS unika bidrag. Även<br />
om det är önskvärt att resultaten blir ”ett” med företagen, bör AASS bli<br />
bättre på att synliggöra sin del. I dag framgår AASS bidrag i exempelvis<br />
forskningsmiljöns årsredovisningar och i olika journals, men kunde få en<br />
större synlighet, både självständigt, genom de samarbetande företagen och<br />
genom Robotdalen.<br />
AASS bör arbeta vidare med att ”paketera” sina resultat på ett sätt som är<br />
lätt att förstå och kommunicera utåt, och som man kan utgå ifrån när det<br />
gäller ansökan om forskningsmedel från offentliga finansiärer och företag.<br />
49
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
11.5 Vikande studentunderlag<br />
Allt färre studenter väljer att studera vid landets tekniska utbildningar, och<br />
Örebro universitet är ingalunda något undantag. Detta är att betrakta som ett<br />
stort framtida hot för AASS. Det ser dessutom ut att växa under de närmaste<br />
åren: antalet gymnasieelever som tar studenten kommer att sjunka från<br />
120 000 till 90 000. Bryts inte denna trend för AASS del, kommer det lokala<br />
rekryteringsunderlaget för forskarutbildningen att bli än mindre än i dag,<br />
samtidigt som de resurser som är knutna till helårsstudieplatser krymper. En<br />
fråga att ställa sig är om lärdomar kan dras från den förändrade och<br />
lyckosamma rekryteringsprocessen för forskarutbildningen för att utveckla<br />
metoderna att attrahera studenter till grundutbildningarna.<br />
11.6 Statlig forskningspolitik<br />
Som framgått har AASS fungerat mycket väl under profilperioden. Det<br />
saknas likväl inte mörka moln vid horisonten. Ett av de kanske främsta<br />
hoten består i de förändringar av det offentliga<br />
forskningsfinansieringssystemet, som aviserats i den nya<br />
forskningspropositionen, och som inte direkt gynnar mindre högskolor och<br />
universitet. Robotik framstår inte heller i sig som ett prioriterat<br />
forskningsområde på den politiska nivån. Emellertid är autonoma sensorer<br />
och robotar viktiga delar inom området produktionsteknologi, som ges<br />
prioritet i regeringens nya forskningsproposition.<br />
Ett hot av utbildningspolitisk art rör planerna på att avgiftsbelägga<br />
högskole- och universitetsutbildningar för studenter från länder utanför EU.<br />
Detta är ett problem som berör samtliga universitet i Sverige. Men det<br />
drabbar i synnerhet de utbildningar som har en hög andel utländska<br />
studenter, varav AASS internationella mastersprogram är en.<br />
11.7 Att nå mindre företag<br />
AASS har under profiltiden arbetat tillsammans med både med större och<br />
mindre företag, även om tonvikten har legat vid de större företagen. Att<br />
samarbeta med större företag har vissa uppenbara fördelar. De har ofta<br />
större resurser att lägga på samverkan och på utvecklingsarbete, och de är<br />
ofta mindre sårbara i tider av ekonomisk nedgång. För forskaren innebär<br />
detta en trygghet – att samarbeta med ett större företag minimerar risker för<br />
att finansieringen upphör i förtid, och därmed risken för att nedlagda<br />
resurser i termer av arbetstid och engagemang går förlorade.<br />
AASS har genom samarbetet i Robotdalen i högre utsträckning kommit i<br />
kontakt med mindre företag. Man har här kunnat frigöra resurser till att göra<br />
förstudier om möjligheterna till ett utvecklat forskningssamarbete för<br />
mindre företag. Förstudierna används i sin tur för att söka ytterligare medel.<br />
50
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
Kostnaderna för förstudien – det rör sig om ca 350 000 kronor – har de små<br />
företagen själva svårt att avsätta, och många forskningsfinansiärer<br />
(däribland <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>) beviljar inte stöd för förstudier. Ändå är dessa<br />
förstudier, åtminstone enligt forskarna, ett viktigt led i att skapa en<br />
övertygelse hos de mindre företagen om nyttan av en utbyggd samverkan<br />
med akademin.<br />
Det finns åtminstone två skäl till att i högre utsträckning involvera<br />
mindre företag i samarbeten. Det ena har med innovativitet att göra: det är<br />
ofta genom avknoppning av små företag som nya utvecklingsgrenar skapas.<br />
Kan ett samarbete åstadkommas finns här ömsesidiga vinster att göra för<br />
forskningsmiljön och företaget. Forskaren får tillgång till det som kan vara<br />
morgondagens applikationer och industriella frågeställningar. Företaget kan<br />
få tillgång till know-how och andra produktutvecklingsresurser. Det andra<br />
skälet är relaterat och har med tillväxt att göra – en stor andel av Sveriges<br />
ekonomiska tillväxt skapas av mindre och medelstora företag, och det är<br />
därför av samhällsekonomiskt intresse att de får nytta av forskningen.<br />
Problemet är här att mindre företag ofta saknar resurser att medfinansiera<br />
forskning, och deras större sårbarhet gör dem ofta till mindre attraktiva<br />
samarbetspartner för forskare. Dessutom har de mindre resurser att både<br />
göra sig synliga för, och för att se, forskarsamhället. Av en undersökning<br />
gjord av FBA om tillväxtföretags relationer till akademin, framgår det att<br />
många mindre, växande företag har ett stort intresse av att dra nytta av<br />
akademin, och även gör det i stor utsträckning. 4 Men de anser samtidigt att<br />
det är svårt att veta vad akademin har att erbjuda, och att göra sig synlig för<br />
akademin.<br />
Naturligtvis är frågan om de mindre företagens samverkan med akademin<br />
inte bara en fråga för AASS. I än högre grad är det en fråga för offentliga<br />
forskningsfinansiärer och för företagarorganisationerna att ta sig an.<br />
4 Svenska gasellföretags nytta av universitet och högskolor. En intervjuundersökning bland<br />
2007 års gasellföretag. Svenskt Näringsliv och FBA, december 2008.<br />
51
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
Bilaga A: Projekt inom AASS enligt<br />
årsrapporterna 2002–2007<br />
AASS ledning har haft möjlighet att ge synpunkter på sammanställningen.<br />
Teckenförklaring: MRL=Mobile robotics lab, ICL=Intelligent Control Lab,<br />
BIS=Biologically inspired systems lab, LSL=Learning systems lab,<br />
(d)=personen har verkat som doktorand inom projektet, (f)=personen har<br />
verkat som disputerad forskare inom projektet, (pl)=projektledare. Samtliga<br />
personer som under någon tid varit aktiva inom projektet omnämns.<br />
Observera att sammanställningen utgår från årsrapporterna 2002–2007.<br />
Vissa av projekten kan ha påbörjats tidigare, och avslutats senare utan att<br />
det nämns i tabellen.<br />
Nr Titel på projekt Labb Medfinansierande<br />
företag och aktörer<br />
1 Perceptual Anchoring MRL Vetenskapsrådet,<br />
CUGS, <strong>KK</strong>S<br />
2 Behavioral Plans MRL Atlas Copco Rock<br />
Drills AB, CUGS, <strong>KK</strong>S,<br />
Robotdalen<br />
3 Cooperative Robotics MRL Vetenskapsrådet,<br />
ETRI, CUGS<br />
4 Model-free execution<br />
monitoring<br />
Forskare och doktorander<br />
Silvia Coradeschi (f,pl)<br />
Marios Doutis (d)<br />
Kevin LeBlanc, (d)<br />
Amy Loutfi, (f, pl)<br />
Jonas Melchert, (d)<br />
Alessandro Saffiotti (f)<br />
Marco Trincavelli (d)<br />
Par Buschka (d))<br />
Mathias Broxwall (d)<br />
Lars Karlsson (f, pl)<br />
Abdel Bouguerra (d)<br />
Johan Larsson (d)<br />
Robert Lundh (d)<br />
Alessandro Saffiotti (f)<br />
Marcello Cirillo (d)<br />
Zbigniew Wasik (d)<br />
Mathias Broxvall, (f, pl)<br />
Marco Gritti (d)<br />
Kevin LeBlanc (d)<br />
Robert Lundh (d)<br />
Jayedur Rachid (d)<br />
Mattias Seeman (d)<br />
Alessandro Saffiotti (f)<br />
Marcello Cirillo (d)<br />
MRL <strong>KK</strong>S Ola Pettersson (d, pl)<br />
Alessandro Saffiotti (f)<br />
Lars Karlsson (f)<br />
5 Hybrid maps MRL <strong>KK</strong>S Pär Buschka (d, pl)<br />
Alessandro Saffiotti (f)<br />
Tom Duckett<br />
6 Behaviour-based control<br />
of a mobile manipulator<br />
MRL <strong>KK</strong>S Zbigniew Wasik (d, pl)<br />
Alessandro Saffiotti (f)<br />
I årsrapport<br />
2002–2007<br />
2005–2007<br />
2006–2007<br />
2003–2004<br />
2002–2004<br />
2003–2004<br />
7 Symbolic reasoning for<br />
perception<br />
8 <strong>Sensor</strong>-based planning<br />
for mobile robots<br />
MRL <strong>KK</strong>S Amy Loufti (d, pl)<br />
Silvia Coradeschi (f)<br />
Alessandro Saffiotti (f)<br />
MRL Vetenskapsrådet, <strong>KK</strong>S Lars Karlsson (f, pl )<br />
Abdelbaki Bouguerra (d)<br />
Mathias Broxvall (d)<br />
Silvia Coradeschi (f)<br />
Alessandro Saffiotti (f)<br />
2004<br />
2003–2004<br />
52
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
Nr Titel på projekt Labb Medfinansierande<br />
företag och aktörer<br />
Forskare och doktorander<br />
9 RoboCup MRL CUGS Kevin LeBlanc (d, pl)<br />
Robert Lundh (d)<br />
Alessandro Saffiotti (f)<br />
10 Navigation System for MRL<br />
Robotdalen, Atlas Johan Larsson (d, pl)<br />
Automatic Loaders<br />
Copco<br />
Mathias Broxvall (d)<br />
11 Cooperative perceptual<br />
anchoring<br />
Alessandro Saffiotti (f)<br />
MRL CUGS Kevin LeBlanc (d, pl)<br />
Silvia Coradeschi (f)<br />
Alessandro Saffiotti (f)<br />
12 Real-time deliberation MRL <strong>KK</strong>S Ola Pettersson (d, pl)<br />
Lars Karlsson (f)<br />
Alessandro Saffiotti (f)<br />
13 Generating and<br />
Executing Plans under<br />
Uncertainty<br />
14 Anchoring Symbols to<br />
<strong>Sensor</strong> Data<br />
Project leader:<br />
MRL <strong>KK</strong>S, EU Lars Karlsson (f, pl)<br />
Abdelbaki Bouguerra (d)<br />
MRL <strong>KK</strong>S, Vetenskapsrådet Silvia Coradeschi (f, pl)<br />
Alessandro Saffiotti (f)<br />
Kevin LeBlanc (d)<br />
15 Robot Team Coordination MRL <strong>KK</strong>S, CUGS, EU Alessandro Saffiotti (f, pl)<br />
Robert Johansson (d)<br />
Kevin LeBlanc (d)<br />
Zbigniew Wasik (d)<br />
16 Fuzzy Behavior-Based<br />
Control of a Mobile<br />
Manipulator<br />
MRL <strong>KK</strong>S Zbigniew Wasik (d, pl)<br />
Alessandro Saffiotti (f)<br />
17 Robotic Map Learning LSL <strong>KK</strong>S, Robotdalen,<br />
RAP, Aerotech Telub<br />
18 Dynamic Robot<br />
Navigation and Obstacle<br />
Avoidance<br />
Achim Lilienthal (f, pl)<br />
Tom Duckett, (f, pl)<br />
Thorsteinn Rögnvaldsson (f)<br />
Grzegorz Cielniak (d)<br />
Henrik Andreasson (d)<br />
Martin Persson (d)<br />
Martin Magnusson (d)<br />
Christoffer Wahlgren (d)<br />
Krzysztof Charusta (d)<br />
LSL EU, <strong>KK</strong>S Achim Lilienthal (f, pl)<br />
Thorsteinn Rögnvaldsson (f)<br />
Henrik Andreasson (d)<br />
Shafkat Kibria (d)<br />
Klas Hedenberg (d) (50%,<br />
HIS)<br />
Stefan Ericson (d) (50%, HIS)<br />
19 Mobile Robot Olfaction LSL <strong>KK</strong>S Achim Lilienthal (f, pl)<br />
Tom Duckett (f)<br />
Matteo Reggente (d)<br />
Amy Loutfi (f)<br />
Marco Trincavelli (d)<br />
20 Dexterous Manipulation<br />
and Learning Control<br />
(före 2007: Learning<br />
Control)<br />
21 Hierarchical learning of<br />
robot behaviours<br />
22 Enabling robot-human<br />
cooperation<br />
LSL <strong>KK</strong>S Achim Lilienthal (f, pl)<br />
Tom Duckett (f, pl)<br />
Alexander Skoglund (d).<br />
Jun Li (d)<br />
Boyko Iliev (f, pl)<br />
Rainer Palm (adj.prof)<br />
Thorsteinn Rögnvaldsson (f)<br />
Bourhane Kadmiry (f)<br />
Johan Tegin (d) (KTH/AASS)<br />
Krzysztof Charusta (d)<br />
LSL<br />
LSL<br />
<strong>KK</strong>S, Regionförbundet<br />
Örebro<br />
<strong>KK</strong>S, Regionförbundet<br />
Örebro, EU<br />
Tom Duckett (f, pl)<br />
Li Jun (d)<br />
Tom Duckett (f, pl)<br />
Grzegorz Cielniak (d)<br />
Andre Treptow (Marie Curie<br />
fellow, Tuebingen University)<br />
I årsrapport<br />
2003–2004<br />
2004–2007<br />
2003–2004<br />
2002<br />
2002<br />
2002<br />
2002<br />
2002<br />
2006–2007<br />
2007–<br />
2006–2007<br />
2006–2007<br />
2002–2004<br />
2003–2004<br />
53
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
Nr Titel på projekt Labb Medfinansierande<br />
företag och aktörer<br />
Forskare och doktorander<br />
23 Simultaneous localisation LSL EU Tom Duckett (f, pl)<br />
and mapping<br />
Peter Biber (Marie Curie<br />
fellow, Tuebingen University)<br />
Udo Frese (doktorand från<br />
DLR, Germany, Marie Curie<br />
fellow) Jan.-Mar. 2003),<br />
Per Larsson (d)<br />
24 Navigation by smell LSL ingen Tom Duckett (f, pl)<br />
Achim Lilienthal (då doktorand<br />
från Tuebingen University,<br />
visitor, Marie Curie fellow<br />
2002)<br />
25 <strong>Sensor</strong>y analysis in the<br />
future food factory<br />
LSL<br />
SIK, Delfoi AB.<br />
Regionförbundet<br />
Örebro<br />
Tom Duckett (f, pl)<br />
Per Munkevik (d)<br />
Gunnar Hall (SIK, Göteborg).<br />
I årsrapport<br />
2003–2004<br />
2002–2004<br />
2003–2004<br />
26 Learning control of robot<br />
arms<br />
27 Object recognition by<br />
autonomous robots<br />
(Learning-based robot<br />
vision tom 2002)<br />
28 Semi-autonomous<br />
mapping by UAV-UGV<br />
cooperation (Visualservoing<br />
simulated flight<br />
tom 2002)<br />
LSL <strong>KK</strong>S, EU Tom Duckett (f, pl)<br />
Alexander Skoglund (d)<br />
Rainer Palm (adj.prof).<br />
Jacopo Aleotti (doktorand från<br />
Parma University, Marie Curie<br />
fellow 2003).<br />
LSL<br />
LSL<br />
<strong>KK</strong>S, Regionförbundet<br />
Örebro<br />
<strong>KK</strong>S, AerotechTelub<br />
AB<br />
Tom Duckett (f, pl)<br />
Henrik Andreasson (d)<br />
Tom Duckett (f, pl)<br />
Martin Persson (d)<br />
Dimiter Driankov (f, pl)<br />
Pontus Bergsten (f)<br />
2003–2004<br />
2003–2004<br />
2002–2004<br />
29 Learning Optimal Control LSL ingen Tom Duckett (f, pl) 2004<br />
30 Medical image<br />
LSL<br />
2002–2003<br />
processing<br />
<strong>KK</strong>S, Örebro<br />
universitetssjukhus,<br />
Regionförbundet<br />
Örebro<br />
31 Robotic security guard LSL <strong>KK</strong>S,<br />
Regionalförbundet<br />
Örebro<br />
32 Human-Robot<br />
Cooperation<br />
33 Simultaneous<br />
Localization and Map<br />
Building<br />
34 Dexterous Manipulation<br />
(slogs 2007 samman<br />
med Learning Control)<br />
35 Electronic tongue for<br />
water quality assessment<br />
36 Electronic tongue for food<br />
quality assessment<br />
Tom Duckett (f, pl)<br />
Lucia Ballerini (gästforskare<br />
2002–2003)<br />
Jan Hedström (exjobb)<br />
exjobb in 2003).<br />
Tom Duckett (f, pl)<br />
Li Jun (d)<br />
Grzegorz Cielniak (d)<br />
Henrik Andreasson (d)<br />
Per Larsson (d)<br />
2003<br />
LSL <strong>KK</strong>S Tom Duckett (f, pl)<br />
2002<br />
Grzegorz Cielniak (d)<br />
LSL <strong>KK</strong>S Tom Duckett (f, pl) 2002<br />
BIS <strong>KK</strong>S Boyko Iliev (f, pl)<br />
Rainer Palm (adj.prof)<br />
Peter Wide (f)<br />
Bourhane Kadmiry (f)<br />
Malin Lindquist (d)<br />
Johan Tegin (d)<br />
Linn Robertsson (d)<br />
Peter Wide (f)<br />
BIS <strong>KK</strong>S Peter Wide (f ,pl)<br />
Malin Lindquist (d)<br />
Boyko Iliev (f)<br />
Selim Eskiizmirliler (f)<br />
BIS <strong>KK</strong>S Boyko Iliev (f, pl)<br />
Peter Wide (f)<br />
Malin Lindquist (d)<br />
2005–2006<br />
2004<br />
2004<br />
54
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
Nr Titel på projekt Labb Medfinansierande<br />
företag och aktörer<br />
Forskare och doktorander<br />
37 Electronic tongue for the BIS <strong>KK</strong>S Selim Eskiizmirliler (f, pl)<br />
artificial sensory head<br />
Malin Lindquist (d)<br />
Karin Andersson (ex-jobb),<br />
Peter Wide (f)<br />
38 Artificial sensory head BIS <strong>KK</strong>S Boyko Iliev (f, pl)<br />
Selim Eskiizmirliler (f, pl)<br />
Linn Robertsson (d)<br />
Peter Wide (f)<br />
Anani Ananiev (f)<br />
39 Artificial (<strong>Sensor</strong>y) Hand BIS none Boyko Iliev (f, pl)<br />
Selim Eskiizmirliler (f, pl)<br />
Rainer Palm (adj.prof)<br />
40 Robot team-work BIS CUGS Robert Lundh (d, pl)<br />
Lars Karlsson (f)<br />
Alessandro Saffiotti (f)<br />
41 Electronic Nose BIS <strong>KK</strong>S Peter Wide (f, pl)<br />
Amy Loutfi (d)<br />
42 Design and development<br />
of electronic tongues and<br />
associated data<br />
processing systems.<br />
43 Design and development<br />
of an electronic nose and<br />
associated data<br />
processing systems.<br />
44 Design and development<br />
of an artificial sensory<br />
head<br />
Silvia Coradeschi (f)<br />
BIS <strong>KK</strong>S Peter Wide (f, pl)<br />
Malin Lindquist (d)<br />
Selim Eskiizmirliler (f)<br />
Funding: <strong>KK</strong>S<br />
Cooperation: Amphitec AB<br />
BIS <strong>KK</strong>S Peter Wide (f, pl)<br />
Amy Loutfi (d),<br />
Silvia Coradeschi (f)<br />
Andreas Säterås (exjobb)<br />
BIS<br />
<strong>KK</strong>S, Bofors Defence<br />
AB<br />
Selim Eskiizmirliler (f, pl)<br />
Linn Robertsson (d)<br />
Lena Biel (d)<br />
Elisabeth Wikström (exjobb)<br />
Mikael Sivebratt (exjobb)<br />
Jorgen Widmark (exjobb)<br />
Anani Ananiev (f)<br />
Peter Wide (f)<br />
45 Design and development<br />
of an artificial hand<br />
BIS <strong>KK</strong>S Selim Eskiizmirliler (f, pl)<br />
Linn Robertsson (d)<br />
46 Redundant Robots ICL <strong>KK</strong>S Anani Ananiev (f, pl)<br />
Thorsten Michelfelder (d)<br />
Rehan Ahmed (d)<br />
Ivan Kalaykov (f)<br />
47 Friction Stir Robot<br />
Welding<br />
48 Robot Arm Collision-<br />
Tolerant Control<br />
49 Flexible Grippers and<br />
Fixtures<br />
ICL<br />
ICL<br />
RAP, Robotdalen,<br />
ESAB Welding<br />
Equipment AB,<br />
Specma Automation,<br />
ABB Robotics<br />
<strong>KK</strong>S, ABB<br />
Instrumentation and<br />
Control<br />
Ivan Kalaykov (f, pl)<br />
Mikael Soron (f)<br />
Anani Ananiev (f)<br />
Ivan Kalaykov (f, pl)<br />
Kjell Mårdensjö (d)<br />
George Fodor (adj.prof)<br />
Pontus Bergsten<br />
(gästforskare)<br />
ICL Robotdalen Ivan Kalaykov (f, pl)<br />
Anani Ananiev (f)<br />
Boyko Iliev (f)<br />
Alex Egli<br />
(utbyteskandidatstudent,<br />
Schweiz)<br />
Reto Eberli<br />
(utbyteskandidatstudent,<br />
Schweiz)<br />
Stoyan Stoyanov,<br />
(utbytesmagisterstudent,<br />
Bulgarien)<br />
I årsrapport<br />
2003<br />
2003–2004<br />
2003–2004<br />
2003–2004<br />
2003<br />
2002<br />
2002<br />
2002<br />
2002<br />
2003–2007<br />
2004–2007<br />
2005–2007<br />
2005–2007<br />
55
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
Nr Titel på projekt Labb Medfinansierande<br />
företag och aktörer<br />
50 Visual Monitoring and ICL<br />
ABB Instrumentation<br />
Control of Continuous<br />
and Control, <strong>KK</strong>S<br />
Webs and Flows<br />
51 Fast fuzzy logic image<br />
processing and fast<br />
vision system<br />
Forskare och doktorander<br />
George Fodor (adj.prof, pl)<br />
Thomas Uppgård (d)<br />
Ivan Kalaykov (f)<br />
Pontus Bergsten (f)<br />
ICL <strong>KK</strong>S Ivan Kalaykov (f, pl)<br />
Gustav Tolt (d)<br />
Johan Skalin (exjobb)<br />
Jonas Wilén (exjobb)<br />
52 Cooperating arms ICL ingen Ivan Kalaykov (f, pl)<br />
Anani Ananiev (f)<br />
Thorsten Michelfelder (d)<br />
Letizia Bagnoli (d)<br />
53 Flexible food cell ICL <strong>KK</strong>S, ABB Ivan Kalaykov (f, pl)<br />
Anani Ananiev (f)<br />
Lars Jennergren (d)<br />
54 The Robot Air-hockey<br />
Player, integration project<br />
55 Minimum-time SMC of<br />
robot manipulators<br />
56 Human-like motion robot<br />
control<br />
57 Fast fuzzy logic<br />
processor<br />
ICL <strong>KK</strong>S, Robotdalen Ivan Kalaykov (f, pl)<br />
Gustav Tolt (d)<br />
Mikael Soron (d)<br />
Lasse Nord (exjobb)<br />
Daniel Magnusson (exjobb)<br />
ICL<br />
<strong>KK</strong>S, Regionförbundet Ivan Kalaykov (f, pl)<br />
Örebro<br />
Boyko Iliev (d, f)<br />
ICL<br />
<strong>KK</strong>S, Regionförbundet Ivan Kalaykov (f, pl)<br />
Örebro<br />
Alexander Skoglund (d)<br />
ICL ingen Ivan Kalaykov (f, pl)<br />
Johan Skalin (exjobb)<br />
Jonas Wilen (exjobb)<br />
58 Stereo vision head ICL NIROS Ivan Kalaykov (f, pl)<br />
Anani Ananiev (f)<br />
Thorsten Michelfelder (exjobb)<br />
59 Lightweight robot arm ICL <strong>KK</strong>S Anani Ananiev (f, pl)<br />
Ivan Kalaykov (f)<br />
Boyko Iliev (d)<br />
60 Small robot arm ICL <strong>KK</strong>S,<br />
Regionalförbundet<br />
Örebro<br />
61 Model-based fuzzy<br />
control<br />
62 Reconfigurable Control<br />
Architectures<br />
63 Fast Hardware for Fuzzy<br />
Logic Signal and Image<br />
Processing<br />
Anani Ananiev (f, pl)<br />
Ivan Kalaykov (f)<br />
Boyko Iliev (d)<br />
ICL <strong>KK</strong>S Dimiter Driankov (f, pl)<br />
Pontus Bergsten (f)<br />
Bourhane Kadmiry (d)<br />
ICL<br />
ABB Automation<br />
Technology Products<br />
George Fodor (adj.prof, pl)<br />
Christer Lindqvist (d)<br />
Nur Yilmazturk (ABB)<br />
Pontus Bergsten (ABB)<br />
ICL <strong>KK</strong>S Ivan Kalaykov (f, pl)<br />
Gustav Tolt (d)<br />
I årsrapport<br />
2004–2005<br />
2002–2004<br />
2003–2004<br />
2002–2004<br />
2004<br />
2002–2003<br />
2003<br />
2003<br />
2003<br />
2002–2003<br />
2003<br />
2002<br />
2002<br />
2002<br />
56
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
Bilaga B: AASS Peer review report<br />
The peer review<br />
This peer review of the research environment AASS at Örebro University<br />
forms an input to the final evaluation of the initiative and the research<br />
profiles succeeding work. The review was carried out by:<br />
• Dr Pedro U. Lima, Associate Professor, Instituto Superior Técnico<br />
(IST), Lisbon Technical University, Portugal<br />
• Geoff Pegman, Managing Director of R U Robots Limited and<br />
Technical Director of the National Advanced Robotics Research<br />
Centre, Manchester, UK<br />
• Professor Leo J de Vin, Head of the Centre for Intelligent Automation,<br />
University College of Skövde, Sweden<br />
The review is based on a dialogue between the review team and the AASS<br />
team (management, researchers, members of the reference group) meeting<br />
in Örebro 2008-12-04. The discussions during the evaluation day were<br />
divided into three parts:<br />
• A short introduction about achievements, given by the Research<br />
Director, Professor Dimiter Driankov.<br />
• A session of three presentations and discussion about the achievements<br />
and strategies in the three laboratories.<br />
• A final session of deepening the understanding of scientific<br />
contributions, industry relevance and commercial potential and impact<br />
on education. The discussions and questions raised by the peer review<br />
panel were closely related to the criteria in the contract between the<br />
research profile and the Knowledge Foundation.<br />
The review is also based on information provided in the self-evaluation<br />
report from November 17, 2008, annual reports and the Activity Plan from<br />
2008.<br />
The review team’s observations and recommendations are based on<br />
information available in these sources and might not be fully<br />
comprehensive. The report might therefore contain misunderstandings from<br />
the side of the review team as well as recommendations that reflect steps<br />
already taken by the research profile.<br />
The report is based on discussions within the review team. The team has<br />
focused on areas where the AASS show clear achievements as well as areas<br />
57
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
that the AASS group are recommended to effectively address in order to<br />
direct the research environment towards sustainable conditions and its stated<br />
vision.<br />
Overall comments<br />
Firstly are presented the scores given by the peer review panel according to<br />
the criteria in the contract between AASS and the Knowledge Foundation.<br />
AASS review score<br />
Growth potential<br />
Industry relevance<br />
Management<br />
Impact on education<br />
Academic collaboration<br />
Personnel<br />
AASS review score<br />
Scientific quality<br />
Information & communication<br />
Ways of working<br />
0 1 2 3 4 5<br />
Fig. 1 Peer review scores according to criteria in AASS contract with the<br />
Knowledge Foundation<br />
Achievements<br />
• Robotics is an interdisciplinary area and the profile has put it together in<br />
a group who work under a common banner. In doing that the research<br />
environment has achieved the needed critical mass.<br />
• The review team value the profile’s successes in managing both to<br />
pursue academic excellence and in some areas even bring forward<br />
original ideas, for example in some of the SLAM work, and at the same<br />
time cooperate with industry and come up with practical solutions.<br />
• The profile’s national networks are particularly strong with industry but<br />
also the academic network is strong. It’s a matter of diversity and get<br />
students exposed to different views and to get the best people in<br />
teaching. The students may choose and get the best. Typically you<br />
expect to get more students and this is important since the student<br />
number is decreasing.<br />
• The profile has some very strong industry partners and genuine cooperation.<br />
• To date, all the PhD-students have managed to get a job immediately<br />
after completing their studies and in areas consistent with their<br />
58
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
expertise. This shows the relevance and the reputation of the profile<br />
within industry.<br />
Recommendations<br />
The profile is close to the top, but:<br />
• does not show the clear visionary thinking which is needed since the<br />
AASS, in spite of the successes mentioned above, is not yet recognized<br />
as leading in the chosen area.<br />
• has to be clear about what to be leading in. The PEIS is an example that<br />
has clear direction and where the review team sense a desire to be<br />
leading.<br />
• has to distinguish between what are the “practical doings” and what is<br />
new to science.<br />
• should focus better. The review team thinks that the profile has made a<br />
real effort to put together the three labs in one logical framework but<br />
still a lot of disparate things seem to prevent the profile from being as<br />
strong and visible as it could be.<br />
• would need to look more into financing strategies. The review team<br />
finds the financing a bit ad-hoc. In our opinion it doesn’t matter if<br />
Vinnova, the Strategic Research Foundation or the Research Council<br />
find AASS and Robotdalen interesting if the industry were to reduce<br />
support. Hence, the evaluators recommend the profile to develop a<br />
contingency plan and for example keep trying for EU funding. The<br />
team also lack contacts between the profile and ESA, the defense area<br />
and similar.<br />
Academic excellence is also about how to sell yourself, or at least<br />
establishing a reputation and credentials. Some researchers in the profile<br />
have undertaken research work centred on big vehicles and have got an<br />
identity there. Groups are often afraid to do this and to put all eggs in the<br />
same basket. But still the review team considers it important that the profile<br />
get a more clear identity at least in some areas.<br />
Furthermore, the profile is recommended to stress the strategic position<br />
and raise the profile of the area specifically in promoting robotics to the<br />
government.<br />
59
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
1. University profile and scientific quality<br />
The scientific quality and merit of the research developed across groups at<br />
AASS is not questionable, though it ranges from nationally acceptable to<br />
international quality to world class across research themes. Just two topics<br />
within the HR2 Theme are nationally acceptable only with the others being<br />
of international quality, as recognized by the Centre's self-evaluation report.<br />
The centre is certainly among the best in Europe in Intelligent Robotics, but<br />
just close-to-the-top worldwide. Perhaps AASS most relevant strength is its<br />
ability to work with industry without jeopardizing a scientific attitude. What<br />
is missing to reach the top is apparently the firm willingness to be the leader<br />
in some areas where its expertise is clearly high and unique, and a visionary<br />
attitude to set roadmaps for desired achievements in upcoming years in<br />
those areas. The PEIS Ecology concept is a good example of a project that<br />
seems to be setting the direction for such an attitude.<br />
If one looks at its scientific competences, quality of conceptual work and<br />
applications, the centre definitely has the potential to become an established<br />
advanced centre in Intelligent Robotics in Sweden. Whether other key<br />
Swedish partners in this area, more visible national and internationally,<br />
would accept to be part of an institution lead by AASS remains to be<br />
answered. Key requirements to achieve such an endeavour would be:<br />
• funding stability, to keep the post-doc and especially the faculty<br />
numbers (which should desirably increase). A more sustainable and<br />
long-term funding of this research has strong potential to push forward<br />
Swedish economy in this area, given the country tradition in Robotics,<br />
and the existing collaboration between AASS and several companies;<br />
• funding diversity, so as to keep the current balance between applied and<br />
more conceptual research, by not relying exclusively on company<br />
money, but also on research grants, e.g., from the EU. Other funding<br />
sources should be explored, such as the European Space Agency and<br />
possibly the defence and civilian security sectors;<br />
• increased visibility, by pushing further the already existing links with<br />
European, American and Asian groups, and increasing the publications<br />
in top Robotics and Control journals (presence in top conferences is<br />
already at a good level). One of the key factors to improve this aspect is<br />
to increase the focus on formal methods and theoretical studies, so as to<br />
provide results applicable to classes of systems, and not only to a<br />
particular application driving the research.<br />
One of the major threats to the centre future is certainly the current<br />
uncertainty in funding, as European funds have become highly competitive,<br />
and companies funding are suffering from the current international<br />
economic crisis. Even so, the Research Director seems to be positive about<br />
this, and should make his best efforts not to let the funding concerns hinder<br />
60
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
the clear need to set research strategies and aiming at being among the best<br />
worldwide at least in some key areas, by providing increased resources to<br />
such areas and increasing teamwork around them and across the research<br />
groups.<br />
2. Research environment<br />
Overall, the research environment is quite friendly and provides a relaxed<br />
atmosphere, lab space and equipment, which together motivate the research<br />
work of faculty, post-docs and students.<br />
2.1 Personnel and structure<br />
The three groups composing AASS seem to be quite dependent of their<br />
coordinators. The recent growth of post-docs was certainly a positive factor,<br />
and helped reducing the supervision load per faculty. Nevertheless, the<br />
threat that if one of the key faculty members leaves Örebro University, the<br />
performance of his group may be temporarily seriously impaired for some<br />
time. An increase in the number of faculty would be desirable, to create a<br />
more stable situation concerning this aspect and to increase the groups’<br />
critical mass.<br />
The reduced number of students, especially undergraduates, is also<br />
potentially problematic. Despite the efforts made to attract more students,<br />
the risk of not having enough MSc students to do some development work<br />
and of potential future reduction in the number of PhD students must not be<br />
overviewed. The group should strive to attract more international students.<br />
It should also consider whether the “<strong>Autonomous</strong> <strong>Systems</strong>” designation,<br />
which is rather comprehensive (and may bring benefits because of that),<br />
should be rather replaced by “Robotics”, depending on the attractiveness<br />
each of the terms provokes on potential students. Efforts on strongly<br />
campaigning to illustrate the pervasiveness of autonomous systems in<br />
modern buildings and everyday life, and the potential for future<br />
developments, e.g., in urban spaces, should be considered.<br />
2.2 Management<br />
The Research Director has described quite clearly the centre characteristics<br />
and structure, the research produced and its organization across groups. The<br />
group presentations were quite well organized and denoted an effort to<br />
provide a coherent image. One arguably weaker aspect is an apparent focus<br />
on funding-driven research “strategy”. AASS should make the best of its<br />
efforts to set its strategy first and look for funding afterwards, not the<br />
opposite.<br />
61
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
Despite the centre’s clear efforts to respond to the concerns of the midterm<br />
evaluators, by promoting the cohesiveness through the new SHARE<br />
concept, one feels that, though the strategy clearly brought benefits and is<br />
getting better everyday, the advantages of group cooperation are not yet<br />
decisively enforced and further efforts must be made.<br />
2.3 Ways of working<br />
The lack of enough collaboration among the research groups was identified<br />
as the major problem of AASS, and should be overcome if the centre wishes<br />
to become a leading institution in robotics nationally and worldwide. As it<br />
is, AASS is good enough, but could be even better if relying on more<br />
collaboration among groups. Efforts made on the SHARE concept and the<br />
human-robot-environment triangle go in the right direction, and should be<br />
enforced, but more effort is needed, especially to encourage groups to profit<br />
from using common resources, e.g., hardware platforms and software. Two<br />
examples struck the evaluators: a face recognition software module which<br />
was developed twice by different groups; and the open source PEIS<br />
middleware, which is being advertised worldwide, but not used by other<br />
groups at AASS – who apparently did not even discuss this possibility<br />
deeply.<br />
We are aware of the difficulties of collaboration at the conceptual and<br />
architectural level. Different researchers tend to prefer pursuing their own<br />
models and methods, and this may not be necessarily negative, as it<br />
promotes healthy competition. What seems negative is that a relatively<br />
small group does not share its resources and competences, at least whenever<br />
basic resource modules are clearly available. Moreover, in order to achieve<br />
the critical mass to compete for international funding (especially from the<br />
EU), the centre may require inter-group teams to be part of its EU Project<br />
proposals. The management should strongly enforce its efforts in this<br />
direction, as it seems a strategic issue for the centre.<br />
3. Academic Collaboration<br />
3.1 National relationships<br />
The national academic collaboration and network is very good. AASS and<br />
Örebro University (ÖU) were amongst the actors who took the initiative to<br />
establish Robotdalen (Robotics valley). Robotdalen synergistically<br />
integrates a number of universities/laboratories as well as associated<br />
industrial partners in the Mälardalen region. Robotdalen has secured<br />
funding from a variety of research councils, regional authorities, and<br />
industrial partners. Within Sweden, Robotdalen is regarded as a good<br />
example not only of academic collaboration (rather than competition) but<br />
also of the triple helix concept.<br />
62
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
However, the national academic collaboration of AASS is not restricted<br />
to Robotdalen. They are the coordinator of the industrial graduate school<br />
RAP (incorporating four universities, two of which do not participate in<br />
Robotdalen) and actively participate in a joint research platform in<br />
Information Technology with Högskolan Halmstad and Högskolan Skövde.<br />
This demonstrates a clear ambition and success to expand their national<br />
academic network.<br />
AASS has the scientific potential to become a leading national research<br />
centre in robotics. However, they would need to ride the political waves in<br />
order to become accepted as such; some of the larger universities may not<br />
like the idea.<br />
3.2 International relationships<br />
The international relationships and networks are less clear than the ones on<br />
national level. Most of the research group leaders are well-known, with<br />
good to excellent international contacts in their respective research areas,<br />
but when it comes to robotics as a whole, currently AASS is not yet visible<br />
as the leading Swedish research centre in robotics, though in areas such as<br />
field and service robotics they seem to be the national leader. It is, however,<br />
important that work is continued to further boost the international visibility<br />
of this profile.<br />
Whilst the research effort and quality is significant, the corresponding<br />
potential visibility is not yet there. This visibility of AASS as a leading<br />
research centre in robotics could (and should) be improved. AASS is<br />
participating in a number of FP6 and FP7 projects and this should result in a<br />
higher visibility. However, it is important that they create visibility as a<br />
leading robotics research centre as AASS as a whole. Some large institutes<br />
of technology in Sweden may not completely like this, but this profiling is<br />
important for AASS. The good connections that the individual research<br />
leaders and groups have should thus be used to increase visibility of AASS.<br />
AASS should strive for participating in FP7 projects and other international<br />
collaborations in which AASS can contribute and thus market themselves as<br />
a whole.<br />
3.4 Management of threats and possibilities<br />
After the establishment of Robotdalen, AASS has been gradually expanding<br />
their national academic network (which also brings in additional industrial<br />
contacts) and at a later stage, their international academic network.<br />
4. Impact on Education<br />
4.1 Connections to basic and Masters education<br />
63
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
In general, it is difficult to see the connection between the research and the<br />
basic education (BSc study programmes). The study programmes offered at<br />
this level are Computer Engineering, and Simulation and Computer Games<br />
Development. There is no obvious connection between the research and<br />
these programmes as a whole or their individual course modules.<br />
On Masters level, the connection is more clear. The 4-year programme<br />
contains some modules that have a clear link to the research and the new<br />
International MSc in Robotics and Intelligent <strong>Systems</strong> has a clear link to the<br />
research. However, only two modules were taught by AASS staff in 2007.<br />
4.2 Impact on education direction, content, and attraction<br />
On the basic education level, there is no or little impact of the research on<br />
the study programmes and their direction. Whilst research does not have to<br />
have a large impact at this level, some impact would be good (also with<br />
respect to forthcoming reviews of the study programmes by the Higher<br />
Education Council). Due to the relatively low number of students, resources<br />
have to be shared in order to arrive at economically sustainable student<br />
numbers on classroom level.<br />
On the Masters level, there is a clear impact of the research on the<br />
education, in particular for the new MSc programme. Graduates from this<br />
programme would also form an important part of the recruitment base for<br />
PhD students.<br />
4.3 Impact on the profile’s attractiveness<br />
On the basic education level, the AASS research is not very visible and does<br />
not have much impact, perhaps with the exception of some of the degree<br />
projects. Perhaps a new study programme with a clearer connection to the<br />
field of research and pushing more towards the direction of robotics could<br />
be considered. Establishing a new study programme with a relatively narrow<br />
focus may not be the obvious choice when taking current student numbers<br />
into account, but it would be good if the research at AASS would have a<br />
larger impact (be more visible) on basic education level.<br />
On the other hand, the new Master programme is strongly influenced by<br />
the research and can serve as an appetizer for students who have the<br />
ambition to continue their education as PhD students.<br />
4.4 Handling of critical success factors, threats and possibilities<br />
The relatively low number of students (which is much a nation-wide<br />
problem in the fields of Computer Science and Engineering) has forced<br />
AASS and Örebro University to share resources at the basic education level.<br />
Whilst this makes basic education economically sustainable, it has drawn<br />
the attention away from the area of robotics.<br />
64
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
The new International MSc in Robotics and Intelligent <strong>Systems</strong> is a very<br />
good initiative. However, whilst the vision and effort are there, its impact<br />
has been limited, due to the low number of students. Having said that, an<br />
enrolment level of just above 5 MSc students per year is not unusual in<br />
Sweden. Nevertheless, enrolment could be improved, in particular<br />
enrolment of Swedish students.<br />
5. Industry relevance<br />
The team was impressed with the ability of all three groups within AASS to<br />
undertake work that was scientifically relevant while at the same time using<br />
the knowledge and skills within AASS to undertake industrially relevant<br />
projects. To do this can be difficult, particularly in an area like robotics<br />
where the leading edge challenges for research can be some way beyond the<br />
immediate issues for large companies in established markets.<br />
The fact that AASS has developed industrial projects with both large and<br />
small companies is particularly relevant and the portfolio of projects and<br />
industrially related work undertaken is impressive. It was noted that the<br />
application range was broad, going from applications such as friction stir<br />
welding, which is a new method applied to an existing market, through to<br />
projects such as RobCab, which has the potential to open up new market<br />
areas.<br />
Two factors were seen as key to the success in this area. First, the<br />
industrial PhD’s were seen as a critical element in ensuring the relevance of<br />
the research being formulated and the projects undertaken. This both<br />
provides AASS with an efficient information channel regarding the industry<br />
needs and also provides a route for educating the company regarding the<br />
possibilities as well as easing the integration into the company. It was noted<br />
that number of PhD students in general, but industrial PhD students in<br />
particular, are currently lower than desired but that there are plans to<br />
increase these. AASS is very much encouraged to undertake action in this<br />
area.<br />
The second key factor seen to be underpinning the success in this area is<br />
the relationship to Robotdalen. This gives visibility of AASS to a wide<br />
range of industrial companies while also providing a pool of potential<br />
collaborators who are aware of the potential benefits of the technology.<br />
However, it was not clear whether the maximum benefit of this association<br />
was being obtained in terms of raising the profile of AASS as a strategic<br />
resource within the Robotdalen initiative.<br />
In summary, AASS are performing well in this area without<br />
compromising the scientific quality of the academic research undertaken by<br />
the three labs. In particular:<br />
65
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
• The alignment of the research to the needs of industry and commercial<br />
markets is good<br />
• An impressive track record has been built up of relevant industrial<br />
projects which appear to have delivered significant benefit to the<br />
partnering companies<br />
• It would appear that most, if not all, of the partnering companies are<br />
both willing and able to take up the research, with the industrial PhD<br />
being an effective conduit to assist the integration of the technology<br />
within the company. Most commercial work was presented as<br />
individual, stand-alone projects, which probably reflects the funding<br />
mechanisms available. However it would be mutually beneficial to start<br />
developing more long-term relationships with some key companies to<br />
integrate AASS into their research capability.<br />
• Critical success factors seemed to be handled well in this area although<br />
the issue of increasing industrial PhD numbers needs to be tackled and<br />
it would be, perhaps, useful to introduce a more formal mechanism for<br />
evaluating the alignment of industries long terms research requirements<br />
with the strategic direction of AASS research.<br />
6. Growth potential and sustainability<br />
AASS has performed well in securing a range of finance that gives it a fair<br />
degree of security from short term funding difficulties in any one area. This<br />
is a major achievement and a successful outcome of the Knowledge<br />
Foundation 6 year funding. The level of industrial funding shows the<br />
relevance of the research undertaken and the fact that it has been obtained<br />
from a range of both small and large companies shows the breadth of the<br />
capability developed within AASS. Similarly AASS have shown themselves<br />
to be adept at obtaining funding from a wide range of both national and<br />
European funding, although in this latter area would seem scope for further<br />
exploration of opportunities.<br />
It was noted that current economic conditions are likely to have a<br />
negative impact on industrial funding in the short to medium term while<br />
falling student numbers are likely to adversely effect faculty funding.<br />
However in the medium term (i.e. next 3 years) the funding sources from<br />
existing projects look secure and there is time to address these issues. It was<br />
noted that the standard 3 to 4 year project funding duration has been<br />
identified as a difficulty and that efforts will be made with the Knowledge<br />
Foundation and Vinnova to seek longer term funding. This activity is<br />
encouraged as, if secured, it would enable more long-term growth planning<br />
to be carried out.<br />
AASS have achieved a reasonable success with European funding with<br />
projects secured under both FP6 and FP7. Further efforts to secure projects<br />
66
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
within FP7 are encouraged despite the highly competitive bidding process.<br />
Partly to address this, AASS should work on raising its profile at the<br />
European level. As well as investigating project funding within the standard<br />
open calls AASS are also encouraged to investigate possibilities under the<br />
newly launched Manufacturing Joint Technology Initiative, which has<br />
synergies with the Swedish national priority area of production technology.<br />
In recognizing the important role that Robotdalen plays in helping to<br />
secure, particularly, industrial funding it is felt that the critical success<br />
analysis should address the potential impact of Robotdalen not securing<br />
follow on funding. This is due to the fact that this is a factor largely beyond<br />
the control of AASS and yet could have a significant impact on its future<br />
income stream.<br />
In summary AASS are performing extremely well in this area and have a<br />
secure funding base over the next 3 years together with good prospects of<br />
securing future funding. There are however, some areas of critical success<br />
that need further assessment. In particular:<br />
• AASS have achieved a good level of industrial co-financing involving<br />
both small and large industry<br />
• The range of financing is broad and should be resilient to changes in<br />
any one area<br />
• The planning for sustainable financing is good and the efforts to obtain<br />
longer term financing structures are encouraged.<br />
• There are some actual and potential threats to the financing streams of<br />
AASS. While AASS has a resilient structure some contingency<br />
planning is required.<br />
7. Information & Communication<br />
7.1 Overarching strategy<br />
There seems to be no overarching strategy for information and<br />
communication, perhaps with the exception of scientific publications<br />
(discussed previously in this report). There is a division into target groups<br />
(audiences), but explicitly defined strategies to reach each of these specific<br />
target groups are missing. Furthermore, the chosen division into target<br />
groups does not always appear to be the most logical one; for instance<br />
groups A and D each form quite a wide and disperse audience. This makes it<br />
sometimes difficult to link media and activity choice to specific target<br />
groups.<br />
7.2 Media and activity choice<br />
With the exception of activities for target group C, primary schools, the<br />
media and activity choice seems to have been fairly ad-hoc, at least during<br />
the reported period (during the review visit, it was mentioned that there have<br />
67
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
been recent changes for the better, see below). As, for that matter, are the<br />
selected target groups; one might expect that Robotdalens Dag in September<br />
2007 at least had a part of the target group A (Public authorities, research<br />
funding bodies and the research community) as envisaged audience.<br />
68
<strong>Applied</strong> <strong>Autonomous</strong> <strong>Sensor</strong> <strong>Systems</strong><br />
7.3 Clear responsibility<br />
There is a clear responsibility for parts of the information and<br />
communication activities, for instance the study visits. But generally<br />
speaking, it seems that until recently, roles and responsibilities were not as<br />
clear as they should be.<br />
7.4 Handling of critical success factors, threats and possibilities<br />
It appears that the above-mentioned problems with the information and<br />
communication activities have been recognized by Örebro University; as a<br />
result from this, there is now a central function/resource to assist with<br />
information and communication activities. It is too early to judge the exact<br />
effects of this, but from the comments at the review meeting it is evident<br />
that AASS staff is extremely positive about this. This is a very promising<br />
development.<br />
7.5 Review panel’s reflection<br />
Whilst AASS still scores “good” in this area, Information &<br />
Communication has been a relatively weak area when compared to many<br />
other criteria on which AASS scores “very good” to “excellent”. This is<br />
probably due to the initial lack of a centralised resource in the form of<br />
information & communication specialists; good information &<br />
communication requires a combination of these and subject matter<br />
specialists (researchers and lecturers). AASS has done well in the light of<br />
the initial lack of such a centralised resource for this area. Now that there is<br />
this resource, we expect that the visibility of AASS as a leading robotics<br />
research centre will increase significantly in the near future. AASS staff is<br />
very positive about this recent development and so are we.<br />
69